Adoption du changement : êtes-vous prêts?PMI-Montréal
La littérature en gestion du changement a grandement évolué au cours des 30 dernières années. Durant ce temps, la prédisposition organisationnelle au changement ou « organizational readiness for change » a émergé comme un concept pouvant influencer le succès d’un projet. Lors de ce webinaire, nous allons explorer la définition du concept de prédisposition organisationnelle au changement, et les éléments pouvant influencer les perceptions des individus envers celui‑ci. Ceux-ci peuvent inclure les contextes environnemental, organisationnel, projet et individuel.
Nous allons complémenter en explorant l’application et l’évaluation de ce concept via des études de cas pratiques. Nous nous attarderons notamment sur les différents outils et approches de mesure de la prédisposition organisationnelle, et particulièrement l’importance d’évaluer continuellement l’évolution de celle-ci dans le temps.
Nous allons conclure en explorant l’impact d’imprévus sur la prédisposition organisationnelle au changement, par exemple, l’influence de la crise sanitaire et des mesures de confinement sur l’adoption de technologies numériques.
Adoption du changement : êtes-vous prêts?PMI-Montréal
La littérature en gestion du changement a grandement évolué au cours des 30 dernières années. Durant ce temps, la prédisposition organisationnelle au changement ou « organizational readiness for change » a émergé comme un concept pouvant influencer le succès d’un projet. Lors de ce webinaire, nous allons explorer la définition du concept de prédisposition organisationnelle au changement, et les éléments pouvant influencer les perceptions des individus envers celui‑ci. Ceux-ci peuvent inclure les contextes environnemental, organisationnel, projet et individuel.
Nous allons complémenter en explorant l’application et l’évaluation de ce concept via des études de cas pratiques. Nous nous attarderons notamment sur les différents outils et approches de mesure de la prédisposition organisationnelle, et particulièrement l’importance d’évaluer continuellement l’évolution de celle-ci dans le temps.
Nous allons conclure en explorant l’impact d’imprévus sur la prédisposition organisationnelle au changement, par exemple, l’influence de la crise sanitaire et des mesures de confinement sur l’adoption de technologies numériques.
La Maison des compétences et la Communauté de communes Caux vallée de Seine propose à ses entreprises de les informer et les former sur les démarches de Gestion Prévisionnelle des Emplois et des Compétences (GPEC). Cette présentation a pour objectif de présenter la démarche.
processus d'élaboration d'un plan de formation errhif imane
Bonjour chers lecteurs ,je met a votre disposition ce rapport concernant le plan de formation et avoir une vision clair sur que signifie le concept d'un plan de formation bonne lecture
Kvalitetsbygget från teori till verklighet (Skapa byggstenar och se helheter ...Elisabet Ahlqvist
Bibliotekschefskonferens 20 november 2014. Fördjupning i den konceptuella kvalitetsmodellen. Utgår från flera olika teoretiska ansatser: Effektkedjan, Transaktionell kvalitetsutveckling, Tjänstedominerad logik, Systemsynsätt (systemteori) och Processyn
Konferensprogram: http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/Bibliotekschefskonferens-19-20-november-2014/
La Maison des compétences et la Communauté de communes Caux vallée de Seine propose à ses entreprises de les informer et les former sur les démarches de Gestion Prévisionnelle des Emplois et des Compétences (GPEC). Cette présentation a pour objectif de présenter la démarche.
processus d'élaboration d'un plan de formation errhif imane
Bonjour chers lecteurs ,je met a votre disposition ce rapport concernant le plan de formation et avoir une vision clair sur que signifie le concept d'un plan de formation bonne lecture
Kvalitetsbygget från teori till verklighet (Skapa byggstenar och se helheter ...Elisabet Ahlqvist
Bibliotekschefskonferens 20 november 2014. Fördjupning i den konceptuella kvalitetsmodellen. Utgår från flera olika teoretiska ansatser: Effektkedjan, Transaktionell kvalitetsutveckling, Tjänstedominerad logik, Systemsynsätt (systemteori) och Processyn
Konferensprogram: http://www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2014/Bibliotekschefskonferens-19-20-november-2014/
Med fokus nytta och effekt Lantmäteriet Projektverktygsdagen 2014Maria Björk
Med fokus på nytta och effekt - beskriver hur Lantmäteriet har arbetat strukturerat och målmedvetet att skapa en värdekultur genom att fokusera på nyttor och effekter. Maria Björk beskriver förändringsarbetet på Projektverktygsdagen 2014.
