SlideShare a Scribd company logo
1 of 15
Mellan barn och vuxen 2
Killar och tjejers underliv
Kärt barn har många namn…
Penis – bra namn att använda i
klassrummet
Det finns många andra namn för penis,
fundera över vilken känsla namnen
förmedlar. Se om du kan komma på
fler namn…
• Kuk
• Balle
• Snopp
• Pille
• Snorre
• Stock
Slida – bra namn att använda i
klassrummet
Det finns många andra namn för slida,
fundera över vilken känsla namnen
förmedlar. Se om du kan komma på
fler namn…
• Fitta
• Vagina
• Snippa
• Mus
• Grottan
• Kissimurran
Killars underliv
Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för penisar. En del är smala,
andra tjocka en del längre och vissa är böjda. Det är mer vanligt att en
penis är lite sned än helt rak. Förutom form så kan även färgen variera, en
del kan vara mörkare andra ljusare, en del kan prickiga och vissa mer hår
än andra. Få penisar är den andra lik.
Just storleken på penis är något som killar oroar sig för. Spelar storleken
någon roll? Nej egentligen inte för vad man gillar skiljer sig från person till
person och man kan ha sex på många olika sätt och ställningar.
Hur är killars underliv uppbyggt?
Yttre delar
• Penis
• Ollon
• Pung
Inre delar
• Testiklar
• Bitestiklar
• Sädesledare
• Sädesblåsa
Tjejers underliv
Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för våra könsorgan.
Hur en slida ser ut varierar från tjej till tjej. En del har stora
blygläppar andra mindre. Blygläpparna kan ha olika färg och
de kan variera i form. Det kan finnas mer eller mindre hår.
Slidor ser olika ut och det är helt normalt.
Hur är tjejers underliv uppbyggt
Yttre delar
• Venusberg
• Blygläppar
• klitoris
Inre delar
• Slidan
• Livmoder
• Äggledare
• Äggstockar
Hygien
Både för killar och tjejer är hygien viktigt men när det kommer
till att tvätta våra könsorgan räcker det oftast med bara
vatten.
Använder du tvål finns det risk att slemhinnor torkar och att det
kan börja klia.
Det finns tvål som är anpassad för underliv men som sagt oftast
räcker det med ljummet vatten.
Inne i slidan håller kroppen själv rent så där ska du inte tvätta.
Mer om killars underliv
• Svällkroppar – i penis finns tre
svällkroppar. När dessa fylls med blod så
sväller dom och penis blir styv.
Svällkropparna kan variera lite och därför
blir ofta penis sned vid erektion, stånd.
• Ollonet – sitter längst ut på penis och är
en känslig för stimulering.
• Förhud – hud längst ut på penis som
skyddar ollonet. Hos vissa kan förhuden
vara så trång att ollonet inte kan komma
fram och då brukar man operera genom
att göra öppningen större. Enligt vissa
traditioner är det brukligt att förhuden
tas bort helt och detta kallas för
omskärelse. Denna omskärelse påverkar
inte den sexuella förmågan.
• Strängen – på undersidan av ollonet
finns det en kort sträng. Strängen är
inte lika töjbar som andra delar och
det kan därför hända att det blir små
sprickor i den. Det är inte farligt men
kan göra ont.
• Pungen – den är som en påse som
hänger under penisen och i den finns
testiklar och bitestiklar. Pungen är
väldigt elastisk och påverkas av
temperaturen. Är det kallt drar
pungen ihop sig för att skydda
testiklarna från kyla, är det varmt blir
pungen slapp och hängig för att
lättare kylas av.
• Testiklar – här bildas spermierna.
• Bitestiklar – här mognar
spermierna och förvaras.
• Sädesledare – rör som går mellan
bitestiklar och urinröret
• Urinröret – är kopplat till både
urinblåsan och sädesledarna och
det är ur urinröret som både kiss
och sperma kommer ut.
• Sädesblåsor – två blåsor som sitter på
sädesledare och här bildas sädesvätska
som är en del av sperma.
• Prostatan – är en körtel som sitter under
urinblåsan och här bildas en vätska som
är en del av sperma. Det finns en form
av cancer som sätter sig på prostatan
och det är bra att undersöka sig om man
känner obehag och tryck runt
urinblåsan.
• Spermier – manliga könsceller. Vid en
utlösning brukar det finnas runt 300
miljoner spermier. Spermierna tar inte
slut utan det bildas nya hela tiden i
testiklarna.
• Sperma – är en blandning av spermier
och de vätskor som kommer från
sädesblåsorna och prostatan.
Mer om tjejers underliv
• Venusberget – är som en liten kulle
ovanför blygläpparna men under
magen. Venusberget består av
fettvävnad och varierar i storlek från
tjej till tjej. Detta område är ofta
hårbeväxt.
• Yttre blygläpparna – skyddar slidan
från smuts och bakterier. Varierar
ofta i utseende och storlek från tjej
till tjej. Hårväxt på utsidan.
• Inre blygläpparna – skyddar slidan
från smuts och bakterier. Sitter
innanför de yttre blygläpparna.
Varierar ofta i storlek och färg från
tjej till tjej och storleken på höger och
vänster kan vara olika hos samma
person. Ingen hårväxt. Fylls med blod
och svullnar vid sexuell upphetsning.
• Klitoris – sitter i toppen under de
inre blygläpparna och är känslig
för beröring. Klitoris är fylld med
nerver och består av svällkroppar
och blodkärl som gör att klitoris
svullnar vid upphetsning. Den del
som syns är bara toppen eller
ollonet av klitoris. Det mesta av
klitoris finns inne i kroppen och
hela klitoris kan vara upp till ca 10
cm lång.
• Slidan – kan liknas vid en ca 10
cm lång kanal som på insidan är
täckt av slemhinnor. Slidans
väggar är veckade så att kanalen
kan bli större och den hålls fuktig
av sekret från livmoderhalsen
• Livmodertappen – sitter i
slutet av slidan och är
ingången till livmodern. Den är
som en mjuk topp med ett hål
i mitten. Det är i detta hål som
spermier tar sig in i livmodern
och obefruktade ägg (mens)
kommer ut.
• Livmoderhalsen – hålet och
den gång som finns i
livmodertappen kallas för
livmoderhalsen och det är här
som mycket av det
slem/sekret som håller slidan
fuktig och hal bildas.
• Äggledarna – går som två armar
från toppen av livmodern och är
till för att leda ägg från äggstock
till livmodern.
• Äggstockar – i slutet av varje
äggledare sitter äggstockar och
det är här som kvinnans
könsceller, äggen bildas. När man
föds finns det anlag ca miljonen
äggceller. En gång i månaden
mognar en av dessa och bildar ett
färdigt ägg. Varje månad släpps
detta ägg ut i form av mens.

