SlideShare a Scribd company logo
MATERIAL
PLAST

Ordet plast kommer av plastisk, som betyder formbar.
Bärnsten och gummi är naturliga plaster.
Den första syntetiska plasten kom på 1860-talet
Plaster har ersatt material som trä, metall och gummi i allt
  fler sammanhang.
PLAST
Monomerer = små molekyler som används som basråvara i
 plasttillverkning.
Polymerer = långa molekylkedjor som all plast är uppbyggt
 av.
Polymerisation = små molekyler som slås kopplas samman
 till långa molekylkedjor.
Termoplast
Plaster som mjuknar vid uppvärmning kallas för
 termoplaster.
I dessa plaster är bindningarna mellan de långa
 molekylkedjorna svaga.
Användningsområden: plastförpackningar, plastbestick etc.
Härdplast
Härdplaster mjuknar inte vid uppvärmning pga. av
 bindningarna mellan molekylkedjorna är starka tack vare ett
 härdningsmedel.
Härdplast är hård men skör, därför armerar (förstärker)
 man sådan plast, t.ex. med glasfiberväv!
Etenplast - polyeten
Etenplast/polyeten framställs av gasen eten.
Polyeten är en mjukplast.
Av polyeten gör man plastfolie, påsar, varukassar m.m.
PVC - polyvinylklorid
PVC är en mycket seg och slitstarkplast.
Det bildas mycket giftiga gaser om eldar PVC-plast.
Tar mycket lång tid att bryta ned.
Mjuk PVC används till regnkläder, väskor, skor m.m.
Hård PVC används till rör för elektriska ledningar,
  avloppsrör, inredningsdetaljer m.m.
Styrenplast - polystyren
Genomskinlig och skör plast.
Billig plast som ofta används i engångsartiklar.
Styrenplasten blandas också upp i bättre plaster när man gör
  större föremål, t.ex. soptunnor, roddbåtar m.m.
Amidplast / Nylon
Amidplast är känd under namnet nylon.
Av nylon kan man tillverka mycket starka trådar som kan
 användas i fiskelinor och kläder.
Nylon har en glatt yta och används ofta till kugghjul och
 gångjärn.
Akrylplast
Akrylplast är en stark och glasklar plast.
Handelsnamnet är plexiglas.
Används i fönster, huvar till flygplan, skyddskåpor och
  mycket annat.
Kompositmaterial
 Sammansatta material kallas för kompositmaterial.
 Polyester är en härdad plast som armeras med glasfiber
 Armerad epoxiplast används till fiskespön.
 Melaminplast används som ytskikt på laminatgolv.
 Kolfiberarmerad plast används där man ställer mycket höga krav
  på styrka och lågvikt, t.ex.. Tennis och badminton racket.
 Kevlar är en plastfiber som bland annat används i skottsäkra
  västar.
Cellplast
Cellplast kan framställas från av i stort sett vilken typ av plast
 som helst. Vid framställningen tillförs luft eller någon
 annan gas så små bubblor bildas.
Styv cellplast används som värmeisolering, stötsäkra
 förpackningar, flytvästar m.m.
Mjuk cellplast används till möbelstoppning, kuddar och
 utfyllnadsmaterial i förpackningar.
Gummi
Som råvara för naturgummi används saven från
 gummiträdet.
Denna sav kallas latex och av den framställs rågummi.
Rågummit behandlas med svavel för att det ska bli hårdare,
 detta kallas för vulkanisering.
Lim
När man ska limma något måste man noga kontrollera att
 limmet passar för de material man ska limma ihop.
Lösningsmedelsbaserade lim stelnar då lösningsmedlet
 dunstar.
Lim för trä och papper är vattenbaserat.
Härdlim innehåller härdplaster. Oftast två komponenter
 som blandas när limmet ska användas.
Snabblim är ett lim som härdar på några sekunder.
Målarfärg
Lösningsmedel – den vätska som löser upp färgen, får den
 rinnande.
Bindemedel – består av plaster och kräver olika sorters
 lösningsmedel.
Färgpigment – ger färgen dess färg, oftast metalloxider.
Tillsatsmedel – gör färgen geléartad så att den inte droppar
 vid målning.
Glas
Människan har tillverkat glas i flera tusen år.
I Egypten har man hittat färgade glasföremål som är 4000 år
 gamla.
Romarna fann metoder att göra genomskinligt glas 100 e.Kr.
På 700-talet lärde man sig tillverka fönsterglas.
Kvartsglas
Som råvara används kvartssand = kiseldioxid.
Kiseldioxiden upphettas till cirka 1600 grader.
När det sedan svalnat får man kvartsglas som är starkt
 och mycket tåligt mot hastiga
 temperaturskillnader.
Det släpper igenom UV-ljus, därför i sollampor.
Sodaglas
Sodaglas består av kvartssand och soda (natriumkarbonat.
Sodan underlättar smältningen, flussmedel, som sker redan
 vid 500 grader.
Detta medför att sodaglas är den billigaste glasformen
 och också därför den vanligaste.
Eldfast glas
Genom att smälta samman kvartssand, soda och boroxid får
 man ett glas som är eldfast.
Eldfast glas används till laboratorieglas och till eldfasta
 formar.
Kristallglas
Kristallglas tillverkas av kvartssand, pottaska (mineral) och
 blyoxid.
Lätt att slipa och mycket klart, används därför till
 prydnadsföremål.
Härdat glas
Härdat glas är cirka 5 gånger starkare än vanligt glas.
Sidorutor i bilar och fönster i dörrar är oftast härdat glas.
Härdningen går till så att glasskivan hettas upp tills den börjar
  smält för att sedan avkylas snabbt.
Laminerat glas
Laminerat glas tillverkas genom att man lägger en
 plastfolie mellan två glasskivor. Sedan hettas det upp så
 att plasten smälter och fungerar som lim.
Laminerat glas används i framrutan på bilar, skyltfönster och
 som skottsäkra rutor.
Lergods
Lera är smidig och formbar.
Upphettar man den till 900 grader smälter lerpartiklarna
  ihop på ytan. Eftersom de inte smälter ihop fullständigt blir
  det små luftfickor som gör föremålet poröst. Därför
  täcker man lergods med glasyr.
Stengods
Vissa typer av lera kan man värma så att dess partiklar
 fullständigt smälter samman – då blir det stengods.
Stengods behöver man inte ha glasyr på.
Porslin
 Porslin tillverakas av kaolin (porslinlera) som blandas med
  kvarts och fältspat (mineral).
 Kaolin är en mycket ren lera som ger porslinets vita färg.