Projektmognadsmodell - En väg till effektivisering av projektverksamhetenFrontit
En projektmognadsmodell kan vara ett bra stöd i arbetet med att förbättra en organisations förmåga att använda projekt som arbetsform för att driva det interna utvecklingsarbetet mot sina verksamhetsmål. P3M3 är en projektmognadsmodell från Brittiska Cabinet Office. P3M3 har stor internationell spridning.
Presentationen ger en introduktion till P3M3-modellen och hur arbetet med en projektmognadsananlys kan genomföras.
Arbetet startar genom en enkät där respondenterna anger sin uppfattning om mognadsgraden i sin projektverksamhet, i de sju processer som finns i P3M3. Därefter genomförs en workshop där analys av nuläget fördjupas och ensas, eftersom enkäten ofta kan visa på olika uppfattningar inom olka delar verksamheten och för olika roller i företaget. Nästa steg är att ta fram det önskade läget och upprätta en handlingsplan för att nå dit.
Den 16 april 2015 höll Kvadat Managment i Stockholm sitt andra seminarium kring Nyttorealiering.
Föredraget på temat inleddes av Maria Björk som är medförfattare till E-delegationens Vägledning i Nyttorealisering och har infört konceptet i praktiken på Lantmäteriet. Maria berättade om vad nyttorealisering är samt vikten att ha fokus på nyttorealisering för att uppnå de strategiska målen för verksamheten.
Tänk efter före - Sju frågor!
Genom att använda sju enkla frågor som måste kunna besvaras innan man startar en förändringsinsats och som hålls uppdaterad under hela insatsen har man tagit ett stort steg i rätt riktning.
1. Vad är nyttan?
2. Hur ska nyttan realiseras?
3. Vem ska realisera nyttan?
4. När uppkommer nyttan?
5. Hur ska nyttan följas upp?
6. Vem ansvarar för uppföljningen?
7. Vilka mätetal ska användas?
Ola Högberg som är senior projektledare och verksamhetsutvecklare och duktig inom nyttovärdering med bland annat stöd av Peng berättade mer konkret hur identifiering, kvantifiering och värdering av nyttor kan genomföras och vilka effekter man kan få en kvalitetssäkrad värdering och samsyn vilka nyttor som ska uppnås med planerad förändringsinsats.
Daniel Jafari som är huvudförfattare till E-delegationens Vägledningen och tongivande inom området berättade om vikten genomföra införandet stegvis utifrån mognaden i den egna organisationen. Vid införande kan en mognadsanalys som genomförs i enkät och workshopform med centrala personer i organisationen vara ett bra stöd. Mognadsanalysen mäter 10 fokusområden och ger en rekommendation på vilka steg man bör ta för att nå önskat läge.
Eventet var mycket välbesökt och deltagarna mycket nöjda. Många intressanta dialoger fördes både under minglet och föredraget samt många nya kontakter skapades.
Frontit seminarium: Lyckas med ditt systeminförande!Frontit
I dagens organisationer går IT och verksamhet hand i hand. Att ha bra systemstöd för sin verksamhet leder till att organisationen arbetar effektivare och systeminförande är därför vardag för många organisationer.
Utveckla en effektiv lärande organisationJohan Skoglöf
I presentationen berättar jag hur du utvecklar din utbildningsavdelning från en traditionell "skola", med svag koppling till verksamheten till att stötta en lärande organisation. Vi berättar om hur lärandet kan bli mer målstyrt och flexibelt, jobborienterat och slutligen kollaborativt.
Vårda utvecklingsprocessen för att växa verksamhetsvinsten s42, a hedlund pa ...Alexander Hedlund
Vårda utvecklingsprocessen för att växa verksamhetsvinsten S42 delkonferens Process management
Kostnadseffektivisering står på (företag)ledningens meny …
Det har länge varit fokus på produktion, leverans och nöjda kunder. Dessa senare delar av värdekedjan är lätta att mäta. Just nu befinner vi oss dessutom i en lågkonjunktur, konsumtionen är neddragen, kostnadstrycket är hårt och för mer komplicerade produkter/tjänster är säljcyklerna längre än ”någonsin”. Förbrukade resurser, kostnader och missnöjda kunder måste undvikas än mer nu jämfört med goda tider för att det slår mycket mer märkbart mot sista raden.
… men varför går de flesta fortfarande hungriga från bordet?
