SlideShare a Scribd company logo
1 of 1
Download to read offline
Referat - Skatteväxling i vägtrafiken
Transportforum 2012, Session 45, 12 januari
Transportsektorn står inför stora utmaningar när miljökrav såväl som krav på ökad säkerhet,
tillgänglighet och utnyttjande av resurser kontinuerligt skärps. Hur ekonomiska styrmedel ska utformas
för att möta dessa skärpta krav inom vägtrafiken är ett återkommande inslag i diskussionerna inom
svensk transportpolitik. God kunskap om vilka svårigheter som behöver hanteras då ett styrmedel
växlas mot ett annat kan underlätta genomförandet och minska eventuella oönskade effekter vid
skatteväxlingar. Studien är genomförd inom ramen för det virtuella forskningscentrumet TTS
(Transport Telematics R&D Group Sweden). Projektet består av två delar och svarar i sin helhet
specifikt mot ett av de konkretiserade behov som definieras avseende ekonomiska styrmedel
(sanktions- och belöningssystem) i Trafikverkets måldokument för FUD inom ITS. Det andra
delprojektet genomförs av Linköpings Universitet som även är projektledare för huvudprojektet.
I denna studie studeras skatteväxling i vägtrafiken och med skatteväxling avses att en eller flera
skatter tas bort och ersätts av en eller flera andra skatter. Studien behandlar skatterna och avgifterna
samt premier som ingår på samma sätt, d.v.s. bortser från lagliga och/eller administrativa regler.
Syftet med studien är att analysera vilka svårigheter och oönskade effekter som kan uppstå då ett
ekonomiskt styrmedel växlas mot ett annat inom vägtrafiken samt hur dessa svårigheter kan hanteras.
I en omfattande kartläggning av genomförda eller planerade skatteväxlingar, främst europeiska,
beskrivs erfarenheter och lärdomar i avseende att uppfylla studiens syfte samt bygga en
kunskapsgrund inför analys.
Målet har varit att för ett antal skatteväxlingsscenarion (växling av ekonomiska styrmedel) utforma
rekommendationer som syftar till att hantera de svårigheter och oönskade effekter som kan uppstå.
Fyra möjliga scenarion för skatteväxlingar i Sverige har valts ut med hänsyn till aktuella fråge-
ställningar inom svensk transportpolitik. Analysen har skett i flera steg och de rekommendationer som
studien har resulterat i är utformade efter de specifika scenarierna och baseras på erfarenheter från
studerade skatteväxlingar. I en mer övergripande analys diskuteras rekommendationer på en mer
generell nivå.
För flera av de definierade scenarierna rekommenderas succesiv växling för att marknaden och
användare skall ha möjlighet att anpassa sig till det nya systemet. Detta ger även möjlighet till
justering av skattenivån efter hand. Vidare gäller även att oavsett styrmedel som växlas så skapar en
precis utformning flexibilitet som ökar möjligheterna att kommunicera styrmedlet, justera det efter hand
samt att kombinera det med andra styrmedel. För att uppnå önskad effekt krävs oftast kombination av
olika typer av styrmedel i paket
Avtal mellan de aktörer som hanterar olika delar av skatteväxlingen förenklar genomförandet; risker
minimeras om ansvar och roller är tydligt definierade. Vid införande av ett tekniskt system bör tekniken
testas utförligt innan införande. Acceptans och förankring genom dialog med intressenter är en
förutsättning. Generellt finns en högre acceptans för premier och förmåner jämfört med skatter och
avgifter. Användarens tidsperspektiv i förhållande till målet på lång sikt måste beaktas så att
styrmedlet blir förutsägbart för användaren.
Skattens spännvidd kommunicerar syftet med styrmedlet och påverkar styreffekten. Om skillnaderna
mellan olika nivåer i systemet utformas som incitament (bonus) kan styreffekten bli stor samtidigt som
acceptansen bland användare tenderar att öka.
Studien presenterar utöver syfte och mål; kartläggning, analys och rekommendationer samt slutsatser,
en bild av ekonomiska styrmedel och hur de kan samverka inom vägtrafiken. Området är komplext
och svårigheter att kommunicera information och att hålla isär begreppen kan uppstå. Denna studie
gör inte anspråk på att ge svar på alla de frågor som kan tänkas uppstå vid skatteväxling inom
vägtrafiken, men kan ge en bild av det komplexa system som växlingen skall ta hänsyn till och vilka
svårigheter som kan uppstå och vad som kan behöva hanteras.

