SlideShare a Scribd company logo
Hur får vi ner mer kol I marken?
- Klimatpositiv kolinlagring med
biokol för ett mer hållbart jordbruk
David Andersson
M.Sc Molekylärbiologi
M.Sc Innovation & Entreprenenörskap
Innovationsrådgivare & PhDc –
Transformativa Teknologier
Chalmers University of Technology
VD EcoEra AB
• Startup från Chalmers 2007
• Tillämpad forskning
• Hållbara Biokolsystem
• ”Best of the Best” EU LIFE Environment projekt
• WWF Climate Solver – ”12 Climate Entrepreneurs”
• Akademiska samarbeten med:
Sjunkande jordkvalitet – en global utmaning




                      Source: United Nations Food and Agriculture Organisation
Utmaning: Restprodukter – exempel utsäde




Rensanläggning                   Utsäde




                 Restprodukter
Komplett kedja
           Aska eller Biokol
13 biomassetyper.
                     >120 formulas
Initial academic IP transfer and utilization
           Standardisering av biokolsubstrat.

  Ecoera AB and Chalmers University of Technology –
  Department of Inorganic Environmental Chemistry.



                    IP Transfer
Biokol formula
   R54 500
   grader C
  Långsam
   Pyrolys
BIOSFAIR - system för kollagring och jordförbättring




   Fotosyntes          Koldioxid blir
 “andas in “CO2         biomassa
                                              Pyrolys




Biokol i åkermark –          Biokol
utsläpp binds i mark                    Bioenergi
Biokol - stabilitet

Preston & Schmidt: 5 000 – 7 000 år
Lehmann: 2 000 – 3 000 år
Normal            Terra Preta
regnskogsjord -   (Kolberikad
oxisol            regnskogsjord oxisol)




   Terra Preta
Odling i Balans och EcoEra – Biokolförsök 2011




 Gropen i Borgeby. Ecoera biokol använt av Odling i Balans   .


     Fukthållande förmåga 18% ökning* (Tryon, 1948 )
Effekter – Ammoniumretention +
katjonväxling
Praktisk användning på Slätten, Okome 2009
Sveriges första storskaliga biokolförsök.
Fältförsök 2009
Fältförsök 2009




                  3 kg/m2
                   biokol
Fältförsök 2009 - Resultat




                    Tillväxtökning jmf kontroll.
                    Vårkorn
                        Yta 1: 7,5% medeltillväxt
                        Yta 2: 9,6% medeltillväxt

                        (n = 33) slumpvis testområdesselektion och
                                slumpvis plantselektion. Försöksyta
                                        specificerad enligt Guide to
                         Conducting Biochar Trials Julie Major, PhD
                        Extension Director för International Biochar
                                                           Initiative
Fältförsök 2010 på Österlen.

Extern personal fd. vid
Hushållningssällskapet.
Ecoera Biokolförsök 2010




  Resultat: 33% skördeökning
  2 kilo Bioagrokol/m2
Biokol – Kärlförsök 2011
Kärlförsök 2011 – tredjeparts plantskola
Fältförsök 2011 - majs



                         Stjälkvidd
                         27% ökning.
• Hantering av                             • Kvantifierbar
  restprodukter                              och stabil
  – minskade                                 kolsänka.
  metanutsläpp.


                  Restprodukter   Klimat




                     Energi        Mat


• Energigas för                            • Höjd
  värme eller                                jordkvalitet
  bränslen.                                  och ökad
                                             avkastning.
Darko Matovic, professor
Queens University i Ontario:

“10 procent av biomasse-
restprodukter skulle ta ner 5 miljarder
ton koldioxid varje år. Mer än de ca. 4
miljarder ton netto som människans
verksamhet släpper ut varje år.”
Biokol 2022: ett verktyg för Grön skatteväxling 2.0




                          3 ton CO2 =
                          1 ton biokol




              Biochar as a viable carbon sequestration option: Global and Canadian perspective
                   http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544210005104
Biokol 2022: ett verktyg för Grön skatteväxling 2.0



                              Återbetalning
                                    av
                              koldioxidskatt


            Koldioxidskatt
             Subventioner
              för bränsle
Jordbruk och klimat – ”Pantsystem” för kol
”En av de mest spännande nya strategierna
för att återföra kol till svagare jordar och
samtidigt binda signifikanta mängder
koldioxid för tusentals år – är biokol”

    - Al Gore, Nobels fredspris, fd. vicepresident USA.
E-mail: david.andersson@ecoera.se
Twitter: David_of_Ecoera
Web: www.ecoera.se

More Related Content

Similar to Hur får vi ner mer kol i marken?

Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomiHållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Työ- ja elinkeinoministeriö
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Biotalous.fi
 
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonstABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
Victor Galaz
 
Miljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - IntroduktionMiljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - Introduktion
Max Holmberg
 
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per Møller
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per MøllerSymbiose Konference Alger og Spildevand Per Møller
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per Møllermetteskovbjerg
 
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
Lotta Giesenfeld Boman
 
Session 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonSession 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonhackspetter
 
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
evolveu
 
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBIHållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
The Swedish Cement and Concrete Research Institute (CBI)
 
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket VelmalaHur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Suomen metsäkeskus
 
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid strandenGrön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid strandenÅlands Näringsliv
 
Session 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonSession 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonjuliahansson
 
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomiAsikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Suomen metsäkeskus
 
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som Forsvann
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som ForsvannMatsvinn - Norgesgruppen - Maten Som Forsvann
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som ForsvannAxtalk
 
Reducing flying at Lund University
Reducing flying at Lund University Reducing flying at Lund University
Reducing flying at Lund University
Kim Nicholas
 
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Global Utmaning
 
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåEkosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
SIANI
 

Similar to Hur får vi ner mer kol i marken? (18)

Ekokvitto Sigtunahöjden 2012
Ekokvitto Sigtunahöjden 2012Ekokvitto Sigtunahöjden 2012
Ekokvitto Sigtunahöjden 2012
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomiHållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonstABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
ABF framtidsjorden geo ingenjörskonst
 
Miljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - IntroduktionMiljö 1 - Introduktion
Miljö 1 - Introduktion
 
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per Møller
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per MøllerSymbiose Konference Alger og Spildevand Per Møller
Symbiose Konference Alger og Spildevand Per Møller
 
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
Klimatrapport Sigtunahöjden 2015
 
Session 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonSession 69 julia hansson
Session 69 julia hansson
 
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
Miljösuccéer och EU-bidrag del 1
 
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBIHållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
 
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket VelmalaHur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
 
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid strandenGrön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden
Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden
 
Session 69 julia hansson
Session 69 julia hanssonSession 69 julia hansson
Session 69 julia hansson
 
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomiAsikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
 
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som Forsvann
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som ForsvannMatsvinn - Norgesgruppen - Maten Som Forsvann
Matsvinn - Norgesgruppen - Maten Som Forsvann
 
Reducing flying at Lund University
Reducing flying at Lund University Reducing flying at Lund University
Reducing flying at Lund University
 
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
 
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåEkosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
 

More from SIANI

Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
SIANI
 
Creating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approachCreating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approach
SIANI
 
Inclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperityInclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperity
SIANI
 
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdfMobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
SIANI
 
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
SIANI
 
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food SystemsAgroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
SIANI
 
Patrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdfPatrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdf
SIANI
 
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdfDiana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
SIANI
 
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfDiana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
SIANI
 
Stephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfStephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdf
SIANI
 
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfJane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
SIANI
 
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfNaol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
SIANI
 
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfJohn Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
SIANI
 
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI
 
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI
 
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
SIANI
 
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
SIANI
 
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
SIANI
 
Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta
SIANI
 
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealWorld Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
SIANI
 

More from SIANI (20)

Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
Pollination knowledge exchange for food, nutrition and livelihood security in...
 
Creating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approachCreating incentives through a Market Systems Development approach
Creating incentives through a Market Systems Development approach
 
Inclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperityInclusive market development for urban and rural prosperity
Inclusive market development for urban and rural prosperity
 
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdfMobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
Mobilizing youth and strengthening local peri-urban food systems.pdf
 
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
Fair and just food systems enabling local midstream businesses? What does it ...
 
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food SystemsAgroecology as an approach to design sustainable Food Systems
Agroecology as an approach to design sustainable Food Systems
 
Patrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdfPatrick Muiruri. NCC.pdf
Patrick Muiruri. NCC.pdf
 
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdfDiana Njihia Vi Agroforestry.pdf
Diana Njihia Vi Agroforestry.pdf
 
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdfDiana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
Diana Nijhia Vi Agroforestry.pdf
 
Stephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdfStephen Muchiri EAFF.pdf
Stephen Muchiri EAFF.pdf
 
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdfJane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
Jane Mutune Nairobi University AgriFoSE.pdf
 
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdfNaol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
Naol Adugna Oli Beta Blockers.pdf
 
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdfJohn Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
John Mugonya Agripreneurship Alliance.pdf
 
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed FarmSIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
SIANI Annual Meeting 2022: Agri-Gold Mixed Farm
 
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool ProductionSIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
SIANI Annual Meeting 2022: Silkwool Production
 
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...
 
