Utställningen Hållbara Uppsala, utifrån följande teman, Våra hus, Vår nya livsstil, Energi- och kretsloppsparker, Vårt energisystem, Staden i sitt landskap och Toakretsloppet.
Organisationerna bakom utställningen är Jordens Vänner, Klimataktion, Naturskyddsföreningen och för bilden över Toakretsloppet även Toaletter utan gränser.
Grön Tillväxt. Henrik Malmsten.18 oktober 2012. Cleantech local globalÅlands Näringsliv
The document discusses financing solutions for environmental entrepreneurship and trends for companies in different development phases and segments. It provides an overview of key topics like the renewable energy market, trends in Sweden for cleantech companies, and future outlook for cleantech. Global energy demand is expected to increase significantly in coming decades, with renewable sources like solar and wind projected to grow rapidly to meet new demand.
Offer: The Key to Success in FundraisingJeff Brooks
The document discusses the key components of an effective fundraising offer: specificity, cost, impact, and urgency. It states that a successful offer (1) specifies an action or item for the donor to pay for, (2) names a cost that is appropriate for the donor, (3) emphasizes the impact and value created through the donor's gift, and (4) provides a sense of urgency for responding. The offer should motivate donors by presenting a clear call to action, highlighting what their donation can accomplish, and explaining why giving now is better than waiting. Common ineffective offers that lack these elements are also examined.
Välmående på arbetsplatsen. Ålands Näringsliv 25.10.2012Ålands Näringsliv
Arbetsfrånvaro påverkar både företagets lönsamhet och individens välbefinnande och kostar de åländska företagen över 5 miljoner euro årligen. Under denna lunch får vi en lite närmare inblick hur man på ett relativt enkelt sätt kan förbättra och stärka individens hälsa och välbefinnande. Johan Lindström från Träningsverket och Mats Danielsson från Medimar deltar på lunchen
Utställningen Hållbara Uppsala, utifrån följande teman, Våra hus, Vår nya livsstil, Energi- och kretsloppsparker, Vårt energisystem, Staden i sitt landskap och Toakretsloppet.
Organisationerna bakom utställningen är Jordens Vänner, Klimataktion, Naturskyddsföreningen och för bilden över Toakretsloppet även Toaletter utan gränser.
Grön Tillväxt. Henrik Malmsten.18 oktober 2012. Cleantech local globalÅlands Näringsliv
The document discusses financing solutions for environmental entrepreneurship and trends for companies in different development phases and segments. It provides an overview of key topics like the renewable energy market, trends in Sweden for cleantech companies, and future outlook for cleantech. Global energy demand is expected to increase significantly in coming decades, with renewable sources like solar and wind projected to grow rapidly to meet new demand.
Offer: The Key to Success in FundraisingJeff Brooks
The document discusses the key components of an effective fundraising offer: specificity, cost, impact, and urgency. It states that a successful offer (1) specifies an action or item for the donor to pay for, (2) names a cost that is appropriate for the donor, (3) emphasizes the impact and value created through the donor's gift, and (4) provides a sense of urgency for responding. The offer should motivate donors by presenting a clear call to action, highlighting what their donation can accomplish, and explaining why giving now is better than waiting. Common ineffective offers that lack these elements are also examined.
Välmående på arbetsplatsen. Ålands Näringsliv 25.10.2012Ålands Näringsliv
Arbetsfrånvaro påverkar både företagets lönsamhet och individens välbefinnande och kostar de åländska företagen över 5 miljoner euro årligen. Under denna lunch får vi en lite närmare inblick hur man på ett relativt enkelt sätt kan förbättra och stärka individens hälsa och välbefinnande. Johan Lindström från Träningsverket och Mats Danielsson från Medimar deltar på lunchen
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Martin Saar
Ämnet för kvällen på ABF den 4 november var: ”Är en hållbar global utveckling en utopi?” Vilket kom lite i skymundan! Svaret blev hängande i luften, i hopp om att kunna påverka politiker underifrån och upp till global nivå, ”för det har vi gjort förut och stoppat t ex freonutsläppen”.
