Att ta ansvar är grunden för allt samhällsengagerat arbete. Men vad innebär det för invånarna i Västsverige, vad finns det för förutsättningar för ökat ansvarstagande och hur ser de på sin egen och andras förmåga och vilja att ta ansvar? Om det handlar vår årliga Ansvarsbarometer.

1. Ansvarsbarometern 2011
- Ansvarstagande i förändring
En studie om västsvenskars
syn på ansvar
Stefan Molnar
CSR Västsverige

2. Ansvarsbarometern 2011
- Ansvarstagande i förändring
En studie om västsvenskars syn på ansvar
Stefan Molnar, Molnar Samhällsutveckling och Analys
Text och analys:
Tomas Ekberg, Chefanalytiker vid Västra Götalandsregionen
Referensgrupp:
Christian Maloney, Managementkonsult, Ekan AB
Ylva Mattsson-Wallinder, Biträdande undersökningsledare vid SOM-
institutet, Göteborgs Universitet
Peter Nyström, Platschef Astra Zeneca
Karl Persson, Ansvarsforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik
och vetenskapsteori, Göteborgs Universitet
Raquel Sanchez, Marknadsansvarig vid Projekt Upp! Stadskansliet
Göteborgs Stad

3. Ansvarstagande, hållbarhet, uthållighet: Tre ord som har ökat mycket i popularitet under
senare år, vilket är ett resultat av två för vår tid centrala - men motsägelsefulla - trender.
Å ena sidan håller mänskligheten på att förstöra sina möjligheter att leva ett gott liv här
på jorden. Å andra sidan ser vi en utveckling där företag, organisationer, medborgare och
marknader i allt större utsträckning inser att ökat socialt ansvarstagande är ett måste för
såväl deras egna som för andras välmående, liksom att det många gånger är en källa till
framgång och ökad konkurrenskraft. Den ideella föreningen CSR Västsverige är en del av
denna utveckling. Över 100 medlemsorganisationer - från offentlig, ideell och privat sek-
tor - har gått ihop i syfte att utveckla nya former av gemensamt ansvarstagande. Ett led i
detta är Ansvarsbarometern; en enkätundersökning, som för andra året i rad tar tempen
på västsvenskars syn på sina egna och andras möjligheter att ta ansvar och jämför med
hur ansvarstagandet ser ut i andra länder. Ansvarstagande är nämligen någonting som inte
bara berör oss själva här och nu. Det påverkar också människor, djur och natur i andra
delar av världen liksom i framtiden. Ansvarstagande - eller brist på sådant - färdas över tid
och rum och kommer förr eller senare tillbaka till oss själva.
Årets undersökning stärker slutsatsen från förra årets Ansvarsbarometer att människor i
och utanför Västsverige vill vara med och bidra till en mer hållbar värld, men att de stöter
på hinder. Dessa hinder är dock inte omöjliga att ta sig förbi. Med hjälp av svaren från de
450 västsvenskar som har intervjuats via telefon, lär vi oss också att vi måste ompröva vår
syn på vad ansvar är för någonting och vem som ska vara med och ta ansvar. Västsvenskar
förväntar sig exempelvis att företag ska engagera sig i samhällsutvecklingen. Och de tycker
att arbetsplatser ska ta ett större ansvar än vad de gör idag. Glädjande nog visar Ansvars-
barometern 2011 att den växande globala trend av ökat samhällsengagemang inom samtli-
ga sektorer också har nått Västsverige. Detta är centralt, inte bara för framtida generation-
ers skull, utan även för att vi ska få goda liv och konkurrenskraftiga organisationer här och
nu. CSR Västsverige vill med årets Ansvarsbarometer bidra till ökad förståelse för vad som
driver ansvarstagandet år 2011 samt ompröva synen på hur, när och var ansvarstagande
bör äga rum.
Göteborg, 2011
Public & Private Social Responsibility Initiative - CSR Västsverige

4. Innehållsförteckning
Inledning
Västsvenskars syn på ansvar år 2011 - med ett års tillbakablick ................... 1
Internationellt ansvarstagande i kristider.................................................... 9
Avslutning................................................................................................... 14
Så här kan du använda dig av Ansvarsbarometerns resultat.........................14
Slutnoter..................................................................................................... 16
Källor.......................................................................................................... 17
Mer om studien.......................................................................................... 19

5. Västsvenskars syn på ansvar
år 2011 - med ett års tillbakablick
Vad sa förra årets Vilket ansvar tar västsvenskar
Ansvarsbarometer?
år 2011?
I 2010 års Ansvarsbaro-
meter tog en stor majoritet
ansvar genom det egna
De flesta tar ansvar i det egna hemmet medan få
resursutnyttjandet i hem-
met. Inte fullt så många Att ta ansvar för miljö och klimat i det egna hemmet är enkelt. Nio av
arbetar ideellt
sade sig resa respektive
tio gör saker som att sopsortera och släcka lampor minst en gång i
handla miljövänligt.
Ännu färre handlade veckan. Inte riktigt lika vanligt är det att konsumera och transportera
rättvisemärkt och lika få sig på miljövänligt sätt. Men det är inte helt ovanligt. Sex av tio handlar
engagerade sig ideellt. Detta
miljömärkt i alla fall en gång i veckan och fem av tio använder sig lika
resultat är i stora drag i linje
med årets resultat, förutom ofta av miljövänliga transporter. Detta kan jämföras med att tre av tio
att ideellt arbete år 2011 är handlar rättvist producerade varor varje vecka. Och att det statistiskt
den absolut minst vanliga sett bara är en av tio västsvenskar som engagerar sig som volontär
ansvarsformen.
varje vecka - sju av tio gör det aldrig överhuvudtaget.
1

