Entreprenadformens roll för resultatet
•Traditionell utförandeentreprenads resultat kommer i huvudsak att bero på beställaren.
•Totalentreprenaden utvecklar entreprenörens arbetssätt vilket kan ha en positiv effekt på det färdiga resultatet.
•Funktionsentreprenader med krav på vägytans egenskaper och konstruktionens bärighet påverkar utvecklingen av nya produkter, bättre kvalitet och smartare utförande.
Vilken entreprenadform hade varit bäst för underhåll och rekonstruktion av Svärdsjövägen?
•På kort sikt hade en totalentreprenad med resultatkrav varit bäst. Såväl beställarens som entreprenörens och konsultens sätt att arbeta och samarbeta kan vara ett bra mellansteg i utvecklingen.
•På längre sikt kommer en funktionsentreprenad att vara bättre. Entreprenadformen fokuserar på utveckling, bästa effekt av tillgängliga medel och lägsta pris för efterfrågad funktion. Det leder till utveckling och effektivare användning av tillgängliga resurser.
Funktionsentreprenaden kan premiera de effekter som är önskvärda. Begränsad energiförbrukning, låga transportkostnader, hög trafiksäkerhet etc.
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1Kapernicus AB
Analysis of vibrations in buses travelling on uneven laser-scanned roads. Novel and efficient methods are applied on a large scale. Officially available (Göteborgs Stad) report (1st, in Swedish).
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_2Kapernicus AB
Analysis of vibrations in buses travelling on uneven laser-scanned roads. Novel and efficient methods are applied on a large scale. Officially available (Göteborgs Stad) report (1st, in Swedish).
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_1Kapernicus AB
Analysis of vibrations in buses travelling on uneven laser-scanned roads. Novel and efficient methods are applied on a large scale. Officially available (Göteborgs Stad) report (1st, in Swedish).
Risk study of vibrations in buses, report Gothenburg_2Kapernicus AB
Analysis of vibrations in buses travelling on uneven laser-scanned roads. Novel and efficient methods are applied on a large scale. Officially available (Göteborgs Stad) report (1st, in Swedish).
Luftburna partiklar från dubbdäckens slitage på asfaltytor - Har väghållarna ...Johan Granlund
På senare år har det varit mycket diskussion om partikelutsläpp från dubbdäckens slitage på vägars och gators yta. Däremot saknas diskussion om betydelsen för partikelutsläppen av kvaliteten hos alla ingående stenmaterial i gatornas slitlager. Nedan visas att det snarare är regel än undantag, att mer än hälften av slitlagrens stenmaterial utgörs av bergarter som inte har god tålighet mot slitage från dubbdäck och därför snabbt nöts ned till partiklar. Trots detta kallas sådana beläggningar dubbdäcksresistenta. Det behövs mer forskning på området, så att inte de trafiksäkerhetshöjande dubbdäcken ges överdriven skuld i sammanhanget.
Bildspel från seminariet "Friktion på sommarvägar", Arlanda 27 maj 2014.
Låg vägfriktion ger problem för:
*Sidostabilitet,
*Styrbarhet, samt
*Bromsning.
Livsfarligt ojämn vägfriktion (split friction) ”serietillverkas” idag av offentliga väghållare.
Med Trafikverkets patenterade(!) metod kan behov av sidofriktion minimeras & vattenavrinning säkras.
Förkortad väglivslängd - Orsaker och kostnaderJohan Granlund
Vägar ska vara rätt dimensionerade, byggda & underhållna så att de inte slits onormalt snabbt. Men många vägar är underdimensionerade och vägmaterialet är felvalt. De flesta orsaker till vägars förkortade livslängd beror inte på trafiklast. Snarare handlar det om fel som byggs in från start, och därefter om bristande vägunderhåll, minskad bärighet på grund av otillräcklig dränering, tjälskador, m.m.
Asfalt av normal kvalitet tål till vägsalt, men det gör inte asfalt av dålig kvalitet. Vägsaltet kan i det senare fallet skapa ett osmotiskt tryck som spränger beläggningen inifrån. Asfalt av bättre kvalitet skulle inte heller nötas ned av dubbdäck i samma omfattning som i dag är en realitet på många vägar.
