51. Principer för design
Kontraster (storlekar på bilder, motivavstånd, svärta i
typografi)
Fokus (vart på sidan ska ögat dras?)
Läsordning
Ingångar
Läsbeslut (vad ska jag läsa, vad ska jag inte läsa?)
Grid
En stor, flera små
Allt som kommer med i tidningen är viktigt, det gör inte att
allt ska vara lika stort
Att dra på saker hjälper läsaren att välja.
Urval = redaktionens urval. Ta det ansvaret på allvar. Urvalet
är en del av värdet. Papperstidningar har en sistasida.
52. Digital design
Lätt att förstå, don’t make me think
Funktion före estetik
Dela socialt
Redaktionellt urval plus mottagarens urval
53. I händerna
på teknikerna
Design på papper är jätteenkelt. Starta indesign,
gör en mall, producera, reproducera.
Digitalt kräver ett systembygge, man är beroende
av tekniker, förändringar kan kräva insatser på
grundläggande nivå.
För tryckkonsten tog det från 1400-talet fram till
1999 innan vi blev oberoende av grafikerna. Hur
lång tid tar det innan vi blir oberoende av
programmerarna? Antagligen rätt länge!
54. Vad är på gång?
Med hjälp av Anders Enström (konsult),
Benjamin Peetre (Sydsvenskan) och John
Hällström (UNT).
55. Layoutstyrd
produktion
Fler sidor ser likadana ut. Hög produktivitet
kräver enhetliga textlängder. Tidningens design
är ihopflätad med redaktionella system,
arbetssätt och organisation.
Presentationsbesluten tas tidigare på dagen än
tidigare. Nattredigerarna har blivit färre.
56. Nyhetsform influeras
av magasin
Större skillnad på webb (nyheter, interaktivitet,
rörligt) och papper (fördjupning, förklaring och
förhandsmaterial). Då behöver pappers-
tidningarna bredda sin design och anamma mer
av magasinsform (gäller i högre grad storstad/
riks än mer lokala tidningar).
57. Toleransen låg för
dålig disposition
Det krävs ökad variation, fler ingångar, fler
textformer, mer grafik.
58. Det egna materialet
lyfts fram mer
Hårdare urval, bättre profilering och
presentation av egna nyheter.
Pliktbevakning försvinner mer och mer.
59. Journalisterna är i
händerna på tekniker
För 20 år sedan var journalisterna i händerna på
de som kunde tekniken: Grafikerna. På samma
sätt är det idag, journalisterna är i händerna på
de som kan tekniken på webben. Om man vill
ägna sig åt design framöver ska man lära sig
webbteknik (css, flash, gränssnitts-
programmering och liknande).
60. Medier läses olika i
olika generationer
Papperstidningsläsarna blir äldre och
konsumerar medier på samma sätt som de
gjorde för 20–30 år sedan.
Svårare att hitta rätt utvecklingstakt, att kännas
tillräckligt modern utan att skrämma bort de
lojala läsarna.
71. Lagom stor?
Mobilen
+ Alltid med
– Liten skärm, svårt att få överblick
Datorn
+ Stor skärm
– Tung (men har flyttat in i vardagsrummet)
Läsplatta? Ytterligare en teknisk pryl att bära?
Nej tack. Låt mobil och dator konvergera...
74. Affärsmodell sökes
Affärsmodell saknas för digital journalistik.
Det är papperstidningarna som drar in pengar.
Joakim Jardenberg: HD behöver ha dit
besökarna 7 gånger så ofta och dra in 7 gånger
mer annonspengar per besök för att nå upp till
samma omsättning på webben (Total
omsättning ca 500 Mkr per år)
75. Ta betalt på webben?
Het diskussion just nu.
Wall Street Journal: Läs tre grejer gratis per
månad. Registrera dig och läs 10. Prenumerera
och läs så mycket du vill.
Svårt att ta betalt för saker som också finns
gratis.
Vilken bekvämlighet vill vi betala för?
76. Journalistik
är affärer
Om man ska hänga med när det gäller
tidningarnas framtid och journalistikens framtid
måste man vara insatt i hur affärsmodellerna
fungerar och utvecklas. Annars förstår man inte
vad som händer.
78. Falanger
Det börjar likna ett skyttegravskrig mellan en
TU-falang som hävdar att papperstidningarna
står sig bra och en sociala medier-falang som
menar att papperstidningarna är borta om några
år.