Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. Ett 020-nummer
till Kina
7 förslag som kan öka Sveriges export
av miljöteknik
www.centerpartiet.se
september 2006

2. 2
Inledning
Det samlade värdet av den svenska exporten av miljöteknik är idag drygt 28 miljarder kronor.
Det är en hög summa, som samtidigt växer mycket snabbt. Enligt Exportrådet är tillväxttakten
när det gäller miljöteknikexport ca 8 procent om året. I den samlade summan för
miljöteknikexport ingår export av teknik knuten till förnybar energi till ett värde av cirka 10
miljarder kronor. OECD räknar miljöteknik som en av de viktigaste framtidsbranscherna., och
redan 2010 beräknas miljöteknik omsätta 4 000 miljarder kronor på världsmarknaden.
Sverige har hög kompetens inom miljöteknik. Efterfrågan på vatten- och avloppsrening, yttre
miljövård, avfallsbehandling, energiåtervinning och bioenergi är hög och i dessa branscher är
det även attraktivt att investera pengar. Enligt Statistiska Centralbyrån omsatte de företag som
primärt sysslar med miljöteknik drygt 130 miljarder kronor 2003. Om man dessutom räknar in
alla företag som till exempel levererar delar, så var sektorns omsättning hela 240 miljarder
kronor.
Allt fler jobbar och försörjer sig på jobb i miljötekniksektorn. 2003 arbetade totalt 90 000
personer i miljöföretag1
. Bara i Kalmar län jobbar nästan 4 procent av samtliga sysselsatta i
miljöföretag.
Centerpartiets politik syftar till att skapa fler riktiga jobb och ta ansvar för vår globala miljö. I
det perspektivet är det lätt att se miljöteknikexport som en viktig framtidsfråga. Vi ser
potentialen för och hindren mot en ökad svensk miljöteknikexport. Därför presenterar vi nu
förslag för att Sverige ska ta vara på chansen och vara med och tävla när världens efterfrågan
på miljöteknik skjuter i höjden.
1
Uppgift från SCB:s databas över miljöföretagande

3. 3
NUTEK:s nulägesbeskrivning
Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK) lade nyligen fram en rapport där de slog fast att
det finns en stor potential i de svenska miljöteknikföretagen2
. Den alltmer knappa tillgången
till naturresurser i kombination med obalans i ekosystemet och en snabb urbanisering skapar
en mycket stor och långsiktig global efterfrågan på miljöteknik. NUTEK pekar särskilt ut två
länder som framöver särskilt kommer att efterfråga miljöteknik, Kina och Rumänien. Man
pekar även ut några av de hinder som vi måste övervinna för att vi ska få en stark
miljöteknikexport, varav tillgången till riskkapital är bland det viktigaste. NUTEK påtalar
behovet av en taktisk sammanhängande marknadsplan för miljöteknikexport, liksom behovet
av skapa kompetenscentra och annan typ av ”hands-on-stöd” till företagen.
Centerpartiets förslag
I den här rapporten presenterar Centerpartiet förslag på det vi anser bör finnas med i en
sammanhängande taktisk marknadsplan för miljöteknikexport, ”Miljöteknik Sverige”.
Förslagen ska ses som ett bidrag till den jobbskapande näringspolitik som Allians för Sverige
tänker genomföra efter ett maktskifte.
1. En bra näringspolitik
För att miljöteknikföretagen ska kunna växa krävs det i grund och botten en god
näringspolitik som stärker svenska företags konkurrenskraft. Det räcker inte med specifika,
enstaka satsningar. Det måste finnas goda förutsättningar både för nyföretagande och för
existerande företag att växa.
2
Med miljöteknikföretag avses Exportrådets definition, som är en samlingsbenämning på företag verksamma
inom fem delområden: vatten- och avloppsteknik, luftrening, avfallshantering, energieffektivisering samt
förnybar energi.

