Svenska litteratursällskapets i Finland utredning över användning och behovet av digitaliserat kulturarvsmaterial 2011.

1. Forskarnas röst och digitalt material
En utredning över behovet av
och tillgången till
minnesorganisationernas
digitala material.
Sammanställd av Outi Hupaniittu 2012
Arkivchef Mikael Korhonen
5.12.2012
Göteborgs universitet
Universitetsbiblioteket/DigIT
www.sls.fi/forskarnasrost/
Historisk Tidskrift för Finland
Foto: Janne Rentola
årg. 97 2012:2

2. Forskarnas röst och digitalt material

3. Forskarnas röst och digitalt material
Undervisningsministeriet startade projektet det Nationella
digitala biblioteket sommaren 2008 för att:
 förbättra tillgängligheten till bibliotekens, arkivens och
museernas elektroniska material,
 förbättra materialets användbarhet
 utveckla en lösning för långtidsbevaring av materialet.
Det nationella digitala kulturarvet; för forskningsdata andra
lösningar (universitet, forskningsinstitutioner m.fl, t.ex. SLS
forskningsarkiv).

4. Gemensam sökplattform
FINNA (tagits i bruk)
Digitaliserat
material
Bibliotek Arkiv Av-arkiv Museer
Material som
uppstår i
digital form.
System för långtidsförvaring (testas)

5. Forskarnas röst och digitalt material
Undervisnings- och kulturministeriet 17 milj. euro till arkiv, museer och
bibliotek för digitalisering av kulturarvet 2008 – 2011.
Material för det Nationella digitala biblioteket
Digitalisering i stor omfattning: 2010 12 milj. och 2011 19,5 milj.
digitaliserade enheter
1,7 milj. euro till de privata centralarkiven
SLS 430 000 euro för digitalisering (bl.a. alla filmer och ljudband)

6. Forskarnas röst och digitalt material
Minnesorganisationerna ställdes inför frågor:
Vad ska digitaliseras?
Vad ska prioriteras?
Vad är enkelt och snabbt att digitalisera?
Vad ska skyddas via digitalisering?
Vilket material är värdefullt för forskningen, vad vill forskarna ha?
Flera utredningar gjorts om digitalisering, men mest ur
minneorganisationernas perspektiv, inte användarnas.

7. Forskarnas röst och digitalt material
Svenska litteratursällskapets arkiv, projekt 2011:
Användarperspektiv
Är det digitala materialet som minnesorganisationerna
digitaliserat användbart och tillgängligt?
Hur fungerar samarbetet mellan användarna och
minnesorganisationerna?
 Vad vill forskarna, användarna av digitalt material ha
digitaliserat, deras behov?

8. Forskarnas röst och digitalt material
Två enkäter skickades ut: en till minnesorganisationer och
en till forskarsamfundet, företrädelsevis inom humaniora.
Enkäterna gick ut via nätverk som epost till institutioner,
forskargrupper och enskilda.
Svar av Riksarkivet, museiverket, nationalbiblioteket m.fl.

9. Forskarnas röst och digitalt material
Övriga 7
Arkiv 15
Bibliotek 8 Museer 24

10. Svarande med akademisk bakgrund
doktor,
studerande docent,
vid högskola doktorand professor övriga* sammanlagt
historia 5 23 9 6 43
tradition, kultur,
museivetenskap,
kulturarv 2 6 6 3 17
litteratur 0 0 0 1 1
språkforskning och
språkvetenskaplig
forskning 0 6 4 1 11
samhällsvetenskaplig
forskning 1 3 0 0 4
annat
vetenskapsområde 2 0 0 1 3
sammanlagt 10 38 19 12 79
Fritidsforskare
släktforskare 18
personer intresserade av historia/tradition 8
sammanlagt 26

11. Användargrupper som minnesorganisationerna ansågs vara störst
1. akademiska forskare
2. studerande
3. övriga (andra organisationer, privatpersoner som intresserar sig
för organisationen)
4. historieintresserade personer
5. släktforskare
6. andra användare som behöver digitaliserat material i sitt arbete
( den egna personalen, tjänstemän, författare, konsthandlare
m.fl.)
7. press
8. lärare

12. De populäraste typerna av material bland användarna jämfört med de typer av material som
digitaliseras mest av minnesorganisationerna
Placering i
Placering i minnesoganisatio-
Typ av material
användarenkäten nernas enkät
tidningar och tidskrifter
1 15
handskrifter
2 2
böcker
3 6
fotografier
4 1
kartor
5 5
e-tidningar
8 17
e-böcker
9 5
televisionsprogram
10 14
ritningar och affischer
11 4
övriga trycksaker
13 9
intervjuer, ljudupptagningar
14 12
filmer
15 10
radioprogram
16 13
intervjuer, rörlig bild
17 8
musik
19 3

15. Forskarnas röst och digitalt material
Rapportens resultat:
1.Kartläggning av nuläget.
2.Utredning av digitaliseringsprojektens effekter.
3.Utveckling av samarbetet mellan forskarsamfundet och
minneorganisationerna.

