Työmarkkinakatsaus on SAK:n asiantuntijoiden kahdesti vuodessa kokoama talousanalyysi. Katsauksissa seurataan Suomen talouden kehitystä erityisesti työmarkkinoiden näkökulmasta.
Avaamme tilannekuvaa eri mittareiden avulla. Katsaukset seuraavat erityisesti bruttokansantuotteen, inflaation, korkojen, vaihtotaseen, investointien, liikevaihtojen, ansio- ja kustannustason sekä työllisyyden ja työttömyyden kehitystä.
Katsauksen on koonnut SAK:n ekonomisti Tatu Knuutila.
Tässä tutkimuksessa olemme tarkastelleet laajasti SAK:n nais- ja miesvaltaisten alojen vastaajien arvioita työelämästä ja elämän arvoista. Kysyimme mielipidettä yhteensä 55:ssä eri asiassa. Tarkasteltavana olevista asioista lähes 90 prosenttia on sellaisia, joissa ei havaittu juurikaan mielipide-eroja nais- ja miesvaltaisten alojen välillä.
Suuri osa vastaajista odottaa työltä työturvallisuutta ja hyvää työporukkaa. Monen odotukset kohdistuvat myös työpaikan jatkuvuuteen ja siihen, että esimies on helposti lähestyttävä.
SAK:n uusi strategia täsmentää keskusjärjestön roolia ja uudistaa sen toimintatapoja vastamaan työmarkkinoilla ja yhteiskunnassa tapahtuneita muutoksia. Strategiakausi ulottuu vuoteen 2028.
SAK:n keinovalikoimassa on jatkossakin neuvotteleminen niin työnantajien kuin kolmikantaisesti yhdessä työnantajien ja kulloisenkin hallituksen kanssa. Aiempaa tärkeämpään rooliin strategiassa nostetaan vaikuttaminen poliittiseen päätöksentekoon Suomessa ja Euroopan unionissa. Myös asiantuntijuuden ja viestinnän rooli korostuu.
Strategiassa huomioidaan myös digitalisaation ja ilmastonmuutoksen työntekijöille aiheuttamat haasteet. Muutos kohti ekologisesti kestävää taloutta on toteutettava oikeudenmukaisesti.
SAK:n Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla -tutkimus piirtää kuvaa eri alojen digitalisaatiokehityksestä. Se katsoo kehitystä nimenomaan suorittavaa työtä tekevien työntekijöiden työn näkökulmasta.
Työmarkkinakatsaus on SAK:n asiantuntijoiden kahdesti vuodessa kokoama talousanalyysi. Katsauksissa seurataan Suomen talouden kehitystä erityisesti työmarkkinoiden näkökulmasta.
Avaamme tilannekuvaa eri mittareiden avulla. Katsaukset seuraavat erityisesti bruttokansantuotteen, inflaation, korkojen, vaihtotaseen, investointien, liikevaihtojen, ansio- ja kustannustason sekä työllisyyden ja työttömyyden kehitystä.
Katsauksen on koonnut SAK:n ekonomisti Tatu Knuutila.
Tässä tutkimuksessa olemme tarkastelleet laajasti SAK:n nais- ja miesvaltaisten alojen vastaajien arvioita työelämästä ja elämän arvoista. Kysyimme mielipidettä yhteensä 55:ssä eri asiassa. Tarkasteltavana olevista asioista lähes 90 prosenttia on sellaisia, joissa ei havaittu juurikaan mielipide-eroja nais- ja miesvaltaisten alojen välillä.
Suuri osa vastaajista odottaa työltä työturvallisuutta ja hyvää työporukkaa. Monen odotukset kohdistuvat myös työpaikan jatkuvuuteen ja siihen, että esimies on helposti lähestyttävä.
SAK:n uusi strategia täsmentää keskusjärjestön roolia ja uudistaa sen toimintatapoja vastamaan työmarkkinoilla ja yhteiskunnassa tapahtuneita muutoksia. Strategiakausi ulottuu vuoteen 2028.
