Successfully reported this slideshow.
Your SlideShare is downloading. ×

Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003 - Elisabeth Helsing

Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad

Check these out next

1 of 28 Ad

Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003 - Elisabeth Helsing

Download to read offline

Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på programråd Västs seminarium "Fuktegenskaper hos betong med nya cement och tillsatsmaterial" den 21 april i Göteborg.

Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på programråd Västs seminarium "Fuktegenskaper hos betong med nya cement och tillsatsmaterial" den 21 april i Göteborg.

Advertisement
Advertisement

More Related Content

More from Svenska Betongföreningen (20)

Advertisement

Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003 - Elisabeth Helsing

  1. 1. Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003
  2. 2. NYA KRAV OCH MÖJLIGHETER MED SS-EN 206 OCH SS 137003 Frukostseminarium 2015-04-21, Betongföreningens Programråd Väst Elisabeth Helsing, CBI
  3. 3. Innehåll  Ökade möjligheter att använda blandcement och större mängder tillsatsmaterial  Tre möjliga koncept för tillsatsmaterials effektivitet relativt cement  Nya lågalkaliska och sulfatresistenta cement  Ny kategorisering och nya krav när det gäller alkaliballastreaktioner  Nya möjligheter att använda ballat av återvunna material  Fler möjligheter att påvisa ballasts frostresistens  När kan dessa möjligheter användas i praktiken?
  4. 4. Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning Kravelement Exponeringsklass X0 XC 1 XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4 Cement enligt SS-EN 197-1 Alla I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III/A I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/B-S II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M I II/A-S II/A-V II/A-LL II/A-M Andel PC-klinker av bindemedel b) ≥ 30 d) ≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 35 ≥ 35 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 65 ≥ 80 Andel av bindemedlet Silikastoft Flygaska Slagg ≤10 ≤35 ≤70 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤35 ≤10 ≤35 ≤35 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤35 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤65 ≤10 ≤35 ≤35 ≤10 ≤35 ≤35 ≤10 ≤35 ≤35 ≤5 ≤359) ≤359) ≤5 ≤20 ≤20
  5. 5. Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning  I XO - alla cement får användas!  I XS1 , XS2, XD1 och XD2 - CEM III/A (med 65 % slagg) tillagd  I XS3 och XD3 - CEM II/B-A, -V och -M (med 35 % flygaska, slagg eller kombinationer därav) har lagts till  Förtydliganden:  Minsta halt portlandcementklinker av bindemedlet anges  Tillåten mängd tillsatsmaterial anges som % av bindemedelshalten (tidigare av cementhalten)
  6. 6. Tillsatsmaterialens effektivitet vid iblandning i betongblandaren - tre möjligheter! k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206 Förhöjda k-värden enligt SS 137003 Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer enligt SS 137003
  7. 7. k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206  Införs även för slagg - men k-värde får anges nationellt  I SS 137003 anges samma som tidigare; 0,6  k-värde för silikastoft kl. 2 (ner till 80% amorf SiO2) får anges nationellt  I SS 137003 sätts k-värdet till 1,0  Oförändrade k-värden i övrigt  k-värdena gäller även flygaska och silikastoft i för kombination med CEM II/A OBS! Detta koncept gäller för all slagg, flygaska och silikastoft som uppfyller sina respektive produktstandarder i kombination med alla cement av tillåtna cementtyper!
  8. 8. Förhöjda k-värden enligt SS 137003  Gäller bara när ett visst cement kombineras med en viss flygaska eller en viss slagg  Aktivitetsindex för kombinationen ska påvisas vara 75% (för flygaska) och 80 % (för slagg)  Detta ska provas regelbundet  Provningen ska utföras under tredjepartskontroll  Förhöjda k-värden : för flygaska =0,5; för slagg =0,8
  9. 9. Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer, EPCC  Nytt koncept infört i SS-EN 206 - men nationellt valbar Provning ska visa att en kombination av ett tillsatsmaterial och ett cement är likvärdigt med ett ordinärt cement med samma material som huvudbeståndsdelar och inom samma proportionsintervall. Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta cement  Regler för tillämpning av detta ges i SS 137003  Innebär att k-värdet =1
  10. 10. Det svenska EPCC-konceptet (enligt SS 137003)  Gränser för tillåtna proportioner av tillsatsmaterialet relativt det aktuella cementet fastställs initiellt och valideras minst vartannat år.  Fastställande ska utföras eller övervakas av ett ackrediterat organ.  Vid betongtillverkning ska tillverkaren minst en gång per månad genom provning verifiera att bindemedelskombinationen uppfyller de krav som gäller för det cement det motsvarar. Detta ska övervakas av ett ackrediterat organ.  Det övervakande organet ska utföra provningar på stickprov 3 ggr per år.