                                                                                   Marie Karlsson, Sweco
                                                                                 marie.karlsson@sweco.se
                                                                                              08-695 59 72

More Related Content

Similar to Session 45 Marie Karlsson

Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...
Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...
Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...michel_gabrielsson
 
Session 52 Andreas Larsson
Session 52 Andreas LarssonSession 52 Andreas Larsson
Session 52 Andreas LarssonAndreas76
 
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressiv
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressivHanna Ahola_Är bensinskatten regressiv
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressivHanna Ahola
 
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13Bengt Ardenvik
 
55643_fakta-och-trender-mot-2050
55643_fakta-och-trender-mot-205055643_fakta-och-trender-mot-2050
55643_fakta-och-trender-mot-2050Caroline Hofvenstam
 
CAK en modell för att integrera affärsverksamhet och it
CAK    en modell för att integrera affärsverksamhet  och it CAK    en modell för att integrera affärsverksamhet  och it
CAK en modell för att integrera affärsverksamhet och it Tor Sjöberg
 
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorVNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorDaniel Jafari
 
Varför är nyttorealisering viktigt?
Varför är nyttorealisering viktigt? Varför är nyttorealisering viktigt?
Varför är nyttorealisering viktigt? E-delegationen
 
Session 28 Caroline Ljungberg
Session 28 Caroline LjungbergSession 28 Caroline Ljungberg
Session 28 Caroline Ljungbergcarolineljungberg
 
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
 
Björn hasselgren session 47 2012
Björn hasselgren session 47 2012Björn hasselgren session 47 2012
Björn hasselgren session 47 2012Hasselgren-B
 
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISE
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISENationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISE
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISEMona Jonsson
 

Similar to Session 45 Marie Karlsson (20)

Session 47 Åsa Ersson
Session 47 Åsa ErssonSession 47 Åsa Ersson
Session 47 Åsa Ersson
 
Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...
Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...
Transportforum 2012 session 80 vidareutvecklad miljöbedömningsmetod för långs...
 
Session 41 Madelene Håkansson
Session 41 Madelene HåkanssonSession 41 Madelene Håkansson
Session 41 Madelene Håkansson
 
Session 52 Andreas Larsson
Session 52 Andreas LarssonSession 52 Andreas Larsson
Session 52 Andreas Larsson
 
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressiv
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressivHanna Ahola_Är bensinskatten regressiv
Hanna Ahola_Är bensinskatten regressiv
 
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13
Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13
 
55643_fakta-och-trender-mot-2050
55643_fakta-och-trender-mot-205055643_fakta-och-trender-mot-2050
55643_fakta-och-trender-mot-2050
 
Session 68 Lena Nilsson
Session 68 Lena NilssonSession 68 Lena Nilsson
Session 68 Lena Nilsson
 
Doc In Svedese
Doc In SvedeseDoc In Svedese
Doc In Svedese
 
CAK en modell för att integrera affärsverksamhet och it
CAK    en modell för att integrera affärsverksamhet  och it CAK    en modell för att integrera affärsverksamhet  och it
CAK en modell för att integrera affärsverksamhet och it
 
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagorVNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
VNR_2.0_Huvudrapport och bilagor
 
Varför är nyttorealisering viktigt?
Varför är nyttorealisering viktigt? Varför är nyttorealisering viktigt?
Varför är nyttorealisering viktigt?
 
Session 28 Caroline Ljungberg
Session 28 Caroline LjungbergSession 28 Caroline Ljungberg
Session 28 Caroline Ljungberg
 
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
 
Consultancy 2015
Consultancy 2015Consultancy 2015
Consultancy 2015
 
Session 6 Lena Wieweg
Session 6 Lena WiewegSession 6 Lena Wieweg
Session 6 Lena Wieweg
 
Session 41 Björn Wendle
Session 41 Björn WendleSession 41 Björn Wendle
Session 41 Björn Wendle
 
Björn hasselgren session 47 2012
Björn hasselgren session 47 2012Björn hasselgren session 47 2012
Björn hasselgren session 47 2012
 
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISE
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISENationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISE
Nationella satsningar e-hälsa, Dag Forsén, RISE
 
Service Innovation Sweden 2015
Service Innovation Sweden  2015Service Innovation Sweden  2015
Service Innovation Sweden 2015
 