6. Sex av tio tänker på ansvar när de väljer
Vad sa förra årets
Tycker västsvenskar att arbetsgivares och kommuners ansvarstagande
Ansvarsbarometer? jobb och bostad
Liksom i årets under-
är viktigt för var man väljer att bo och arbeta? Lite över sextio procent
sökning var det år 2010 en
stor majoritet som menade säger att en blivande arbetsgivares ansvarstagande för samhällsutveck-
att organisationers och ling och miljö är “ganska” eller “mycket” viktigt för dem, när de väljer
kommuners ansvarstagande arbete. Och i lika stor utsträckning tycker västsvenskar att kommun-
politikers ansvarstagande är viktigt, när de väljer i vilken kommun de
är viktigt för var man väljer
att bo och arbeta.
ska bo. Av dem som har svarat är det två av tio som säger att ansvar är
“mycket viktigt” för deras val av jobb och boende. Samtidigt är det runt
två av tio som inte tycker att de här frågorna är särskilt viktiga och runt
en av tio som inte alls tänker på ansvar när de väljer jobb och bostad.
Vad hindrar västsvenskars
ansvarstagande år 2011?
Västsvenskar bryr sig om samhällsutvecklingen
Vad hindrar västsvenskar att ta mer ansvar för samhällsutvecklingen
men många stöter på hinder
och miljön? Nästan hälften säger att de har svårt att ändra på sina egna
Vad sa förra årets
Ansvarsbarometer?
För dem som svarade på vanor. Lika många menar sig inte ha råd. Ungefär fyra av tio vet inte hur
2010 års Ansvarsbarometer
man gör för att ta mer ansvar. Och nästan lika många säger att bristen
var de egna vanorna och
på vettiga alternativ hindrar dem från att ta mer ansvar.
brist på pengar de två stora
hindren mot det egna an-
svarstagandet. Brist på kun- År 2011 är det två av tio västsvenskar, som säger att deras eget sätt att
skaper sågs som ett något leva sina liv på inte har betydelse för hur bra samhälle vi lever i. Vissa
mindre hinder och brist
människor känner sig alltså uppgivna över sina egna möjligheter att
på vettiga alternativ sågs i
ännu mindre utsträckning
påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt är det statistiskt sett bara
som ett hinder. Relativt få en av tio av dem du möter på gatan i Västsverige, som säger att de inte
var uppgivna och väldigt bryr sig om var samhällsutvecklingen är på väg.
få sa att de inte brydde sig
överhuvudtaget. De stora
dragen i förra årets resultat
Västsvenskar bryr sig alltså om hur samhället utvecklas och de flesta
Hälften upplever inte några större hinder
är med andra ord i linje
med 2011 års resultat. tror att de själva kan vara med och påverka. Men upp till hälften hin-
dras av de egna vanorna samt brist på pengar, kunskaper och alternativ.
Detta betyder samtidigt att hälften av västsvenskarna inte ser dessa
saker som hinder överhuvudtaget.
2

7. Vilket ansvar ska svenska
företag ta?
Det är allra viktigast att företag inte beter
Ska svenska företag ta ansvar på fler sätt än genom att följa lagen?
sig dåligt
Absolut. Det är allra viktigast att de inte gör dåliga saker - som att
samarbeta med företag och myndigheter, som bryter mot mänskliga
« Ansvaret för
människor i rättigheter och förstör miljön. Lika viktigt är det att de inte säljer
världen har produkter, som försämrar människors hälsa. Så många som sju av
generellt sett tio västsvenskar tycker detta “i mycket stor utsträckning”.
Det är inte riktigt lika många, som tycker att företagen ska engagera
blivit sämre
sig aktivt i samhällsutvecklingen. Fyra av tio tycker “i mycket stor
de senaste
åren » utsträckning” att svenska företag aktivt ska ge arbete till grupper
som har extra svårt att få det, såsom ungdomar och personer med
- Citat från funktionsnedsättning. Hälften så många - tjugo procent - tycker att
Ansvarsbarometern 2011
företagen ska ge pengar och annat stöd till lokalt och internationellt
utvecklingsarbete och fjorton procent att de ska låta sin personal
engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid - och få lön medan
de gör detta.
Svenska företag bör...
...låta personalen engagera sig ideellt på arbetstid - 14%
...stödja internationell utveckling - 20%
...stödja lokal utveckling - 21%
...erbjuda jobb till långtidsarbetslösa - 41%
...inte sälja produkter som försämrar hälsan - 68%
...inte samarbeta med oetiska aktörer - 76%
Andelen som håller med “i mycket stor utsträckning”.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Många tycker att företag ska engagera sig aktivt i
I stycket ovan lärde vi oss att det är allra viktigast att svenska
samhällsutvecklingen
företag tar ett “indirekt” ansvar genom att inte bete sig dåligt. Det
är inte lika många, som tycker att företag ska ta ett “direkt” ansvar,
3

8. genom att engagera sig i utvecklingsfrågor av olika slag. Men analysen
gällde bara de västsvenskar, som “i mycket stor utsträckning” håller
med. Lägger vi till dem som håller med “i ganska stor utsträckning”,
ser vi ändå att det är många som tycker att företag ska ta ett “direkt”
ansvar. Fyra av tio tycker att företag ska låta personalen engagera sig
ideellt på arbetstid, drygt sex av tio att de ska stödja utvecklings-
arbete i andra delar av världen, drygt sju av tio att de ska stödja ut-
vecklingsarbete i närområdet och åtta av tio att de ska erbjuda
grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden en anställning,
Erbjuder din arbetsplats...
...möjlighet till ideellt
engagemang på arbetstid? - 16%
...stöd till internationell
utveckling? - 17%
...stöd till lokal
utveckling? - 33% Arbetar västsvenskar på
...jobb till
långtidsarbetslösa? - 34% ansvarstagande arbetsplatser?
...rättvisemärkt? - 35%
...miljömärkt? - 47%
Upp till tre av tio arbetsplatser engagerar sig i
I vilken utsträckning tycker sig västsvenskar ha ansvarstagande
människor utanför den egna organisationen
Andelen som håller med “i ganska arbetsgivare år 2011? Hälften av de svarande som för tillfället har en
0 10 20 30 40 50
stor utsträckning” och “i mycket stor
utsträckning”. arbetsgivare håller i ”ganska” eller “mycket stor” utsträckning med
om att denna erbjuder miljövänliga produkter till sin personal. Men
4

