Så skriver du en vinnande affärsplan - en praktisk handledning

15,100 views

Published on

Behöver du hjälp med att skriva en affärsplan? Då kära vänner finns det ingen bättre affärsplan i hela världen- förutom denna!

Denna affärsplan är framtagen av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, Industrifonden och Svenskt Näringsliv och den är bara så bäst!

Kommer garanterat att hjälpa er skapa framgång på vägen mot ert nya företagande!

Grattis förresten också till starten av eget!

Tanja Parkkila,
Dolda Jobb

Published in: Education, Sports, Business
0 Comments
5 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
15,100
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
45
Actions
Shares
0
Downloads
228
Comments
0
Likes
5
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Så skriver du en vinnande affärsplan - en praktisk handledning

  1. 1. Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning Andra, omarbetade utgåvan 1
  2. 2. I CONNECT-serien ingår hittills: Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning. Andra, omarbetade utgåvan. Sthlm 2004. 26 s. IVA-R 428. Att starta och driva tillväxtföretag Några råd på vägen. Sthlm 1999. 42 s. IVA-R 429. Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag Några råd på vägen. Sthlm 1999. 31 s. IVA-R 430. Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag Några råd på vägen. Sthlm 1999. 30 s. IVA-R 431. Styrelsearbete i tillväxtföretag Några råd på vägen. Sthlm 2000. 54 s. IVA-R 435. Att bygga tillväxtföretag genom människor* Några råd på vägen. Sthlm 2000. 34 s. IVA-R 436. Tillväxtjuridik En kortfattad juridisk guide för tillväxtföretagare. Sthlm 2000. 37 s. IVA-R 437. Från såddkapital till börsintroduktion Hur Du som tillväxtentreprenör hanterar investerare. Sthlm 2000. 36 s. IVA-R 438. Förnuftsvärdering Värdering av tillväxtföretag i tidigt skede. Sthlm 2002. 20 s. IVA-R 432. Finansiell rapportering i tillväxtföretag En praktisk handledning. Sthlm 2002. 54 s. IVA-R 439. Immaterialrättsligt skydd för tillväxtföretag Några råd på vägen. Sthlm 2003. 51 s. IVA-R 441. Priset för en CONNECT-skrift är 100 kr (inkl. moms). Beställ via e-post: connect@iva.se eller fax 08-611 56 23. Skrifterna finns även i Acrobat Reader-format för fri nedladdning från CONNECT:s hemsida: connectsverige.se * Finns även på engelska som pdf-fil på CONNECTs hemsida: connectsverige.se med titeln Building Growth Companies through People. Some advice along the way. 2
  3. 3. Så skriver Du en vinnande affärsplan En praktisk handledning Andra, omarbetade utgåvan En affärsplan ska beskriva affärsidén, hur verksamheten är tänkt att fungera, vad företaget planerar att göra, verksamhetens mål och hur man tänker nå dessa. 3
  4. 4. ©Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och CONNECT Sverige, 2004 Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 IVA-R 428 ISSN 0348-7393 ISBN 91-7082-708-7 Tryckning: OH Tryck AB, 2004 Beställningar tas emot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Telefax: 08-611 56 23 E-post: connect@iva.se 4
  5. 5. Förord Ekonomiskt nyskapande och utveckling kommer många gånger från mind- re och medelstora företag, vars ägare är villiga att ta risker för att inves- tera i framtiden. Dessa ägare – eller entreprenörer – söker efter möjlighe- ter att starta eller utveckla sina företag. Tyvärr möts ofta de flesta nya idéer med skepsis. Det är först när idén visat sig vara bärkraftig som den vinner allmän acceptans och verksamheten får tillgång till kapital. Bris- ten på riskvilligt kapital har bromsat många entreprenörers och företaga- res initiativ och idéer. En välskriven affärsplan ökar väsentligt en företagares möjligheter att nå längre än en första, hastig genomläsning av investerare. Affärspla- nen är i många fall det bästa sättet för entreprenören att skapa intresse för verksamheten. Den ger potentiella investerare en realistisk bild av verksamheten, dess framtidsplaner och möjligheter. Ursprungsversionen av denna skrift, som hösten 1998 sammanställ- des av Peter Tovman, blev en efterfrågad mall för hur en affärsplan bör skrivas för företag som söker riskkapital. Den har även använts i under- visningen i entreprenörskap på skolor och universitet samt i olika kurs- verksamheter. Skriften har översatts till engelska, norska och estniska. Skriften har nu omarbetats av Peter Tovman och CONNECT Sverige efter synpunkter från personer som använt den när de har skrivit sin egen affärsplan. Det är vår förhoppning att den nya versionen av skriften ska bli till hjälp för både blivande och redan etablerade företagare. Stockholm i januari 2004 CHRISTER ZETTERBERG Ordförande, CONNECT Sverige 5
  6. 6. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behöver man en affärsplan? 7 2. Målgrupper 8 3. Utformning 10 4. Disposition 12 5. Innehåll 15 6
  7. 7. 1.Varför behöver man en affärsplan? En affärsplan ska tydligt kunna beskriva företa- Affärsplanen är ett dynamiskt dokument. Den gets mål, både internt och externt. Det handlar bör uppdateras och anpassas för att så långt som om att berätta någonting om verksamheten och möjligt spegla nya situationer. något mindre om produkten.1 Verksamhetens alla Alla företag bör ha någon form av rullande aspekter måste noga granskas och det måste treårig affärsplan. Där ska mål när det gäller finnas svar på alla tänkbara frågor. Affärsplanen utveckling, ekonomi osv. kontinuerligt sättas upp utgör på så vis ett mycket effektivt redskap när för varje år. det gäller att precisera affärsangelägenheter och En affärsplan måste Ditt företag ha. Det mål. gäller om Du startar ett konsultföretag utan För den som skriver affärsplanen gäller det att finansieringsbehov eller om företaget förhandlar lägga olika vikt vid de skilda momenten i affärs- om 100 miljoner kronor från investerare. Du planen. I praktiken innebär detta att man har ett måste ha en affärsplan om Du driver ett mindre antal versioner av sin affärsplan. Man anpassar IT-företag, ett större företag, som utvecklar grundstommen efter syfte och målgrupp. avancerad medicinsk utrustning eller en stor Internt ger affärsplanen en god grund när det koncern med ett flertal dotterföretag och intresse- gäller att värva en handlingskraftig styrelse, företag, som omsätter miljardbelopp. ledning och personal. Planen skapar riktlinjer I grunden bygger affärsplanen på samma som ledningen kan följa. Affärsplanen ger mil- principer, oberoende av företagets storlek och stolpar och referenspunkter som kan användas verksamhet, vilket kommer att framgå i den här för att mäta framstegen. Arbetet med affärspla- skriften. Den huvudsakliga skillnaden ligger i nen gör dessutom att Du blir tvungen att tänka mängden information och typ av information. efter, strukturera och formulera verksamheten. Externt visar affärsplanen, för bl.a. presum- I korthet: tiva investerare, kunder och leverantörer, att • Affärsplanen beskriver verksamheten. idéerna är sunda samt att prognosen bygger på • Affärsplanen förankrar verksamheten hos dokumenterbara fakta med mätbara faktorer. företagets intressenter. • Affärsplanen förändras i takt med att verk- samheten förändras. 1 Med produkt avses vara eller tjänst. 7