Av 11 analyserade typer av lastbilsekipage, ger 74-tons ekipage på välbyggd väg lägst vägslitagekostnad per ton last och kilometer. Det beror på att lasten fördelas över så många axelpar att marktrycket blir lågt. Dyrast vägslitage vållas av 40-tons EU-semitrailers.
Bara en fjärdedel av Trafikverkets underhållskostnader på det statliga vägnätet härrör från trafiklast, till exempel dubbdäck från personbilar och nedbrytning under tunga fordon. Utredningen visar att tre fjärdedelar av vägslitaget beror på andra orsaker som t.ex. brister i underhåll, försenat underhåll, byggfel med underdimensionering, brist på planfräsning före asfaltering, åldring och oxidation av asfalt, otillräcklig dränering, tjälsprickor och tjäldeformationer, samt sättningar i undergrunden.
Dokumentets datum 2016-09-27
Så kan vägunderhållet ta hänsyn till trailerekipagens behovJohan Granlund
Adressing Pavement Maintenance to the Needs of Tractor/Semitrailers.
Slides from the Nordic Road Associations seminar on "Traffic Safety Hazards with EU-trailers on Slippery Roads".
Runbasekonceptet bygger på att skjuvhållfasthetskrafterna mobiliseras vid ökande last. Ett koncept som inte bara gäller det bundna bärlagret Runbase utan även obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket bättre förmåga att mobilisera skjuvhållfasthet vid belastning än ett lager där lagertjockleken överstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
Försök i Syd-Afrika [1] med gruvtruckar med max axellast 429 kN, bruttovikt 170-300 ton och max lufttyck 640 kPa visade på en optimal konstruktion utan plastiska deformationer bestående av 50 cm berg med max stenstorlek 300 mm på en undergrund med E=85 MPa och som slitlager 20 cm grusbärlager. Konstruktionen med krossat berg nära vägytan kunde mobilisera tillräckliga skjuvhållfasthetskrafter även vid den extrema belastning som konstruktionen utsattes för.
Forskning vid KTH i Sverige [2] samt vid Sintef i Trondheim [3] visar hur viktigt det är att de obundna lagren kan mobilisera skjuvhållfasthetskrafter när spänningen ökar.
2. Lekarp, F. (1999) ”Resilient and permanent deformation behavior of unbound aggregates under repeated loading”, PhD Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm.
3. Hoff, I. (1999) ”Material properties of unbound aggregates for pavement structures”, PhD Thesis, The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.
Bildspel från mitt föredrag vid Load Up North i Umeå, 2019.
Exempel på allvarliga fel och brister i Trafikverkets däckrapport:
• Ingen hänsyn till risk för livsfarliga vältolyckor.
• Vägslitage beräknat för irrelevanta lastfall 50 á 60 kN på standard 385 mm breddäck, dvs olaglig överlast.
• Ingen hänsyn till minskad dynamisk vägbelastning.
• Missat att högkapacitetsfordon ger sänkt axellast på alla vägar, inkl. BK4, och radikalt minskat vägslitage i synnerhet på de 4300 km svagaste vägarna (BK2 & BK3).
• Däckrapporten saknar uppdelning av hur kostnad för vägunderhåll påverkas av trafiklast respektive klimat, byggfel mm. Enligt Vägverket (2000) vållas inte mer än 1/4
av kostnaden av trafiklast.
• Helt orealistiskt överdriven uppskattning av vägunderhållskostnad från trafik.
Ansvarsfull hänsyn inkluderar att se möjligheter, snarare än överdriva problem.
Samhället vinner på att låta åkaren välja däckkonfiguration.
Polisen saknar lagrum att bötfälla åkare som kör med enkelmontage på väg där TRV kräver dubbelmontage.