Session 45 Marie Karlsson

  • 1. Referat - Skatteväxling i vägtrafiken Transportforum 2012, Session 45, 12 januari Transportsektorn står inför stora utmaningar när miljökrav såväl som krav på ökad säkerhet, tillgänglighet och utnyttjande av resurser kontinuerligt skärps. Hur ekonomiska styrmedel ska utformas för att möta dessa skärpta krav inom vägtrafiken är ett återkommande inslag i diskussionerna inom svensk transportpolitik. God kunskap om vilka svårigheter som behöver hanteras då ett styrmedel växlas mot ett annat kan underlätta genomförandet och minska eventuella oönskade effekter vid skatteväxlingar. Studien är genomförd inom ramen för det virtuella forskningscentrumet TTS (Transport Telematics R&D Group Sweden). Projektet består av två delar och svarar i sin helhet specifikt mot ett av de konkretiserade behov som definieras avseende ekonomiska styrmedel (sanktions- och belöningssystem) i Trafikverkets måldokument för FUD inom ITS. Det andra delprojektet genomförs av Linköpings Universitet som även är projektledare för huvudprojektet. I denna studie studeras skatteväxling i vägtrafiken och med skatteväxling avses att en eller flera skatter tas bort och ersätts av en eller flera andra skatter. Studien behandlar skatterna och avgifterna samt premier som ingår på samma sätt, d.v.s. bortser från lagliga och/eller administrativa regler. Syftet med studien är att analysera vilka svårigheter och oönskade effekter som kan uppstå då ett ekonomiskt styrmedel växlas mot ett annat inom vägtrafiken samt hur dessa svårigheter kan hanteras. I en omfattande kartläggning av genomförda eller planerade skatteväxlingar, främst europeiska, beskrivs erfarenheter och lärdomar i avseende att uppfylla studiens syfte samt bygga en kunskapsgrund inför analys. Målet har varit att för ett antal skatteväxlingsscenarion (växling av ekonomiska styrmedel) utforma rekommendationer som syftar till att hantera de svårigheter och oönskade effekter som kan uppstå. Fyra möjliga scenarion för skatteväxlingar i Sverige har valts ut med hänsyn till aktuella fråge- ställningar inom svensk transportpolitik. Analysen har skett i flera steg och de rekommendationer som studien har resulterat i är utformade efter de specifika scenarierna och baseras på erfarenheter från studerade skatteväxlingar. I en mer övergripande analys diskuteras rekommendationer på en mer generell nivå. För flera av de definierade scenarierna rekommenderas succesiv växling för att marknaden och användare skall ha möjlighet att anpassa sig till det nya systemet. Detta ger även möjlighet till justering av skattenivån efter hand. Vidare gäller även att oavsett styrmedel som växlas så skapar en precis utformning flexibilitet som ökar möjligheterna att kommunicera styrmedlet, justera det efter hand samt att kombinera det med andra styrmedel. För att uppnå önskad effekt krävs oftast kombination av olika typer av styrmedel i paket Avtal mellan de aktörer som hanterar olika delar av skatteväxlingen förenklar genomförandet; risker minimeras om ansvar och roller är tydligt definierade. Vid införande av ett tekniskt system bör tekniken testas utförligt innan införande. Acceptans och förankring genom dialog med intressenter är en förutsättning. Generellt finns en högre acceptans för premier och förmåner jämfört med skatter och avgifter. Användarens tidsperspektiv i förhållande till målet på lång sikt måste beaktas så att styrmedlet blir förutsägbart för användaren. Skattens spännvidd kommunicerar syftet med styrmedlet och påverkar styreffekten. Om skillnaderna mellan olika nivåer i systemet utformas som incitament (bonus) kan styreffekten bli stor samtidigt som acceptansen bland användare tenderar att öka. Studien presenterar utöver syfte och mål; kartläggning, analys och rekommendationer samt slutsatser, en bild av ekonomiska styrmedel och hur de kan samverka inom vägtrafiken. Området är komplext och svårigheter att kommunicera information och att hålla isär begreppen kan uppstå. Denna studie gör inte anspråk på att ge svar på alla de frågor som kan tänkas uppstå vid skatteväxling inom vägtrafiken, men kan ge en bild av det komplexa system som växlingen skall ta hänsyn till och vilka svårigheter som kan uppstå och vad som kan behöva hanteras. Marie Karlsson, Sweco marie.karlsson@sweco.se 08-695 59 72