  8. 8. 2. Målgrupper Vilka kommer då att vilja titta på affärsplanen? Venture capital-företaget2 har en annan syn på De som tänker satsa på företaget, värva företaget affärsplanen: som kund, eller hjälpa företaget, dvs. Vi tittar främst efter framtidspotentialen i företaget. • Banker. Går företaget att börsnotera eller sälja inom något år? • Investeringsspekulanter. Nuläget är viktigt men inte avgörande, det viktigaste • Eventuella strategiska partners. är vad man kan göra av företaget och hur mycket • Eventuella fusions- eller förvärvspartners. pengar det kostar att nå dit. Hur mycket måste vi • Kunder. medverka finansiellt? Vilken blir vår ekonomiska expo- • Leverantörer. nering? Och kanske framför allt, vem är företagaren, är • Distributörer. det en entreprenör, en säljare som kan genomföra af- • Advokatbyråer. färer och bygga upp företaget? Det är OK om man • Revisionsbyråer. hittilldags kört verksamheten med förlust, bara det • Försäkringsmäklare etc. finns potential att bygga upp företaget. Nyckeln är fö- retagaren, entreprenören. Målgrupperna läser affärsplanen på olika sätt. En bankdirektör säger följande om affärsplanen: Försäljningschefen vid ett snabbväxande företag menar att affärsplanen varit avgörande för henne Vid kreditgivning är affärsplanen en av de viktigaste att ta jobbet: hörnstenarna i beslutet.Vi tittar på företagets nuläge, detta eftersom vi tar inteckningar i företaget som sä- När jag kontaktades av rekryteringsföretaget var af- kerhet. Speciellt noga är vi med orderstock, balansräk- färsplanen bland det första jag frågade efter. Ur affärs- ningens stabilitet, lönsamhetsutvecklingen fram till nu, planen kunde jag läsa att man tänkte satsa på mitt ägarnas stabilitet, bolagskonstruktionen och eventuella verksamhetsområde, att man budgeterat medel för att juridiska tvister. I nästa steg tittar vi på företagets finansiera tillväxten.Vidare kunde jag utläsa att företa- framtid, nya produkter, hot och möjligheter samt själv- get präglades av ett entreprenörstänkande. klart ekonomiska prognoser. Men vi är allergiska mot Jag hade tidigare fått erbjudande om andra kvalifi- företag som kommer med affärsplaner som innehåller cerade befattningar, men antingen hade företagen inte framskrivningar på tre år, där budgeten är på kronan någon affärsplan eller så präglades affärsplanen inte av när, diagram överallt, men utan egentlig underbyggnad framtidssatsningar. Med detta som bakgrund bestämde av fakta. Sådana affärsplaner är en varning för att enga- jag mig för att inte ta dessa jobb. Det har jag aldrig gera sig i företaget. Däremot är vi noga med den ångrat. språkliga utformningen, layouten och kvaliteten i fakta- underlaget. 2 Ett företag som har specialiserat sig på att gå in med aktivt affärsutvecklingsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential. 8
  9. 9. Det gäller sålunda att ha insikt om vad mottaga- Affärsplanens olika syften och målgrupper fram- ren av affärsplanen lägger vikt vid. Låt oss exem- går i följande uppställning: plifiera med banken och venture capital-företaget: Bankens utgångsläge när man läser affärsplanen Syfte Målgrupp är att ta reda på om företaget har förmåga att betala tillbaka lånen. Därutöver är framtidspo- Styrinstrument VD, ledning, ägare, styrelse tentialen viktig, men det får inte vara så att Presentation och säljande Externa intressenter, risknivån i verksamheten blir alltför hög. Kapital- exempelvis finansiärer brist kan uppstå, vilket kan leda till att banken tvingas låna ut än mer pengar. Venture capital- Förankring Medarbetare,VD, ledning, företaget lägger däremot vikt vid framtidspo- ägare, styrelse tentialen; nuläget är bara avstampet för framti- Rekrytering Potentiella nya den, dvs. man har en högre risknivå. Därför läser medarbetare och man affärsplanen utifrån ett annat perspektiv än styrelseledamöter banken. Juridiskt dokument Avtalsparter Affärsplanen kan också utgöra ett juridiskt dokument. När Du exempelvis har förhandlat med en finansiär och ska skriva avtal, så kan affärsplanen komma att bifogas avtalet som I korthet: bilaga. I avtalet kan hänvisningar komma att ske till bilagan, affärsplanen. I sådana här situationer • Affärsplanens innehåll måste anpassas3 till är alltså affärsplanens målgrupp avtalsparterna. syftet och målgruppen. 3 Redaktionellt – men anpassningen får inte ske genom manipulation, förvrängning eller undanhållande av fakta. 9
  10. 10. 3. Utformning Olika målgrupper intresserar sig för olika saker i garens entreprenöriella förmåga, orderstockens affärsplanen. När Du utformar affärsplanen storlek och balansräkningens stabilitet. Även om måste Du först tänka igenom vad läsaren kan inte alla läsare av affärsplaner fattar så snabba anse är viktigt. beslut, är överskådligheten avgörande för att man Viktigt att komma ihåg när man förbereder ska kunna tillgodogöra sig innehållet. En prydlig en affärsplan: redigering höjer affärsplanens informationsvärde väsentligt. • Den bör omfatta högst 25 sidor, inklusive bilagor Läsaren kan förlora intresset, om den blir för • Hänvisning till fakta måste ske lång. En person som är van vid affärsplaner har Alla påståenden måste faktaunderbyggas. Fram- dessutom en uppfattning om vilken information håller Du exempelvis att marknaden ökar med som är väsentlig och fokuserar därför bara på 50 procent varje år, så måste Du tala om varifrån denna del. denna information hämtas. I annat fall tappar affärsplanen i vederhäftighet och läsaren blir • Stödjande uppgifter bör presenteras i bilagor misstänksam. Löptexten i affärsplanen ska vara sammanfattan- de. I texten ska det finnas tydlig hänvisning till • Informationen ska anpassas efter syftet med bilagorna, som innehåller detaljerad information. affärsplanen och efter målgruppen, men inte förvrängas • Affärsplanen ska vara lättbegriplig Som vi redan nämnt måste informationen anpas- Om man inte kan presentera sina produkter så att sas, men inte förvrängas. Exempelvis var det för en icke-expert förstår, då har man uppenbara några år sedan populärt att investera i e-handels- problem med att hantera företagets marknadsfö- företag. Många av de affärsplaner som då presen- ring. Använd ett vårdat vardagsspråk, utan terades för investerare skrevs som om verksamhe- facktermer. Även om Du vet att läsaren är expert, ten var e-handelsinriktad, även om så inte var kan affärsplanen lämnas över till läsarens kollega fallet. Sådant genomskådas och affärsplanen för synpunkter och bedömning och kollegan mister i förtroende. Investeraren blir försiktig. kanske är duktig på balansräkningar, men förstår inte produkten. Då kanske kollegan kan ge ett • Du bör förbereda och öva in en muntlig negativt utlåtande om verksamheten. presentation av Din affärsplan När Du överlämnar en affärsplan sker det vanli- • Redigeringen måste vara prydlig och överskådlig gen i samband med en muntlig presentation. En känd ”Venture Capitalist” har sagt att det tar Förbered en sådan; det bör ta högst åtta minuter fem minuter att läsa igenom affärsplanen; sedan att framföra den och den ska innehålla de bud- är ett investeringsbeslut fattat. I fokus är företa- skap som Du anser vara väsentliga för mottaga- 10