SAK:n keinovalikoimassa on jatkossakin neuvotteleminen niin työnantajien kuin kolmikantaisesti yhdessä työnantajien ja kulloisenkin hallituksen kanssa. Aiempaa tärkeämpään rooliin strategiassa nostetaan vaikuttaminen poliittiseen päätöksentekoon Suomessa ja Euroopan unionissa. Myös asiantuntijuuden ja viestinnän rooli korostuu.
Strategiassa huomioidaan myös digitalisaation ja ilmastonmuutoksen työntekijöille aiheuttamat haasteet. Muutos kohti ekologisesti kestävää taloutta on toteutettava oikeudenmukaisesti.
SAK:n Digiosaaminen ja teknologian muutos SAK:n aloilla -tutkimus piirtää kuvaa eri alojen digitalisaatiokehityksestä. Se katsoo kehitystä nimenomaan suorittavaa työtä tekevien työntekijöiden työn näkökulmasta.
SAK:n Verianilla teettämän tutkimuksen mukaan suomalaisista 52 prosenttia hyväksyy Orpon-Purran hallituksen suunnittelemia työelämäheikennyksiä vastustavat lakot. 42 prosenttia vastaajista ei hyväksy lakkoja. Erityisen vankkaa kannatus on SAK:n ja STTK:n jäsenliittoihin järjestäytyneiden palkansaajien keskuudessa.
Orpon-Purran hallituksen suunnittelemat leikkaukset ja heikennykset kohdistuvat erityisesti työväestöön ja kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin. Lue SAK:n esitteestä, millaisia muutoksia työlainsäädäntöön, lakko-oikeuteen ja sosiaaliturvaan hallitus on toteuttanut tai esittää.
Den här guiden berättar om de rättigheter och skyldigheter som finns i arbetslivet, och som garanterar ett rättvist arbetsliv för oss alla.
Alla som jobbar behöver tillförlitlig information om de avtal, förfaringssätt och termer som rör arbetslivet – men speciellt viktigt är det för dem som är nya i arbetslivet. Den här guiden ger dig grundläggande kunskaper om arbetslivet och hjälper dig att enkelt kolla vad du ska tänka på när du börjar på ett nytt jobb eller befinner dig i en ny situation. Ibland kan det uppstå frågor eller problem som du behöver mer hjälp för att lösa. Då ska du komma ihåg adressen www.arbetslivetsspelregler.fi.
Arbetslivets spelregler är en guide som har sammanställts av experter vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Guiden lämpar sig för unga, personer som har flyttat till Finland och alla som vill lära sig mer om det finländska arbetslivet.
SAK haluaa, että seuraava Euroopan parlamentti jatkaa työntekijöiden oikeuksien vahvistamista. SAK:n tavoitteiden muita teemoja ovat muun muassa demokratian ja oikeusvaltion puolustaminen, EU:n talouspolitiikka ja oikeudenmukainen ilmastosiirtymä sekä EU:n ulkosuhteet ja laajentuminen.
Joulukuun puolessavälissä 2023 toteutetun kyselyn mukaan 63 prosenttia Suomen väestöstä hyväksyi ammattiliittojen torstaina 14. joulukuuta toteuttamat poliittiset lakot. SAK:n Verianilla teettämään kyselyyn vastasi 2 405 henkilöä, jotka edustavat Suomen 18 vuotta täyttänyttä väestöä pois lukien Ahvenanmaalla asuvat. Kysely toteutettiin 15.–20.12.2023 ja sen virhemarginaali on noin 2,0 %-yksikköä molempiin suuntiin.
SAK:n vero-ohjelman tavoitteena on toimia avauksena ja ohjenuorana aiheesta käytävään keskusteluun. Ohjelmassa käydään läpi kaikki verotuksen osa-alueet ja tarjotaan ratkaisuja verojärjestelmän kehittämiseen.
SAK:n mukaan verotuksen painopistettä tulee siirtää työn verotuksesta haittojen ja pääomien verotukseen. SAK:lle tärkeitä tavoitteita ovat myös reilu tulonjako ja ilmastoon sekä ympäristöön liittyvät verokysymykset.
Kaksi kolmasosaa (67 prosenttia) SAK:laista luottamushenkilöistä kertoo, että heidän työpaikallaan on pantu toimeen ilmastonmuutosta hillitseviä toimia viimeisten kahden vuoden aikana. Ilmastotoimia tekevien SAK:laisten työpaikkojen osuus on kasvanut nopeasti, sillä vuonna 2019 vastaava osuus oli 44 prosenttia.
