Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping 9 okt 2014
•
0 likes•360 views
Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping Lisa Björklund Boistrup 9 okt 2014 HT 2014
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping 9 okt 2014
Similar to Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping 9 okt 2014 (20)
More from Lärarrummet
More from Lärarrummet (20)
Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping 9 okt 2014
- 1. N O R R K Ö P I N G 9 O K T O B E R 2 0 1 4 L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T Bjud in alla elever i matematiken 2
- 2. Denna seminarium Inledning utifrån ett övergripande perspektiv Uppföljning av önskemål från Moment B (1): - Förmågor i matematik – kopplat till muntlig kommunikation i matematik och till arbete med huvudräkning Diskussion om elevenkätsresultat Uppföljning av önskemål från Moment B (2): - Bedömning av elevers lärande - Frågor om rapporter Avslutning
- 4. Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger Resonemang tar tid 1. Gör det fort och gör det rätt 2. Vad som helst duger 3. Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion 4. Resonemang tar tidResonemang tar tid Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger
- 5. Vad har vi för nytta av de internationella studierna i matematik? Astrid Pettersson LUMA 26 september 2014
- 6. Efter all den debatt som följt efter att PISA- resultaten offentliggjordes är vi nog mest betjänta av att sätta PISA i ett sammanhang och grunna på vad de internationella mätningarna visar och vad de kan användas till och vad de inte kan användas till. 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 7. PISA 2000 – 2012 Matematik 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND 510 509 502 494 478 460 470 480 490 500 510 520 530 540 550 560 PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012 Sverige Finland Island Danmark Norge
- 8. PISA 2012, genomsnittlig årlig förändring av medelvärdet i matematik 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 9. PISA 2012, hög- och lågpresterande 2003-2012 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 10. Negativ inverkan på provresultat Skolk -52p Ängslan -38p Sen ankomst -30p 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 11. Svag positiv inverkan på provresultat Matematikaktiviteter utanför skolan +5p Matematisk omgivning +5p Samhörighet +7p Relationen till lärarna + 10p Klassrumsklimatet + 12p Matematiska ambitioner +14p 2014-12-18/ Astrid Pettersson
- 12. Starkare positiv inverkan på provresultat Attityder +18p, +14p Motivation +26p, +21p Uthållighet +30p Förmåga att lösa problem +35p Självvärdering +37p, +49p 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 13. Undervisningen… Formativ bedömning och lärarorienterad undervisning används i ungefär lika stor utsträckning i Sverige som i OECD Kognitiva aktiviteter används i betydligt mindre utsträckning i Sverige än i OECD Elevorienterad undervisning används i betydligt större omfattning i Sverige än i OECD 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 14. Elevorienterad undervisning Läraren ger olika uppgifter till klasskamrater som har svårt att lära sig och/eller till dem som kan gå vidare snabbare Läraren delar ut projektuppgifter som tar minst en vecka att genomföra Läraren låter oss arbeta i smågrupper för att komma fram till gemensamma lösningar på problem eller uppgifter Läraren ber oss hjälpa till att planera klassrumsaktiviteter eller teman 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 15. Lärarorienterad undervisning Läraren ställer upp tydliga mål för vår inlärning Läraren ber mig eller mina klasskamrater att visa hur vi har tänkt eller resonerat Läraren ställer frågor för att kontrollera om vi har förstått det som undervisats I början av lektionen gör läraren en kort sammanfattning av den förra lektionen 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 16. Formativ bedömning Läraren talar om för mig hur bra det går för mig på matematiklektionerna Läraren berättar för mig om mina starka och svaga sidor i matematik Läraren talar om vad som förväntas av oss när vi får prov, läxförhör eller uppgifter Läraren talar om för mig vad jag måste göra för att bli bättre i matematik 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 17. Kognitiva aktiviteter 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND Läraren ställer frågor som får oss att reflektera Läraren ger oss problem som kräver att vi tänker under en lång tid Läraren ger oss problem där det inte finns någon omedelbart tydlig lösningsmetod Läraren hjälper oss att lära av våra misstag Läraren ber oss förklara hur vi har löst ett problem Läraren ger oss problem som kan lösas på flera olika sätt
- 18. Inverkan på provresultat Elevorienterad undervisning - 15p (-24 p) Formativ bedömning -9p (-10p) Lärarorienterad undervisning - 4p (-4p) Kognitiva aktiviteter +6p (+5p) 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 19. Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger Resonemang tar tid 1. Gör det fort och gör det rätt 2. Vad som helst duger 3. Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion 4. Resonemang tar tidResonemang tar tid Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger
- 21. Förmågor/kompetenser i litteraturen matematiskt tänkande, matematisk argumentation, modellerande, problemställning och lösning, representation, symboler och formellt språk, kommunikation Redskap (de Lange m.fl., 1999)
- 22. Problemlösningsförmåga Resonemangsförmåga Förmåga att tillämpa metoder Representationsförmåga Förmåga att göra kopplingar (till exempel mellan matematiska begrepp) Kommunikationsförmåga (Lithner m.fl., 2010)
- 23. Tankegång Problemhantering Modellering Resonemang Representation Symboler och formalisering Kommunikation Hjälpmedel (Niss & Højgaard Jensen, 2011, se också Dahlstedt, 2014)
- 24. Förmågor i kursplanen i matematik Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
- 25. Förmågor i kursplanen i matematik formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Problemlösning använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Välja och använda metoder föra och följa matematiska resonemang Resonemang använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation
- 26. Förmågor i kursplanen i matematik Problemlösning Använda och analysera matematiska begrepp Välja och använda metoder Resonemang Kommunikation
- 27. Förmågorna i två projekt från HT13 Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vi det? (Norrköping) Matematikens fem förmågor och huvudräkning (Linköping)
- 28. Muntlig kommunikation inom Algebra-projektet Muntlig kommunikation specifikt Berätta Använda olika uttrycksformer Fråga Ifrågasätta Lyssna Använda terminologi
- 29. Muntlig kommunikation inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot muntlig kommunikation: Hur gick det när ni talade med varandra? Vad sa du då? ’ Vad sa din kompis? Lyssnade du? Kan du visa din beräkning med någon annan uttrycksform också?