Transportstyrelsen Utformning av tvärfall för minskad krängningsrisk i kurvaJohan Granlund
Krav på vägytans tvärfall är en väsentlig teknisk egenskap för säkerhet vid användning av vägen eller gatan. Idag saknas kravställande för tvärfall i kurvor, med avseende på krängningsrisk. Mot denna bakgrund initierade Transportstyrelsen ett FoI-projekt i syfte att utreda
konsekvenser av ett förslag till sådant kravställande.
Slutsatserna av projektet är att det finns belägg för att i kommande föreskrifter införa en kravformulering om att vägar ska vara utformade med sådant tvärfall att krängningsrisken i kurvor, cirkulationsplatser och på ramper minimeras.
Jämnare vägar är viktiga för landets och landsbygdens utveckling. Väg W850 Falun - Svärdsjö är en typisk svensk landsbygdsväg. Viktig för människor och företag.
Hur kommer slutförvaret för svenskt kärnbränsle se ut? Vilka metoder använder SKB och vad är RoCS för något. Om detta och mer berättar Assen Simeonov från SKB
Runbasekonceptet bygger på att skjuvhållfasthetskrafterna mobiliseras vid ökande last. Ett koncept som inte bara gäller det bundna bärlagret Runbase utan även obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket bättre förmåga att mobilisera skjuvhållfasthet vid belastning än ett lager där lagertjockleken överstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
More Related Content
Similar to Entreprenadformers påverkan på resultatet av vägförstärkning
Luftburna partiklar från dubbdäckens slitage på asfaltytor - Har väghållarna ...Johan Granlund
På senare år har det varit mycket diskussion om partikelutsläpp från dubbdäckens slitage på vägars och gators yta. Däremot saknas diskussion om betydelsen för partikelutsläppen av kvaliteten hos alla ingående stenmaterial i gatornas slitlager. Nedan visas att det snarare är regel än undantag, att mer än hälften av slitlagrens stenmaterial utgörs av bergarter som inte har god tålighet mot slitage från dubbdäck och därför snabbt nöts ned till partiklar. Trots detta kallas sådana beläggningar dubbdäcksresistenta. Det behövs mer forskning på området, så att inte de trafiksäkerhetshöjande dubbdäcken ges överdriven skuld i sammanhanget.
Bildspel från seminariet "Friktion på sommarvägar", Arlanda 27 maj 2014.
Låg vägfriktion ger problem för:
*Sidostabilitet,
*Styrbarhet, samt
*Bromsning.
Livsfarligt ojämn vägfriktion (split friction) ”serietillverkas” idag av offentliga väghållare.
Med Trafikverkets patenterade(!) metod kan behov av sidofriktion minimeras & vattenavrinning säkras.
Förkortad väglivslängd - Orsaker och kostnaderJohan Granlund
Vägar ska vara rätt dimensionerade, byggda & underhållna så att de inte slits onormalt snabbt. Men många vägar är underdimensionerade och vägmaterialet är felvalt. De flesta orsaker till vägars förkortade livslängd beror inte på trafiklast. Snarare handlar det om fel som byggs in från start, och därefter om bristande vägunderhåll, minskad bärighet på grund av otillräcklig dränering, tjälskador, m.m.
Asfalt av normal kvalitet tål till vägsalt, men det gör inte asfalt av dålig kvalitet. Vägsaltet kan i det senare fallet skapa ett osmotiskt tryck som spränger beläggningen inifrån. Asfalt av bättre kvalitet skulle inte heller nötas ned av dubbdäck i samma omfattning som i dag är en realitet på många vägar.
Av 11 analyserade typer av lastbilsekipage, ger 74-tons ekipage på välbyggd väg lägst vägslitagekostnad per ton last och kilometer. Det beror på att lasten fördelas över så många axelpar att marktrycket blir lågt. Dyrast vägslitage vållas av 40-tons EU-semitrailers.
Bara en fjärdedel av Trafikverkets underhållskostnader på det statliga vägnätet härrör från trafiklast, till exempel dubbdäck från personbilar och nedbrytning under tunga fordon. Utredningen visar att tre fjärdedelar av vägslitaget beror på andra orsaker som t.ex. brister i underhåll, försenat underhåll, byggfel med underdimensionering, brist på planfräsning före asfaltering, åldring och oxidation av asfalt, otillräcklig dränering, tjälsprickor och tjäldeformationer, samt sättningar i undergrunden.