På många (stora) företag och organisationer är den låg hängande frukten redan plockad. Man är effektiv där man har hållit på och mätt samt förbättrat, där fokus på rationaliseringsåtgärderna har legat, nämligen i slutet av den egna värdekedjan. Det går inte längre att skära bort mer personal för då förblöder företaget. Det går inte att konsolidera mer för man är redan nere på ”1”, en produktionslinje, ett storlager, ett distributionscenter och en kundtjänst.
Så vad ska vi göra?
Det är dags att ta ett steg tillbaka i värdekedjan för att kunna ta två steg framåt mot ökad effektivitet. Genom att fokusera på en del i verksamheten som fortfarande har stor rationaliseringspotential – Det är dags att värdera, vidareförädla och verkställa en ny utvecklingsprocess för att (återigen) växa verksamhetens vinst.
Frontit seminarium: "Nyttostyrd verksamhetsutveckling med agila metoder"Frontit
Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått snabbare, bättre och mer kostnadseffektiva resultat. Varför används inte det agila arbetssättet i samtliga förändringsprojekt i verksamheten? Vad kan man lära av det agila och använda som grund i sin verksamhetsutveckling?
Projektgranskning utförs genom granskning av projektdokument och genom intervjuer av projektmedarbetare och övriga intressenter. I föredraget presenteras hur en projektgranskning genomförs och vilka olika metoder som kan användas.
Projektforum 2013: Georg Silber, behandla linjen som ett projektSvenskt Projektforum
Genom att använda lean och agile hämtade från scrum och kanban kan man kontrollera linjen på samma sätt som ett projekt. Tekniken kan användas för drift och underhållsarbete för att få en fullständig styrning och uppföljning.
Anläggningsbranschens syn på personcertifiering – en byråkratisk pappersprodukt eller ett verktyg för att säkra kompetensen?
Examensarbete från Chalmers.
Niclas Jakobsen, Andreas Jurkiewicz och Erik Sundbom
Att arbeta med metodutveckling, genomförande och utvärdering är i sig ingen enkel uppgift. Men en samordning när medspelarna ser varandra som motståndare gör det inte heller enklare. Hur förenar man Polis, nattklubbar, våld, droger och forskning i samma projekt.
2. Vad gör E-delegationen?
na ,
da r r t
vän sma
an ch
tta för n o
er ny ida n
uts da
M t på insi
en kel på
3. E-delegationens strategiska mål
• Enklare vardag för privatpersoner och företag.
• Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och
delaktighet.
• Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet.
4. Vägledningar framtagna av E-delegationen
• Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning
• Vägledning för kanalstrategi
• Vägledning för automatiserad samverkan
• Vägledning för webbutveckling
• Vägledning för införande av IPv6
• Vägledning för införande av DNSSEC
• Terminologi
• Vägledning för behovsdriven utveckling
• Vägledning i nyttorealisering
• Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier
• Vägledning för vidareutnyttjande av information
• Utlämnande på medium för automatiserad behandling
• Vägledning kring elektroniska original, kopior och avskrifter
5. Vägledningar framtagna av E-delegationen
• Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning
• Vägledning för kanalstrategi
• Vägledning för automatiserad samverkan
• Vägledning för webbutveckling
• Vägledning för införande av IPv6
• Vägledning för införande av DNSSEC
• Terminologi
• Vägledning för behovsdriven utveckling
• Vägledning i nyttorealisering
• Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier
• Vägledning för vidareutnyttjande av information
• Utlämnande på medium för automatiserad behandling
• Vägledning kring elektroniska original, kopior och avskrifter
6. Agenda
• Vad är nyttobaserad verksamhetsutveckling?
• Varför behövs ett ramverk för nyttorealisering
och vad består det av?
• Hur arbetar myndigheter med nyttorealisering
idag – erfarenheter från koncernstödet.
• Gruppdiskussioner
7. Krav på Statsförvaltningen
Myndighetsförordningen:
3 § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten
och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och
de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt
samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.
6 § Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.
Myndigheten skall verka för att genom samarbete med
myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas
för enskilda samt för staten som helhet.
8. Problembeskrivning
• Ökade krav på behovsdriven samverkan och utveckling över myndighetsgränser -
förvaltningsgemensamma lösningar
• Många och kostsamma misslyckade IT-projekt som inte lyckats leverera förväntade effekter i
verksamheten
• Om K/N-analyser genomförs ligger fokus oftast på att säkerställa finansiering. Analysen
används inte för att styra satsningens genomförande
• Fokus på att identifiera och värdera interna nyttor
• Realisering och uppföljning erkänd utmaning - särskilt när nyttorna finns utanför den egna
organisationen (hos andra myndigheter, privatpersoner och företag)
• Fokus idag är på att hålla budget och att leverera i tid
Ökade krav på att ha kunskap, processer och verktyg för att identifiera,
specificera, planera, realisera samt följa upp nyttor och kostnader kopplade
till satsningar i verksamhetsutveckling
9. Varför behövs nyttorealisering?
Det viktigaste kriteriet för att värdera en
satsning är inte leverans på tid, kostnad och
budget utan på vilken verksamhetsnytta den
realiserar.”