12:sta sak:laisilla aloilla työskentelevän pienipalkkaisen työntekijän haastattelu toimeentulovaikeuksista ja siitä, miten he pyrkivät tilannettaan rakotmaan.
More from Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK (20)
2. VAD ÄR FFC?
En intresseorganisation som samordnar och stöder
medlemsförbundens mål och verksamhet
➤ Arbetet bygger på medlemmarnas och de
förtroendevaldas medverkan och gemenskap
En expert på arbetsmarknaden och arbetslivet
En reformrörelse i samhället
En tillförlitlig avtals- och samarbetspartner
3. VAD ÄR FFC?
I en föränderlig nationell och internationell
omvärld garanterar FFC
➤ sina medlemsförbund möjligheten att se till att
medlemmarnas arbetsvillkor följer minimikraven i
avtalen
➤ grundläggande rättigheter och trygghet i
arbetslivet
➤ lönebaserad social trygghet
➤ en kanal för påverkan i arbetslivet och samhället
6. FFC:S MÅL
1. Ett arbetsliv som bygger välfärd
2. Ett starkt avtalssamhälle
3. Full sysselsättning
4. Ett täckande socialskydd och kvalitativa
välfärdstjänster
5. En stark organisatorisk handlingskraft
7. ”Jag anser att
fackförbundet skall stå
stadigt på den arbetandes
sida och motarbeta
arbetsgivarsidans finter in i
det sista.”
Allt arbete är
värdefullt.
8. ETT ARBETSLIV SOM BYGGER VÄLFÄRD
Mänskliga rättigheter i arbetslivet
➤ Fler och bättre jobb
Ett gott arbete skapar produktivitet ock kvalitet
Inlärning i arbete en del av vardagen på
arbetsplatserna
Ett meningsfullt arbete ger ökat välmående
Sunda och flexibla arbetstider
9. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET
Rätt till arbete
Rätt till en lön som tryggar utkomsten
Rätt till jämlikt bemötande
Rätt till trygga arbetsförhållanden
Rätt till ett arbete som utvecklar
yrkesskickligheten och möjligheter att påverka
arbetet
Rätt att organisera sig i ett fackförbund samt rätt
att förhandla och rätt att strejka
10. MÅLET ÄR FULL SYSSELSÄTTNING
Den ekonomiska politiken bör stöda en stabil och
hållbar ekonomisk tillväxt samt sysselsättningen
Kvalitet och effektivitet i arbetskraftspolitiken
Yrkesexamen för alla
Alla har rätt till ett arbetsliv utan diskriminering
Näringspolitiken ger nycklar till tillväxt
11. ”Om jag fick bestämma
skulle mitt fackförbund
vara ett sådant som på
riktigt håller koll på
mitt och mina
arbetskamraters
arbetsavtal, utan att
pruta på säkerheten i
arbetet.”
12. ETT STARKT AVTALSSAMHÄLLE
Den avtalspolitik FFC bedriver baserar sig på
gemensam verksamhet
Löneuppgörelserna bör förbättra köpkraften
Arbetsavtalslagen måste trygga arbetslivets
grundrättigheter
FFC deltar aktivt i den europeiska
fackföreningsrörelsens arbete
13. TRYGGHET OCH TJÄNSTER
Socialskyddets omfattning bör förbättras
Nivån på och finansieringen av arbetspensionerna
bör tryggas
Arbetskraftsservicen bör förbättras
En hållbar linje för förlängningen av
arbetskarriärerna
Smidiga familjeledigheter
Skillnaderna i hälsa bör minskas
14. 1907 Finlands Landsorganisation grundas
1917 Finland blir självständigt, lag om 8 timmars arbetsdag
1922 Lag om arbetsavtal, semester 4 – 7 dagar
30-talet Folkpensionslagen, semester 5 – 12 dagar
40-talet Kollektivavtals- och förtroendemannasystem,
arbetsdomstolen, barnbidrag
50-talet Generalstrejk, 45 timmars arbetsvecka
60-talet Pensionslagarna APL och KaPL, sjukförsäkringslagen,
övergång till 40 timmars och fem dagars
arbetsvecka, avtal om semesterlön, första
inkomstpolitiska helhetslösningen: Liinamaa I
70-talet Minimilön, semesterpremie, sju månaders
moderskapledighet, vintersemester, lag om
företagshälsovård, lag om samarbete inom
företag
80-talet Lagar om studieledighet, jämlikhet, föräldraledighet och
vårdledighet
90-talet Snuttarbetarnas ställning förbättras,
yrkesutbildningspenning, alterneringsledighet,
arbetstidslag
15. ”Jag önskar att
facket står som en
enad front och att
kollektivets styrka
är lika magisk i
framtiden.”