Dokumentets datum 2016-09-27
Så kan vägunderhållet ta hänsyn till trailerekipagens behovJohan Granlund
Adressing Pavement Maintenance to the Needs of Tractor/Semitrailers.
Slides from the Nordic Road Associations seminar on "Traffic Safety Hazards with EU-trailers on Slippery Roads".
Runbasekonceptet bygger på att skjuvhållfasthetskrafterna mobiliseras vid ökande last. Ett koncept som inte bara gäller det bundna bärlagret Runbase utan även obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket bättre förmåga att mobilisera skjuvhållfasthet vid belastning än ett lager där lagertjockleken överstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
Försök i Syd-Afrika [1] med gruvtruckar med max axellast 429 kN, bruttovikt 170-300 ton och max lufttyck 640 kPa visade på en optimal konstruktion utan plastiska deformationer bestående av 50 cm berg med max stenstorlek 300 mm på en undergrund med E=85 MPa och som slitlager 20 cm grusbärlager. Konstruktionen med krossat berg nära vägytan kunde mobilisera tillräckliga skjuvhållfasthetskrafter även vid den extrema belastning som konstruktionen utsattes för.
Forskning vid KTH i Sverige [2] samt vid Sintef i Trondheim [3] visar hur viktigt det är att de obundna lagren kan mobilisera skjuvhållfasthetskrafter när spänningen ökar.
2. Lekarp, F. (1999) ”Resilient and permanent deformation behavior of unbound aggregates under repeated loading”, PhD Thesis, Royal Institute of Technology, Stockholm.
3. Hoff, I. (1999) ”Material properties of unbound aggregates for pavement structures”, PhD Thesis, The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.
Bildspel från mitt föredrag vid Load Up North i Umeå, 2019.
Exempel på allvarliga fel och brister i Trafikverkets däckrapport:
• Ingen hänsyn till risk för livsfarliga vältolyckor.
• Vägslitage beräknat för irrelevanta lastfall 50 á 60 kN på standard 385 mm breddäck, dvs olaglig överlast.
• Ingen hänsyn till minskad dynamisk vägbelastning.
• Missat att högkapacitetsfordon ger sänkt axellast på alla vägar, inkl. BK4, och radikalt minskat vägslitage i synnerhet på de 4300 km svagaste vägarna (BK2 & BK3).
• Däckrapporten saknar uppdelning av hur kostnad för vägunderhåll påverkas av trafiklast respektive klimat, byggfel mm. Enligt Vägverket (2000) vållas inte mer än 1/4
av kostnaden av trafiklast.
• Helt orealistiskt överdriven uppskattning av vägunderhållskostnad från trafik.
Ansvarsfull hänsyn inkluderar att se möjligheter, snarare än överdriva problem.
Samhället vinner på att låta åkaren välja däckkonfiguration.
Polisen saknar lagrum att bötfälla åkare som kör med enkelmontage på väg där TRV kräver dubbelmontage.
Transportstyrelsen Utformning av tvärfall för minskad krängningsrisk i kurvaJohan Granlund
Krav på vägytans tvärfall är en väsentlig teknisk egenskap för säkerhet vid användning av vägen eller gatan. Idag saknas kravställande för tvärfall i kurvor, med avseende på krängningsrisk. Mot denna bakgrund initierade Transportstyrelsen ett FoI-projekt i syfte att utreda
konsekvenser av ett förslag till sådant kravställande.
Slutsatserna av projektet är att det finns belägg för att i kommande föreskrifter införa en kravformulering om att vägar ska vara utformade med sådant tvärfall att krängningsrisken i kurvor, cirkulationsplatser och på ramper minimeras.
Jämnare vägar är viktiga för landets och landsbygdens utveckling. Väg W850 Falun - Svärdsjö är en typisk svensk landsbygdsväg. Viktig för människor och företag.
