Best Practices for Sustainable Forest Management in FinlandTAPIO
1) Finland has an abundance of forest land, with over 4 hectares per capita and 61% owned by private families.
2) The Metsään.fi portal allows forest owners to manage their forests from home, providing information and maps of their properties to help plan loggings and estimate costs and incomes.
3) Best Practices for Sustainable Forest Management provide guidance for forest owners to balance objectives like protection, profitability, recreation and biodiversity in accordance with forestry laws and certification requirements.
Best Practices for Sustainable Forest Management in FinlandTAPIO
1) Finland has an abundance of forest land, with over 4 hectares per capita and 61% owned by private families.
2) The Metsään.fi portal allows forest owners to manage their forests from home, providing information and maps of their properties to help plan loggings and estimate costs and incomes.
3) Best Practices for Sustainable Forest Management provide guidance for forest owners to balance objectives like protection, profitability, recreation and biodiversity in accordance with forestry laws and certification requirements.
Har under 6 år försökt att påtala samhällets sårbarhet kring matförsörjning. Speciellt när det gäller att få fram mat till medborgarna! I grunden finns mätningar av 50 stockhomsfamiljer totala konsumtion vid två tillfällen inom ramen för det uppmärksammade projektet "Konsumrera Smartare" 2005 till 2008. Vill ni veta mera, Boka ett sminarium " Gär det att konsumera sig till en hållbar livsstil"???
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...SIANI
On the 25th of January 2021, the Swedish Food Systems Summit National Dialogue took place. This dialogue brought together representatives from various public sector agencies, food sector industries and research institutions, and was organised through a joint effort by the Swedish Government Offices, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and SIANI. Here, different private and public actors presented on the topic of food systems and their work therein.
Äpplen som inte mörknar så lätt, potatis med en bättre sammansättning av stärkelse, eller växter som är motståndskraftiga mot bladlöss. Det är exempel på forskning och utveckling med hjälp av modern genteknik.
En av de senaste teknikerna kallas CRISPR. Den ger möjlighet göra väldigt precisa ändringar av gener i en växt – utan att införa egenskaper utifrån. Det här kan komma att revolutionera utvecklingen av råvaror för hela vår matproduktion.
Men regelverket i Europa är svårgenomträngligt. Är CRISPR-modifierade växter en form av GMO? Under sommaren 2018 väntas EU-domstolen komma med ett besked i frågan. Det kommer att bli avgörande för hur forskning och utveckling kommer att kunna bedrivas i Sverige.
Vad innebär den nya tekniken? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Och vilka risker finns det?
Det här är den presentation som visades under AGFO talk, följt av ett panelsamtal.
Är du intresserad av att höra orden till presentationen, boka oss gärna!
Del av seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk"
8 maj 2012, 13.00 - 16.30
Kulturhuset, Stockholm
David Andersson, VD, ECOERA/Chalmers, om storskaliga och småskaliga metoder för att öka markens innehåll av kol.
AGFO talk: Hur produceras maten i framtiden?AGFO .se
I takt med ökad teknikutveckling och nya konsumenttrender uppstår nya sätt att ta fram mat på: i containrar och laboratorier, samtidigt som nya grödor tar plats på fälten. Konsumenten efterfrågar en delvis mer växtbaserad kost, närproducerad och hälsosam. Men också billig mat. Vad innebär det för framtidens matproduktion? Hur kan producenten, oavsett om det är en lantbruksföretagare eller ett startup-bolag i staden, ta tillvara på möjligheterna? Kommer framtidens matproduktion att vara storskalig, småskalig och ske i städerna, laboratoriet eller på landsbygden?
Trendspaning: Frida Jonson, AGFO
Moderator: Lovisa Madås, AGFO
I panelen:
Ann-Helen Meyer von Bremen
Frilansjournalist som skriver om lantbruk, livsmedel och mat. En av författarna bakom boken ”Makten över matkassen”. Månskensbonde – bor på en gård och har djur.
Sorosh Tavakoli
Grundare The Rubisco Protein Project. Entreprenör som grundade mjukvarubolaget Videoplaza. Undersöker nu hur man kan kommersialisera proteinet Rubisco med hjälp av vattenväxten Duckweed.
