2. Mätteknik
● Används för att ta reda på:
storlek, mängd, hastighet, temperatur, färg, smak och kanske till och
med åsikt.
● Fysikaliska mätningar, kemiska mätningar
3. Kemiska mätningar
● Ofta jämförs ett prov mot ett
referensvärde.
● Signal från ultraljudsgivare
som svarar på olika sätt
beroende på på provets
egenskaper
● Jämförelse av färgen hos två
lösningar, där den ena är en
referens med kända
egenskaper.
4. Fysikaliska mätningar
● Mäter fysisk storhet
● Massa, längd och
temperatur.
● Jämförelser på ett annat sätt.
● Ex: väga bananer.
● Spårbarhet
5. Varför mäta?
● Ekonomi
● Säkerhet
● Testning av utrustning mot ett
uppsatt gränsvärde
● Miljö-övervakning
● Kvalitetsstyrning
6. Processmätteknik
● Mätteknik som görs i olika typer av processer
● Produktion av en dryck
● Omvandling av energi
● Åtgärd för att rena och minimera industrins påverkan på miljön
● Processer som sker i rörledningar
● Oftast finns en rörbunden process, som sedan övergår i
hantering av styckvisa enheter och förpackningar
7. Reglering
● Olika syften med mätningarna
● Mätteknik och reglerteknik ligger mycket nära varandra
● Referensvärde
● Verifiera
8. De sex stegen
1. Förutsättning- Ta reda på uppgiften, vad ska mätas och hur noggrannt?
2. Val av mätprincip- Välj rätt mätinstrument.
3. Installation- Använd (installera) instrumentet på rätt sätt.
4. Mät och läs av- Läs av resultatet.
5. Resultat- Räkna fram det sökta svaret (med rätt metod).
6. Underhåll- Tänk efter om resultatet är ok.
9. Förutsättning
● Varför ska man mäta?
● Vad ska resultatet användas till?
● Hur stora fel är acceptabla?
● Vad får det kosta?
● Hur kommer mätningen in i processen som helhet?
● Vad är det som ska mätas?
● Vilket mätområde behövs?
● Vilka miljökrav (kyla, värme, vibrationer osv) måste utrustningen klara?
● Hur mycket plats finns?
● Ska utrustningen användas ofta och länge?
● Vad händer med processen vid eventuell felmätning?
10. Val av mätprincip
● Vilka instrument finns som klarar de givna förutsättningarna?
● Vad är underhållsbehovet?
● Kan leverantören ge service och support?
● Passar mätinstrumentets utsignal in i systemet i övrigt?
11. Installation
● Alla instrument måste installeras på rätt sätt för att fungera bra.
● Instrumentmontage kräver ofta lite mer än vad som gäller för
övriga komponenter.
● Rördragning och placering av övriga komponenter runt
instrumentet kan vara avgörande.
● Instrumentet måste placeras på den plats där det kan mäta det
värde man vill veta.
● Installationen måste medge service och underhåll (inklusive
kalibrering) i framtiden.
12. Mät och läs av
● SI-enheter
● Mättekniska begrepp och terminologi
Storhet Benämning Beteckning
Längd, l, b, h... meter m
Massa, m kilogram kg
Tid, t sekund s
Elektrisk ström, l ampere A
Termodynamisk
temperatur, T
kelvin K
Substansmängd mol mol
Ljusstyrka candela cd
13. Resultat
● Nästan alla resultat överförs vidare, genom kablar, omvandlare
och system.
● Håll koll på hela kedjan mellan sensor och presentation av
resultat.
● Ibland ger ett instrument bara ett delresultat av flera.
● I sådana fall måste man se över omräkningsfaktorer, tabeller
och beräkningar som görs på vägen.
14. Underhåll
● Gör en bedömning av hur noggrann mätningen är, både nu och
efter en tid i drift.
● Specifikationerna gäller alltid ett nytt instrument.
● Vad händer när sensorer och givare blir gamla, smutsiga,
rostiga, omskakade, varma eller kalla?
● Enda sättet att veta är att införa regelbunden kontroll.
15. "Använda mätvärdet"
● Beroende på applikationen, vad som mäts och vad man ska
använda mätresultatet till händer lite olika saker.
● I någon form fattas beslut baserat på mätresultatet. (Ska jag klaga
eller inte? Ska värmen slås av eller på? Ska motorns varvtal höjas? Är det rätt kvalitet på
produkten?)
● Oavsett vilken typ av åtgärd som genomförs är det viktigt att
den som fattar beslutet (människa eller maskin) får rätt
information.
● Alla åtgärder går ut på att minska risken för felaktiga beslut.
16. Historiska mått
● I mitten av 1600-talet började man
arbet för ett enhetligt måttsystem
● Äldsta måtten oftast baserade på
kroppsdelar, ex tum och fot.
● Metriska systemet antogs officiellt
1799 i Frankrike.
● Metern definierades som en
tiomiljondel av avståndet mellan
nordpolen och ekvatorn (mätt
genom Paris)
● I Sverige infördes metersystemet
1879.
● Typgodkända mätinstrument. Ex
bensinmätare, fruktvåg i affären.
17. CE-märkning
● CE-märket betyder att produkten är
godkänd enligt något av de direktiv som
finns.
● Generellt sett handlar CE-märkning om
risker och säkerhet.
● Om en produkt CE-märks innebär det att
tillverkaren garanterar att Eus säkerhetskrav
uppfylls.
● En produkt kan behöva uppfylla ett flertal
direktiv.
● Ex: elektromagnetisk kompabilitet, elektrisk
spänning, maskindirektivet,
explosionsfarliga miljöer, mäta för att ta
betalt, trycksatta system och miljö
● Som köpare bör man kontrollera vilka
standarder som tillverkaren refererar till. Det
finns flera nivåer.