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
Chickens and cows do not use toilets: What can we do about it?
 
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
The animal husbandry perspective: Managing animals and their excreta in low- ...
 
Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta Importance of safe recycling of animal and human excreta
Importance of safe recycling of animal and human excreta
 
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a mealWorld Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
World Food Day 2020: School feeding much more than providing a meal
 

Hur får vi ner mer kol i marken?

  • 1. Hur får vi ner mer kol I marken? - Klimatpositiv kolinlagring med biokol för ett mer hållbart jordbruk David Andersson M.Sc Molekylärbiologi M.Sc Innovation & Entreprenenörskap Innovationsrådgivare & PhDc – Transformativa Teknologier Chalmers University of Technology VD EcoEra AB
  • 2. • Startup från Chalmers 2007 • Tillämpad forskning • Hållbara Biokolsystem • ”Best of the Best” EU LIFE Environment projekt • WWF Climate Solver – ”12 Climate Entrepreneurs” • Akademiska samarbeten med:
  • 3. Sjunkande jordkvalitet – en global utmaning Source: United Nations Food and Agriculture Organisation
  • 4. Utmaning: Restprodukter – exempel utsäde Rensanläggning Utsäde Restprodukter
  • 5.
  • 6. Komplett kedja Aska eller Biokol
  • 7. 13 biomassetyper. >120 formulas Initial academic IP transfer and utilization Standardisering av biokolsubstrat. Ecoera AB and Chalmers University of Technology – Department of Inorganic Environmental Chemistry. IP Transfer
  • 8. Biokol formula R54 500 grader C Långsam Pyrolys
  • 9. BIOSFAIR - system för kollagring och jordförbättring Fotosyntes Koldioxid blir “andas in “CO2 biomassa Pyrolys Biokol i åkermark – Biokol utsläpp binds i mark Bioenergi
  • 10. Biokol - stabilitet Preston & Schmidt: 5 000 – 7 000 år Lehmann: 2 000 – 3 000 år
  • 11. Normal Terra Preta regnskogsjord - (Kolberikad oxisol regnskogsjord oxisol) Terra Preta
  • 12. Odling i Balans och EcoEra – Biokolförsök 2011 Gropen i Borgeby. Ecoera biokol använt av Odling i Balans . Fukthållande förmåga 18% ökning* (Tryon, 1948 )
  • 13. Effekter – Ammoniumretention + katjonväxling
  • 14. Praktisk användning på Slätten, Okome 2009 Sveriges första storskaliga biokolförsök.
  • 16. Fältförsök 2009 3 kg/m2 biokol
  • 17. Fältförsök 2009 - Resultat Tillväxtökning jmf kontroll. Vårkorn Yta 1: 7,5% medeltillväxt Yta 2: 9,6% medeltillväxt (n = 33) slumpvis testområdesselektion och slumpvis plantselektion. Försöksyta specificerad enligt Guide to Conducting Biochar Trials Julie Major, PhD Extension Director för International Biochar Initiative
  • 18. Fältförsök 2010 på Österlen. Extern personal fd. vid Hushållningssällskapet.
  • 19. Ecoera Biokolförsök 2010 Resultat: 33% skördeökning 2 kilo Bioagrokol/m2
  • 21. Kärlförsök 2011 – tredjeparts plantskola
  • 22. Fältförsök 2011 - majs Stjälkvidd 27% ökning.
  • 23. • Hantering av • Kvantifierbar restprodukter och stabil – minskade kolsänka. metanutsläpp. Restprodukter Klimat Energi Mat • Energigas för • Höjd värme eller jordkvalitet bränslen. och ökad avkastning.
  • 24. Darko Matovic, professor Queens University i Ontario: “10 procent av biomasse- restprodukter skulle ta ner 5 miljarder ton koldioxid varje år. Mer än de ca. 4 miljarder ton netto som människans verksamhet släpper ut varje år.”
  • 25. Biokol 2022: ett verktyg för Grön skatteväxling 2.0 3 ton CO2 = 1 ton biokol Biochar as a viable carbon sequestration option: Global and Canadian perspective http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360544210005104
  • 26. Biokol 2022: ett verktyg för Grön skatteväxling 2.0 Återbetalning av koldioxidskatt Koldioxidskatt Subventioner för bränsle
  • 27. Jordbruk och klimat – ”Pantsystem” för kol
  • 28. ”En av de mest spännande nya strategierna för att återföra kol till svagare jordar och samtidigt binda signifikanta mängder koldioxid för tusentals år – är biokol” - Al Gore, Nobels fredspris, fd. vicepresident USA.