9. det är inte lika vanligt att arbetsgivare tar ansvar genom att hjälpa
personer utanför den egna organisationen. Runt tre av tio har en
arbetsgivare, som erbjuder rättvist producerade varor till sin per-
sonal, som ger pengar och annat stöd till utvecklingen av det egna
lokalsamhället och som ger jobb till grupper, som har extra svårt att
få det. Runt femton procent säger sig ha en arbetsplats som stödjer
samhällsutvecklingen i andra delar av världen och som låter sin
personal engagera sig i frivilligorganisationer på arbetstid. Om vi
bara redovisar de som “i mycket stor utsträckning” håller med, ligger
siffran på runt tio procent för alla områden, förutom när det gäller
att erbjuda rättvisemärkta och miljövänliga produkter, då siffran
hamnar på sexton respektive nitton procent.
Hur bra ansvar tar organi-
sationer och privatpersoner?
« Kärnkrafts-
olyckan i Japan; Vilket betyg sätter västsvenskar på sitt eget, på privatpersoners och på
där kan man tycka organisationers ansvarstagande?
att företagen inte
hade gjort Frivilligorganisationer tar störst ansvar för
tillräckligt »
De som svarade på enkäten fick sammanfatta sin syn på vilket
samhällsutvecklingen
- Exempel på när före-
tags ansvar har brustit ansvar som olika grupper tar för samhällsutvecklingen i stort. De
enligt många väst-
svarande ger sig själva medelvärdet 5,6 på en 10-gradig skala (ska-
svenskar
lan går från “inget ansvar alls” till “mycket stort ansvar”), medan
frivilligorganisationerna ses som duktigare på att ta ansvar med ett
5

10. medelvärde på 6,2. Politiker i Sverige liksom svenska företag och den
svenska allmänheten tar ett något sämre ansvar och placerar sig alla
runt medelvärdet 5. Invånare i andra länder anses ta ett ännu sämre
Vad sa förra årets
Ansvarsbarometer?
När de svarande i 2010 års ansvar och får medelvärdet 3,5. Om medelvärdet 5 kan sägas rep-
Ansvarsbarometer skulle
resentera ett medelmåttigt ansvarstagande innebär det att frivillig-
sätta betyg på olika grup-
organisationerna är de enda som tydligt tar ett ansvar som är mer än
pers ansvarstagande satte
de högst betyg på sig själva. medelmåttigt.
I likhet med årets studie
menade man att andra
invånare i Sverige tog ett
något sämre ansvar. Och Hänger västsvenskars bak-
politiker sågs som ännu lite
sämre. Företag och invånare
grund och deras syn på ansvar
i andra länder sågs som yt-
terligare något sämre på att
ihop?
ta ansvar. År 2010 var dock
inte frivilligorganisationer
Kvinnor verkar tänka mer på ansvarsfrågor än vad män gör. Kvinnor
Män såväl bryr sig som tänker mindre på ansvar
representerade i studien
och frågorna syftade på tycker nämligen att det är viktigare att svenska företag tar ansvar
än vad män gör. Och ansvarstagande är också viktigare för dem när
företag och politiker i
allmänhet, inte som i år
på “svenska” företag och
de väljer jobb och boende. Men ansvarstagande är också viktigt för
politiker. Därför är frågor- män, då femtiofem procent tycker att det är “ganska” eller “mycket”
nas jämförbarhet mellan de viktigt när de väljer jobb och boende. Sjuttio procent av kvinnorna
båda åren något begränsad. är av samma åsikt. Män säger dock i större utsträckning att deras
arbetsplatser tar ansvar än vad kvinnor gör, detta på en rad områden
som berör allt från att stödja utsatta till att handla rättvisemärkt och
miljövänligt. Undantaget är att erbjuda anställning till personer långt
ifrån arbetsmarknaden, då resultatet är tvärtom.
Annars har inte kön särskilt stor betydelse för synen på ansvar. Ett
undantag är att kvinnor säger sig ta större ansvar på några områden,
såsom att handla miljövänligt och hushålla med resurser i hemmet.
Vad sa förra årets
Kvinnors ansvarstagande hindras också i större utsträckning av brist
Ansvarsbarometer?
År 2010 tänkte kvinnor
mer på ansvar än vad män
på pengar. Män bryr sig inte lika mycket om ansvar som kvinnor gör.
gjorde och de tyckte det var Och de tror i mindre grad att de kan vara med och påverka sam-
viktigare med arbetsgivares hällsutvecklingen i rätt riktning.
och kommuners ansvars-
tagande, när de valde var
de skulle arbeta och bo. För
De som har grundskoleutbildning eller lägre tycker att företags an-
Personer med lägre utbildning möter flest hinder
kvinnor var också ekono-
min ett större hinder än för svarstagande är viktigare än vad andra grupper tycker. De säger sig
män. Dessa resultat åter- också i högre grad tänka på ansvar när de väljer boende och arbete.
kommer i årets barometer.
Samtidigt säger de sig arbeta på de minst ansvarstagande ar-
betsplatserna, de menar i högre grad än andra att deras ansvars-
tagande utsätts för hinder och de känner sig mer uppgivna när det
6

11. gäller sina egna möjligheter att ta ansvar. De säger sig också i lägst
grad bry sig om i vilken riktning som samhället utvecklas. Univer-
sitetsutbildade hör å andra sidan till dem som säger sig ta ansvar
oftast, framförallt genom deras sätt att konsumera på.
Privatanställda säger sig ha mest ansvarstagande
Personer, som jobbar inom offentlig sektor, tycker i högre grad än
arbetsgivare
dem i privat sektor att ansvarstagande är viktigt, när de väljer var de
ska jobba och bo. De tror också i mycket större utsträckning att de
kan vara med och påverka samhällsutvecklingen samt bryr sig mer
Vad sa förra årets
om dessa frågor. Samtidigt säger sig privatanställda i störst utsträck-
Ansvarsbarometer?
Årets resultat, att mängden
ning ha ansvarstagande arbetsgivare. Dock är engagemang i lokal-
pengar i fickan påverkar
samhället ett undantag; detta verkar offentliga arbetsgivare vara
möjligheterna att ta ansvar,
såg vi redan exempel på bättre på, enligt dem som har svarat.
i förra årets Ansvars-
barometer. De med mindre
resurser tog mindre ansvar
Pengar har betydelse för privatpersoners och
på ett antal olika sätt som
Har inkomst betydelse för ansvarstagande? De som tjänar mest
arbetsgivares ansvarstagande
kostar pengar och såg också
i större grad pengar som ett pengar säger sig ta ansvar oftare än de som tjänar mindre pengar.
hinder. Undantaget är att resa miljövänligt; detta är lägre inkomstkategorier
bättre på. De med högre inkomst säger sig också ha mer ansvars-
7