4. 4
Tillsammans med Allians för Sverige har vi presenterat en rad reformer som förbättrar det
svenska företagsklimatet. De viktigaste bland dem är:
• Reformera de skadliga och krångliga 3:12-reglerna
• Avskaffa den skadliga förmögenhetsskatten
• Slopa den dubbla beskattningen på aktieutdelning
• Slopa revisionsplikten för mindre företag
• Anpassa aktiebolagslagen till små och medelstora företag
• Anpassa årsredovisningslagen till små och medelstora företag
• Ompröva de nya förmånsrättsreglerna
2. En god miljöpolitik
Svenska företag har, genom ekonomiska styrmedel och miljölagstiftning samt högre
miljökrav från kunder, fått ett försprång i den miljödrivna utvecklingen jämfört med utländska
konkurrenter. Genom att vi i Sverige i än större grad använder en framsynt miljöpolitik för att
skydda miljön, kan vi alltså göra företagen en tjänst på lite längre sikt.
Välfärdsstater med utvecklade ekonomier behöver i dagens globaliserade värld visa att
hållbart miljöarbete är förenligt med fungerande och växande industrier. Miljöarbetet kan –
och ska – göras tillsammans med företag och industrier så att både de och miljön kan vinna på
det.
Miljöarbetet kan inte längre bedrivas med enkom förbud, regler och avgifter. Det tjänar
varken miljön eller ekonomin på. Någon måste visa vägen för hur miljövänlig tillväxt kan
skapas. Om inte det ledarskapet visas kommer svensk ekonomi att förlora när regeltyngda
företag flyttar utomlands, till länder som inte har samma möjligheter att arbeta med hållbar
utveckling och miljöskydd. Vi får inte försitta chansen att bli världsledande i miljö- och
miljöteknikarbete.
3. Öka och kommersialisera forskningen
• Satsa mer på svensk forskning vid universitet och högskolor
• Stärk de holdingbolag som kommersialiserar forskningsresultat
• Satsa på långsiktig forskning
• Satsa 1 miljard på klimatforskning och stöd till pilotanläggningar den kommande
mandatperioden

5. 5
Svensk forskning ligger internationellt i toppklass. I många internationella mätningar hamnar
Sverige högt både när det gäller antalet vetenskapliga publiceringar och när det gäller
publiceringarnas kvalitet. Även när det gäller antalet sökta patent ligger Sverige väl till. Det är
ingen slump, eftersom svenska företag satsar betydande belopp på högkvalitativ forskning.
Bedömningen att svensk forskning står sig väl internationellt rubbas inte av att det på vissa
punkter finns tecken på att forskningskvaliteten sjunker, särskilt inom det teknologiska
området. Men på sikt riskerar de minskade offentliga forskningsanslagen att äventyra
Sveriges tätpositioner på området.
Den största svagheten i det svenska innovationssystemet är den bristande förmågan att
omsätta högkvalitativ forskning och patent i nya och växande företag. För att slå vakt om den
svenska forskningens höga kvalitet krävs en bred och långsiktig politik, och att forskningen i
högre utsträckning resulterar i företagande och arbetstillfällen. Tillsammans med Allians för
Sverige vill vi satsa mer på forskningen vid universitet och högskolor. För att stärka
innovationssystemets ”svaga länk” vill vi förbättra högskolornas förmåga att bistå forskare
som vill kommersialisera sina forskningsresultat genom att stärka de holdingbolag som har
detta till uppgift.
Forskningspolitiken ska vara långsiktig. Många företag som jobbar med banbrytande
forskning kan ha forskningsprojekt som löper på tio år, och internationellt kan sådana
avancerade forskningsprojekt spänna över 20 år. Ska Sverige kunna konkurrera om de
projekten, och behålla positionen som högteknologiskt land med spetskompetens, måste vi ha
en långsiktig forskningspolitik. Dagens ryckiga forskningspolitik kanske duger till
grundforskning, men bidrar inte till att Sverige blir världsledande inom miljöteknik,
miljövänliga produkter och miljövänliga processer.
För att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige behövs en satsning på forskning och stöd
till anläggningar för framställning av förnybara drivmedel och miljövänlig elenergi. Därför
vill vi tillsammans med Allians för Sverige satsa 1 miljard på klimatrelaterad forskning, och
stöd till pilotanläggningar. I den satsningen kan med fördel investeringsstöd till förnybar
bränsleproduktion ingå, liksom investeringsstöd till mackar, vilket kan öka tillgången på
förnybara bränslen i hela landet. Klimatmiljarden är ett första steg att konkretisera Allians för
Sveriges energiöverenskommelse. Den satsningen kommer att öka Sveriges kompetens inom