Hur kommer slutförvaret för svenskt kärnbränsle se ut? Vilka metoder använder SKB och vad är RoCS för något. Om detta och mer berättar Assen Simeonov från SKB
Runbasekonceptet bygger på att skjuvhållfasthetskrafterna mobiliseras vid ökande last. Ett koncept som inte bara gäller det bundna bärlagret Runbase utan även obundna konstruktioner. Ett obundet krossat berglager med en tjocklek som betryggande understiger 2 ggr den maximala stenstorleken har en mycket bättre förmåga att mobilisera skjuvhållfasthet vid belastning än ett lager där lagertjockleken överstiger den maximala stenstorleken 2 ggr eller mer.
Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
I PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 22 lämnade Regeringen ”Förslag till statens budget för 2015” till Riksdagen den 23 oktober 2014. I Regeringens redovisning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisades utfallet för 2013, budget 2014, prognos 2014, budgetförslag för 2015 och beräkningar för 2016, 2017 och 2018.
Eftersom de stora satsningarna på vidmakthållande av transportinfrastrukturen under mandatperioden 2010-2014 ägde rum 2010-2013 blir jämförelsen med mandatperioden 2015-2018 direkt missvisande.
Ekonomistyrningsverket redovisar samtliga Regeringens ändringsbeslut av budget 2010 – 2014 därför jämför jag det senaste ändringsbeslutet av budget 2010-2014 och Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 den 22 dec 2014. Regeringsbeslutet baseras på beslutet i Riksdagen den 3 december 2014.
Vid en jämförelse av hela mandatperioden 2010 – 2014 med Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 konstateras att de största satsningarna på vidmakthållande gjordes mellan 2010 – 2013 när satsningarna ökade med 152 %. Därefter har satsningarna legat stilla för att 2015 minska med 3 %.
De största satsningarna på bärighet (framkomlighet) och tjälsäkring gjordes mellan 2010 – 2014 då satsningarna ökade med 194 %. För 2015 halveras satsningarna vilket ger sämre framkomlighet och ökande antal olyckor, speciellt på det lågtrafikerade vägnätet.
Satsning på transportinfrastrukturen har ökat med 134 % från 2010 till 2015. På vägsidan minskar satsningarna och på järnvägssidan ökar satsningarna.
Satsning på effektivisering, trimning av transportsystem, miljö och kollektivtrafik har ökat med 535 % från 2010 till 2015.
De största ökningarna av bidragen till enskilda vägar gjordes mellan 2010 – 2011 när bidragen ökade med 397 %. Mellan 2011 – 2014 ökade bidragen med 103 %.
Den typiska svenska medelvägen ur trafikantsynpunkt.Rune Fredriksson
Vägen Falun - Svärdsjö är en typisk svensk medelväg där det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som gör att människor kan åka till jobbet eller skolan, handla och besöka doktorn, hälsa på vänner eller gå på bio.
Totalt är det svenska vägnätet 42 000 mil långt. Den här vägstumpen är inte ens tre mil.
Men det är fullt tillräckligt ur statistisk synvinkel. Både när Svärdsjöborna ska åka till ”stan”. Och för att visa hur klokt det är att vi sköter våra vägar.
Alla transporter mellan Svärdsjö och Falun går på landsväg. Här finns det nämligen ingenting annat att välja på. Så är det faktiskt nästan överallt i vårt land – och trots att vi har både järnvägar, flyg och båtar sker nio av tio persontransporter i Sverige på väg. Och över 80 procent av allt gods fraktas med lastbil. Därför år det självklart att vi har vägar. Och att vi har bra vägar.
Väg 850 Falun - Svärdsjö, en typisk svensk medelvägRune Fredriksson
Vägen Falun - Svärdsjö är en typisk svensk medelväg där det dagligen rullar omkring 3000 bilar. En trafikled som gör att människor kan åka till jobbet eller skolan, handla och besöka doktorn, hälsa på vänner eller gå på bio.
Totalt är det svenska vägnätet 42 000 mil långt. Den här vägstumpen är inte ens tre mil.
