Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Nytt om standarder och regelverk, del 2 - Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet.

562 views

Published on

Nytt om standarder och regelverk - del 2. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på Betongdagen den 13 oktober 2016 i Stockholm.

Published in: Technology
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Nytt om standarder och regelverk, del 2 - Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet.

  1. 1. Betongbyggnadsdagen 13 okt. 2016 Nytt om standarder och regelverk - del 2 Elisabeth Helsing, CBI
  2. 2. EPCC - vad är det? Nya "miljöklasser" med avseende på ASR Axplock av nyheter som berör betong i Boverkets regelverk
  3. 3. EPCC Bakgrund Enligt SS-EN 206: Om slagg eller flygaska ingår ett cement, likställs det i beständighetssammanhang med portlandcement Om slagg eller flygaska tillsätts vid blandningen av betongen så måste dess verkan nedräknas genom användning av en k-faktor (< 1) Orättvist?!
  4. 4. Slaggs och flygaskas effektivitet vid iblandning i betongblandaren Sedan tidigare k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206 Förhöjda k-värden enligt SS 137003 Nu en tredje möjlighet Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer enligt SS 137003 (EPCC)
  5. 5. k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206 Värden: Flygaska 0,4 Slagg 0,6 Dessa k-värden får tillämpas för all slagg och flygaska som uppfyller sina respektive produktstandarder i kombination med alla CEM I och CEM II/A Förhöjda k-värden enligt SS 137003 Värden: Flygaska 0,5 Slagg 0,8 Gäller bara när ett visst CE-märkt cement kombineras med en viss CE- märkt flygaska eller slagg, Tilläggskrav : • Högre aktivitetsindex • Regelbunden provning (1 g/månad),övervakande provning 3 ggr/år
  6. 6. Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer, EPCC Nytt koncept infört i SS-EN 206 - men om och hur det får tillämpas bestäms nationellt Provning ska visa att en kombination av en viss CE-märkt flygaska/slagg och ett visst CE-märkt cement uppfyller samma krav som ett ordinärt cement med samma material som huvudbeståndsdelar och med samma proportioner. Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta cement Motsvarar att k-värdet sätts till 1
  7. 7. Det svenska EPCC-konceptet (enligt SS 137003, Bilaga O & P) Innehåller två faser: Fas 1: Gränser för tillåtna proportioner av flygaska/slagg relativt det aktuella cementet fastställs initiellt och valideras minst vartannat år. Fas 2: Fortlöpande verifiering av vid betongtillverkningen använda bindemedelskombinationer (egenkontroll) Både fastställandet och egenkontrollen kan utföras av olika aktörer I samtliga fall är ett certifieringsorgan inblandat - men på olika sätt!
  8. 8. Några möjliga varianter:  Ett certifieringsorgan sköter både fastställandet och den fortlöpande verifieringen.  Ett certifieringsorgan (ackr. för cement, slagg eller flygaska) kan göra fastställandet, men sedan kan betongtillverkaren eller bindemedelstillverkaren själv sköta den fortlöpande verifieringen av använda "BK", övervakade av "sitt" certifieringsorgan.  En tillverkare sköter både fastställandet och den fortlöpande verifieringen, övervakade av ett certifieringsorgan Modulerna i fas 1 kan kombineras fritt med modulerna i fas 2
  9. 9. Benämning på bindemedelskombinationer  Rekommenderade benämningar enligt SS137003, bilaga P, Tabell P.3 a. Bindemedels- kombination Motsvarar Andel tillsatsmaterial a) BK II/A-S CEM II/A-S 6 till 20 % GGBS (S) BK II/B-S CEM II/B-S 21 till 35 % GGBS(S) BK III/A CEM III/A 36 till 65 % GGBS (S) BK III/B CEM III/B 66 till 80 % GGBS (S) BK III/C CEM III/C 81 - 95 % GGBS (S) BK II/A-V CEM II/A-V 6 till 20 % flygaska (V) BK II/B-V CEM II/B-V 21 till 35 % flygaska (V) BK II/B-M CEM II/B-M totalt 21 till 35 % av minst två av materialen flygaska (V), GGBS (S)
  10. 10. Varning för förväxling! I SS-EN 206 nämns dessutom ytterligare två koncept: Likvärdig prestanda hos betong (ECPC) och likvärdig beständighet hos betong (likvärdighet påvisas genom funktionsprovning av betongens egenskaper) Båda dessa koncept kräver fastställande av en nationell referensbetong för varje exponeringsklass. Sådana har inte fastställts i Sverige och koncepten är därför inte möjliga att använda här
  11. 11. KARAKTERISERING AV MILJÖN MED HÄNSYN TILL RISK FÖR ALKALISISLIKAREAKTIONER (ASR)
  12. 12. Tre nivåer E1: Torr omgivning skyddad från utvändig fukt E2: Utsatt för utvändig fukt. E3: Utsatt för utvändig fukt plus förvärrande faktorer som - tösalter eller salt från havsvatten - frysning/upptining i vått tillstånd - förhöjda temperaturer i vått tillstånd Återfinns i bilaga Q i SS 137003, baseras på en CEN-rapport 
  13. 13. Krav på undersökning av ballast olika i E1 till E3 (1) E1: Inga särskilda krav E3: Först: Kvantitativ petrografisk undersökning, typ RILEM AAR-1 Därefter ... Alt 1: .....om det finns högreaktiva mineral, krävs ytterligare utredning/provning oberoende av halt (NT Build 295 rek.) Alt 2: ....om det finns mer än 15 % långsamt eller potentiellt reaktiva mineral krävs ytterligare utredning/provning (Rilem AAR-2 eller AAR-3 rek)
  14. 14. Krav på undersökning av ballast olika i E1 till E3 (2) E2: Alt 1: Samma krav som för E3 Alt 2: Om alkalihalten i betongen < 3% kg/m3 eller om CEM II - LA eller CEM III - LA används krävs inte utredning/provning Dock, undantaget gäller endast vid långsamt eller potentiellt reaktiva mineral (inte vid högreaktiva) och endast i E2, inte E3
  15. 15. Boverkets EKS 2015:6 Ett axplock av några faktiska ändringar
  16. 16. Regler vid ändring "Nybyggnadskrav" gäller i princip också vid ändring på ändrad/ombyggd del Men det krävs möjlighet till avsteg från egenskapskraven med hänsyn till varsamhetskrav och hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning Dock, anpassningar av kraven får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet! Krav på förundersökning, bl.a. med hänsyn till kulturvärden
  17. 17. Val av utförandeklass (=kontrollnivå vid utförande av betongkonstruktioner) Förr: Minimikrav = utförandeklass 2 för bärandekonstruktioner Nu : Utförandekontrollen bör stå i proportion till: • konsekvenserna av bristande bärförmåga • större omfattning vid allvarligare konsekvenser eller risk för bristfälligt utförande eller svårutförbara detaljer • detaljer som är svåra att utföra bör särskilt kontrolleras • indelningen i säkerhetsklasser, geotekniska klasser och konsekvensklasser bör vara vägledande
  18. 18. Övrigt..... Krav på dokumenterad beskrivning av den lastbärande konstruktionen Lättnader när det gäller sprickarmering och minimiarmering Rättelser Förtydliganden Regler om broar borttagna
  19. 19. Tack för uppmärksamheten!

×