  11. 11. För att underlätta användning av mer tillsatsmaterial i t.ex. Trafikverkets broar..... Kan fler blandcement nu uppfylla kraven på sulfatresistens och låg alkalihalt
  12. 12. Sulfatresistenta cement  I nya utgåvan av cementstandarden SS-EN 197-1 ingår de sulfatresistenta cement som fanns i tidigare SS 134204  I nya SS 134002 införs två nya nationella sulfatresistenta cement CEM II/A-V NSR & CEM II/A-S NSR De innehåller upp till 20 % flygaska eller slagg och minst 80% sulfatresistent klinker
  13. 13. Ny SS 134203 - lågalkaliska cement Nya preciseringar när det gäller lågalkaliska CEM II  I CEM II/A-S, CEM II/B-S, CEM II/A-V, CEM II/B-V bestäms alkalihalten på klinkern  I övriga LA-cement på cementet  Tillverkaren har möjlighet att deklarera eget max-värde (lägre än standardens krav för aktuellt cement) på alkalihalten
  14. 14. Ny kategorisering av betongens omgivning m.a.p. risk för skadliga alkalisilikareaktioner I bilaga Q i SS 137003 (baserad på en CEN-rapport)  E1: Betongen är i huvudsak skyddad från utvändig fukt.  E2: Betongen utsätts för utvändig fukt.  E3: Betongen utsätts för utvändig fukt och ytterligare förvärrande faktorer, som tösaltning, frysning och upptining, omväxlande uppfuktning och torkning i marin miljö eller fluktuerande laster
  15. 15. E-kategorierna används för att ställa krav på ballast  E1: Inga särskilda krav  E2 och E3:  Kvantitativ petrografisk beskrivning enligt RILEM AAR-1 eller likvärdig metod krävs  Beroende på utfallet av den petrografiska analysen och vilken E-kategori det är fråga om utreds ballasten vidare
  16. 16. Om det finns högreaktiva mineral .. ..som flinta, opal eller dylikt ska ballastens alkalireaktiviteten utredas. (Oberoende av halt!) Provning med NT Build 295 rekommenderas Gäller för både E2 och E3.
  17. 17. Om det finns mer än 15 % långsamt eller potentiellt reaktiva mineral.. ...ska alkalireaktiviteten utredas. Rekommendation för utredningen: Steg 1: Provning med RILEM AAR-2 (bruksprismor) (Om ballasten klarar den provningen är den OK, annars steg 2) Steg 2: Provning med RILEM AAR-3 (betongprismor) (Om ballasten klarar den provningen är den OK)
  18. 18. Undantag från provning/utredning i E2 Om alkalihalten i betongen < 3% kg/m3 eller om CEM II - LA eller CEM III - LA (enl. SS 134203) används Gäller endast E2 (inte E3) Gäller endast vid långsamt eller potentiellt reaktiva mineral (inte vid högreaktiva)
  19. 19. Om inte ballasten klarar provningarna..... ....kan den aktuella betongen provas! (metod enl. CBI rapport 4:92 eller en som är likvärdig) Öppnar för att ta fram en betongsammansättning som minskar risken för skadliga alkalisislikareaktioner, t.ex. kan tillsatsmaterialens hämmande effekt tillgodogöras.
  20. 20. Nya möjligheter att använda ballast av återvunna material
  21. 21. Tre typer av ballast av återvunna material  Ballast återvunnen ur färsk restbetong ...som tvättats ur färsk betong från den egna produktionen  Ballast från krossad restbetong ...av betong från den egna produktionen och som inte använts i byggnadsverk Ballast av återvunna rivningsmaterial ....av återvunna byggnadsmaterial som använts i byggnadsverk
  22. 22. Användning av ballast av restbetong  Upp till 5 % av all ballast får alltid utgöras av ballast av restbetong (färsk eller krossad)  Vill man använda mer än 5 % ballast återvunnen ur färsk restbetong ska den sorteras och uppfylla ballastkraven i SS-EN 12620  Vill man använda mer än 5 % ballast av krossad restbetong ska reglerna för ballast av återvunna rivningsmaterial tillämpas.
  23. 23. Regler för användning av ballast av återvunna rivningsmaterial i SS 137003  Bygger på rekommendationer i SS-EN 206  Kvalitetskrav på två nivåer, typ A och B;  ingående bestånddelar (andel betongmaterial, stenmaterial, tegelmaterial etc), renhet, densitet mm Ex: I typ A ska minst 95 % komma från betong och stenmaterial, ugnstorr partikeldensitet > 2100 kg/m3
  24. 24. Användning- ballast av återvunna rivningsmaterial OBS - andel av den grova ballasten!
  25. 25. Fler möjligheter att påvisa ballastens frostresistens  Stegvisa krav  Steg 1: Vattenabsorption ≤ 1 %  Steg 2: Provning av ballastens frostresistens  I XF1 och XF3 enligt SS-EN 1367-1 (utan salt)  I XF2 och XF4 enligt SS-EN 1367-6 (med salt) (Gäller enbart för Dmax > 4 mm)
  26. 26. När kan vi nu börja använda oss av alla dessa möjligheter? SS-EN 206 gavs ut på engelska i december 2013 SS 137003 har nu godkänts av nämnden för svensk standard - ska nu bara korrekturläsas och ges ut SS-EN 206 är översatt och kommer snart ut i en svensk version ....................men..........................
  27. 27.  Betongcertifierare ska ackrediteras för de nya standarderna  Först därefter kan betongtillverkare certifieras för att tillverka efter dem  Regelverk och AMA ska uppdateras till de nya standarderna så att man kan börja upphandla efter dem  I praktiken kommer de inte att kunna börja tillämpas förrän tidigast framåt hösten  Många projekt är upphandlade på SS-EN 206-1:2001 och SS 137003:2008 - dessa kommer att leva kvar parallellt ett bra tag
  28. 28. Tack för uppmärksamheten!

×