12. tagande arbetsgivare, åtminstone när det gäller att stödja utvecklings-
arbete i andra delar av världen och att erbjuda miljövänliga produkter
till personalen. Vilken inkomst du har verkar också ha betydelse för
Jag har inte råd att
om du ser ekonomin som ett hinder mot ditt ansvarstagande. Sextio
ta mer ansvar
procent av dem med en månadsinkomst på 10-20.000 kr (efter skatt)
16-19 år - 49%
ser ekonomin som ett hinder. Nästan hälften så många, cirka trettiofem
procent, är av samma åsikt när det gäller personer i inkomstkategorin
20-29 år - 62%
20-30.000 kr. De med lägst inkomst säger sig också i högst grad hindras
30-39 år - 32%
av bristande kunskaper samtidigt som de i lägst grad bryr sig om vart
40-49 år - 38%
samhällsutvecklingen är på väg.
50-59 år - 37%
60-99 år - 44%
Yngre personer tänker i minst utsträckning på arbetsplatsers och po-
Yngre har sämre förutsättningar att ta ansvar
Andelen som “delvis håller med”
0 10 20 30 40 50 60 70 80
och som “håller med helt”.
litikers ansvarstagande, när de väljer var de ska jobba och bo. “Twenty-
somethings” (20-29-åringar) tänker också mindre på ansvar när de
handlar saker än vad personer som är äldre gör. Men stöter yngre på
fler hinder? Ja, det verkar så. Över sextio procent av tjugoåringarna
säger sig inte ha råd att ta mer ansvar, jämfört med mellan trettio och
fyrtio procent för personer i äldre ålderskategorier.
I vilken delregion
bor du?
Kommuner i Västra Götalands-
Påverkas synen på ansvar av var i Västra Götaland man bor: I Göte-
regionens fyra delregioner Var man bor har inte särskilt stor betydelse
Ale, Alingsås, Göteborg, borgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal eller Skaraborg? Nej, inte särskilt
Göteborgsregionen
Härryda, Kungälv, Lerum,
Lilla Edet, Mölndal, Par- mycket. Det finns dock några undantag. Invånare i Skaraborg säger sig i
tille, Stenungsund, Tjörn, lägst grad ha arbetsgivare, som erbjuder produkter som är miljömärkta
Öckerö
och rättvist framtagna. Dessa arbetsgivare stödjer också i minst ut-
Essunga, Falköping, Gräs- sträckning utvecklingsarbete i andra delar av världen. Boende i Fyr-
Skaraborg
torp, Gullspång, Götene, bodal tycker sig i störst grad hindras av bristande kunskaper. Och de
Hjo, Karlsborg, Lidköping,
Mariestad, Skara, Skövde, som bor i Skaraborg och Fyrbodal bryr sig dessutom i hälften så stor
Tibro, Tidaholm, Töreboda utsträckning om vart samhällsutvecklingen är på väg som boende i
och Vara
Göteborgsregionen och Sjuhärad.
Bollebygd, Ulricehamn,
Sjuhärad
Borås, Herrljunga, Mark,
Svenljunga, Tranemo och
Vårgårda
Bengtsfors, Dals-Ed, Färge-
Fyrbodal
landa, Lysekil, Mellerud,
Munkedal, Orust, Sotenäs,
Strömstad, Tanum, Troll-
hättan, Uddevalla, Väners-
borg och Åmål
8

13. Internationellt
ansvarstagande i kristider
I samband med förra årets Ansvarsbarometer gjordes också en
kartläggning av över trettio internationella undersökningar, som
« BP-katastrofen sträckte sig fram till år 2009. Undersökningarna berör ämnen, såsom
allmänhetens ansvarstagande för klimatet, förtroendet för sam-
hällsinstitutioner, företags rykte och företags samhällsengagemang.
i Mexikanska
Det var med inspiration från dessa undersökningar som Ansvars-
golfen och an-
barometern skapades, för att dess resultat ska kunna jämföras över
dra oljeutsläpp i
tid med de internationella undersökningarna. I år har kartläggnin-
haven »
- Ett av de tydligaste gen utökats med nya undersökningar från år 2010-2011, en period
exemplen på dåligt då den ekonomiska krisen fortfarande har varit aktuell och nya
ansvarstagande enligt
många västsvenskar miljökatastrofer har ägt rum. Har detta påverkat synen på ansvar
internationellt?
9

14. Vilket ansvar tar allmänheten?
« This year´s results Ansvarstagandet för miljön fortsätter att öka i
År 2009 kunde vi se att allmänhetens ansvarstagande runt om i världen
confirm those of pre- världen
hade ökat under flera års tid samtidigt som det fanns stora variationer
vious years. People in
mellan olika länder.1 Flera internationella studier, som är med i årets
emerging economies
jämförelse, visar att ansvarstagandet fortsätter att öka. Dock behandlar
worry more about
studierna enbart klimat och miljö. I likhet med västsvenskar år 2011 tar
climate change. But
människor i andra delar av världen störst ansvar kopplat till det egna
they are also more
hemmet, genom att t.ex. spara på el och sopsortera.2 Men många tar
optimistic that the
också ansvar genom sättet man transporterar sig på och konsumerar.
world can success-
Svenskars sätt att ta ansvar på liknar det i andra länder.3
fully tackle it and are
keen to play their
part alongside NGOs,
Trots att köttproduktionen allt oftare sägs vara en av de stora miljö-
governments and Folk vill minst av allt äta mindre kött
bovarna, är minskad köttkonsumtion en av de saker, som människor
businesses »
- HSBC Climate
minst vill göra för miljöns skull. Detta gäller även svenskar. Bland
Confidence Monitor
fjorton saker, som man kan välja att göra för klimatets skull, är minskad
köttkonsumtion den form av ansvarstagande, som svenskar i absolut
minst utsträckning är positiva till. Viljan har till och med minskat under
det senaste året.4
« There’s tremendous
opportunity to more I USA spelar ansvarstagande allt större roll för hur
Fram till år 2009 tyckte människor runt om på jorden i ökande ut-
actively collaborate man ser på konsumtion och arbete
sträckning att företags ansvarstagande var viktigt för hur man konsu-
with consumers and
merade. Och för hur man förhöll sig till sin arbetsplats.5 Sedan dess
other key stake-
är det bara studier med fokus på USA:s befolkning, som har tagit upp
holders to achieve
denna fråga. I dessa studier kan vi se att ansvarstagandet i USA har
mutually beneficial
fortsatt att öka i betydelse. Och att andelen som säger sig ha köpt en
solutions.. We call this
ansvarsfullt framtagen produkt under det senaste året har fördubblats
collaborative ap-
på åtta års tid. På samma sätt som hos västsvenskar år 2011, säger en
proach to addressing
majoritet av USA:s befolkning att företags ansvarstagande påverkar
social and environ-
vilka produkter de köper och hur lojala de är mot sin arbetsplats samt
mental issues ‘Shared
om de rekommenderar produkter till vänner och bekanta. Men det är
Responsibility’ »
- CONE Shared
Responsibility Survey fortfarande tre av tio, som säger att de inte köper ansvarsfullt framtag-
na produkter i affären, även om de har en möjlighet.6
10