  11. 11. ren. Den muntliga presentationen ska vara sådan • Anlita extern kompetens att mottagaren får en positiv inställning till Innan Du presenterar affärsplanen för en utom- affärsplanen och tror på verksamheten. stående bör någon person med erfarenhet av affärsplaner läsa igenom den. Det ska helst vara • Informationen i affärsplanen ska vara så konkret någon som känner till hur den aktuella målgrup- att den kan användas som beslutsunderlag pen tänker och reagerar när den läser affärspla- Affärsplanen ska vara jordnära och konkret i sin ner. Om Du ännu inte formellt startat företaget, argumentation. Ett exempel är den affärsplan kan t.ex. en revisor anlitas för att granska affärs- som hävdade att man räknade med att få 20 pro- planen. Affärsplanen ska bearbetas språkligt och cent av den svenska marknaden. Det fanns ingen redigeringsmässigt av någon som behärskar detta. närmare argumentation eller faktaunderbyggnad. Likaså är det av värde om Du anlitar extern En sådan affärsplan kan exempelvis en kreditgi- kompetens när det gäller att utforma affärsplanen vare inte använda som underlag för sitt beslut om innehållsmässigt. Se det som en investering! kredit – den brister i trovärdighet. Krediten skulle Affärsplanen är ett av Dina viktigaste verktyg för inte beviljas. att exempelvis attrahera investerare. • Far aldrig med osanning • Sätt snarast igång arbetet med affärsplanen! Ljug aldrig i affärsplanen eller glid på fakta. Förr Även om Du upplever att det inte finns något eller senare avslöjas lögnen och Du skadar då akut behov av en affärsplan för verksamheten, motparten, företaget och Dig själv. rekommenderar vi ändå att Du skriver en. När Du sedan kommer i en situation då Du verkligen • Affärsplanen som juridiskt dokument behöver en arbetsplan, är Du redo. Affärsplanen kan komma att användas som juridiskt dokument, t.ex. som bilaga till finansie- Affärsplanen ska alltså vara: ringsavtal eller samarbetsavtal mellan aktieägar- • Sanningsenlig. na. När affärsplanen ska användas som underlag • Kortfattad. i förhandlingar eller ingå i avtal bör Du därför • Lättbegriplig. tala med en jurist angående affärsplanens språkli- • Konkret. ga formuleringar. • Faktaunderbyggd. • Välredigerad. • Sekretess Syftet med affärsplanen styr vilka affärshemlighe- I korthet: ter som ska tas med. Ska affärsplanen användas i • Förbered utformningen av affärsplanen noga! en första inledande affärskontakt med en investe- • Låt olika personer läsa igenom affärsplanen! rare utelämnas lämpligen affärshemligheter. • Far aldrig med osanning! Samma sak gäller om affärsplanen ska användas i inledande kontakter vid rekrytering av nya medarbetare. 11
  12. 12. 4. Disposition En affärsplans disposition – huvudrubriker, underrubriker, innehåll – kan utformas olika; 7. Produktion. någon given mall finns inte. Vad som däremot är 8. Ekonomisk översikt. väsentligt är att dispositionen är överskådlig och 9. Genomförande. systematiserad. Affärsplanen bör anpassas till Bilagor. företagets situation, målgruppen den är avsedd för samt syftet med affärsplanen. Här följer ett förslag på rubriker4 som affärspla- ”En ostrukturerad affärsplan ger ett intryck av ett nen kan innehålla. ostrukturerat företag och dåligt management. Nu be- höver ju inte en ostrukturerad affärsplan betyda att 1. Affärsidé. verksamheten är ostrukturerad, men första intrycket 2. Affärsmodell. är viktigt, närapå avgörande.Vi är kontinuerligt uppvak- 3. Affärssystem. tade av företag som söker kapital och den första kon- 4. Aktiviteter. takten går i regel via en inskickad affärsplan. Risken är 5. Avtal. därför att en ostrukturerad affärsplan inte får den 6. Belöningssystem. uppmärksamhet som verksamheten förtjänar.Vi kan- 7. Bilagor. ske avböjer propån efter att ha läst igenom affärspla- 8. Datasäkerhet. nen, utan att träffa entreprenörerna, enbart för att af- 9. Distribution. färsplanen är just ostrukturerad.Vi kan därmed mista 10. Ekonomisk situation – nuläge. en bra affär och det aktuella företaget riskkapital.” 11. Ekonomisk utveckling – prognos. VD, riskkapitalföretag 12. Exit. 13. Finansiering. 14. Försäljning. Så här kan en affärsplans huvudrubriker 15. Historik. utformas: 16. Investeringar. 17. Kapitalbehov. Sammanfattning. 18. Konkurrenter. 1. Affärskoncept. 19. Kostnadsstruktur. 2. Ledningsgrupp. 20. Kunder. 3. Produkter. 21. Kundnytta. 4. Marknadsplan. 22. Ledningsgrupp. 5. Organisation. 6. Ägare. 4 Rubrikerna kan antingen vara huvudrubriker eller underrubriker beroende på den underliggande informationen. 12
  13. 13. Nedanstående är exempel på en affärsplans 23. Legal organisation. disposition, där förslaget till affärsplanens huvud- 24. Leverantörer. rubriker och ett antal av underrubrikerna har kombinerats: 25. Licenser. 26. Lokaler. Sammanfattning. 27. Marknad. 28. Medarbetare. 1. Affärskoncept. 29. Miljö. 1.1 Affärsidé. 30. Mål. 1.2 Affärsmodell. 31. Nyckelmedarbetare och experter. 1.3 Mål. 32. Operativ organisation. 1.4 Vision. 33. Patent. 34. Prissättning. 2. Ledningsgrupp. 35. Probleminventering. 2.1 Ledning. 36. Produktionsorganisation. 2.2 Nyckelmedarbetare. 37. Produktionsmetodik. 2.3 Belöningssystem. 38. Produktionsekonomi. 39. Produktsortiment. 3. Produkter. 40. Produktutveckling. 3.1 Produktsortiment. 41. Revisor. 3.2 FoU. 42. Riskanalys. 3.3 Patent. 43. Sammanfattning5. 3.4 Licenser. 44. Samverkanspartners. 45. Service. 4. Marknadsplan. 46. Strategier. 4.1 Marknaden. 47. Styrelse. 4.2 Kunder. 48. Tvister. 4.3 Konkurrenter. 49. Vision. 4.4 Marknadsstrategier. 50. Ägare. 4.4.1 Prissättning6. 4.4.2 Försäljning. 4.4.3 Distribution. Vilken information som behövs under varje rubrik avgörs i det enskilda fallet. Den detaljnivå 4.4.4 Service. som Du väljer på informationen är bl.a. beroende 4.4.5 Marknadsföring. på företagets storlek, produktprogrammets omfattning och syftet med affärsplanen. 5. Organisation. 5.1 Operativ organisation. 5.2 Legal organisation. 6 5 ”Sammanfattning” är alltid huvudrubrik och placeras först i Mellanrubriken används för att öka överskådligheten. affärsplanen. 13