Men det är fullt tillräckligt ur statistisk synvinkel. Både när Svärdsjöborna ska åka till stan. Och för att visa hur klokt det är att vi sköter våra vägar.
Alla transporter mellan Svärdsjö och Falun går på landsväg. Här finns det nämligen ingenting annat att välja på. Så är det faktiskt nästan överallt i vårt land – och trots att vi har både järnvägar, flyg och båtar sker nio av tio persontransporter i Sverige på väg. Och över 80 procent av allt gods fraktas med lastbil.
Därför år det självklart att vi har vägar. Och att vi har bra vägar.
Hållbar och geografiskt jämställd transportförsörjning är inget de politiska partierna nämner på sina hemsidor. Samhällsekonomiska beräkningar och väl underbyggda bedömningar är en annan bristvara. Funktionsmål saknas helt liksom hänsynsmål annat än traditionella klyschor om klimat och trafiksäkerhet.
Transportsystemet är inte geografiskt jämställt, vilket innebär att transportbehoven inte tillgodoses likvärdigt över landet. Med likvärdighet menas bara likvärdigt mellan män och kvinnor där de befinner sig.
Transportkostnaderna är högre i norra och mellersta Sverige för lika lång sträcka och samma trafikmängd som i södra Sverige. Dessutom är sträckorna längre mellan centralorter, tätorter och landsbygd i norra och mellersta Sverige.
Säkerhet, miljö och hälsa påverkas också mer i norra och mellersta Sverige på grund av ett ojämnare vägnät. Speciellt under vinterhalvåret.
Inget politiskt parti värderar de hälsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende av vägojämnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp).
Mer populistiska uttalanden om satsning på järnvägen är det däremot gott om. Utan trovärdiga alternativ föreslår exempelvis miljöpartiet att bilismen skall minskas genom ökande kostnader. Flera partier föreslår att det skall bli billigare att åka kollektivt speciellt med tåg.
Det finns även några partier som inser att bilismens rörlighet är oslagbar när det gäller transporter av varor och att standarden på vägnätet och rimliga hastighetsgränser är avgörande för att företag ska kunna ha kvar verksamhet även på mindre orter. Det finmaskiga vägnätet är viktigt för en levande landsbygd.
Det finns 214 600 km allmänt tillgängliga vägar, varav 98 500 km statliga vägar, 41 600 km kommunala gator och vägar och 74 500 km enskilda vägar med statsbidrag jämfört med 16 500 spårkilometer järnväg. Därtill tillkommer 200 000 km enskilda vägar och skogsbilvägar utan statsbidrag.
Enligt Transportplan 2014-2025 kommer staten att varje år satsa 130 000 kr/km väg på drift och underhåll av de statliga vägarna. På enskilda vägar med statsbidrag kommer staten att satsa 15 000 kr/km på drift och underhåll. På drift och underhåll av järnvägarna kommer staten årligen att satsa 5 200 000 kr/spårkilometer. På järnvägarna kommer staten alltså att satsa 65 gånger mer per kilometer på drift och underhåll än på de allmänt tillgängliga vägarna och flera partier anser att staten skall satsa ännu mer än så på järnvägarna relativt på vanliga vägar.
Vägslitageavgiften baseras på felaktigt underlagRune Fredriksson
Det är lätt att missuppfatta 4:e potensregeln och vägforskare och specialister har ett speciellt ansvar att förmedla detta till journalister och ansvariga politiker. Förutom att regeln bara är tillämplig inom ett relativt snävt intervall, (personbilar ingår inte i det), så tjänar den inga syften för någon direkt koppling till exempelvis beskattning.
Ett exempel är en artikel i Dagens Industri tisdag 6 december 2005. I artikeln kunde läsas: ”Messing får bakläxa. Vägtrafikskatten skapar intern oenighet.” och vidare ”Enligt Karin Svensson Smith (mp) i trafikutskottet sliter en fullastad långtradare lika mycket på vägbanan som 75 000 personbilar och därför kräver den tidigare vänsterpartisten en kilometerskatt.”