15. De flesta i USA vill vara med och ta ansvar på den
Idag vill så många som åtta av tio personer i USA bli mer involverade i
egna arbetsplatsen
arbetet med ansvarsfrågor på den egna arbetsplatsen. Man stöter dock
på hinder i form av tidsbrist, bristande möjligheter för involvering samt
misstycke från chefen.7
Vad hindrar ansvarstagandet i
andra länder?
Fram till år 2009 såg människor runt om i världen ekonomiska kostna-
Det största hindret är uppgivenhet
der som det största hindret mot ökat ansvarstagande, följt av kunskaps-
brist, upplevd brist på vettiga alternativ och uppgivenhet.8 Så ser
hindren fortfarande ut, fast bristande tilltro till företags, offentlig sek-
tors och privatpersoners vilja att ta ansvar nu är det absolut största
hindret, åtminstone när det gäller klimat och miljö. “Om det inte är
någon annan som tar ansvar, finns det ingen anledning för mig att ta
ansvar”, tycker många människor. Detta kan vi jämföra med västsvens-
kar år 2011, som istället ser denna form av uppgivenhet som ett relativt
litet hinder, framförallt i jämförelse med betydelsen av ekonomi och
bristande disciplin.9
11

16. Den svenska allmänheten stöter på samma typ av hinder när det gäller
Hindren minskar i Sverige
ansvarstagande för miljön, som man gör internationellt. Dock har sven-
skar under de senaste två åren i allt mindre grad kommit att se dessa
« 31 percent (26% saker som allvarliga hinder.10
in 2008) say
an economic
downturn is a time
when it is more
På vilket sätt ska företag ta
important than ansvar?
ever for companies
Det räcker inte för företag att följa lagen. De ska också ta ansvar för
to step up Det är viktigt att företag inte beter sig dåligt
samhällsutvecklingen i stort. Detta är en åsikt, som en stor majoritet av
to support social
världens befolkning hade år 2009, enligt förra årets Ansvarsbaro-
and environmental
meter.11 Så är det även år 2011. Men man får inte glömma att företag
needs. »
- Greendex Consumer
kan ta ansvar på olika sätt. Vissa tycker att det räcker med att företag
Choice and the
Environment inte beter sig dåligt, genom att t.ex inte använda sig av miljöfarliga
produkter eller bidra till dåliga arbetsförhållanden i fabriker. I årets
Ansvarsbarometer såg vi att det först och främst är denna form av
“indirekta” ansvarstagande, som västsvenskar tycker gäller för svenska
företag.
« In 16 of the 23 Det blir allt viktigare att företag tar aktivt ansvar,
countries surveyed, exempelvis genom att bekämpa sjukdomsspridning
NGOs are as or
Många menar också att det är viktigt att företag driver ett “direkt” och
och undernäring
more trusted than
aktivt, samhällsförbättrande arbete. Och denna form av ansvarsta-
business. Historical-
gande, tycker människor på vissa håll i världen i allt större utsträckning
ly trusted most in
att företag ska syssla med. Exempelvis tycker mellan 60 och 70 procent
developed markets,
av USA:s befolkning att företag ska bekämpa sjukdomsspridning och
NGOs continue to
undernäring i världen samt motivera sin personal till att engagera sig
gain trust in emerg-
ideellt. Acceptansen för denna form av engagemang har ökat med en
ing markets »
- Edelman Trust tredjedel i USA sedan år 1993. Och den har blivit allt starkare i och med
Barometer den senaste ekonomiska krisen.12
12

17. Hur bra är olika grupper på att
ta ansvar?
En majoritet tycker att företag ska öka sitt
« Those that are
Förra årets studie visade att det finns ett glapp i allmänhetens syn
ansvarstagande
most optimistic
på olika gruppers ansvarstagande, på så sätt att man inte tycker att
dessa grupper tar så bra ansvar som de borde ta. 13 År 2011 verkar det
about tackling
fortfarande vara på detta vis; ungefär hälften av allmänheten interna-
climate change
tionellt tycker att företag ska öka sitt engagemang i klimatfrågor. Denna
are not just leav-
siffra varierar däremot ganska mycket mellan olika länder. I Frankrike,
ing the action
to others. They Tyskland och Hong Kong tycker runt sju av tio att företag bör öka sitt
are also willing ansvarstagande, medan motsvarande siffra i Kina, Mexiko och USA lig-
ger på fem av tio. I Vietnam och Indien är det ungefär fyra av tio som
håller med om påståendet. Det är också många - mellan trettio och sex-
to take action
tio procent beroende på vilket land vi talar om - som menar att det egna
themselves »
- HSBC Climate landets ekonomi skulle må bättre, om företag tog större ansvar. Och
Confidence Monitor mellan fyrtio och sextio procent är av samma åsikt vad gäller skapande
av arbetstillfällen. 14
Svenskar hör till dem som tycker att offentlig sektor
Inte bara företags ansvarstagande brister, utan även offentlig sektors,
tar sämst ansvar
åtminstone när det gäller klimat och miljö. Svenskar tillhör dem, som
i störst utsträckning tycker detta. Långsiktiga mätningar i Västsverige
visar dock - i linje med förra årets internationella jämförelse - att för-
troendet för politiker bland den västsvenska allmänheten ökar.15
13