Arrangemanget anordnades av Visionsgruppen inom Klimataktion. Inbjudna debattörer var filosofen Folke Tersman, Oscar Kjellberg och undertecknad. Mitt bidrag var att utifrån en kort resumé av Post Carbon Institutes video ”There´s No Tomorrow, (pekaoil, energy, growth & future”) få igång en diskussion kring sambandet mellan Energi och Ekonomi och konsekvenserna av kommande brist på energi, främst olja. Bland annat diskuterades ”nedväxt”, med svag koppling till ekonomiska realiteter som nuvarande penningsystem och galopperande skulder. Hur ska befintliga skulder (och mer skulder) kunna betalas tillbaka inkl ränta om inte ekonomin växer? Att den växer beror på fossilt bränsle.
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKarim Ghezali
En essay som handlar om koldioxidlagring, tekniken som många förespråkar som miljövänlig lösning på hantering av koldioxidutsläpp. Ett bra syfte men inte fullt utvecklat ännu, dessutom finns det aspekter som gör att det inte är praktiskt, ekonomiskt och geologiskt hållbart. njut av läsningen.
Del av seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk"
8 maj 2012, 13.00 - 16.30
Kulturhuset, Stockholm
David Andersson, VD, ECOERA/Chalmers, om storskaliga och småskaliga metoder för att öka markens innehåll av kol.
Rapport från Centerpartiet om utvecklingen av miljöbilar. En grön bilpark innehåller en rad förslag med bland annat en miljöbilspremie som bidrar till att uppfylla målet om en fossilfri bilpark 2030.
Centerpartiets rapport En grön bilpark - Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället. Politiska förslag hur vi ska nå målet om fossilfri bilpark 2030. Bland annat föreslås en miljöbilspremie.
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Martin Saar
Ämnet för kvällen på ABF den 4 november var: ”Är en hållbar global utveckling en utopi?” Vilket kom lite i skymundan! Svaret blev hängande i luften, i hopp om att kunna påverka politiker underifrån och upp till global nivå, ”för det har vi gjort förut och stoppat t ex freonutsläppen”.
Arrangemanget anordnades av Visionsgruppen inom Klimataktion. Inbjudna debattörer var filosofen Folke Tersman, Oscar Kjellberg och undertecknad. Mitt bidrag var att utifrån en kort resumé av Post Carbon Institutes video ”There´s No Tomorrow, (pekaoil, energy, growth & future”) få igång en diskussion kring sambandet mellan Energi och Ekonomi och konsekvenserna av kommande brist på energi, främst olja. Bland annat diskuterades ”nedväxt”, med svag koppling till ekonomiska realiteter som nuvarande penningsystem och galopperande skulder. Hur ska befintliga skulder (och mer skulder) kunna betalas tillbaka inkl ränta om inte ekonomin växer? Att den växer beror på fossilt bränsle.
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKarim Ghezali
En essay som handlar om koldioxidlagring, tekniken som många förespråkar som miljövänlig lösning på hantering av koldioxidutsläpp. Ett bra syfte men inte fullt utvecklat ännu, dessutom finns det aspekter som gör att det inte är praktiskt, ekonomiskt och geologiskt hållbart. njut av läsningen.
Del av seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk"
8 maj 2012, 13.00 - 16.30
Kulturhuset, Stockholm
David Andersson, VD, ECOERA/Chalmers, om storskaliga och småskaliga metoder för att öka markens innehåll av kol.
Rapport från Centerpartiet om utvecklingen av miljöbilar. En grön bilpark innehåller en rad förslag med bland annat en miljöbilspremie som bidrar till att uppfylla målet om en fossilfri bilpark 2030.
Centerpartiets rapport En grön bilpark - Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället. Politiska förslag hur vi ska nå målet om fossilfri bilpark 2030. Bland annat föreslås en miljöbilspremie.
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...Ålands Näringsliv
This document discusses organizations and networks. It argues that while organizations are important for structure, networks are better suited for the modern world that values speed and agility. Networks allow for coordination between independent elements through trust and shared vision. The author draws on their experience in Asia, noting the importance of both trust-based networks and competent organizations. They suggest that Nordic countries could benefit from strengthening cooperation networks to capitalize on shared values and history in a resource-constrained global economy.