16. FFC – FÖR EN MILJON MÄNNISKOR
1 038 000 FFC:are
100 000 aktiva
21 medlemsförbund
➤ c:a 2 900 fackavdelningar
➤ c:a 110 lokalorganisationer
➤ 13 servicepunkter runtom i landet, representant på
Åland
➤ sammanlagt 1 500 anställda i förbunden och FFC
➤ 100 anställda på FFC
20. DE VIKTIGASTE SKÄLEN
TILL MEDLEMSKAP I FACKET
Lönegaranti och anställningsskydd: 45 %
Arbetslöshetsskydd: 30 %
KÄLLA: Enkät om åsiktsklimatet på arbetsmarknaden, våren 2012
21. FFC I REGIONERNA
FFC:s regionala och lokala verksamhet
Främjar samarbetet mellan fackförbunden och
ombudsmännen
Främjar den fackliga organiseringen
Påverkar regionalt och i samhället
22. REGIONERNAS FFC
Östra Finlands distrikt:
➤ Joensuu, Kuopio och S:t Michel
Södra Finlands distrikt:
➤ Helsingfors, Lahtis och Villmanstrand
Sydvästra Finlands distrikt:
➤ Björneborg och Åbo
Västra Finlands distrikt:
➤ Jyväskylä, Tammerfors och Vasa
Norra Finlands distrikt:
➤ Rovaniemi och Uleåborg
Åland, en representant
23. FFC OCH DE UNGA
170 000 medlemmar under 30 år
Ungdomsansvariga
➤ Syftet att koordinera fackförbundens ungdomsarbete,
ta ställning och bereda ärenden som särskilt berör de
unga
De ungas egen tidning ”Arvo”
De ungas regionala aktionsgrupper
JobDax, ungdomsbilaga till Löntagaren
24. ”Förr marscherade vi på gator
och torg med fanor och
fanfarer. Det är kanske ändå
inte enda sättet att påverka
och synas där man skall.”
27. DET FFC-ANSLUTNA FACKETS STRUKTUR
Kongress
Fullmäktige
Styrelse
Arbetsutskottet
Expert- och projektgrupper
Forum
En representant per påbörjade 3000
Personmedlemmar
119 företrädare för arbetsplatserna
18 företrädare för förbunden, ordförande
och vice ordförande från FFC
4 företrädare för olika branscher
22 grupper
2 forum
FFC:s regionorganisation
• landskapsgrupper (13)
• distrikt (5) med lokala centraler (13)
FFC:s lokalorganisationer (110)
• medlemmar = fackavdelningarna
Arbetsplatser
• Förtroendevalda (c:a 100 000)
Fackförbunden (21)
Förbundens distrikt/regioner
Fackavdelningar (2 900)
30. FFC INTERNATIONELLT
Målet är att trygga arbetslivets
grundrättigheter och att
förbättra arbetarnas situation i
alla länder
Solidaritetsprojekt (SASK)
Bevakning av arbetarnas
intresse i EU-frågor
Samarbete i Östersjö området
FinUnions
FFC:s, STTK:s och Akavas
gemensamma EU-
representation i Bryssel
Nordens Fackliga Sam-
organisation
NFS
EFS
Europas Fackliga
Samorganisation
Internationella Fackliga
Samor-ganisationenIFS
OECD:s rådgivande
kommittéTUAC
Finlands Fackförbunds
SolidaritetscentralSASK
ILO
Internationella
arbets-organisationen