- 30. Resonemangsförmågan i Algebra-projektet Resonemang Förklara Redogöra för Argumentera Dra slutsatser
- 31. Resonemang inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot resonemang: Hur tänkte du först när du räknade, hur gjorde du sedan? Varför gjorde du så? Hur vet/tror du att beräkningen/svaret stämmer? Kan du berätta hur kamraten ”tänkte” (alternativt resonerade).
- 32. Begreppsförmågan i Algebraprojektet Kommuni- kation om begrepp Använda Beskriva Använda teminologi Analysera Definiera
- 33. Begreppshantering inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot begreppshantering: Vad innebär detta? Vad kallas detta? Varför valde du det sättet att räkna?
- 34. Metodförmågan i Algebra-projektet Kommuni- kation om metoder Beskriva metoder Visa och berätta
- 35. Metodhantering inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot metodhantering: Hur tänkte du (först)? Vilka strategier har du använt? Hur gjorde du när du räknade?
- 36. Problemlösning i Algebra-projektet Kommuni- kation om problem- lösning Analysera Planera Bestämma strategier Redovisa och utvärdera lösningar
- 37. Problemlösning inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot problemlösning Vad kan svaret ungefär bli? Vad tyckte du var svårt när det gäller beräkningar?
- 38. Ett annat innehåll Om innehållet i stället skulle handla om bråk, vilka aktiviteter och frågeställningar kan vi tänka oss? Åk 1-3 ” Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.”
- 39. Åk 4-6 ” Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.”
- 40. Åk 7-9 ” Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.”
- 43. Visa hur du löser uppgift 1. 1. Vilket av talen 0,3 och 1 är störst? --------------------------------------------- Uppgift 1 Exempel på rimliga svar samt stöd för analysen 1/3 Olika motiveringar är möjliga, till exempel: 1/3 = 0,3333 ... 0,3 = 3/10 = 9/30 och 1/3 = 10/30 I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat detta kunnande: • Kunskap om tal i bråk- och decimalform. I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat dessa missuppfattningar/brister: • Missuppfattningen att 1/3 är exakt lika med 0,3.
- 45. Enkät 1. Berätta några saker som du kan i matematik. 2. Berätta några saker som du behöver (eller skulle vilja) lära dig i matematik. 3. Vem ser till att du inte tänker på annat när du har matte? 4. Hur vet du vad du kan i matematik? 5. Vad kan du göra för att lära dig sådant du inte kan ännu? 6. Brukar du säga till om något är för lätt eller svårt i matematiken? Vad kan du säga då? 7. Berättar du någon gång för din lärare vad du tycker om matematiken i skolan? Vad kan du säga då?
- 46. Skrivande och självreglering Självreglering handlar om att eleven håller uppsikt över sitt lärande, håller fokus i arbetet och ingriper i matematikundervisningen utifrån sitt lärande. Agentskap
- 48. Linköping HT12
- 49. Hur lätt/svårt är det att introducera tystnaden i en klass som du redan undervisat under lång tid? Tystnadsrapporten: har ni gjort uppföljning? Ser de en vidareutveckling?
- 50. Norrköping VT13
- 51. Hur kan man starta arbetet med loggböcker i 1:an? Vilka frågeställningar kan man använda? Vilka skillnader kan man se på klasser som använt loggböcker för matematisk reflektion och de klasser som inte haft den möjligheten? Loggböcker för olika åldrar, när fungerar det bäst? På 7-9 brukar eleverna ge upp ganska fort är vår erfarenhet. (Så lite arbete som möjligt för största lycka!) Elevfuskböcker: har ni sett en utveckling kring det? Är det många barn som aktivt använder det efter introduktion?
- 52. Norrköping HT13 Bedömning av elevers lärande i muntlig kommunikation inom algebra
- 53. Vad är det för matriser som använts till denna rapport?
- 54. Övergripande frågor Insikter som du fått när du forskat? Vad ger resultat? Vad önskar du att du hade vetat när du var lärare? Vad är det mest lärorika upplevelsen för dig inom matematik som vi kan ta med oss när vi arbetar med våra elever? Har ni medvetet valt ut skolor där eleverna haft olika social bakgrund eller har ni i efterhand märkt skillnader med hänsyn till detta? Har du sett några skillnader i kommunikationen mellan sv/sva- elever? Såg du skillnader i undervisningen för dessa elever?
- 55. Små förändringar kan medföra stora skillnader En samling möjliga uppmärksamhetsfokus under närmaste undervisningsperiod? Smalt mål? Hjälpa lärarstudenter inför sin första tid som lärare att fokusera på ett smalt mål för sin särskilda uppmärksamhet Kvaliteten på kommunikationen i ett matematikklassrum är långt viktigare än om det t.ex. används en lärobok. Vikten av att respektera lärare på fältet och nyansera samtalet om matematikundervisningen. Nytta för kompetensutveckling i matematikämnets didaktik