16. Forskarnas röst och digitalt material
1. Kartläggning av nuläget
Användarna tagit positivt emot digitaliseringsprojekten.
Valet av digitaliserat material varit bra.
Nättjänster och kundgränssnitt får kritik. p.g.a. dålig
användbarhet och bristfälliga metadata.
Test av kundgränssnittet med grupper som inte har direkt
behov av material och konkret erfarenhet av vilka krav som
ska ställas.
Användarnas kritik och behov de samma som i en del
internationella undersökningar. Liknande problem.

17. Forskarnas röst och digitalt material
 Digitaliseringen har påverkat och förändrat forskningen.
 Nya sökmöjligheter, bredare och mer detaljerade
genomgång av material.
 Påskyndar forskningsprocessen, effektivare arbetssätt
och ger bättre resultat.
 Dåliga system för användning, bristande metadata ger
motsatt effekt.
 Utvecklingen går framåt på gott och ont: val av vad som
digitaliseras styr också forskningens inriktning, vilket
material, vad och hur finns tillgängligt.
 Digitaliseringen måste göras genomskinlig för att
användarna kan ha tilltro till det digitaliserade materialet.
 Utveckla hänvisningar till digitaliserat material och e-
publikationer.

18. Forskarnas röst och digitalt material
2. Utredning av digitaliseringsprojektens effekter
Digitaliseringens effekter mäts idag enligt antalet
digitaliserade objekt eller filstorlekar: mängden inte kvalitet,
inte heller hur stor del är i användning och hur kvalitativt
materialet är (t.ex. metadata, sökbarhet).
Utvärdering av digitaliserat material ska ske via
användning. Kriterier t.ex. används materialet via
nättjänster eller i forskarsalar och hur är materialet sökbart
och användbart genom dessa tjänster.

19. Forskarnas röst och digitalt material
3. Samarbetet mellan forskarsamfundet och
minnesorganisationerna
Viktigt att utveckla samarbetet och ändra synvinkel, attityd mot
både akademiska forskare och icke professionella (t.ex.
släktforskare).
Användarna vill vara med och utveckla systemen.
Mekanismer för feed-back måste förbättras, responsen fungera.
Akademiska forskare samarbetar gärna ifall möjligt kombinera
finansiering av forskningsprojekt och digitaliseringsprojekt.
Behövs ett bestående samarbetsorgan, kontinuitet, uppföljning,
ömsesidig verksamhet mellan minnesorganisationer,
forskningsinstitut och enskilda forskare, användare av digitalt
kulturarvsmaterial

20. Forskarnas röst och digitalt material
”Rapporten har inte ambitionen att minutiöst beskriva användarna
eller redogöra för deras åsikter på ett uttömmande sätt, men tack
vare den vet man nu mycket mer än tidigare om användarna och
deras uppfattningar.”
”Rapporten erbjuder inte heller några färdiga lösningar men utgör
en plattform för framtida samarbete.”

21. Forskarnas röst och digitalt material
En av undersökningens viktigaste budskap är att
minnesorganisationerna borde se på materialets
användbarhet och att utveckla tjänster i samråd med
användarna, målmedvetet planera digitaliseringen av
kulturarvet tillsammans med forskare och användare.
VARFÖR DIGITALISERAR VI? = FÖR ANVÄNDNING!

22. Forskarnas röst och digitalt material
”Det digitala materialet är mycket viktigt för
forskningsverksamhetens utveckling.
Jag tycker absolut att man ska satsa på detta.
Digitaliseringen inte bara förbättrar
tillgängligheten och påskyndar arbetet och
kartläggningen av materialet utan bidrar också
till att ’skydda’ gammalt material och gamla
handlingar.”