(E-delegationen)
10. Sju frågor för att säkerställa nyttorealisering…
Vem
ansvarar för Vilka
Mätetal?
Uppföljning?
Hur ska Hur ska
Nyttan följas Vad är
Den
upp nyttan?
Realiseras?
När Vem ska
Uppkommer Realisera
Nyttan? nyttan?
NYTTOREGISTER
11. Nyttorealisering – den röda tråden
Målstyrning
Rätt saker
Program- och
portföljstyrning
Kvalitet
Operativ nivå
Göra saker rätt
Nytta Projektstyrning
Tid Kostnad
Förvaltningsstyrning
Linjeverksamhet
13. Uppdrag
Analys Verksamhetsmål
Planering
Verksamhetsstrategier
Rekommendation Behov
av åtgärder Identifiera Förändringsbehov
Krav nyttor
Analys av
Möjligheter Specificera
verksamheten nyttor Förslag till
utvecklingsinsatser
Uppföljning av
verksamheten Prioritera
Nyttobaserad
gentemot styrning utvecklingsinsatser
verksamhetsmål Följ upp
nyttor
Mätning av
Precisera respektive
verksamheten Planera
nyttor utvecklingsinsats
gentemot
verksamhetsmål
Realisera Planera respektive
nyttor
utvecklingsinsats
Uppföljning av nyttor för
respektive utvecklingsinsats
Styrning av utvecklingsinsatser
Genomför
Förändringsaktiviteter respektive
Uppföljning utvecklingsinsats Utveckling
14. Nyttorealiseringsprocessen
(alternativ beskrivning)
1.1 IDENTIFIERA 1.2 SPECIFICERA 1.3 PLANERA 1.4 REALISERA 1.5 FÖLJA UPP
1.1.1 Definiera motiv till 1.2.1 Identifiera och 1.3.2 Ta fram 1.4.1 Realisera 1.5.1 Följ upp
förändring värdera nyttor nyttorealiseringsplan möjliggörare nyttorealisering
1.3.3 Förbereda Besluta om att
1.2.2 Ta fram
1.1.2 Identifiera mål verksamheten för fastställa 1.5.2 Synliggör nyttan
beslutsunderlag
förändring nyttorealiseringsplan
Besluta om att Besluta om Besluta om 1.4.2 Uppdatera
1.5.3 Utvärdera satsning
fördjupa analys att etablera satsning genomförande beslutsunderlag
Besluta om
1.4.3 Realisera nyttor
avslut av satsning
= Beslutspunkt
15. Nyttorealiseringsprocessen och andra processer
Rapportering
Projektledning och
Program- och prognostiserin
portföljstyrning g
Kravhantering
Verksamhets- och system-
utvecklings- utveckling
processen
Upphandling
Budget- och och
verksamhets- leverantörs-
planering styrning
Investerings-
Resultat- processen
redovisning
Strategisk Verksamhets-
Behovs- arkitektur
styrning
inventering
16. Kvalitetssäkring
VARFÖR?
VAD, VEM OCH NÄR?
HUR?
BESLUTSUNDERLAG
GENOMFÖRANDEPLANER
FÖRÄNDRINGSLEDNING
Business Case Program-/projektplan
K/N kalkyl Nyttorealiseringsplan Aktivitetsplan
Nyttoregister Uppföljningsplan
17. En nytta kan definieras som resultatet av en förändring som upplevs
som positivt av dess intressenter (Bradley)
Ekonomisk nytta Kvalitativ nytta
Mäts i pengar Mäts t.ex. med hjälp av enkäter, tidsstudier,
processmätningar
• Minskade kostnader • Bättre informationskvalitet
• Frigjord arbetstid • Frigjord arbetstid
• Sparade årsarbetskrafter • Bättre informationsdelning
• Undvikta kostnader • Flexiblare arbetssätt
• Effektivare resursanvändning • Högre servicenivåer
• Minskade ledtider • Nöjdare kunder
• Ökad tillgänglighet
• Ökad insyn
OFFENTLIG FÖRETAG &
INOM PRIVAT-
SEKTOR IDEELLA SAMHÄLLET
MYNDIGHETEN PERSONER
(PARTNERS) ORGANISATIONER
Säker eller osäker?