Natalie Brun Skantz
CFO, marknadschef & grundare Grönska. Grönska odlar grödor inomhus i urban miljö och året runt. Visionen är att erbjuda så lokala grödor som möjligt till invånare i svenska städer, på sikt även i hela Norden.
Julie Gold
Biträdande Professor biomaterial Chalmers. ”Fokus i min forskning har alltid varit inom material för att ersätta eller regenerera kroppsdelar, alltså ”biomaterial”. Mitt intresse har fokus på interaktioner mellan celler och proteiner, och ytan av biomaterial. Rollen som ytegenskaper som kemiska och fysiska strukturer spelar i cellernas beteende är av särkilt intresse, eftersom vi kan använda materialytor till att dirigera cellernas öde. Ett området som är relevant är interaktioner mellan skelettmuskulatur och olika biomaterial för att odla kött.”
Alarik Sandrup
Agronom och näringspolitisk chef på Lantmännen, som ägs av 25 000 lantbrukare. Kan plöja, mjölka och köra betupptagare, men har de senaste 20 åren jobbat med hållbarhet, lantbruk, bioenergi och livsmedel på LRF i Stockholm och Bryssel, Jordbruksdepartementet, Lantmännen och för We Effect i Malawi.
AGFO talk 25 april 2019.
Många har inte ens hört talas om regenerativt jordbruk, men vad är det då som gör att stora mataktörer som Danone och General Mills väljer att satsa på det? Kan det regenerativa jordbruket vara framtidens hållbara jordbruk?
Synthesis on forest bio-economy research and innovation in EuropeBiotalous.fi
Synthesis on forest bio-economy research and innovation in Europe, Study carried out by European Forest Institute on the behest of SCAR SWG FOREST (Strategic Working Group on forests and forestry research and innovation)
https://ec.europa.eu/research/scar/index.cfm
The main objective of this report is to review and synthesize existing updated information about forest bio-economy research in different EU member states, including (1) mapping the most relevant research capacities and topics where activities are already ongoing at regional/national, transnational and European level using existing data, and (2) analysing gaps and draw conclusions about overlapping and missing activities, and trends and shifts in research focus. This report is first out of two reports contained within the study, where the second one will focus on mapping innovations in the field and providing best-practice guidelines for the uptake and increased success of innovations.
Recommendations for the Finnish forest-based bioeconomy R&DBiotalous.fi
Forest bioeconomy NRA
Recommendations for the Finnish forest-based bioeconomy R&D
By the Finnish National Support Group to the Forest-based Sector Technology Platform
FTP Finnish NSG task force group:
Leena Paavilainen Luke (chair of the group)
Johanna Buchert VTT (Luke)
Christine Hagström-Näsi FIBIC
Timo Heikka Stora Enso
Eeva Jernström LUT
Erno Järvinen MTK
Har under 6 år försökt att påtala samhällets sårbarhet kring matförsörjning. Speciellt när det gäller att få fram mat till medborgarna! I grunden finns mätningar av 50 stockhomsfamiljer totala konsumtion vid två tillfällen inom ramen för det uppmärksammade projektet "Konsumrera Smartare" 2005 till 2008. Vill ni veta mera, Boka ett sminarium " Gär det att konsumera sig till en hållbar livsstil"???
UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Sess...SIANI
On the 25th of January 2021, the Swedish Food Systems Summit National Dialogue took place. This dialogue brought together representatives from various public sector agencies, food sector industries and research institutions, and was organised through a joint effort by the Swedish Government Offices, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and SIANI. Here, different private and public actors presented on the topic of food systems and their work therein.
Äpplen som inte mörknar så lätt, potatis med en bättre sammansättning av stärkelse, eller växter som är motståndskraftiga mot bladlöss. Det är exempel på forskning och utveckling med hjälp av modern genteknik.
En av de senaste teknikerna kallas CRISPR. Den ger möjlighet göra väldigt precisa ändringar av gener i en växt – utan att införa egenskaper utifrån. Det här kan komma att revolutionera utvecklingen av råvaror för hela vår matproduktion.