  14. 14. av intresse att fokusera på probleminventering 5.3 Styrelse. och riskanalys som rubrik i affärsplanens disposi- 5.4 Medarbetare. tion. Det snabbväxande företaget kanske även vill 5.5 Revisor. fokusera på kassaflödet genom att placera detta 5.6 Samverkanspartners. som en rubrik. Då är det bara att lägga till en 5.7 Lokaler. sådan rubrik. För ett företag inom läkemedelsutveckling är 6. Ägare. patentsituationen väsentlig. Då kan det vara 6.1 Ägarförteckning. lämpligt att placera rubriken ”Patent” som 6.2 Historik. huvudrubrik. Detta som alternativ till att använ- da ”Patent” som underrubrik. För ett dataföretag 7. Produktion. som utvecklar egen programvara kan det vara av 7.1 Produktionsorganisation. intresse att ha en rubrik som heter ”Licenser”. 7.2 Produktionsmetodik. Bedriver företaget i stället försäljning av pro- gramvaror, utvecklade av andra företag, ska 7.3 Underleverantörer. ”Produktion” helt utgå som huvudrubrik. 7.4 Produktionsekonomi. Många finansiärer har egna mallar för affärs- 7.5 Miljöaspekter. planer. Om Du kommer i kontakt med en sådan finansiär, studera noga om de rubriker och den 8. Ekonomisk översikt. information som finansiären söker finns med i 8.1 Kostnadsstruktur. Din egen affärsplan. Antingen justerar Du den 8.2 Investeringar. egna affärsplanen eller också skriver Du en ny 8.3 Ekonomisk situation – nuläget. som följer finansiärens mall. Det senare alterna- 8.4 Finansiering. tivet torde inte vara alltför tidsödande, eftersom 8.5 Kapitalbehov. Du redan har grundinformationen tillgänglig. 8.6 Exit. 8.6 Ekonomisk utveckling – prognos. I korthet: • Affärsplanens disposition ska vara överskåd- 9. Genomförande. lig och systematiserad. 9.1 Aktiviteter. • Du kan själv skapa egen huvudrubrik eller 9.2 Probleminventering. underrubrik. 9.3 Riskanalys. • Du kan placera en underrubrik under en annan huvudrubrik än i exemplet, om Du Bilagor. anser detta vara bättre. • Du behöver inte i alla situationer arbeta med underrubriker; det viktiga är att den informa- Företagets verksamhet och situation påverkar, tion som du vill lyfta fram och arbeta med som tidigare framhållits, affärsplanens disposi- finns i affärsplanen. tion. För ett snabbväxande företag kan det vara 14
  15. 15. 5. Innehåll I det följande presenteras respektive rubrik och 3. AFFÄRSSYSTEM förslag på vad dessa bör behandla. Under denna rubrik visas grafiskt de olika stegen i företaget för att kunna leverera en produkt hos 1. AFFÄRSIDÉ kunden. I den grafiska framställningen visas om Här förklaras företagets affärsidé och verksamhet företaget exempelvis arbetar med underleverantö- i enkla termer. rer eller franchisetagare. Genom den grafiska • I affärsidéns formulering bör följande helt bilden framgår företagets fokus i affärssystemet, eller delvis beröras: exempelvis att produktutveckling och design - Vilka kundbehov tillfredsställer affärsidén? utförs inom företaget, medan försäljning sker via - Vilka problem löser affärsidén för återförsäljare. kunderna? - Vem är kunden? 4. AKTIVITETER - Vad är den unika egenskapen, Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå specialiteten? affärsplanens mål och intentioner – på kort sikt - Vilken är kundnyttan? (inom 6–12 månader) och på längre sikt (upp till • Har affärsidén förändrats sedan företaget 24 månader)? Detta formuleras i en konkret och startades? I så fall varför? enkel handlingsplan. Den ska innehålla olika • Särskilda egenskaper, som skiljer bolaget från aktiviteter, dvs. vad som ska genomföras, vad konkurrenter, bör understrykas, t.ex. patent, aktiviteterna syftar till, när arbetet med aktivite- licenser, varumärken och äganderätt till terna beräknas börja och sluta. teknologi. 5. AVTAL 2. AFFÄRSMODELL Rubriken ”Avtal” är en sammanställning av dels Affärsmodellen är i realitet företagets intäktsmo- avtal som berörs i affärsplanen under olika dell – hur företaget ska tjäna pengar. Exempel på rubriker, dels verksamhetens i övrigt väsentliga formulering är följande: avtal. I sammanställningen kan ingå en samman- fattning av avtalsvillkoren. Exempel på avtal är: ”Affärsmodellen baseras på årligt återkommande in- • Samarbetsavtal. täkter. Kunderna betalar en fast årlig licensavgift samt • Underleverantörsavtal. en transaktionsavgift. Intäkterna ökar kontinuerligt i • Licensavtal. takt med att antalet anslutna användare ökar och allt • Optionsavtal. fler arbetsmoment hanteras via Internet hos våra mål- • Konsultavtal. grupper.” • Hyresavtal. 15
  16. 16. 6. BELÖNINGSSYSTEM anläggningstillgångar, kapacitetsutnyttjande, • Lönepolicy. räntesatser, valutakurser och betalningsmöns- • Bonussystem. ter för kunder och leverantörer. • Erbjudanden om delägarskap. • Aktieägaravtal. • Bolagsordning. 7. BILAGOR • Registreringsbevis. Här nedan ges exempel på bilagor: • Organisationsschema. 8. DATASÄKERHET • Vidare detaljer (CV) om styrelsens och led- Här visas hur organisationen är utformad för att ningens bakgrund. säkerställa datasäkerheten. Hur hanteras t.ex.: • Teknisk information. • Virusangrepp. • Försäljningstrycksaker. • Dataintrång. • Genomförda tester och provningar. • Driftstörningar. • Orderläge. • Back-up avseende lagrad information. • Förteckning över nuvarande aktieägare samt effekter av eventuella konvertibel- och op- 9. DISTRIBUTION tionsprogram. Beskriv distributionskanaler inklusive lagerhåll- • Marknadsundersökningar och kommentarer ning som används avseende försäljning: från tredje man. • Franchise. • Marknadsföringsplan. • Egen säljkår. • Reviderade årsredovisningar för de senaste tre • Licenstagare. åren. • Återförsäljare. • Resultat- och balansrapport samt likviditets- rapport för de sex senaste månaderna. 10. EKONOMISK SITUATION – NULÄGE • Resultat- och balansprognos samt likviditets- Här anges resultat för innevarande verksamhets- prognos för innevarande verksamhetsår. år, avvikelse från budget, orderstockens storlek • Handlingsplan, problemhantering. samt lönsamhet. • Företagets detaljerade ekonomiska historia under de senaste tre (till fem) åren. Omsättning • Ekonomiska prognoser för de följande tre (till • Omsättningen under innevarande verksam- fem) åren. Dessa bör inkludera resultaträk- hetsår. ningar, likviditetsbudgetar och balansräkning- • Budgeterad omsättning under innevarande ar. verksamhetsår. • Detaljerade ekonomiska budgetar för kom- • Orsak till eventuell avvikelse. mande tolv månader, per månad eller kvartal. • Omsättning under motsvarande period Dessa bör inkludera resultaträkningar, likvidi- föregående verksamhetsår. tetsbudgetar och balansräkningar. • Beräkningsunderlag till prognoserna avseende Resultat t.ex. försäljning, produktionskostnader, • Resultat under innevarande verksamhetsår. overhead, avskrivningar och räntor. • Vilket resultat har budgeterats för innevaran- • De viktigaste ekonomiska och kommersiella de verksamhetsår? förutsättningarna, på vilka prognoserna är • Orsak till eventuell avvikelse. baserade, t.ex. marknadsandel, investering i 16