6. 6
miljö- och energiteknik och kan därmed också bidra till att öka den samlade svenska exporten
av miljöteknik.
4. Statlig kreditgaranti och riskkapital
• Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag
• Bilda regionala riskkapitalfonder
• Inrätta särskilda riskkapitalfonder för miljöteknik
I NUTEK:s rapport pekas tillgången till riskkapital ut som ett av de stora problemen för
svensk miljöteknikexport. Centerpartiet har en rad förslag som förbättrar tillgången till
riskkapital, både för företag i allmänhet och för miljöteknikföretag.
Sedan 20 år har Finland ett system med statliga kreditgarantier. Systemet administreras av
statliga Finnvera som beviljar lån på upp till 35 000 euro. Vid större lån delar Finnvera risken
med en bank. För att kunna ta lånet krävs det, utöver ett visst eget kapital, säkerhet
exempelvis i form av inventarier. Däremot accepteras inte personliga egendomar som
garantier. Enligt Finnveras beräkningar bidrar det finska systemet till 12 000 nya jobb årligen.
Centerpartiet vill tillsammans med Allians för Sverige införa ett statligt kreditgarantisystem
för små och medelstora företag. Dessa garantier kan ges direkt av staten, via en lämplig
myndighet. En annan modell som kan prövas är att ge garantier genom lokala
kreditgarantiföreningar med statlig uppbackning. Dessa garantier kan då fungera som säkerhet
när föreningarnas medlemsföretag beviljas lån i banker. Detta kan t ex ske på ett likartat sätt
som de europeiska och nordiska investeringsbankerna idag bedriver verksamhet, där företag
beviljas banklån med lokala kreditgarantiföreningars eget kapital som säkerhet, men där
investeringsbankerna ger en garanti till den lokala kreditgarantiföreningen. Staten ska alltså
inte själv låna ut pengar.
För att ytterligare förbättra tillgången till riskkapital, både för enskilda och företag, vill
Centerpartiet ge möjlighet till skatteavdrag på den investering som en enskild person gör i
någon annans företag. Dessutom vill vi ge möjlighet att göra ett skatteavdrag om den
investering man gjort i en annans företag går förlorad, d.v.s. om företaget går i konkurs.