Men regelverket i Europa är svårgenomträngligt. Är CRISPR-modifierade växter en form av GMO? Under sommaren 2018 väntas EU-domstolen komma med ett besked i frågan. Det kommer att bli avgörande för hur forskning och utveckling kommer att kunna bedrivas i Sverige.
Vad innebär den nya tekniken? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Och vilka risker finns det?
Det här är den presentation som visades under AGFO talk, följt av ett panelsamtal.
Är du intresserad av att höra orden till presentationen, boka oss gärna!
Del av seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk"
8 maj 2012, 13.00 - 16.30
Kulturhuset, Stockholm
David Andersson, VD, ECOERA/Chalmers, om storskaliga och småskaliga metoder för att öka markens innehåll av kol.
AGFO talk: Hur produceras maten i framtiden?AGFO .se
I takt med ökad teknikutveckling och nya konsumenttrender uppstår nya sätt att ta fram mat på: i containrar och laboratorier, samtidigt som nya grödor tar plats på fälten. Konsumenten efterfrågar en delvis mer växtbaserad kost, närproducerad och hälsosam. Men också billig mat. Vad innebär det för framtidens matproduktion? Hur kan producenten, oavsett om det är en lantbruksföretagare eller ett startup-bolag i staden, ta tillvara på möjligheterna? Kommer framtidens matproduktion att vara storskalig, småskalig och ske i städerna, laboratoriet eller på landsbygden?
Trendspaning: Frida Jonson, AGFO
Moderator: Lovisa Madås, AGFO
I panelen:
Ann-Helen Meyer von Bremen
Frilansjournalist som skriver om lantbruk, livsmedel och mat. En av författarna bakom boken ”Makten över matkassen”. Månskensbonde – bor på en gård och har djur.
Sorosh Tavakoli
Grundare The Rubisco Protein Project. Entreprenör som grundade mjukvarubolaget Videoplaza. Undersöker nu hur man kan kommersialisera proteinet Rubisco med hjälp av vattenväxten Duckweed.
Natalie Brun Skantz
CFO, marknadschef & grundare Grönska. Grönska odlar grödor inomhus i urban miljö och året runt. Visionen är att erbjuda så lokala grödor som möjligt till invånare i svenska städer, på sikt även i hela Norden.
Julie Gold
Biträdande Professor biomaterial Chalmers. ”Fokus i min forskning har alltid varit inom material för att ersätta eller regenerera kroppsdelar, alltså ”biomaterial”. Mitt intresse har fokus på interaktioner mellan celler och proteiner, och ytan av biomaterial. Rollen som ytegenskaper som kemiska och fysiska strukturer spelar i cellernas beteende är av särkilt intresse, eftersom vi kan använda materialytor till att dirigera cellernas öde. Ett området som är relevant är interaktioner mellan skelettmuskulatur och olika biomaterial för att odla kött.”
Alarik Sandrup
Agronom och näringspolitisk chef på Lantmännen, som ägs av 25 000 lantbrukare. Kan plöja, mjölka och köra betupptagare, men har de senaste 20 åren jobbat med hållbarhet, lantbruk, bioenergi och livsmedel på LRF i Stockholm och Bryssel, Jordbruksdepartementet, Lantmännen och för We Effect i Malawi.
AGFO talk 25 april 2019.
Många har inte ens hört talas om regenerativt jordbruk, men vad är det då som gör att stora mataktörer som Danone och General Mills väljer att satsa på det? Kan det regenerativa jordbruket vara framtidens hållbara jordbruk?
Synthesis on forest bio-economy research and innovation in EuropeBiotalous.fi
Synthesis on forest bio-economy research and innovation in Europe, Study carried out by European Forest Institute on the behest of SCAR SWG FOREST (Strategic Working Group on forests and forestry research and innovation)
https://ec.europa.eu/research/scar/index.cfm
The main objective of this report is to review and synthesize existing updated information about forest bio-economy research in different EU member states, including (1) mapping the most relevant research capacities and topics where activities are already ongoing at regional/national, transnational and European level using existing data, and (2) analysing gaps and draw conclusions about overlapping and missing activities, and trends and shifts in research focus. This report is first out of two reports contained within the study, where the second one will focus on mapping innovations in the field and providing best-practice guidelines for the uptake and increased success of innovations.