  17. 17. • Resultat under motsvarande period föregåen- presenteras under denna punkt (på detaljnivå i de verksamhetsår. form av bilaga). Räkenskapsanalysen bör inklu- dera sammanfattning av resultat- och balansräk- Orderstock ningen för de senaste tre verksamhetsåren. Bok- • Till vilka belopp finns nu tecknade order? slut för de senaste tre verksamhetsåren bifogas • När kommer orderstocken att effektueras i liksom i förekommande fall mer detaljerade tiden? räkenskapsanalyser. • Hur stor är orderstockens lönsamhet? • Sammandrag av budgetar för resultat- och • Till vilka belopp har budgeterats tecknade balansräkning samt likviditetsbudget. Kom- order avseende nuläget? pletta budgetar, beräkningsunderlag etc. läggs • Orsak till eventuell avvikelse. med som bilaga. • Potentiella order (förhandlingar pågår) och • Sammandrag av väsentliga förutsättningar, belopp. t.ex. prognoser. Komplett information bifogas • När ska potentiell orderstock effektueras? som bilaga. Balansräkningen 12. EXIT • Storlek på kundfordringarna (inklusive Denna del förklarar hur och när aktieägarna ska översiktlig åldersfördelning)? realisera en vinst på sina aktier. Investerare vill • Storlek på övriga kortfristiga fordringar? ofta kunna realisera sin investering inom tre till • Storlek på leverantörsskulderna (inklusive fem år. översiktlig åldersfördelning)? • Finns det planer på realisering av vinst för • Storlek på övriga kortfristiga skulder? aktieägarna? • När i tiden? Likviditet • Metodik för realisering, t.ex. ägarspridning • Tillgänglig likviditet exklusive och inklusive utan notering, notering, försäljning av företa- outnyttjade krediter. get? • Hur mycket har budgeterats som tillgänglig likviditet inklusive outnyttjade krediter 13. FINANSIERING avseende nuläget? Här redogörs för verksamhetens nuvarande • Orsak till eventuell avvikelse. finansiering, t.ex. ägarkapital, bank, konvertibla • Likviditet motsvarande period föregående lån7, leasing, factoring samt av företaget ställda verksamhetsår. säkerheter för bank och annan finansiering. Ägarkapital 11. EKONOMISK UTVECKLING – PROGNOS • Hur mycket har ägarna investerat i företaget För pågående och kommande tre (till fem) verk- genom aktiekapital, aktieägaretillskott, lån samhetsår presenteras prognoser. I prognoserna eller annat? framgår företagets mål avseende försäljning, • Riskkapital (här avses riskkapital från venture resultat, produktutveckling, marknadsandelar capital-företag och affärsänglar). m.m. Antaganden som stödjer prognosen ska presenteras här. Förutsättningar och beräknings- underlag för bl.a. försäljning, produktionskostna- der, overhead, avskrivningar och räntor ska likaså 7 Lån som kan omvandlas till ägarkapital. 17
  18. 18. Lån • Vad skiljer företagets säljorganisation från • Hur mycket är lånat från bank och annan konkurrenternas? finansiär? • Vilken är säljorganisationens styrka och • Hur mycket medel har under de senaste åren svaghet gentemot konkurrenternas? varit så kallad mjuk finansiering8? • Vilka försäljningsmål finns? • Hur mycket har betalats tillbaka, hur mycket • Vem ansvarar för uppföljningen av försälj- har avskrivits från finansiärens sida och hur ningsmålen? mycket återstår i skuld? • Har säljarna fast lön eller provision? • Finns budget för respektive säljare, återförsäl- Annan finansiering jare etc.? • Finns förskott från kund, t.ex. för produktut- • Hur följs budgeten upp och av vem? veckling? • Hur följs resultatet upp av försäljningsaktivi- • Annan finansiering? teterna? Ställda säkerheter Export • Vilka säkerheter och garantier har företaget • Till vilka länder exporteras? ställt till bank, andra finansiärer, kunder • Hur sker försäljningen i dessa länder? m.fl.? Säljaktiviteter • Vilken form av säljaktiviteter pågår? 14. FÖRSÄLJNING • Hur positioneras företagets produkter i Säljorganisation förhållande till konkurrenterna med avseende • Hur är säljorganisationen uppbyggd: beman- på t.ex. kvalitet, pris, service, image? ning, geografi, återförsäljare, postorder, • Bedrivs aktiviteter som går under benämning- agenter, egna butiker, chefskap? en ”kundvård”? • Om egna säljare finns, uppge antal ute- • Hur sker försäljningen? Ringer kunden upp, respektive innesäljare, administratörer och ringer företaget upp, får kunden besök av säljsupport. säljare, beställning per fax eller brev? • Hur länge har säljarna varit anställda i företa- get (i genomsnitt)? Säljflödet • Var finns säljarna geografiskt placerade? • Visa med grafisk bild säljflödet, där aktivite- • Hur många återförsäljare har företaget? ter och tidsdimension framgår, från det att • Var finns återförsäljarna geografiskt? kunden identifieras till kundkontakt och • Hur länge har återförsäljarna varit knutna till avslut, dvs. affär. företaget (i genomsnitt)? • Vilka andra produkter säljer återförsäljarna? • Ska förändringar ske i säljorganisationen? 15. HISTORIK • Hur är konkurrenternas säljorganisationer Kortfattat redogörs för företagets bakgrund uppbyggda? (historik) fram till dags dato. Affärsidé 8 Här avses sådan finansiering, där återbetalning ej behöver ske • Hur har affärsidén förändrats sedan företaget om målet med finansieringen inte uppfylls. bildades? 18
  19. 19. Produkter • Vad avser investeringarna? • Vilka produkter har företaget tillverkat, • Vilka är målen med investeringarna? utvecklat eller sålt hittills? • Vilka effekter får investeringarna för företa- • Diskussion om varför kunder föredrar just get? detta företag i stället för dess konkurrenter, • Hur ska investeringarna finansieras? varför kunderna kommer att fortsätta att göra så och om risken för att produkterna blir inaktuella, svårsålda eller ersatta. 17. KAPITALBEHOV Här anges syftet med en ny finansiering, vilka Grundarna belopp som erfordras, hur finansieringen i sin • Beskrivning av grundarna, deras erfarenheter helhet är tänkt, vad pengarna ska användas till. och roll i företaget. • Vad ska finansieringen användas till? • När i tiden ska kapitalet användas? Problem • Varför är finansieringen/investeringen väsent- • Har företaget haft några väsentliga problem lig för företaget? under senare år? • Vem i företaget leder projektet? • Vilka åtgärder har vidtagits för att förhindra • Vilka är målen med finansieringen? upprepning? • När kan målen uppnås? • Vilken är lönsamheten för investeringen? 16. INVESTERINGAR • På vilket sätt påverkar investeringen företa- Här avses andra väsentliga investeringar än dem gets lönsamhet i övrigt? som tas upp under punkt 17 ”Kapitalbehov”. • Vad kostar expansionen? • Hur är den tänkt att finansieras? Genomförda investeringar • När kan finansieringen beräknas vara återbe- • Vilka investeringar har genomförts under de tald? senaste åren? • Vilka risker medför investeringen för företa- • Vad avser investeringarna? get och finansiären? • Vilka är målen med investeringarna? • Vilka möjligheter medför investeringen och • Vilka effekter har investeringarna medfört för expansionen för företaget och finansiären? företaget? • Hur har investeringarna finansierats? 18. KONKURRENTER Här jämförs huvudkonkurrenterna och deras Pågående investeringar marknadsandelar med den egna verksamhetens. • Vilka investeringar pågår nu? • Vad avser investeringarna? Fakta om konkurrenterna • Vilka är målen med investeringarna? • Vilka företag är konkurrenter? • Vilka effekter får investeringarna för företa- • Konkurrenternas ägarbild? get? • Konkurrenternas omsättning, försäljnings- • Hur finansieras investeringarna? volym, skuldbörda och lönsamhet? • Konkurrenternas distributionskanaler? Kommande investeringar • Hur marknadsför sig konkurrenterna? • Hur mycket behövs investeras de närmaste tre • Vilka konkurrenter är prisledande? åren? • Vilket orderläge har konkurrenterna? 19
