1. Mått och mätmetodik för uppföljning av cykeltrafik-räkning i slumpmässigt utvalda punkter Jenny Eriksson sid 1
2. Vilka rekommendationer kan man ge för mätning av cykeltrafik? Att tänka på Erfarenheter från test i Norrköping data från Lund sid 2
3. Att tänka på Vägnät - mätpunkter Tidsperiod Mätutrustning Mätningens omfattning i tid Väder sid 3
4. Val av mätplatser och vägnät Vanligt med några ”intressanta” platser Vad skattar man då? Vad blir det representativt för? Jämförbart med resvaneundersökning? Definiera ett intressant vägnät Gör ett sannolikhetsurval / slumpmässigt urval Ger möjlighet att skatta trafikarbete eller förändring på detta vägnät. sid 4
5. Val av mätplatser och vägnät Svårigheter med slumpmässigt urval Hur definiera intressant vägnätet? Finns det tillgång till väglängder? Hur uppdaterar man vägnätet vid förändringar? Får man platser som är tekniskt/praktiskt svåra att mäta? sid 5
6. Test i Norrköping Slumpmässigt val av 20 mätplatser. Tätorten På vägar som är markerade på deras cykelkarta Inkl. blandtrafik Inte alla gator/cykelbanor Ett delsyfte var att studera ev. tekniska/praktiska problem. Får kommunen ut den information de vill ha? sid 6
8. Erfarenheter Reflektioner I Norrköping var cykelkarten lämplig som definition av vägnät, men förutsättningarna är säkert olika i olika kommuner. Blandtrafik platser fick flyttas till närliggande cykelbana. Bara lite skadegörelse och vissa problem med backar som är svåra för aktuell mätutrustning. Nytta för kommunen Kommunen skulle vilja sprida punkterna bättre och samtidigt inte få närliggande mätpunkter. Bättre stratifiering. Mätvärden ofta mindre än detrott på de slumpmässigt valda platserna. sid 8
9. Slumpmässiga urval av mätplatser-sammanfattning Genomförbart Viss frihet att justera mätplatsläge behövs Inte så mycket tekniska problem som beror på slumpmässigt valda platser Stratifiering eller liknande för att få bra spridning på urvalet önskvärt sid 9