Recommendations for the Finnish forest-based bioeconomy R&DBiotalous.fi
Forest bioeconomy NRA
Recommendations for the Finnish forest-based bioeconomy R&D
By the Finnish National Support Group to the Forest-based Sector Technology Platform
FTP Finnish NSG task force group:
Leena Paavilainen Luke (chair of the group)
Johanna Buchert VTT (Luke)
Christine Hagström-Näsi FIBIC
Timo Heikka Stora Enso
Eeva Jernström LUT
Erno Järvinen MTK
The document discusses Jyväskylä, Finland's plans to become a more sustainable and resource-wise city through various initiatives and pilot projects. It outlines Jyväskylä's goals such as becoming carbon neutral by 2050 and implementing a circular economy. Example projects mentioned include developing the Kangas area of the city using smart energy solutions, integrated waste management, and recycled building materials. The city aims to test new sustainable ideas through prototyping and turning Jyväskylä into a "test bed" for promoting resource wisdom.
The document discusses Finland's bioeconomy strategy and actions to implement it. The key points are:
1. Finland aims to increase its bioeconomy output to €100 billion by 2025 and create 100,000 new jobs by sustainably using biological resources for materials, energy, food and services.
2. The bioeconomy is coordinated across ministries and stakeholders and supported by government policies like funding for biorefineries and removing regulatory bottlenecks.
3. Maximizing the value and impact of the bioeconomy involves a market-driven, multiple use approach to biological resources to produce high and low value products.
1. Finland has developed a Bioeconomy Strategy to transition to a sustainable economy based on renewable natural resources like forests.
2. The strategy aims to increase bioeconomy output to €100 billion by 2025 and create 100,000 new jobs.
3. Finland is well positioned for this transition due to its forest resources, expertise in refining biomass, and strong industrial base in sectors like forestry and pulp and paper production.
International biorefinery competition rulesBiotalous.fi
This document outlines the rules for an international biorefinery design competition organized by the Ministry of Employment and the Economy of Finland. The competition is open to both domestic and international enterprises to submit proposals for new biorefinery designs. An evaluation panel of experts in relevant fields will evaluate the submissions based on criteria in the competition declaration and select a winner or winners. The purpose is to identify solutions that could be further developed and potentially implemented in Finland to advance biorefinery technology.
International biorefinery competition announcementBiotalous.fi
The Finnish government is holding an international biorefinery competition to stimulate investment in new biorefinery concepts and technologies. The competition seeks proposals for new biorefineries located in Finland that will utilize domestic biomass and employ commercially innovative technologies. Winning entries will receive assistance securing public funding and the top entry will receive a 100,000 euro prize. Proposals must include details on the biorefinery project, market analysis, funding plans, economic impacts, and implementation timeline to be evaluated by an expert panel based on eligibility for investment, innovativeness, and impacts on the Finnish economy.
This document outlines the rules for an international biorefinery design competition organized by the Ministry of Employment and the Economy of Finland. The competition is open to both domestic and international enterprises to submit proposals for new biorefinery designs. An evaluation panel of experts in relevant fields will evaluate the submissions based on criteria in the competition declaration and select a winner or winners. The purpose is to identify solutions that could be further developed and potentially implemented in Finland to advance biorefinery technology.
Kansainvälinen biojalostamokilpailu, kilpailujulistusBiotalous.fi
Kansainvälinen biojalostamokilpailu
Työ- ja elinkeinoministeriö järjestää kansainvälisen suunnittelukilpailun, jolla halutaan nopeuttaa biojalostamoiden innovaatioiden kaupallistumista ja uusien biojalostamoiden syntyä Suomeen. Kilpailu on avattu 4.6.2014 ja se on avoinna ehdotuksille 4.12.2014 saakka.
Valtioneuvoston 8.5.2014 tekemässä periaatepäätöksessä talouden uusien kasvun kärkien vauhdittamiseksi linjattiin, että uusien biojalostamokonseptien synnyttämiseksi ja investointien edistämiseksi järjestetään avoin kansainvälinen kilpailu.
