Downloaded 62 times
More Related Content
Materiallära
- 1.
- 2.
- 3. Tekniska utvecklingen ärberoende av utvecklingen av nya material
- 4. Materialval har storbetydelse • Olika egenskaper i samma detalj • Konstruktör måste ha god materialkännedom • För att förstå börja på atomnära planet
- 5. Störningar i kristallbyggnaden • Mekaniska spänningar • Tekniskt intressanta egenskaper • Atomerna förflyttas i metallen • Skapa hinder • Främmande atomer förs in
- 6. STÅL • Högst 2% kol – stål • 2-5% kol – gjutjärn • Olegerat stål • Legerat stål
- 7. STÅL • Ferrit < 0,02 % kol • Austenit < 2 % kol • Cementit < 6,7 % kol • Perlit 0,8 % kol
- 8. Ståltyper Namn Kolhalt Användning/Anmärkning Allmänna konstruktionsstål < 0,2 % Broar, hus- det vanligaste och billigaste stålet. Seghärdningsstål 0,25-0,45% Kan svetsas, avsett för maskinbearbetning Sätthärdningsstål 0,10-0,20% Kolhalten höjs vid härdning, axlar som belastas, kugghjul. Automatstål Ca 0,14% Svavel och även bly som legeringsämnen. Avsett för skärande bearbetning, skruvar och muttrar. Fjäderstål 0,5-1,0% Ofta legerat med kisel och mangan. Tryckkärlsstål < 0,25 % God svetsbarhet, används till ångpannor och tryckbehållare. Verktygsstål 0,6-2,5% Borrar, svarvstål, filar, stämjärn mm Rostfria stål < 0,2% Behållare inom kemisk industri Gjutjärn 3-4% Maskingods, pumpar, ventiler. Goda gjutegenskaper. Hög hållfasthet och seghet.
- 9. Värmebehandling av stål • Omvandling sker • Härdning • Normalisering • Mjukglödgning • Rekristallisationsglödgning • Avspänningsglödgning
- 10. Härdning • Stålet värmsupp 750-950 grader • Avkyls snabbt vatten eller olja • Anlöpning 650 grader, därefter avsvalning i luft
- 11. Olika typer avhärdning • Seghärdning - stålet genomgår en normal härdning men den efterföljande anlöpningen sker vid hög temperatur. Stålet blir segt och hårt. • Sätthärdning - höja ytans hårdhet • Nitrerhärdning- höja ytans hårdhet genom att kväve tillförs till stålytan
- 12. Normalisering • Glödgning •Segheten ökas • Rekristallations glödgning • Avspännings glödgning
- 13.
- 14.
- 15. Gjutning • Gjuts isträngar efter att ha svalnat i en vattenkyld kokill
- 16. Aluminium • Låg densitet • Hög hållfasthet • Korrosionshärdig • God ledningsförmåga • Lättbearbetat • Lätt att återvinna
- 17. Koppar & kopparlegeringar • God formbarhet • God ledningsförmåga • Korrosionsbeständig • Mässing • Brons
- 18. Titan • Korrosionsbeständig • Godhållfasthet • Inom sjukvården
- 19.
- 20. Plaster • Polymerer Plaster • Vulkanisering Termoplaster Härdplaster • Termoplaster Etenplast (PE) Propenplast (PP) Epoxiplast (EP) Fenolplast (PF) • Härdplaster Vinylkloridplast(PVC) Melaminplast (MF) Styrenplast (PS) Uretanplast (PUR) Akrylplast (PMMA) Esterplaster Karbonatplast (PC) Silikoner (SI) Amidplast (PA) Imidplast (PA) Termoplastisk polyester (PET) Acetalplast (POM
- 21. Gummi Namn Egenskaper Naturgummi Styren- gummi Väder- och värmebeständigt, sämre köldbeständighet och hållfasthet än naturgummi. Högre dämpning. Används till bildäck. Butyl- Väder- och ozonbeständigt. Låg • God förmåga att motstå gummi gasgenomtränglighet. Beständigt mot nötning värme och kemikalier. Dålig resistans mot oljor och bensin. Används i • Hög elasticitet Nitril- cykelslangar. Olje- och kemikaliebeständigt gummi • Dålig väderbeständighet Kloropren- Väder- och ozonbeständigt, resistent mot oljor, kemikalier, mekaniska • Dålig oljebeständighet gummi påkänningar och värme. God flambeständighet och låg genomtränglighet. Dyr Etenpropen God värmebeständighet, mycket gummi ozonresistent. Används som tätningslister, slangar och packningar. Uretan- Hög slitstyrka och draghållfasthet. gummi God olje-, väder och ozonbeständighet. Känslig för syror och alkalier, kyla och temp. Över 80°C
- 22. Keramer • Konstruktionskeramer • Hårda,slitstarka och spröda • Korrosions- och temperaturtåliga • God värmeisoleringsförmåga
- 23. Kompositer • Grundmassa (matris) • Armering • Låg vikt • Bra hållfasthet • Tål ej höga temperaturer
Editor's Notes
- #3 Vilka egenskaper har olika material? Varje material har sin specifika egenskap som nyttjar i konstruktionen
- #4 Stål-industriella samhället Aluminium-flygplan, olika konstruktioner Diamant-hårdaste materialet, borrkronor Aerogel-lätt som luft men starkt
- #5 1.Slitstarkt, hårt, segt, elastiskt, 1.Ledningsförmåga, motstå korrosion 2.Oerhört viktigt med god materialkännedom för konstruktör 3.Börja i ämnenas innersta struktur-atomnära planet
- #6 Ö+1.Rena grundämnen har liten praktisk användning. Ö+1.Det man gör är att skapa störningar i kristallgittret 2.Störningarna ger mekaniska spänningar = förändrar materialets egenskaper 3. Ofta naturliga defekter=atomerna förflyttas i metallen 4. Hinder för rörelserna kan materialens hårdhet påverkas 5. Främmande atomer förs in i ämnet
- #7 Ö.Rent järn=mjuk metall Ö.uppblandad med kol Ö.kolhalten avgörande för järnets egenskaper 1.Stål 2.Gjutjärn 3.Två huvudgrupper. Olegerat består till mestadels av järn och kol 4. Legerat stål järn och kol + ytterligare legeringsämnen 4. Legeringsämen mangan, kisel, krom, nickel, vanadin och molybden.
- #8 Ferrit=alfajärn, mycket mjukt Austenit=gammajärn Cementit=järnkarbid, mycket hårt Perlit=används som isoleringsmaterial, porösare jord, ser ut som söndersmulad frigolit, relativt hård, blandning av ferrit och cementit