18. Effektkedja
SATSNING
KRÄVER DRIVER REALISERAR BIDRAR TILL
UTVECKLINGS- EFFEKTER VERKSAMHETS-
MÖJLIGGÖRARE FÖRÄNDRINGAR
INSATSER (NYTTOR) MÅL
KRAVSTÄLLER GENERERAR KRÄVER KONKRETISERAS I
19.
20. Exempel på aktörsmodell
PORTFÖLJÄGARE
PORTFÖLJLEDARE
UTVECKLINGSPORTFÖLJ
EFFEKT-
CONTROLLER/
PROJEKTKONTOR UPPFÖLJNINGS-
ANSVARIG
SATSNING
NYTTOREALISERINGS-
SPONSOR
ANSVARIG
/ BESTÄLLARE
PROJEKTLEDARE
21. Nytta måste balanseras mot kostnad, angelägenhet och genomförbarhet
Risker för genomförbarhet
ekonomisk nytta avseende t ex:
kvalitativ nytta -kompetens
intern nytta -resurser
extern nytta -arkitektur
säker nytta -tidplan
osäker nytta -tekniska förutsättningar
NYTTA -juridiska förutsättningar
KOSTNADER GENOMFÖRBARHET
ANGELÄGENHET
måluppfyllnad
utvecklingskostnader
strategier
driftskostnader
politisk angelägenhet
förvaltningskostnader
teknisk angelägenhet
organisatorisk angelägenhet
22. Vad vi har sett...
Mycket leveransfokus
- tid, kostnad, kvalitet Löpande
OM nyttofokus, så för uppdatering av
projekt - mindre på beslutsunderlag...
utveckling i linje
Portföljstyrning ...och styrningen på
driver mognad dessa brister
Svaga på mätning
och uppföljning
Det är svårt att Och mäter vi
värdera och följa rätt saker?
upp kvalitativa
nyttor
Koppling till
verksamhetsmål De som har roller för
behövs nyttorealisering har
kommit längre
Få som är insatta –
info/utbildning
Ledningens engagemang är
behövs
(som alltid!) avgörande
för hur långt man kommit
23. Gruppövning
Sen diskussion i storgrupp fråga för fråga.
-Hur uppfattar du Nyttorealisering som koncept ur ett
revisorsperspektiv? (och varför)
-När i nyttorealiseringsprocessen bör internrevisorn engageras?
-Hur hänger nyttorealisering och riskhantering ihop?
-Vad kan internrevisorer göra för att påskynda arbetet med
nyttorealisering?
-Kommer nyttorealisering över myndighetsgränserna att påverka ert
arbete som internrevisorer?
Editor's Notes
satsningar som genomförs för att uppfylla lagkrav eller andra typer av tvingande regelverk kan innebära både en ökad eller minskad förvaltningskostnad satsningar som genomförs för att öka kvalitet och produktivitet i processer, produkter eller tjänster kan innebära både en ökad eller minskad förvaltningskostnad rationaliseringsprogram genomförs för att minska kostnader, med bibehållen eller sänkt kvalitet satsningar som genomförs för att möta kundbehov och leverera en ökad kundnytta kan innebära båda en ökad eller minskad förvaltningskostnad.
PORTFÖLJÄGARE Högsta ansvarig för utvecklingsverksamheten PORTFÖLJLEDARE Ansvarig för projektkontoret Stödjer och följer upp de satsningar som ingår i portföljen Säkerställer att projektkontorets arbete möter de krav som portföljägaren ställer PROJEKTKONTOR Stödfunktion som ansvarar för att följa upp och möjliggöra för satsningar i portföljen att leverera Följer också upp och stödjer aktiviteter kopplade till nyttorealisering EFFEKTCONTROLLER Ansvarar för att mäta och följa upp effekten av satsning Rapporterar enligt överenskommen rutin SPONSOR Ytterst ansvarig för satsningen och dess resultat Fattar beslut om satsningens genomförande mot beslutade uppdrag, strategier och planer Väl förankrad ambassadör för satsningen PROJEKTLEDARE Ansvar för att säkerställa att projektmål uppnås Styr mot tid, kostnad och kvalitet NYTTOREALISERINGSANSVARIG Chef eller medarbetare som i sina linjeroller ansvarar för att realisera planerade nyttor