18. Avslutning
För andra året i rad har Ansvarsbarometern tagit tempen på västsvens-
kars syn på socialt ansvar och jämfört denna med hur det ser ut bakåt i
tiden och i andra länder. Vilka slutsatser kan vi dra?
Att ta ansvar är lättast när det görs inom ramen för det egna hemmet
och inte kräver särskilt mycket tid, resurser och engagemang. Detta är
ett entydigt resultat över hela världen och över tid, vilket förmodligen
säger någonting grundläggande om hur vi människor är konstruerade.
Samtidigt är det många människor, som har fört in det sociala an-
svarstagandet i den egna vardagen. Detta gäller såväl de små, dagliga
besluten - exempelvis vad man väljer att köpa i affären - som de större
besluten, t.ex. var man väljer att arbeta och bo. Självklart vill människor
leva i miljöer, som är ansvarstagande och därför också välfungerande.
Och i stort sett alla västsvenskar bryr sig om vart samhällsutvecklingen
är på väg.
Att det inte är alla, som låter sina beslut i livet vägledas av ansvarsfrå-
gan, finns det ett antal svar på. Vissa människor har en livssituation,
som gör att de helt enkelt inte fritt kan välja hur de spenderar sin fritid
och var de arbetar och bor. Det finns ett antal saker som hindrar: Allt
ifrån den egna ekonomin och disciplinen till bristande kunskaper och
uppgivenhet. Detta är ett resultat, som återkommer från förra året.
Samtidigt säger hälften av västsvenskarna att dessa faktorer inte är
några större hinder. Och i Sverige som helhet verkar hindren till och
med ha minskat under senare år. Om det nu är så att västsvenskar
bryr sig om samhällsutvecklingen och tror att de kan påverka denna,
samtidigt som hindren är begränsade, varför tar man då inte större
ansvar? En möjlig förklaring kan vara att det helt enkelt inte existerar
en entydig syn på vad ansvarstagande innebär och vem som ska ta
ansvar för vad. Ta exempelvis köttkonsumtionen, vilken allt mer lyfts
fram som en av de största orsakerna till dagen klimatproblem. Trots
att hindren är begränsade - att äta lite mindre salami på mackan är
något av det lättaste och minst kostsamma en människa kan göra - är
det väldigt få personer som säger sig vara beredda att äta mindre kött.
Människor ser helt enkelt inte detta som en form av ansvarstagande;
köttätande är snarare en trevlig och självklar vana, som man inte är
beredd att ompröva. Och bland dem som faktiskt ser köttätande som en
ansvarsfråga, är det inte alla som ser det som sin uppgift att ta ansvar
14

19. just genom att minska köttkonsumtionen. Exemplet med köttätandet
får illustrera hur brist på konkret handling ibland kan vara ett resultat
« Att prata och lova
av våra invanda föreställningar om vad ansvarstagande är och vem som
mycket och inte
bör ta ansvar för vad. För att fler ska agera behöver därför definitionen
handla därefter är
av ansvarstagande omformuleras och fler måste se sitt eget ansvars-
att ta dåligt ansvar.
tagande som en prioriterad fråga. Årets Ansvarsbarometer i kombina-
Att ta hand om gam-
tion med en rad internationella undersökningar visar att detta redan är
la, sjuka och barn.
på väg att hända. Exempelvis håller synen på arbetsgivares och företags
Att ge mer resurser
ansvarstagande på att förändras. Det räcker inte längre med att de
till vård, omsorg och
följer lagen; de ska också engagera sig i samhällsutvecklingen i stort.
utbildning. Att ge mer
När det gäller västsvenska arbetsplatser, så tar dessa ansvar på en rad
resurser till de svaga
områden: De köper miljövänliga produkter till sina anställda, erbjuder
i samhället. Det är
jobb till långtidsarbetslösa och ger stöd till utvecklingen av lokalsam-
bra ansvar »
- Citat från hället, för att ge några exempel. Men samtidigt är det en majoritet eller
Ansvarsbarometern 2011 fler, som inte tar ansvar på dessa områden. Detta behöver bli bättre,
framförallt med tanke på att västsvenskars syn på företags och organi-
sationers ansvarstagande har sett ganska negativ ut under de senaste
två åren. Förhoppningsvis kommer Ansvarsbarometern att kunna visa
på en förändring under kommande år, i och med att förväntningarna på
privatpersoners, organisationers och företags aktiva deltagande i sam-
hällsutvecklingen blir allt större. Här har vi alla en viktig roll att spela.
Så här kan du använda dig av
Ansvarsbarometerns resultat:
Opinionsbildning 1. Enligt Ansvarsbarometern 2011 tycker den Västsvenska
allmänheten att företag och andra organisationer bör ta ett större ansvar för sam-
hällsutvecklingen än vad de gör idag. Och att det arbete som utförs idag är bris-
tande. Denna vetskap kan användas i opinionsbildning, i syfte att uppmärksamma
företag och organisationer om att de förväntas vara med och ta ansvar. Att
ansvarstagande är en fråga om demokrati.
Opinionsbildning 2. Enligt Ansvarsbarometern 2011 är det många väst-
svenskar som låter arbetsplatsers och kommuners ansvarstagande vägleda
dem när de väljer var de ska arbeta och bo. Även denna vetskap kan användas i
opinionsbildning, för att få fler arbetsplatser och kommuner att inse att ansvars-
tagande kan vara en konkurrensfördel.
Organisationsutveckling. Vetskapen om att västsvenskar tänker på ansvar
när de väljer var de ska arbeta och bo, bör vara en naturlig del när arbetsplatser,
regioner och kommuner utvecklar strategier för hur de långsiktigt ska attrahera -
och behålla - arbetskraft och invånare.
Produktutveckling. Genom Ansvarsbarometern 2011 får vi förståelse för
de sätt på vilka västsvenskar tar - och inte tar - ansvar, samt vilka hinder som exi-
sterar. Företag och organisationer kan använda denna kunskap om vad som driver
västsvenskars ansvarstagande när nya produkter och tjänster ska utvecklas.
Reklam. Kunskapen om vad som driver västsvenska konsumenters ansvars-
tagande kan också användas i företags och organisationers reklamkampanjer; i
syfte att få fler personer att konsumera ansvarsfullt.
15