This document discusses the importance of social media for businesses. It begins by listing the top 10 most visited websites, most of which are social media sites, and notes that these platforms have become the new landscape for how people access information. The document then provides examples of how politicians like Barack Obama have successfully used social media for engagement. It also notes that search engines like Google favor social media-active companies and that what others say online about a company becomes visible. The document encourages businesses to utilize various social media and discusses corporate use of platforms like Wikipedia, Flickr, LinkedIn, and others.
The document discusses challenges and truths for customer focus. It emphasizes serving the customer, uniting cultures without internal battles, and managing with a focus on information over meetings. It presents five simple truths: focus on the present not the future, focus on reality not visions, focus on simplicity not possibilities, talk with customers not about them, and focus on price tags not price image. It concludes with reminders to be on time, call back, avoid lies, and not use customer parking lots.
2. Miljöproblem är en resurs som väntar på
att utnyttjas kommersiellt
• Exempel på många problem som lösts under de senaste
årtiondena:
• SO2 utsläpp – stor industri
• Blekning vid framställning av massa och papper
• Andra miljöproblem inom massa och papper
• Återvinning av metaller
• Rening av avloppsvatten
• I dag är alla ovan nämnda processer en del av vardagen och har
tusentals anställda för att tillverka apparatur
3. Eutrofiering, jordbruk och energi ett
sammanflätat komplex
• Fördelar med eutrofieringen är dess närhet till oss
• Samma gäller för jordbruket
• Energi behövs men kan också produceras inom komplexet
• Kommer att finnas ett tvång att lösa energifrågan, men den
kommer att vara behovsdriven – inte förbudsdriven genom krav
att sänka CO2 utsläppen
• Tvånget uppstår genom försämrad tillgång på först olja sedan kol
och andra fossila bränslen
• Kommer att behövas såväl lokala som globala lösningar
4. Vad gäller i sakfrågan?
• EROI = energy returned on energy invested
• dvs hur mycket energi skall man kunna utvinna med insatt
energi? Förmodligen en av ödesfrågorna när vi närmar oss 9
miljarder.
• Att använda första generationens etanol t ex löser inga problem,
men skapar däremot några.
• Om vi använder all majs, allt sockerrör och sockerbetor i världen
skulle vi klara av ca. 10 % av världens nuvarande transportbehov
men istället skulle vi svälta. Ingen ersättning av bensin alltså.
• Om vi skulle använda avfall inom jordbruket till metanproduktion
skulle vi kunna producera 25 % av dagens transportbränslen
5. Lösningar
• Med metan kan man driva bränsleceller för att producera el
• Genom att kombinera naturgas och biogas kan man utveckla ett
transportsystem som spar på olja och sänker utsläpp och som
kan användas både för uppvärmning och transport
• El troligen framtidens energibärare för transport men el måste
lagras t ex i form av väte. Infrastrukturen finns redan, behövs
inga jätteinvesteringar.
• Väte kan produceras lokalt!
• Väte finns överallt, även i olja och kol. Frågan är om man borde
använda vätet i stället för kolet i fossila produkter?
6. Lösningar forts.
• Fosfor en ändlig resurs som vi inte kan leva utan
• Fosfor är å andra sidan ett problem för Östersjön
• Hur finna en win-win lösning?
Fosfor måste återvinnas ur:
• Gödsel
• Kommunala utsläpp
• Minskad avrinning från jordbruket (betyder sänkta omkostnader!)
• Återtagning av eutrofieringsgynnade fiskarter
Biogasproduktion bra, men räcker inte för att åtgärda eutrofieringen:
• Rötning kvarlämnar stor mängd organiskt material och vatten,
stor volym som måste deponeras, spridas eller vidare behandlas
7. Nya applikationer på gammal teknologi
Pyrolys eller torrdestillation = ett ämne hettas upp till 500-1000
grader, varvid ämnet sönderfaller utan förbränning i syrefri miljö
• Bildas gas, olja och kol
• Har ett stort antal applikationsmöjligheter såväl för att lindra
eutrofiering som för att utvinna förnyelsebar energi
• Biokol har redan en marknad i bl a Tyskland
• Biokol binder närsalter och fungerar som jonbytare
• Kor matas med 60 kg kol/år. Minskar sjukdomar och binder
närsalter i gödsel
• Som jordförbättrare binder biokol N och P och stannar i marken i
hundratals år. Sänker gödselkostnaderna för bonden
8. Aktuellt om fosfor i Östersjön
• Enligt Östersjöplanen (BSAP) skall länderna inom HELCOM sänka
fosforutsläppen med ca 15000 t/a
• Finlands andel 150 t, Polen 8760 t
• Glesbygdens invånare i Finland belastar vatten med 355 t P/år
• Att avlägsna 1 ton fosfor (5% ränta, 10 år avskrivning) kostar 4,3 MEUR/år
• 90 % rening av 355 t 1.38 Miljarder €
• I Östersjöns syrefria bottenvatten simmar 350 000 ton fosfor omkring som
gamla synder
• Denna mängd skulle gödsla all åkermark i Finland i tio år.