23. Forskarnas röst och digitalt material
”Ett problem är att användarnas och
minnesorganisationernas målsättningar kan
skilja sig markant från varandra.”
*************
”Varje organisation borde fundera på hur de
bäst kunde skapa en bestående kontakt med sitt
klientel och verkligen betjäna användarna!”
*************
”Dialogen mellan forskare och
minnesorganisationer måste utvecklas
systematiskt – det ligger i allas intresse”

24. Forskarnas röst och digitalt material
Rapporten visar tydligt att det digitala materialet förändrat
forskningen, påverkat forskarnas förhållande till
källmaterialet. I kommentarerna upprepades vissa viktiga
förändringar:
Digitala samlingar tillåter forskaren att ställa annorlunda frågor än
tidigare och att anamma en innovativ synvinkel till sitt ämne.
Digitala samlingar gör att man kan gå igenom större materialhelheter
än tidigare och lättare hitta det material som är av vikt för ens
forskning.

25. Forskarnas röst och digitalt material
Tack vare digitala samlingar kan man kombinera olika sorters
material på ett nytt sätt.
Digitala samlingar bidrar till att arbetet förlöper snabbare, lättare och
effektivare.
Nya sökmetoder som t.ex. OCR-digitalisering, som möjliggör
ordsökning i heltext, förändrar analysen av materialet.
Internet-användningen har möjliggjort forskning som är oberoende av
tid, rum och statsgränser.
Genom att man använder digitaliserat material skyddas
originalmaterialet.

26. Forskarnas röst och digitalt material
Användarna påpekar samtidigt att forskningens
grundläggande problemställningar och de
grundförutsättningar som ställs för ett gott arbete
fortfarande är desamma som tidigare. Men det
tillkommer nya svårigheter:
Den digitala omgivningen minskar inte behovet av källkritik,
tvärtom: om digitaliseringen inte har utförts tillräckligt transparent
eller högklassigt kan det vara svårt att få information om hur
täckande digitaliseringen är.
Det digitala materialet avlägsnar inte behovet av att gräva i
traditionella arkiv eftersom allt inte digitaliseras och eftersom digitalt
material inte alltid är lika lätt att skapa sig en helhetsuppfattning om.

27. Forskarnas röst och digitalt material
 Sökmotorernas egenskaper kan påverka sökresultaten och
följaktligen styra forskningen.
 Materialets vidlyftighet gör det svårt att avgränsa forskningen.
 Odigitaliserat material kan av misstag råka i skuggan och förbli
oupptäckt.
 Den digitala omgivningen kräver att materialet förses med nya slags
register och indexeringar för att det ska vara lättare att hitta och
kontextualisera material.
 De digitala versionerna kommer aldrig att ersätta de ursprungliga
originalen även om de skulle vara goda och användbara kopior av
dem.
 Det kan vara svårare att etablera en kontakt till ursprungsmaterialet
(om man t.ex. samlar in ett tidningsmaterial uteslutande med hjälp av
ordsökning missar man kanske helt tidningsskriveriernas allmänna
lagbundenheter, trender och andra samtidsfenomen som hör ihop
med forskningsobjektet).

28. Forskarnas röst och digitalt material
Forskarnas ansvar?
Ska dataspecialister, informationsexperter, systemplanerare och
andra motsvarande yrkesgrupper få styra utvecklingen?
Ska minnesorganisationerna ensamma få bestämma över vad som
väljs ut för digitalisering och vad för slags material som tillåts komma ut
via nätet?
Forskare inom humanistiska ämnen borde mer än hittills aktivt ta del i
diskussionen om hur man ska säkerställa det elektroniska materialets
fortbestånd och problematisera digitaliseringens möjligheter och hot ur
ett forskningsperspektiv.
Forskarna ska säga vad för slags material som väljas ut för
digitalisering och hurudana söksystem de behöver.
Forskarna är experter på sitt eget material.

29. Forskarnas röst och digitalt material
 En lika viktig och central fråga är hur vi ska garantera det digitala
materialets fortbestånd och hur man kan göra säkra källhänvisningar till
de digitala källorna.
 I dag produceras och lagras en stor del av informationen, som utgör
framtidens källor till forskningen, enbart i elektronisk form.
 Vi får inte bli historielösa.

30. Forskarnas röst och digitalt material
”Arkivvetenskapen och historievetenskapen är
ett och samma.”
Professor Herik Meinander (Nordiska arkivdagar 24.5.2012)
”The research does not begin when you open the
box, rather what you put in to it!”
Terry Cook (The American Archivist vol. 74, 1/2011)
Archives 2.0 = You go where they are!
Kate Theimer, Web 2.0 Tools and Strategies for Archives and
Local History Collections. 2010

31. Forskarnas röst och digitalt material
TACK!
http://otal.umd.edu/~mgk/tads/