Kilpailulla etsitään ehdotuksia Suomeen sijoittuvasta uuden sukupolven biojalostamosta. Sen tulee olla kaupallisen mittakaavan laitos, joka sisältää uutta teknologiaa, jota ei ole vielä kaupallisessa käytössä. Jalostamo voi olla myös demonstraatiolaitos, jonka teknologialla tai tuotteella on merkittävä liiketoimintapotentiaali. Kilpailun on tarkoitus johtaa toteutussuunnitteluun sekä Suomessa tapahtuvaan investointiin.
Kilpailun voittaja julkistetaan helmikuussa 2015. Pääpalkinto on 100 000 euroa. Lisäksi työ- ja elinkeinoministeriö kokoaa julkisia tahoja edustavan rahoittajaryhmän, joka koordinoi ja auttaa kolmen parhaan ehdotuksen investointivaiheen julkisen rahoituksen hankinnassa. Yksityisellä pääomalla tulee kuitenkin olla johtava asema esitetyissä hankkeissa. www.tem.fi/biojalostamokilpailu
Sustainable growth from bioeconomy, FinlandBiotalous.fi
Finland is a pioneer in bioeconomy which uses renewable natural resources like forests in a sustainable way to produce goods, energy, and services. Bioeconomy reduces dependence on fossil fuels, promotes economic growth and new jobs, and combats ecosystem degradation. As the next wave of the global economy, bioeconomy is estimated to nearly double the value of Finland's economy by 2030. Finland offers the world expertise in bioeconomy through sustainable forest management and products made from wood, fibers, food, chemicals and more.
2. Bioekonomi är den nya vågen inom ekonomin
Bioekonomi är den nya vågen inom ekonomin, som producerar ekonomisk tillväxt och välfärd.
Finland är en stormakt inom bioekonomi. Vi har rikligt med naturresurser, kunnande och smidighet.
BNP och Välfärd
Självhushållning
Fossil ekonomi
1900
2014
2030
3. Bioekonomin uppstod utifrån ett behov
Man måste hitta alternativ till icke förnybara råvaror.
•Klimatförändringen
•Den begränsade tillgången på icke förnybara råvaror.
Som en följd av befolkningsökningen behövs det i världen år 2030:
50 % mer mat
45 % mer energi
30 % mer vatten
4. Bioekonomi är lösningen
Bioekonomi:
•Att använda biologiska naturresurser för att producera produkter, energi, näring och tjänster på ett hållbart sätt
Strävar efter:
•att minska behovet av fossila råvaror
•att förhindra en utarmning av ekosystemen
•att främja ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser
5. Omsättning sammanlagt 60 miljarder €
Andel av de sysselsatta 13%
Andel av exporten 26%
Bioekonomins betydelse för Finland
Finland strävar efter att öka bioekonomins avkastning till 100 miljarder euro till år 2025 och genom denna tillväxt skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomi.
Bioekonomi är en kombination av träförädling, kemi, energi, byggande, teknologi samt närings- och välfärdslösningar.
Cirka hälften av Finlands bioekonomi är skogsbioekonomi.
6. Skogsbioekonomi
•
Finlands areal består till 80 procent av skog, som sköts på ett sådant sätt att där växer betydligt fler träd än man för tillfället utnyttjar.
•
Skogsindustrin är en föregångare inom den finländska bioekonomin. Den utnyttjar förnybara naturresurser och beaktar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i sin verksamhet.
Trädbeståndets tillväxt/år ca 100 miljoner m³
Träanvändning inom industrin/år
ca 55 miljoner m³
7. Bioekonomins framtid skapas genom samarbete
•
Samarbete och förenande av olika teknologier gör Finland till en verklig föregångare inom bioekonomi.
•
Finland har ett starkt kunnande inom skogssektorn, teknologi, byggande, energi, kemi samt livsmedels- och hälsosektorn.
•
Vi har tillsammans utvecklat nytt kunnande samt nya teknologier och lösningar.
8. Trä kan användas till mycket även i framtiden
Exempel på produkter:
"Fjärrstyrda" prislappar av papper
Ljudanläggningar och bildelar tillverkade av träkomposit
Biologiskt nedbrytbara förpackningsmaterial
Böjliga bildskärmar gjorda av nanocellulosa
Intelligenta förpackningar som följer upp intag av läkemedel eller kontrollerar matens ätbarhet
9. Kemi möjliggör bioekonomi
I Finland finns det mycket kunnande inom kemi, biokemi och processer med anknytning till hantering av biomassa.
