I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
2. Samarbete inom e-hälsa
• Karlskrona kommun
• FoU BKC (Blekinge kompetenscentrum)
• SKL (stödstrukturer inom socialtjänstens barn och
ungdomsvård)
• Science park med SICAHT, BTH och
lokala företag
3. Bakgrund
• Socialtjänsten i landets kommuner har enligt lag till
uppgift att noga följa upp den vård som barn ges i
familjehem och på HVB.
• Socialtjänsten ansvarar för att tidigt upptäcka och
åtgärda brister i vården.
• Socialtjänsten ska se till att barnet är delaktig i
planeringen och utformningen av vården.
• Socialtjänsten ansvarar för att barnet har en vård-
och genomförande plan som bygger på barnets
behov.
• Barn placerade i familjehem eller HVB följs upp var
sjätte månad.
4. Bakgrund
• I Sverige fanns 2014 cirka 30 000 barn som någon gång under
året var placerade utanför det egna hemmet. (60 000
uppföljningsmöten per år)
• I Karlskrona kommun fanns cirka 400 placerade barn under
2015. (800 uppföljningsmöten per år)
• Utvecklingsarbete har pågått i Karlskrona sedan 2006
tillsammans med andra kommuner och med forskare för att
utveckla familjehemsvården.
• Uppföljningsmöten med placerade barn - ett av dessa områden
som resulterat i utveckling av en metod genom pilotprojekt,
medverkan av praktiker och forskarstöd. Arbetet har
dokumenterats och plan för implementering av metoden finns.
5. Behov och syfte
• Utveckling av välfärdsteknologi ger utvecklad E-hälsa och
välfärd genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan
vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna
mer effektivt.
• Ökar barnens delaktighet och påverkan på sin livssituation,
bidra till utveckling inom Barn och ungdomsvården samt få
bättre kunskaper om placerade barn
• Underlätta för socialarbetarna genom att minska
pappershantering, bättre förutsättningar för bedömningar samt
effektivare och mindre administration.
• Ge beslutsfattare möjlighet att följa verksamhetens resultat.
• Skapa förutsättningar för systematisk uppföljning
• Effektiviseringspotential: Spara 1h/intervju i administration +
analys = ~800h/år
7. Frågeställningar som metoden
svarar på
• Vilken känsla av sammanhang upplever
det placerade barnet sig ha?
• Med vilka känner barnet
tillhörighet/sammanhang?
• Hur ser barnets sociala relationer ut?
8. När kan vi använda detta ?
• Halvårs-uppföljning med placerade barn.
• Barnavårdsutredningar
• Familjerättsutredningar
• Vid utflytt eller hemflytt från familjehem
• Vid uppföljningar av insatsen kontaktfamilj
• Verksamhetsuppföljning
• Förebyggande av sammanbrott i placeringar
9. Självskattningsformulär 29 frågor
Livsfrågeformulär
Här är några frågor som berör olika områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga
svar. Markera den siffra som passar bäst in på ditt svar. Om du instämmer i det
som står under 1) ringar du in 1:an och så vidare. Du ringar helt enkelt in den
siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje
fråga.
1) När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?
1
har aldrig
den känslan
2 3 4 5 6 7
har alltid
den känslan
10.
11. Vad mäter vi i KASAM
• Begriplighet – hur man tycker händelser och känslor
är strukturerade, förutsägbara och begripliga.
• Hanterbarhet – hur man litar på sin förmåga att
använda sina resurser som krävs för att möta alla
livshändelser.
• Meningsfullhet – förmågan att se alla situationer,
även krav- och problemfyllda, som utmaningar värda
att investera tid, engagemang och energi i.
12. Utvecklingssamarbete –
varför?
• Socialtjänstens familjehemsvård i Karlskrona
initialt.
• Universell metod som kan användas på
många områden inom vård och omsorg
• 400 placerade barn i Karlskrona blir 800
formulär per år. 30 000 placerade barn i
Sverige är 60 000 formulär per år.
• Socialtjänstens individ och familjeomsorg i
stort behov av utveckling av e-hälsa och e-
tjänster.
13. Utvecklingssamarbete – vad
behöver vi ?
• Digitalisering av formulär/Produktutveckling
• Användarvänligt
• Fungera utan uppkoppling
• Möjligt att integrera/exportera till
verksamhetssystem och statistikprogram
• Möjlighet att automatisera beräkningar
• Snygg design som tilltalar barn och unga
• Säker hantering av sekretessmaterial
14. Utvecklingsarbete – vad
erbjuder vi ?
• Utvecklingssamarbete/partnerskap
• Utvecklat och evidensbaserat material
• Tid
• Resurser
• Forskare
• Praktiker
• BTH, FoU/BKC
• Kontaktnät, marknadsföring
• Kommunikation
15. Önskad process/Nästa steg
• Utveckling av prototyp
• Test av prototyp
• Presentera resultat
• Färdig vara att ta i drift