Anm. Messing var 2005 kommunikationsminister.
Landsbygdsvägarna en förutsättning för att hålla ihop landetRune Fredriksson
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande?
Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att:
• människors rörlighet ökar.
• avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering.
• transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas.
Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige.
• vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar.
• miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar.
• energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.
Entreprenadformers påverkan på resultatet av vägförstärkning
1. Hur tidigare entreprenadformer påverkat utvecklingen
Hållbarhet och trafikpåverkan i ett samhällsperspektiv på Svärdsjövägen
Vägdag i Lund 2013-02-21
Rune Fredriksson, pensionär Svevia
1
9. Konsekvens av vägojämnheter
•”Tid-rum läget” Falun-Svärdsjö förflyttas 600- 800 meter (2 á 3 %) bort från Falun
•Färdkvaliteten försämras
•Trafikolyckor med personskador blir fler
•Energiförbrukningen ökar
•Fordonskostnaderna ökar
9
15. Testsektion 3 byggd 1960 och Testsektion 6 byggd 1968
TS 3
TS 6
Beläggningslager efter underhåll 1996 (24 mm AB) och 1997 (16 mm YTB)
150 mm
165 mm
Beläggningslager efter ursprunglig konstruktion
110 mm 1)
125 mm 2)
Grusbärlager och förstärkningslager
500 mm
600 mm
Terrassmaterial
Grovt grus
Grovt grus
Årsdygnstrafik
2540
2540
Vägbredd
8,0 m
9,2 m
1)30 mm YTB + AB och 80 mm massabunden makadam
2)40 mm YTB + AB och 85 mm asfaltgrus
15
16. Energiförbrukning (MJ) för beläggningslagren
TS 3
TS 6
Relativ jämförelse för tillverkning och utläggning av ursprunglig beläggning
0,25 – 0,3
1
(>1500 MJ per ton varmmassabeläggning på vägen)
16
30. TS 3 vid ”silthålet” 1992-09-02 – 1994-03-19
30
31. Testsektion 3 1993-03-17
Osmotisk uppmjukning
Osmotisk uppmjukning kan förekomma vintertid, när saltlösning kan infiltrera överbyggnadens övre del genom en dålig beläggning och saltlösningen pumpas bort från området under hjulspår till mindre belastade delar av överbyggnaden.
31
52. Vägens nedbrytning
•Vägens nedbrytning sker fortare på tjälfarliga undergrunder än på mindre tjälfarliga.
•Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar, undergrundsjordart och vattenförhållanden inverkar mer skadligt än trafikbelastningen.
•Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar och vattenförhållanden initierar och påskyndar nedbrytningsprocessen i vägkonstruktionen.
•Beläggningstjockleken bromsar nedbrytningen orsakad av den tunga trafiken.
52
53. Entreprenadformens roll för resultatet
•Traditionell utförandeentreprenads resultat kommer i huvudsak att bero på beställaren.
•Totalentreprenaden utvecklar entreprenörens arbetssätt vilket kan ha en positiv effekt på det färdiga resultatet.
•Funktionsentreprenader med krav på vägytans egenskaper och konstruktionens bärighet påverkar utvecklingen av nya produkter, bättre kvalitet och smartare utförande.
53
54. Vilken entreprenadform hade varit bäst för underhåll och rekonstruktion av Svärdsjövägen?
•På kort sikt hade en totalentreprenad med resultatkrav varit bäst. Såväl beställarens som entreprenörens och konsultens sätt att arbeta och samarbeta kan vara ett bra mellansteg i utvecklingen.
•På längre sikt kommer en funktionsentreprenad att vara bättre. Entreprenadformen fokuserar på utveckling, bästa effekt av tillgängliga medel och lägsta pris för efterfrågad funktion. Det leder till utveckling och effektivare användning av tillgängliga resurser.
–Funktionsentreprenaden kan premiera de effekter som är önskvärda. Begränsad energiförbrukning, låga transportkostnader, hög trafiksäkerhet etc.
54