  20. 20. Konkurrenterna i jämförelse med företaget 20. KUNDER • Hur unika är företagets produkter jämfört Här beskrivs företagets viktigaste kunder och med konkurrenternas? deras andel av omsättningen och hanteringen av • Vilket motdrag kan förväntas från konkurren- riskerna som uppstår om företaget är beroende av terna om och när företaget lanserar nya ett begränsat antal kunder. produkter? • Faran för nya konkurrenter eller marknads- Allmänt om kunderna aktörer? • Var finns kunderna geografiskt? • Vilka är konkurrenternas starka och svaga • Hur många är kunderna i dag? sidor i jämförelse med företagets? • Är kunderna små eller stora, köper man ofta - Produktfunktion. eller sällan? - Tillförlitlighet. • Hur är betalningsförmågan? - Hållbarhet. • Är kunderna återförsäljare, distributörer eller - Design. slutförbrukare? - Leveranssäkerhet. • Vilka kunder och målgrupper är mest trogna - Service. företaget? - Marknadsföring. • Priskänslighet? - Prissättning. • Genomsnittligt inköpsbelopp? • Omsättningshastigheten på kunderna? 19. KOSTNADSSTRUKTUR • Knyts kunderna långsiktigt till företaget Här behandlas verksamhetens nollresultatnivå genom serviceavtal, prenumerationer, uppda- (break-even) och andel rörliga kostnader av teringar? totala kostnader. • Andel av intäkterna som kommer från fasta avtal? Nollresultat • Andel kunder som har fasta avtal? • Vid vilken omsättning respektive volym når • Löptid på fasta avtalen? företaget nollresultat (break-even)? Viktigaste kunderna Fasta och rörliga kostnader • Vilka är företagets viktigaste kunder? • Hur stor del i procent av företagets totala • Om företaget är beroende av ett fåtal kunder, kostnadsmassa är fasta respektive rörliga hur hanteras denna risk? kostnader? • På vilket sätt är dessa kunder beroende av • Vad består de fasta respektive rörliga kostna- företaget? derna av i stort? • Kundernas företrädare. • Går det att öka andelen rörliga kostnader av • Vem hos kunden är det som gör upphandling- de totala kostnaderna, dvs. minska andelen en eller affären? fasta kostnader? • Är säljprocessen kort eller lång? Valutakänslighet 21. KUNDNYTTA • Är företaget påverkat av valutafluktuationer? • Vilka behov tillfredsställer företagets produk- • Vilka åtgärder har företaget vidtagit – eller ter hos kunden? planerar att vidta – för att minska sårbarhe- • På vilket sätt gör företaget detta bättre än ten avseende valutafluktuationer? konkurrenterna? 20
  21. 21. • På vilket sätt får företaget kunskap om • Hur är leverantörernas ekonomiska situation? kundernas inställning till företagets produkter och företaget? Nyckelleverantörer • Vilka är de viktigaste leverantörerna? 22. LEDNINGSGRUPP • Är företaget beroende av några få leverantö- Ledning rer? • För respektive person i företagsledningen • Leverantörernas ekonomiska ställning? anges: • Om företaget är beroende av några få leve- - Roll inom verksamheten. rantörer, på vilket sätt har man försökt - Kvalifikationer. minska beroendet av dessa, t.ex. om någon - Ålder. eller några av dem väljer att enbart sälja till - Engagemang i andra verksamheter. konkurrenterna? - Antal ägda aktier (nu och prognostiserat). - Optioner. Avtal • Visa ledningens organisation grafiskt med ett • Finns avtal med leverantörerna? organisationsschema. • Krävs avtal med leverantörerna för att verk- samheten ska fungera? 23. LEGAL ORGANISATION Moderbolag, dotterbolag och intressebolag 25. LICENSER • Kortfattad beskrivning av respektive bolag. • Är företaget licenstagare eller licensgivare? - Omsättning. • Hur länge gäller respektive licensavtal? - Resultat. • Ange licenstagare! - Antal medarbetare. • Ange licensgivare! - VD. - Styrelseordförande. 26. LOKALER - Ägarandel. Här beskrivs kortfattat fakta om företagets • Vilken företagsform eller vilka företagsformer fysiska lokalisering: ägande, hyresrätt och expan- drivs verksamheten eller verksamheterna i? sionsmöjligheter. • Visa grafiskt – med kompletterande kommen- tarer – den juridiska bolagsstrukturen där Hyrda lokaler moderbolag, dotterbolag, intressebolag och • Vilken är bindningstiden för kontrakten? ägarrelationer framgår. • Var ligger lokalerna? • Hyresnivåer? 24. LEVERANTÖRER Denna del beskriver huvudleverantörerna och Ägda lokaler/fastigheter deras ekonomiska ställning. • Marknadsvärde • Belåning Allmänt om leverantörerna • Typ av lokal eller fastighet. • Var finns leverantörerna geografiskt? • Finns det flera leverantörer som konkurrerar Utrymmesbehov med varandra? • Är tillgängliga utrymmen för små eller för • Finns det någon form av skydd mot leveran- stora? ser som är försenade eller av dålig kvalitet? 21
  22. 22. • Finns expansionsmöjligheter i tillgängliga Marknadsföringsplaner utrymmen? • Om marknadsföringsplaner finns, bifogas de som bilaga till affärsplanen. Lokalisering • Är företaget hänvisat till lokalisering till viss 28. MEDARBETARE ort, t.ex. på grund av lokaliseringsstöd? • Antal anställda. • Antal inom olika funktioner. 27. MARKNAD • Utbildningsbakgrund. Marknaden – nuläge • Annan erfarenhet. • Beskrivning av marknaden: lokalisering, • Kön. aktuell storlek, tillväxtmöjligheter, särskilda • Genomsnittlig anställningstid. egenskaper. • Företagets marknadsandel. 