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
 
Broprojekt
BroprojektBroprojekt
BroprojektNOcarro
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg
 
Elektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterierElektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batteriercathmh
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
 
Polietileno y polipropileno
Polietileno y polipropilenoPolietileno y polipropileno
Polietileno y polipropileno
MariaIslan
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1joegro
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
nhaiat
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Broprojekt
BroprojektBroprojekt
Broprojekt
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Elektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterierElektrokemi spänningsserie, batterier
Elektrokemi spänningsserie, batterier
 
Blandningar
BlandningarBlandningar
Blandningar
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Polietileno y polipropileno
Polietileno y polipropilenoPolietileno y polipropileno
Polietileno y polipropileno
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 

Viewers also liked

Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion
ism09ibr
 
Ny teknik och användbarhet
Ny teknik och användbarhetNy teknik och användbarhet
Ny teknik och användbarhet
Per Axbom
 
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
annikastam
 
Materiallära power point
Materiallära power pointMateriallära power point
Materiallära power pointjge01
 
Materiallära
Materiallära Materiallära
Materiallära jge01
 
Byggmaterial Broar
Byggmaterial BroarByggmaterial Broar
Byggmaterial BroarHetaDelta
 
Etik
EtikEtik
Etik
men4907
 
Teknik i klassrummet
Teknik i klassrummetTeknik i klassrummet
Teknik i klassrummet
Olle Strömbeck
 

Viewers also liked (9)

Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion Kemi kunskaper-Introduktion
Kemi kunskaper-Introduktion
 
Ny teknik och användbarhet
Ny teknik och användbarhetNy teknik och användbarhet
Ny teknik och användbarhet
 
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
 
Pp teknik begrepp
Pp teknik begreppPp teknik begrepp
Pp teknik begrepp
 
Materiallära power point
Materiallära power pointMateriallära power point
Materiallära power point
 
Materiallära
Materiallära Materiallära
Materiallära
 
Byggmaterial Broar
Byggmaterial BroarByggmaterial Broar
Byggmaterial Broar
 
Etik
EtikEtik
Etik
 
Teknik i klassrummet
Teknik i klassrummetTeknik i klassrummet
Teknik i klassrummet
 