20. Slutnoter
1
Eurobarometern, 2008a; Greendex, 2009; HSBC, 2008; Natural Marketing Institute, 2007
2
Greendex, 2010; HSBC, 2010
3
Greendex, 2010; HSBC, 2010; Naturvårdsverket, 2009
4
Naturvårdsverket, 2009
5
APCO, 2004; BBMG, 2008; Carbon Trust Standard, 2009; Cone, 2007; Corporate Culture, 2007; Edelman Trust Barometer, 2009;
Fleishman-Hillard/NCL, 2007a; Ipsos Mori, 2007b
6
APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b
7
APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b
8
Accountability, 2009; Eurobarometern, 2008a; Greendex, 2009; Carbon Trust Standard, 2009; Cone, 2009; Defra, 2009; GlobeS-
can, 2007; Ipsos Mori, 2007b; Naturvårdsverket, 2008; Pricewaterhousecoopers, 2008; Rewir, 2008
9
Greendex, 2010; Naturvårdsverket, 2009
10
Naturvårdsverket, 2009
11
Edelman Trust Barometer 2009; Eurobarometer, 2008a; HSBC, 2008
12
APCO, 2010; Cone, 2010a
13
DEFRA, 2009; Egg Branding, 2007; Eurobarometer, 2008a; Greendex, 2009; Ipsos Mori 2007b; Konsumentverket, 2009; Nielsen,
2009; Rewir, 2008
14
APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b; Greendex 2010; HSBC, 2010
15
APCO, 2010; Cone, 2010a; Cone 2010b; Greendex 2010; HSBC, 2010; Väst-SOM, 2009
16

21. Källor
AccountAbility 2009. What Assures Consumers in an Economic Downturn?
APCO. 2004. Global CSR Study. APCO Worldwide.
APCO. 2010. Reputation and responsibility. Engage. Act. Improve
BBMG. 2007. Highlights from the BBMG Conscious Consumer Report.
Carbon Trust Standard. 2009. Consumer Poll.
Cone. 2006. Cone Millennial Cause Study. I: Mirvis, Philip H. År? What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College
Center for Corporate Citizenship
Cone, 2007. Research Report. 2007 Cone Cause Evolution & Environmental Survey
Cone. 2009. Cone Consumer Environmental Survey - Fact Sheet.
Cone. 2010a. Shared Responsibility Survey.
Cone 2010b. 2010 Cone Cause Evolution Study.
Corporate Culture. 2007. Customer Trust Index Summary Findings.
Defra. 2009. Survey of Public attitudes and behaviours towards the environment tracker. Survey - statistical release, Defra - Depart-
ment for Environment, Food and Rural Affairs. Nobel House, 17 Smith Square, London
Edelman. 2008. Good Purpose Study.
Edelman. 2009. Edelman Trust Barometer.
Egg Branding. 2007.
Eurobarometer. 2008a. Attitudes of Europan Citizens Towards the Environment. Special Eurobarometer, Europan Com¬mision.
Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007a. Rethinking Corporate Social Responsibility - Executive sum¬mary.
Fleishman-Hillard/National Consumers League. 2007b. Rethinking Corporate Social Responsibility. I: Mirvis, Philip H. År? What Do
Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.
GlobeScan. 2007. CSR Monitor. I: Sustainable Consumption: Facts and Trends From a Business Perspective. WBSCD, 2008
GolinHarris. 2006. Doing Well by Doing Good: The Trajectory of Corporate Citizenship in American Business. I: Mirvis, Philip H.
What Do Surveys Say. About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.
Good Business. 2007. Concerned Consumer Index .
Greendex 2008: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. I: Sustainable Consumption: Facts and
Trends From a Business Perspective. WBCSD, 2008
Greendex 2009: Consumer Choice and the Environment – A Worldwide Tracking Survey. GlobeScan Incorporated, To¬ronto,
Canada
17

22. Greendex 2010: Consumer Choice and the Environment - A Worldwide Tracking Survey. National Geographic and GlobeScan
HSCB. 2010. HSBC Climate Confidence Monitor 2010
Harris Interactive. 2009. The Reputations of the Most Visible Companies - Highlights from the Annual RQ 2008.
HSBC,. 2008. Climate Confidence Monitor 2008. HSBC Climate Partnership.
Ipsos Mori. 2007a. Ipsos’ i-Rep-Survey.
Ipsos Mori. 2007b. Survey of Attitudes to Corporate Responsibility.
Konsumentverket. 2009. Vardagen och miljön.
Natural Marketing Institute. 2007. European LOHAS Report.
Naturvårdsverket. 2008. Allmänheten och Klimatförändringarna 2008. Rapport 5904.
Naturvårdsverket. 2009. Allmänheten och klimatförändringen 2009. Allmänhetens kunskap om och attityd till
klimatförändringen,med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar
PricewaterhouseCoopers UK Retail & Consumer Group. 2008. Sustainability: Are Consumers Buying It?
Reputation Institute. 2006. RepTrak Pulse 2006: Social Responsibility Report. I: Mirvis, Philip H. År 2008. What Do Surveys Say.
About Corporate Citizenship? Boston College Center for Corporate Citizenship.
Rewir. 2008. Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan. Rewir AB. Stockholm. Sverige.
RT Strategies/Waggener Edstrom Worldwide, 2009. Consumer and Marketing Expert Poll .
Svenska Trender: 1986-2007. SOM-rapport 2008:19. SOM-Institutet, Göteborgs Universitet.
Väst-SOM 2009. SOM-rapport nr 2010:08. SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Västsvenska trender: 1998-2007. SOM-Institutet, Samhälle, Göteborgs Universitet.
18