29. MILJÖ • Kan marknaden delas in i segment och mål- Här diskuteras eventuella utsläpp till luft och grupper? vatten samt nuvarande eller kommande behövliga • Vilka är företagets segment och målgrupper? tillstånd, gjorda och förväntade miljöinvestering- • Är verksamhetens lokalisering en väsentlig ar samt förväntade förändringar i regelverk och faktor på grund av närhet till marknad och lagstiftning. leverantörer? Miljöproblem Marknaden – framtiden • Medför företagets verksamhet föroreningar • Fakta som styrker eventuella prognostiserade för luft, vatten m.m.? förändringar i marknadsandelen. • Vilken mognad har marknaden? Tillstånd • Vilken del av marknaden ska uppsättas som • Vilka slags miljötillstånd behövs för verksam- mål? heten? • Möjliga hot. • Hur ska hoten övervinnas? Investeringar • Särskilda tillfällen som man tänker begagna • Vilka miljöinvesteringar planeras för de sig av. kommande fem åren? • Kommentarer om hinder som kan minska risken för att nya konkurrenter tar sig in på Regelverk och lagstiftning marknaden i en nära framtid (t.ex. priskon- • Nu kända förändringar som påverkar företa- kurrens). gets verksamhet. • Vilka faktorer påverkar marknadens utveck- ling? 30. MÅL Företagets mål framgår på olika ställen i affärs- Trender planen, t.ex. försäljningsmål under rubriken • Kan nuvarande och tilltänkt marknad råka ut ”Försäljning”, ekonomiska mål under rubriken för modeväxlingar eller annan påverkan ”Ekonomisk utveckling”. Under den nu aktuella utifrån, t.ex. konjunktursvängningar? rubriken ”Mål” avses dels en sammanställning • Vilka trender finns på marknaden? över företagets mål, såsom de anges på olika • Finns säsongsvariationer? ställen i affärsplanen, dels komplettering med 22
  23. 23. övriga väsentliga mål som inte berörts på annat affärsplanen under olika rubriker, dels problem i ställe i affärsplanen. övrigt som företagsledningen upplever finns i verksamheten. Exempel på problem kan vara 31. NYCKELMEDARBETARE OCH EXPERTER ägarförhållanden, inkurant lager, förhållandet Presentation av övriga nyckelmedarbetare. intäkter–kostnader, marknadens utveckling och mognad etc.? Experter • Hur ska dessa problem lösas? • Finns rådgivande organ? • Om en handlingsplan har upprättats, ska den • Finns utomstående experter som företaget är läggas med som bilaga. beroende av? 32. OPERATIV ORGANISATION 36. PRODUKTIONSORGANISATION Beskrivning av den operativa organisationen, dess Här beskrivs bl.a. aktuell och möjlig kapacitet, styrka och svagheter. produktionens tekniska nivå och fördelar gente- • Visa grafiskt den operativa organisationen. mot konkurrenterna. 33. PATENT Egen regi • Har företaget erhållit patent eller varumärkes- • Hur stor del av produktionen sker i egen regi? skydd för sina produkter? • Var sker produktionen geografiskt? • Hur länge gäller patentet/varumärkesskyddet? • Vilka moment ansvarar företaget för? • Har patentintrång gjorts? I vilka länder gäller patentet eller varumärkesskyddet? Underleverantörer • Hur starkt bedöms patentet/varumärkesskyd- • Hur stor andel av produktionen står under- det vara gentemot intrång och konkurrenter? leverantören för? • Aktuella patentansökningar? • Vilka moment ansvarar underleverantörerna för? 34. PRISSÄTTNING • Hur många underleverantörer finns? • Vilken prissättningsmetod används: • Är företaget beroende av dessa? - Ordinarie priser? • Hur hanteras beroendet för att minska sårbar- - Introduktionspriser? heten? - Stamkundspriser? • Hur är underleverantörernas ekonomiska - Volympriser (mängdrabatt)? situation? - Säsongspriser? • Är några underleverantörer beroende av - Förhandlingsutrymme (prutmån)? företaget? - Olika priser för olika målgrupper? • Avtalssituation visavi underleverantörer? - Annan prissättning? • Vad skiljer företagets prissättningsmetod från Effektivitet konkurrenternas? • Relevanta nyckeltal, t.ex. produktion per anställd, maskineffektivitet. Hur många är verksamma i produktionen? 35. PROBLEMINVENTERING • Finns det någon trång sektor i produktionen? Under rubriken ”Probleminventering” följer en • Om någon trång sektor finns i produktionen sammanställning över dels problem som berörs i – hur hanteras detta? 23
  24. 24. 37. PRODUKTIONSMETODIK Konkurrenterna • Produktionens tekniska nivå och fördelar • Vad skiljer produkten från konkurrenternas gentemot konkurrenterna. när det gäller teknik och funktion? • Behövs speciellt utbildade medarbetare i • Är det vanligt med kopiering inom bran- produktionen? schen? • Teknikutvecklingen för tillverkningsmeto- • Är produkterna lätta att kopiera och utnyttja derna och produktionsutrustningen. av konkurrenterna? I så fall, hur hanteras detta problem? 38. PRODUKTIONSEKONOMI • Är produkterna lätta att kopiera för kunder- • Hur sker inköp och lagerhållning? na? I så fall, hur hanteras detta problem? • Är produktionen kapitalintensiv? • Hur ligger företagets produkter till i jämförel- • Finns investeringsbehov i produktionen? se med konkurrenternas? • Finns rationaliseringspotential? • Visa tillverkningskalkyl samt täckningsbidrag/ 40. PRODUKTUTVECKLING täckningsgrad 1 och 2 för varje väsentlig Pågående utveckling produkt. • Vilken produktutveckling pågår just nu? • Hur länge har den pågått, och när beräknas 39. PRODUKTSORTIMENT den vara klar? Denna del beskriver bl.a. produkterna med ord • På vilket sätt sker finansiering? som en icke-fackman kan förstå. Planerad utveckling Nuvarande produkter • Vilken produktutveckling är planerad? • Hur gammal är produkten? • När beräknas den starta och vara klar? • Har uppgraderingar genomförts? • På vilket sätt är den tänkt att finansieras? • När i tiden behövs mer genomgripande förändringar? Utvecklingsarbetet • Vad beräknas detta kosta? • Hur är utvecklingsarbetet organiserat? • Hur är finansieringen tänkt att ske? • Sker det i egen regi eller i samverkan med • Krävs det omfattande service för produkter- extern kompetens (i så fall, med vem/vilka?)? na? • Vem utför servicen? 41. REVISOR • Behövs omfattande garantiåtaganden för • Vem är företagets revisor? produkterna? • Hur länge har denne varit revisor i företaget? • Hur ofta utnyttjar kunderna garantiåtagan- • Vilka andra revisorer har tidigare förekom- dena? mit? • Vad kostar utnyttjandet av garantiåtagandena företaget årligen? Förändringar • Ange också nu kända kommande förändring- Trender ar avseende revisor. • Vilka trender råder just nu avseende produk- terna? 42. RISKANALYS • Hur påverkar trenderna det nuvarande Under rubriken ”Riskanalys” följer en samman- produktprogrammet? ställning över dels risker som berörs i affärspla- 24