7. 7
Många miljöteknikföretag är små, och fördelade över landet. Därför kan bättre tillgång till
regionalt riskkapital vara en av lösningarna för att stärka miljöteknikföretagen. Riskkapital
skulle kunna frigöras genom att regionala pensionsfonder bildades. AP-fonderna borde satsa
delar av sitt kapital i sådana pensionsfonder, dels för att frigöra riskkapital och dels för att
skapa en marknad där enskilda aktörer kan välja att satsa sina pengar.
För att tillgången till riskkapital ute i landet ska bli långsiktig skulle man kunna tänka sig att
regionens högskola, tillsammans med lokala och regionala myndigheter och det lokala
näringslivet, bildar gemensamma stiftelser. Dessa stiftelser skulle kunna ge stöd till forskare
som vill söka patent och bilda företag, eller medverka vid en försäljning av patentet. En
liknande modell har prövats och visat sig framgångsrik i t.ex. USA, och sker helt på
kommersiell grund. Stiftelserna skulle också kunna utveckla dotterverksamheter som
exempelvis företagskuvöser och/eller riskkapitalförsörjning för mikroföretag. I ett initialt
skede skulle staten kunna underlätta denna typ av verksamhet genom ett resurstillskott.
Regionala forskningsstiftelser skulle kunna bidra till att högskolan blev navet i ett nätverk
med t.ex. forskningsinstitut, arbetslivscenter och avknoppade småföretag.
För att gynna miljöteknik och miljöteknikdrivna industriprojekt måste särskilda
riskkapitalfonder upprättas. Fonderna ska stimulera tillämpningen av de forskningsresultat
som är miljöanpassade. Medlen ska kunna användas som SOD-finansiering för att göra idéer
till verklighet. Huvudsyftet för denna riskkapitalförsörjning ska vara att satsa på nya idéer där
marknaden ännu inte har vågat gå in och försörja med riskkapital på traditionellt vis.
5. Regionala tillväxtkontor
• Starta regionala tillväxtkontor över hela landet
För att ge miljöteknikföretag över hela landet bra förutsättningar att växa och utvecklas krävs
det en god stöttning på regional nivå. Bara i Kalmar län jobbar nära fyra procent av
arbetskraften med miljöföretagande. Genom att ge mer makt till regionerna i frågor som rör
näringslivspolitik skulle de regioner som har stark tillväxtpotential bland miljöteknikföretag
motiveras att mer aktivt gå in och satsa på just dessa företag.

8. 8
Centerpartiet vill att det ska finnas regionala tillväxtkontor över hela landet, liknande den
modell som idag finns i Finland. Där använder sig staten av femton regionala s.k. TE-
centraler för att göra det som i Sverige är uppdelat på ett flertal ansvariga. Där erbjuds
företag, företagare och enskilda medborgare alla rådgivnings- och utvecklingstjänster som de
behöver i anslutning till arbetskrafts- och näringsfrågor. TE-centralernas uppgift är att ge stöd
och råd till små och medelstora företag, främja företagens teknologiska utveckling, hjälpa
företagen i frågor som gäller export, driva den regionala arbetsmarknadspolitiken, planera och
organisera den arbetsmarknadspolitiska vuxenutbildningen, vara expert på och beviljare av
EU-finansiering samt utvecklare av EU-samarbetet inom regionen etc.
6. Stöd till Sveriges miljöteknikråd
• Öka anslaget till SWENTEC
Sedan maj 2005 organiserar NUTEK Sveriges miljöteknikråd – SWENTEC. Rådet ska arbeta
för att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik och
miljöanpassade produkter på den svenska såväl som den internationella marknaden. De delar
inte ut direkta projektpengar utan har mer en utredande roll för att hitta områden som svenska
företag är bra på och kan utveckla. Sveriges miljöteknikråd utgör också en viktig kontaktlänk
till Exportrådet.
SWENTEC får ett årligt anslag på 10 miljoner kronor. Centerpartiet menar att i och med den
förväntade exporttillväxten inom miljöteknik kommer kraven och uppdragen till SWENTEC
att öka. De regionala tillväxtkontoren kan göra mycket, men vi kommer även fortsatt att
behöva en nationell samordning. Vi ser därför en stor nytta i att utveckla SWENTEC:s arbete
och Centerpartiet är berett att öka anslagen till verksamheten.
7. Miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien
• Inrätta miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien, dit företag kan ringa via ett
svenskt 020-nummer
För att kunna exportera miljötekniken krävs det utländska köpare. På många sätt har Sverige
ett försprång genom att vi är långt framme vad gäller kunskap och kvalitet i våra
miljöteknikföretag. I sin rapport pekar NUTEK särskilt ut två framtida exportmarknader för
svensk miljöteknik, Kina och Rumänien.