23. Mer om studien
Ansvarsbarometern 2010 genomfördes via en webenkät. Årets datainsamling gjordes i april-maj månad med hjälp av telefonin-
Så här genomfördes Ansvarsbarometern 2011
tervjuer. Obundet slumpmässigt urval kombinerat med kvoturval användes. Urvalsramen är mer representativ än för webenkäter,
men den är mindre representativ än om postala enkäter hade använts. Telefonintervjuer har fördelen att de svarande är relativt
lätta att nå samt att dessa kan få muntlig hjälp med att tolka frågorna. Dock medförde långa diskussioner kring ämnet under
telefonintervjuerna att enkäten inledningsvis tog längre tid än planerat. Därför blev det också svårare att få människor att ställa
upp på intervju. Efter halva tidsperioden halverades därför enkätens längd, som därmed hamnade på den tänkta svarstiden på 11
minuter snarare än de inledande 20 minuterna. Postala enkäter hade inte lett till samma problem med svarstiden, men sådana
hade inte möjliggjort lika många genomförda intervjuer för samma kostnad.
Samtliga frågor utom en analyserades med hjälp av frekvens- och korstabeller. Kategorier, där färre än 30 personer har svarat,
har inte inkluderats i analysen och de kategorier med under 50 svarande har bara i mycket få fall inkluderats. Syfte har varit att
förbättra studiens kvalitét. Dessa kategorier innefattar personer med eftergymnasial utbildning, de som arbetar för ideell sektor,
de som har inkomster över 30.000 kr eller de som befinner sig i ålderskategorin 16-19 år. För frågan om “hur stort ansvar din
arbetsplats tar” gäller detta också personer, som inte har högre utbildning än grundskola, personer med inkomst upp till 10.000
kr, samtliga ålderskategorier förutom 30-49 år samt samtliga kategorier i variabeln geografi.
Bruttourvalet för studien låg på 1800 privatpersoner i Västra Götalandsregionen. Med ett nettourval på 1154 personer och 450
genomförda intervjuer hamnade den slutgiltiga svarsfrekvensen (netto) på 39 procent. Nuförtiden ligger enkätstudier av samma
typ med en riktigt god svarsfrekvens - såsom SOM-institutets undersökningar - på cirka 60 procent. Ansvarsbarometern har
därför vissa begränsningar när det gäller representativitet. Men det obundna slumpmässiga urvalet tillsammans med det faktum
att kategorier med under 50 svarande personer har undvikits ger en förväntat trovärdig studie, framförallt med tanke på att det är
de större trenderna som har analyserats snarare än enskilda detaljer. Att resultatet i stora drag är i linje med förra årets studie och
internationella studier, samt att kvoterna på det stora hela är fyllda, stärker denna förväntning.
Kvinna 239 99 % 240
Kvoter Genomförda % av målsättning Målsättning
Man 210 91 % 230
16-19 år 37 100 % 37
20-29 år 68 100 % 68
30-39 år 86 101 % 85
40-49 år 83 101 % 82
50-59 år 81 100 % 81
60-99 år 94 100 % 94
A. Göteborgsregionen 243 81 % 300
B. Sjuhärad 60 100 % 60
C. Skaraborg 72 98 % 73
D. Fyrbodal 74 100 % 74
Resultatet har jämförts med det för 2010 års Ansvarsbarometer samt med internationella undersökningar, som berör allmän-
hetens syn på ansvar. Studierna är inte exakt jämförbara på grund av skillnader i genomförande. Däremot kan de användas för att
jämföra likheter och skillnader när det gäller grövre tendenser och trender.
19

24. De internationella jämförelser som görs i rapporten för Ansvarsbarometern 2011 är en fortsättning på en förstudie, som konsult
Förstudie för Ansvarsbarometern:
Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och Analys - genomförde under 2009. I denna redogörs för 37 stycken internationella
undersökningar som berör ansvarsfrågan. Förstudien för Ansvarsbarometern finns att hämta på: www.csrvastsverige.se/vad-vi-
gor/program-och-projekt/ansvarsbarometern
Ansvarsbarometern har tagits fram och genomförts efter ett initiativ år 2009 av styrelsemedlemmarna i CSR Västsverige, Catarina
Initiativ och genomförande:
Munck och Peter Nyström. Ansvarsbarometern 2010 genomfördes av konsult Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och
Analys - och Tomas Ekberg, Chefanalytiker vid Västra Götalandsregionen.
Även 2011 års Ansvarsbarometer har genomförts av konsult Stefan Molnar - Molnar Samhällsutveckling och Analys.
Kontaktuppgifter: stefan@stefanmolnar.se, 0705-680445
En referensgrupp bestående av representanter från offentlig förvaltning, universitetsvärld och privat sektor har kopplats
till projektet:
Tomas Ekberg - Chefanalytiker vid Västra Götalandsregionen
Christian Maloney, Managementkonsult, Ekan AB
Ylva Mattsson-Wallinder, Biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs Universitet
Peter Nyström, Platschef Astra Zeneca
Karl Persson, Ansvarsforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs Universitet
Raquel Sanchez, Marknadsansvarig vid Projekt Upp! Stadskansliet Göteborgs Stad
Datainsamlingen genomfördes av Intervjubolaget Imri AB, Box 122 36, 102 26 Stockholm, Tel. 08-562 780 00, Fax. 08-562 780 29,
info@ibimri.se
Kontakta föreningens kansli via kansli@csrvastsverige eller gå in på www.csrvastsverige.se eller direkt till http://csrvastsverige.
Mer information
se/vad-vi-gor/program-och-projekt/ansvarsbarometern/
Rapportdesign: Stefan Molnar och Emilia Rózsa Fredriksson
Design och fotografi:
Fotografier: Creative Commons, Some Rights Reserved by WarmSleepy (s. 1), www.flickr.com/photos/33498942@
N04/5910998766/sizes/o/in/photostream, © Laban Dalgren (s. 4, 9), tfn. 0737-80 83 43. Övriga foton © Emilia Rózsa Fredriks-
son, tfn. 0730-48 53 08;
CSR Västsverige (Public and Private Social Responsibility Initiative) är en ideell förening bildad 2008, som består av företag, myn-
Om CSR Västsverige:
digheter, frivilligorganisationer och högskolor i Västsverige, som arbetar för hållbar samhällsutveckling, för ökad konkurrenskraft
i organisationer och utvecklingskraft i regionen. Föreningen hade fler än 100 medlemmar i september år 2011.
20

26. Socialt ansvarstagande blir allt mer en förutsättning för
att vi ska få goda liv och konkurrenskraftiga organisa-
tioner. Men hur ser invånarna i Västsverige på sin egen
och andras förmåga och vilja att ta ansvar? Om detta
handlar CSR Västsveriges återkommande enkätstudie
Ansvarsbarometern.
Andra omgången av Ansvarsbarometern genomfördes
i Västsverige år 2011. I likhet med undersökningen år
2010 vill västsvenskar i år vara med och ta ett större
socialt ansvar. Men stöter på hinder. Dessutom behöver
vår syn på vad ansvarstagande är för någonting och vem
som ska vara med och ta ansvar förändras. Runt om i
världen ser vi att företag och arbetsplatser i allt högre
grad förväntas engagera sig i samhällsutvecklingen. Så
är det även i Västsverige. Långsiktigt ska barometern
förhoppningsvis kunna bidra till, och uppmäta, en
positiv utveckling i form av ett ökat gemensamt lokalt
och globalt ansvarstagande bland invånare i hela Väst-
sverige.
www.csrvastsverige.se