  25. 25. nen under olika rubriker, dels risker i övrigt som • Risker, t.ex. hög produktutvecklingstakt i företagsledningen upplever finns i verksamheten? branschen. I sammanställningen ska framgå hur riskerna • Hantering av riskerna. hanteras av företaget. Exempel på risker kan vara att patent ej godkännes, försäljningen av ny 44. SAMVERKANSPARTNERS produkt kommer igång senare, försäljningen Företaget kan ha samverkanspartners inom minskar med 20 procent, produktutvecklingen tar produktion, marknadsföring, försäljning, pro- längre tid än beräknat, företaget är beroende av duktutveckling m.m. Detta berörs under respekti- ett fåtal kunder. ve rubrik, exempelvis bör samverkanspartners inom försäljning behandlas under rubriken 43. SAMMANFATTNING ”Försäljning” – säljorganisation alternativt Första delen i affärsplanen är en sammanfattning. säljaktiviteter – allt beroende på innehållet i Den ska vara kort och koncis samt bestå av högst samverkan. Under rubriken ”Samverkanspart- två sidor. Syftet med sammanfattningen är att ners” sker sammanställning av olika samverkans- redovisa finansieringsförslagets huvudpunkter9 partners, dels de som berörs i övrigt i affärspla- för finansiären, väcka nyfikenhet och uppmuntra nen, dels samverkanspartners som ej berörs på till vidare läsning. andra ställen i affärsplanen. • En kortfattad beskrivning av verksamheten, t.ex.: affärsidé, när företaget startade och av 45. SERVICE vem, vilka produkter utvecklas, tillverkas eller Utformning av företagets serviceorganisation säljs, dotter- eller intresseföretag, utlandsnär- beskrivs här. varo, exportverksamhet. • Egen regi. • Ägarstruktur och vilka som ingår i styrelse • Underleverantörer. och företagsledning. • Återförsäljare. • Omsättning och resultat under de senaste tre åren, budgeterat innevarande verksamhetsår 46. STRATEGIER samt hur mycket som prognostiserats för de Under denna rubrik visas på hur företaget avser kommande tre åren. uppnå de mål som behandlas under rubriken • Syftet med affärsplanen: riktad till bank eller ”Mål”. På andra ställen i affärsplanen kan investerare för finansieringspropå, som strategier avseende de olika målen berörts, direkt arbetsunderlag för ledningen i utarbetandet eller indirekt. Under rubriken ”Strategier” kon- av framtida produktstrategi osv. kretiseras hur målen ska nås. Ett viktigt avsnitt. • Verksamhetens starka sidor, t.ex. produkter, Här visas hur förverkligande av målen ska ske. patent, äganderätt av produkter, marknads- Det avspeglar ledningens verklighetsförankring. position, agenturer, kompetens. • Eventuella faktorer som är viktiga för verk- 47. STYRELSE samhetens fortsatta utveckling och framgång, Styrelseledamöter t.ex. slutförande av produktutveckling eller • För varje styrelseledamot anges kortfattat exportsatsning. följande: - Kvalifikationer. 9 Innehållet och formuleringen måste anpassas efter syftet, i detta - Roll i styrelsen (t.ex. ordinarie ledamot, fall finansiering. Syftet kan i stället t.ex. vara att affärsplanen ska vara underlag för styrelsen i arbetet med att utveckla företagets juridiskt sakkunnig). framtida produktinriktning. - Engagemang i andra verksamheter. 25
  26. 26. - Antal ägda aktier (nu och prognostiserat). 49.VISION - Ersättning till styrelsen. Företagets vision? Detta avsnitt är, till skillnad - Är styrelseledamoten anställd i företaget? från punkt 46 ”Strategier”, mindre konkret, mer - Vilka personer har tidigare varit styrelse- – som rubriken lyfter fram – visionärt, ett fram- ledamöter under de senaste fem åren? tidsscenario med verklighetsförankring, tidshori- • Ange nu kända kommande förändringar. sont fem till tio år. 48.TVISTER 50. ÄGARE Pågående tvister Här presenteras aktieägarna och eventuella • Pågår några juridiska tvister, i så fall, för vad? kopplingar som finns mellan verksamheten och • Vilka blir konsekvenserna vid negativt respek- aktieägarnas övriga engagemang. Dessutom ges tive positivt utfall? information om eventuella rådande eller planera- de aktieoptionsavtal eller andra snarlika förhål- Potentiella tvister landen och om aktieägaravtal finns (aktieägarav- • Finns det nu kända tvister som kan förväntas tal kan bifogas). bli föremål för juridisk behandling? • Vilka värden representerar dessa tvister för Ägare företaget? • Vem eller vilka äger företaget? • Hur länge har nuvarande ägare varit ägare i Väsentliga avtal företaget? • Information om väsentliga avtal, t.ex. royalty, • Resumé över ägarna sedan företagets start. licenser, optioner, hyres-, leverantörs- och • Är ägarna aktiva i företaget? återförsäljaravtal. • Är ledningen delägare i företaget? • Är övriga medarbetare delägare i företaget? Försäkringar • Finns optioner eller konvertibler utställda? • Information om utformningen av företagets försäkringsskydd: försäkringsbolag, försäk- Investerare ringens ändamål. • Nuvarande och tidigare engagemang från externa investerare. Aktieägaravtal • Finns aktieägaravtal? 26
  27. 27. CONNECT i Sverige CONNECT har till uppgift att genom frivilliga insatser sammanföra entreprenörer med de finansiella, tekniska och företagsutvecklande resurser de behöver för att skapa och utveckla tillväxtföretag i Sverige. Detta sker genom lokala aktivite- ter som de regionala CONNECT-nätverken utför samt genom större aktivite- ter som nätverken genomför tillsammans med CONNECT Sverige. CONNECT-verksamheten i Sverige består i dag av de regionala nätverken CONNECT Östra Sverige, CONNECT Väst, CONNECT Skåne, CONNECT Uppsala, CONNECT Norr, CONNECT Sydost, CONNECT Halland och CONNECT Jönköping samt av CONNECT Sverige, en projektgrupp inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). CONNECT Sverige fungerar som ett stöd och en resurs för de regionala nät- verken. Dessutom organiserar projektgruppen aktiviteter på riksplanet i samar- bete med nätverken när det krävs fler aktörer än vad dessa vanligtvis kan mobi- lisera. Vidare producerar CONNECT Sverige en skriftserie på aktuella teman för tillväxtföretag. Regelbundna CONNECT aktiviteter: • PUB-möten (Partnership-University-Business) • Möt en entreprenör • Språngbrädor • Finansieringsfora • Partnerskapsfora • Affärsängelnätverk • Utarbetande av skrifter • Kurser och seminarier. De regionala nätverken finansieras genom medlemsavgifter från professionella tjänsteföretag, industriföretag, riskkapitalbolag och enskilda medlemmar samt genom avgifter på olika partnerpaket som medlemmarna erbjuds att köpa. Entreprenörer och nya tillväxtföretag behöver inte vara medlemmar för att få hjälp i nätverken. CONNECT Sverige finansieras i huvudsak av Industrifonden och Svenskt Näringsliv. För ytterligare information, se CONNECT:s hemsida: www.connectsverige.se. 27
  28. 28. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en fristående akademi med upp- gift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveck- ling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För ytterligare information, se IVA:s hemsida: www.iva.se. • Industrifonden verkar för lönsam tillväxt och förnyelse av det svenska näringsli- vet. Detta sker genom finansiering via olika typer av lån eller ägarkapital till främst små och medelstora företag. En finansiering från Industrifonden är skräddarsydd för varje enskilt företags eller projekts behov och kombineras alltid med kompe- tent rådgivning. För ytterligare information, se Industrifondens hemsida: www.industrifonden.se. • Föreningen Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige med uppdraget att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Svenskt Näringsliv arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. För ytterli- gare information, se Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se. 28 IVA-R 428 • ISSN 0348-7393 • ISBN 91-7082-708-7

×