H e l a ålands skärgårdslinje ; tack till evald häggblom 19.6 52 år senareEritoCap Ltd
Sottung - 44 %, Kumlinge -39 %, Kökar - 31 %, Brändö - 25 %, Föglö - 18 % and Vårdö + 5 %. What serie is this. Only the change in population in these municipalities between 2000 and July 2015. The thesis of Prof Em Erland Eklund is tested
H e l a ålands skärgårdslinje ; tack till evald häggblom 19.6 52 år senareEritoCap Ltd
I want to see the traffic volume between Finland and Åland Islands grow with 50 % during the next decade ie from 1 million passengers to 1.5 million passengers, from 0.5 million vehicles to 0.75 million vehicles.
This document appears to be a list containing numbers and codes that may be contact details. It includes 10 items numbered 40319 to 74 and includes what seems to be phone numbers formatted with area codes and numbers. The document also references Microsoft Office applications like Word, Excel and PowerPoint.
H e l a ålands skärgårdslinje ; tack till evald häggblom 19.6 52 år senareEritoCap Ltd
Sottung - 44 %, Kumlinge -39 %, Kökar - 31 %, Brändö - 25 %, Föglö - 18 % and Vårdö + 5 %. What serie is this. Only the change in population in these municipalities between 2000 and July 2015. The thesis of Prof Em Erland Eklund is tested
H e l a ålands skärgårdslinje ; tack till evald häggblom 19.6 52 år senareEritoCap Ltd
I want to see the traffic volume between Finland and Åland Islands grow with 50 % during the next decade ie from 1 million passengers to 1.5 million passengers, from 0.5 million vehicles to 0.75 million vehicles.
This document appears to be a list containing numbers and codes that may be contact details. It includes 10 items numbered 40319 to 74 and includes what seems to be phone numbers formatted with area codes and numbers. The document also references Microsoft Office applications like Word, Excel and PowerPoint.
Naturskyddsföreningen granskade svenska kommuners klimatarbete 2010. Här är de viktigaste resultaten från granskningen. Mer information på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/lonsamt-klimatarbete/klimatindex-2010/
Naturskyddsföreningen granskade svenska kommuners klimatarbete 2010. Här är de viktigaste resultaten från granskningen. Mer information på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/lonsamt-klimatarbete/klimatindex-2010/
1. Riksförbundet Enskilda Vägar
2012-01-09
Transportforum den 11 januari 2012
Session 9: Vem skall sköta vägen? Staten, kommunen eller samfälligheten?
PPT 1-2
Presentation av REV; organisation och historia samt förbundets uppdrag och verksamhet.
Medlemmarna utgörs av drygt 10.000 väghållare som tillsammans förvaltar drygt 4.000 mil väg.
PPT 3-7
Totalt finns det cirka 57.000 mil väg i Sverige. Av dessa utgörs bara cirka 14.000 mil av vägar under statligt
eller kommunalt väghållningsansvar, resterande 43.000 mil är enskilda vägar!
Regelverket om gränsdragning mellan statlig, kommunal och enskild väghållning är väl klart och tydligt?
- Allmän väg enligt väglagen (vägar som behövs för den allmänna samfärdseln)
- Gator i en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap (Städer och tätorter)
- Enskilda vägar (alla övriga vägar, både inom tätorter med enskilt huvudmannaskap och områden
utanför plan; landsbygden)
PPT 8-11
Den statliga medfinansieringen till enskild väghållning omfattar cirka en miljard kronor till sammanlagt
cirka 7.600 mil väg. Därtill ges stöd till konstbyggnader (broar) och färjedrift. Härutöver ger många kommuner
bidrag i någon form till enskilda väghållare.
En rad samverkande faktorer har dock lett till att det råder oreda i frågan om väghållaransvar och i
gränsdragningen mellan de tre kategorierna av väghållare i landet, framförallt mellan enskild och kommunal
väghållning.
o Planmonopolet och kommunsammanslagningen
o Kommunala bidrag i form av skötsel av enskilda vägar
o Utbetalning av statliga bidrag direkt till kommuner
Problem: Enskilda väghållare som endast finns på pappret (sovande vägföreningar), men har det
formella väghållaransvaret, vad händer när kommunens ”välvilja” upphör?
Öar av kommunal skattefinansierad kommunal väghållning bland en i övrigt avgiftsfinansierad
enskild väghållning, med eller utan statligt bidrag.
Härutöver finns det skäl att fundera över den statliga medfinansieringens utformning; är det rätt väghållare
som får del av stödet och är fördelningen av stödet rättvis?
TRV:s projekt ”Översyn väghållaransvar” är i sin slutfas. Projektets målsättning är att ett rätt avgränsat
väghållningsansvar mellan statlig, kommunal och enskild väghållning utifrån samhällsekonomisk effektivitet
och att rationell väghållning skall uppnås. REV och SKL deltar med representanter i projektet.
Utgångspunkterna för ansvarsfördelningen är att staten skall fortsatt ha ansvar för allmänna vägar på
landsbygd och ett ansvar för ett övergripande vägnät i tätort. Kommunerna bör ha huvudansvar för
väghållningen i övrigt inom tätort och de vägar på landsbygden som främst är till nytta för enskilda skall
vara föremål för enskild väghållning. Finns det risk för att fungerande strukturer för lokalt inflytande och
förvaltning av sitt närområde påverkas negativt? – Det gäller att vara vaksam härpå; enskild väghållning
fungerar ju alldeles utmärkt även i tätort, när fastighetsägarna både har engagemanget och förmågan
att sköta vägarna!
Riksförbundet Enskilda Vägar
Riddargatan 35-37 Tel. 08-20 27 50 E-post: kansliet@revriks.se
114 57 STOCKHOLM Fax. 08-20 74 78 Hemsida: www.revriks.se