Pp material

  • 2. PLAST Ordet plast kommer av plastisk, som betyder formbar. Bärnsten och gummi är naturliga plaster. Den första syntetiska plasten kom på 1860-talet Plaster har ersatt material som trä, metall och gummi i allt fler sammanhang.
  • 3. PLAST Monomerer = små molekyler som används som basråvara i plasttillverkning. Polymerer = långa molekylkedjor som all plast är uppbyggt av. Polymerisation = små molekyler som slås kopplas samman till långa molekylkedjor.
  • 4. Termoplast Plaster som mjuknar vid uppvärmning kallas för termoplaster. I dessa plaster är bindningarna mellan de långa molekylkedjorna svaga. Användningsområden: plastförpackningar, plastbestick etc.
  • 5. Härdplast Härdplaster mjuknar inte vid uppvärmning pga. av bindningarna mellan molekylkedjorna är starka tack vare ett härdningsmedel. Härdplast är hård men skör, därför armerar (förstärker) man sådan plast, t.ex. med glasfiberväv!
  • 6. Etenplast - polyeten Etenplast/polyeten framställs av gasen eten. Polyeten är en mjukplast. Av polyeten gör man plastfolie, påsar, varukassar m.m.
  • 7. PVC - polyvinylklorid PVC är en mycket seg och slitstarkplast. Det bildas mycket giftiga gaser om eldar PVC-plast. Tar mycket lång tid att bryta ned. Mjuk PVC används till regnkläder, väskor, skor m.m. Hård PVC används till rör för elektriska ledningar, avloppsrör, inredningsdetaljer m.m.
  • 8. Styrenplast - polystyren Genomskinlig och skör plast. Billig plast som ofta används i engångsartiklar. Styrenplasten blandas också upp i bättre plaster när man gör större föremål, t.ex. soptunnor, roddbåtar m.m.
  • 9. Amidplast / Nylon Amidplast är känd under namnet nylon. Av nylon kan man tillverka mycket starka trådar som kan användas i fiskelinor och kläder. Nylon har en glatt yta och används ofta till kugghjul och gångjärn.
  • 10. Akrylplast Akrylplast är en stark och glasklar plast. Handelsnamnet är plexiglas. Används i fönster, huvar till flygplan, skyddskåpor och mycket annat.
  • 11. Kompositmaterial  Sammansatta material kallas för kompositmaterial.  Polyester är en härdad plast som armeras med glasfiber  Armerad epoxiplast används till fiskespön.  Melaminplast används som ytskikt på laminatgolv.  Kolfiberarmerad plast används där man ställer mycket höga krav på styrka och lågvikt, t.ex.. Tennis och badminton racket.  Kevlar är en plastfiber som bland annat används i skottsäkra västar.
  • 12. Cellplast Cellplast kan framställas från av i stort sett vilken typ av plast som helst. Vid framställningen tillförs luft eller någon annan gas så små bubblor bildas. Styv cellplast används som värmeisolering, stötsäkra förpackningar, flytvästar m.m. Mjuk cellplast används till möbelstoppning, kuddar och utfyllnadsmaterial i förpackningar.
  • 13. Gummi Som råvara för naturgummi används saven från gummiträdet. Denna sav kallas latex och av den framställs rågummi. Rågummit behandlas med svavel för att det ska bli hårdare, detta kallas för vulkanisering.
  • 14. Lim När man ska limma något måste man noga kontrollera att limmet passar för de material man ska limma ihop. Lösningsmedelsbaserade lim stelnar då lösningsmedlet dunstar. Lim för trä och papper är vattenbaserat. Härdlim innehåller härdplaster. Oftast två komponenter som blandas när limmet ska användas. Snabblim är ett lim som härdar på några sekunder.
  • 15. Målarfärg Lösningsmedel – den vätska som löser upp färgen, får den rinnande. Bindemedel – består av plaster och kräver olika sorters lösningsmedel. Färgpigment – ger färgen dess färg, oftast metalloxider. Tillsatsmedel – gör färgen geléartad så att den inte droppar vid målning.
  • 16. Glas Människan har tillverkat glas i flera tusen år. I Egypten har man hittat färgade glasföremål som är 4000 år gamla. Romarna fann metoder att göra genomskinligt glas 100 e.Kr. På 700-talet lärde man sig tillverka fönsterglas.
  • 17. Kvartsglas Som råvara används kvartssand = kiseldioxid. Kiseldioxiden upphettas till cirka 1600 grader. När det sedan svalnat får man kvartsglas som är starkt och mycket tåligt mot hastiga temperaturskillnader. Det släpper igenom UV-ljus, därför i sollampor.
  • 18. Sodaglas Sodaglas består av kvartssand och soda (natriumkarbonat. Sodan underlättar smältningen, flussmedel, som sker redan vid 500 grader. Detta medför att sodaglas är den billigaste glasformen och också därför den vanligaste.
  • 19. Eldfast glas Genom att smälta samman kvartssand, soda och boroxid får man ett glas som är eldfast. Eldfast glas används till laboratorieglas och till eldfasta formar.
  • 20. Kristallglas Kristallglas tillverkas av kvartssand, pottaska (mineral) och blyoxid. Lätt att slipa och mycket klart, används därför till prydnadsföremål.
  • 21. Härdat glas Härdat glas är cirka 5 gånger starkare än vanligt glas. Sidorutor i bilar och fönster i dörrar är oftast härdat glas. Härdningen går till så att glasskivan hettas upp tills den börjar smält för att sedan avkylas snabbt.
  • 22. Laminerat glas Laminerat glas tillverkas genom att man lägger en plastfolie mellan två glasskivor. Sedan hettas det upp så att plasten smälter och fungerar som lim. Laminerat glas används i framrutan på bilar, skyltfönster och som skottsäkra rutor.
  • 23. Lergods Lera är smidig och formbar. Upphettar man den till 900 grader smälter lerpartiklarna ihop på ytan. Eftersom de inte smälter ihop fullständigt blir det små luftfickor som gör föremålet poröst. Därför täcker man lergods med glasyr.
  • 24. Stengods Vissa typer av lera kan man värma så att dess partiklar fullständigt smälter samman – då blir det stengods. Stengods behöver man inte ha glasyr på.
  • 25. Porslin  Porslin tillverakas av kaolin (porslinlera) som blandas med kvarts och fältspat (mineral).  Kaolin är en mycket ren lera som ger porslinets vita färg.