9. 9
Kina
Kina är idag den andra största ekonomin i världen efter USA mätt i köpkraft. Den kinesiska
ekonomin spås fortsätta växa med 7.5 procent per år under den kommande femårsperioden.
Miljöförstöringen håller på att bli ett långsiktigt problem för de kinesiska myndigheterna, som
nu diskuterar att inför ”grönt BNP”.
Det är inte bara myndigheterna som är oroade. Även den växande medelklassen ser idag
miljöförstöringen som ett problem. Trots ett totalitärt samhällssystem nämns allmänhetens
röst som en faktor lokala politiker måste ta hänsyn till.
Av världens 20 mest förorenade städer ligger 16 i Kina. Luftföroreningar, liksom vattenbrist
är två av de största problemen. I stora delar av Kina råder vattenbrist, ändå saknas
vattenrening. I den kommande femårsplanen, som sträcker sig fram till 2010 budgeteras 1 300
Mdr SEK för investeringar som ska leda till förbättrad miljö. Det motsvarar 1.6 procent av
hela den kinesiska ekonomin, vilket är en fördubbling av investeringarna jämfört med den
föregående femårsplanen.
Sveriges affärer med Kina utgör 2,5 procent av den totala utrikeshandeln. De viktigaste
exportvarorna är telecom, verkstadsmaskiner, pappersprodukter, kraftmaskiner och
eldistribution. I dessa grupper hittar vi även miljöteknikexporten..
Ambassaden i Peking och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) bedömer att de stora
svenska tillverkningsföretagen inte längre är våra största exportframgångar. Många av dessa
företag är redan väletablerade i Kina och möjligheterna för Sverige kan istället kan finnas hos
de kreativa mindre entreprenörsföretagen. Kinas ökade krav på effektiv användning av
naturresurser och minskad miljöförstöring skapar goda möjligheter för svenska tillverkare av
miljöteknik.
Rumänien
Rumänien står på tröskeln till den Europeiska unionen, och har därmed en rad miljökrav att
leva upp till. Ett hundratal miljödirektiv ska antas och införlivas i Rumäniens regelverk.
Vatten- och avloppsrening, avfallshantering och luftrening är prioriterade sektorer.

10. 10
Rumänen har fram till 2013, 2017 för luftmiljö, på sig att nå upp till EU:s krav, För att hjälpa
Rumänien att nå upp till de uppsatta kraven finns tre finansieringsprogram, där bland annat
stöd för miljöområdet ingår. Hittills har huvuddelen av miljöstöden gått till vatten- och
avloppsrening, där EU sätter upp hårda krav.
Tack vare förbättringar i grannländerna, och en höjd levnadsstandard kommer även
rumänerna själva att ställa hårdare krav på god miljö.
Behoven är stora. Idag renas inte 71 procent av Rumäniens avloppsvatten och endast 52
procent av befolkningen har idag anslutning till vatten och avlopp. Trots att cirka 40 procent
av hushållsavfallet är återvinningsbart läggs ungefär 98 procent av detsamma på deponi.
Ett 020-nummer till Kina
Sverige borde upprätta särskilda miljöteknikexportcentrum i Kina och Rumänien. Dessa
centrum ska ha till uppgift att aktivt leta upp affärspartners åt svenska företag, och vara den
central dit svenska företag kan vända sig. På centrumen ska det finnas tolkhjälp och personer
som är experter på respektive lands lagstiftning och affärskultur.
Eftersom svenska miljöföretag oftast är mycket små är det viktigt att göra det så tryggt som
möjligt för dem att ta steget ut på den internationella marknaden, t.ex. genom att
tillhandahålla språklig och juridisk kompetens, och se till så att det blir så enkelt som möjligt
för dem att vända sig till exportcentrumen. Därför ska centrumen ha ”020-nummer”, så att det
blir lika naturligt att ringa exportcentrat som att ringa den regionala näringslivscentralen.