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
9. Kostnadseffektivitet
• Viktigt att finna lösningar med stor miljöeffekt/investerad euro
• På sikt måste 350 000 t P i bottenvattnet åtgärdas, annars
osannolikt att vattenkvaliteten förbättras
• 1,38 miljarder euro för att avlägsna 320 ton fosfor är inte
kostnadseffektivt, det behövs alternativa lösningar
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
10. Ett par alternativa lösningar
• Fiske av så kallad skräpfisk i stället för traditionell avloppsrening i
glesbygden
• Pyrolys av gödsel
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
11. "Skräpfisk"
• Med en fångst på 10 000 ton/år
skulle 50 ton fosfor kunna
avlägsnas till en kostnad på 4
milj € (j.fr. glesbygdens kostnad
på 4,3 milj €/t).
kostnadseffektiviteten således
50 gånger bättre!
• Fisket skulle, förutom att ta
tillbaka fosfor till åkermark,
också producera energi via
biogas
• 1 MEUR i 2011 års budget i
Finland
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
12. Pyrolys av gödsel
• Aktuellt i S:t
Petersburgsregionen
(Leningrad oblast)
• Ca. 1500 000 ton
kycklingödsel/år
• Tillsvidare inga ekonomiskt
bärkraftiga lösningar
• BSAP-fonden finansierar
projekt för anpassning av
pyrolysteknologi för hantering
av kycklinggödsel Roskar hönseri i Raivola, Ryssland
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
14. Produkter
• Från gödsel fås biodiesel och biokol
• Biodiesel kan raffineras vidare till
bilbränsle
• Biokolet har intressanta egenskaper
genom sin funktion som jonbytare för
närsalter (fosfor och kväve).
• Tillsatt i åkermark kan urlakning av
fosfor hindras eller väsentligt
minskas.
• Biokolet hålls hundratals år i mark
och fungerar som en svamp som på
nytt kan laddas med fosfor.
• Preliminär kostnadseffektivitet cirka
8000 €/t fosfor
Plöjning av åkermark i Oisu, Estland
Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
15. Se bortom horisonten men utnyttja
dagens teknik
• Alternativa energikällor till olja är få
• Osannolikt att man abrupt skulle sluta utnyttja denna energitäta
resurs
• Alternativ borde få växa fram där man samtidigt kan använda
fossila bränslen effektivt men samtidigt utveckla energibärare
som kan använda multipla energiråvaror ss el och väte
• Organiskt avfall från jord och skogsbruk som man kan tillverka
metan och olja ur, kan tillsammans med naturgas bilda stora
vätekällor. Redan idag finns infrastruktur så att stora
omställningar kan undvikas
• Mycket tyder på att oljeproduktionen planar ut om några tiotal år
och alternativen bör då finnas för att fylla gapet
16. Slutord
• Viktigt att finna nya applikationer, inte nödvändigtvis alltid ny teknik
• För att få nya applikationer lönsamma kan ofta ny teknik bidra till win-
win lösningar
• Nya teknologiföretag har en viktig roll som förmedlare av nya tankar
• Ingen av de presenterade applikationerna är ny teknologi, men
sektorerna för utnyttjande är "nya"
• Viktigt att se möjligheter snarare än hot:
• "Eutrofieringen producerade 100 GWh" låter bättre än "De döda
bottnarna sprider sig in i Finska viken".
• Om man kan producera energi ur avfall runt Östersjön eller ur Östersjön
kan man stoppa utbredningen av döda bottnar
• Osubventionerad, på efterfrågan baserad produktion möjlig