Cirka en tredjedel av företagen inom den kemiska industrin använder biobaserade råvaror och användningen av dessa och av bioteknologi ökar.
Intelligent förädling, användning och återvinning av biomassa samt rening av vatten.
10. Progressiva biobränslen
Cellulosabaserade förtjockningsmedel i yoghurt, enzymer i tvättmedel och talloljeraffinader i lim
Bildäck som innehåller naturgummi och -oljor
Kosmetik som innehåller beståndsdelar från bär
Biobaserade material i förpackningar och inom medicin
Målarfärg som innehåller växtoljebaserade bindemedel
Bioekonomins kemi
Exempel nära konsumenten:
11. Energi från biomassa
•
Förnybar energi används för att ersätta fossila bränslen och stävja klimatförändringen.
•
Finland är en global föregångare inom samproduktion av el och värme. Detta möjliggör omfattande och energieffektiv användning av träbaserade bränslen.
•
Ny teknologi för att förädla biomassa till pyrolysolja, biogas och biokol innebär en avsevärd ökning av möjligheterna att utnyttja bioenergi.
•
Största delen av Finlands förnybara energi produceras med träbaserade bränslen.
12. Nya matsystem och decentraliserade lösningar ökar omsättningen och exporten
•
Inom kemi- och energiindustrin uppstår ny affärsverksamhet genom att utnyttja matsystemens slutna kretslopp, sidoströmmar av bioraffinader och husdjursproduktion samt åkerbiomassa.
•
Med hjälp av decentraliserade och regionala verksamhetsmodeller ökas närproduktionen av mat samt regionernas energisjälvförsörjning och livskraft.
•
Finland besitter högklassigt kunnande inom utveckling av funktionella livsmedel.
•
Naturprodukter som följer de nyaste konsumenttrenderna erbjuder nya affärsverksamhetsmöjligheter inom bioekonomin
13. En bebyggd miljö som innehåller trä ökar bevisligen människors välfärd
Med träbyggande kan man uppnå ett koldioxidavtryck som är 15–30 % mindre än med andra former av byggande
Tack vare nya innovationer kan trä användas för allt mer mångsidiga lösningar i inredning och husbyggande
Användning av trä i byggandet ökar välfärden
14. Hälsa från skogen
Av cellulosaproduktionens sidoströmmar tillverkas:
•Xylitol, som minskar hål i tänderna och öroninflammationer hos barn
•Växtsterol, som minskar kolesterolet i blodet
Av kåda
•Görs salva för vård av hudsår
Av björknäver
•Undersöks bl.a. betulin, som minskar HI-virusets aktivitet
Av bär och svampar
•Får man hälsosam och ren näring
15. Lösningsfokuserade experter
•
Genom samarbete och förenande av olika teknologier åstadkoms hållbara produkter och tjänster som ökar välfärden och värnar om miljön
•
Teknologi, praxis och kunnande som har utvecklats i Finland kan överföras och tillämpas globalt
•
Med hjälp av bioekonomiska lösningar som har producerats i Finland kan man erbjuda en hållbar global välfärd
16. Finlands bioekonomiska strategi
1. EN KONKURRENSKRAFTIG VERKSAMHETSMILJÖ INOM BIOEKONOMI
2. NYA AFFÄRSVERKSAMHETER INOM BIOEKONOMI
3. EN STARK KUNSKAPSBAS INOM BIOEKONOMI
4. BIOMASSORNAS UTNYTTJANDEGRAD OCH HÅLLBARHET
Strategiska mål
Verkställande och uppföljning
Hållbara lösningar inom bioekonomi är grunden för Finlands välfärd och konkurrenskraft
17. Värdekedjorna inom bioekonomin
Träförädling
Kemi
Energi
Mat
Byggande
Ekosystemtjänster
Biomassa
Produkter Kunnande
Bioekonomin utnyttjar rena teknologier (cleantech) för att producera produkter och tjänster på ett hållbart sätt.