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virusMalin Åhrby
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Väder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarVäder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarfrkannakarlsson123
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljusfrli0515
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckMagnus Andersson
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9pehar_s
 

What's hot (20)

Tryck
TryckTryck
Tryck
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Jord
JordJord
Jord
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virus
 
Väder och oväder
Väder och oväderVäder och oväder
Väder och oväder
 
Chemistry Basics
Chemistry BasicsChemistry Basics
Chemistry Basics
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Väder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarVäder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningar
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljus
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9
 

Viewers also liked

Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1joegro
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnadmasv1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Elevdemokrati sex och samlevnad
Elevdemokrati  sex och samlevnadElevdemokrati  sex och samlevnad
Elevdemokrati sex och samlevnadannawilhelmsson
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetmonkan1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg
 

Viewers also liked (9)

Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1Mellan barn och vuxen 1
Mellan barn och vuxen 1
 
Sex och samlevnad
Sex och samlevnadSex och samlevnad
Sex och samlevnad
 
Sex- och samlevnad
Sex- och samlevnadSex- och samlevnad
Sex- och samlevnad
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Elevdemokrati sex och samlevnad
Elevdemokrati  sex och samlevnadElevdemokrati  sex och samlevnad
Elevdemokrati sex och samlevnad
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandet
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 

More from joegro

äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2joegro
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1joegro
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagjoegro
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1joegro
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1joegro
 

More from joegro (9)

äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1äMnen omkring oss grund 1
äMnen omkring oss grund 1
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddag
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1
 

Mellan barn och vuxen 2 underliv

  • 1. Mellan barn och vuxen 2 Killar och tjejers underliv
  • 2. Kärt barn har många namn… Penis – bra namn att använda i klassrummet Det finns många andra namn för penis, fundera över vilken känsla namnen förmedlar. Se om du kan komma på fler namn… • Kuk • Balle • Snopp • Pille • Snorre • Stock Slida – bra namn att använda i klassrummet Det finns många andra namn för slida, fundera över vilken känsla namnen förmedlar. Se om du kan komma på fler namn… • Fitta • Vagina • Snippa • Mus • Grottan • Kissimurran
  • 3. Killars underliv Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för penisar. En del är smala, andra tjocka en del längre och vissa är böjda. Det är mer vanligt att en penis är lite sned än helt rak. Förutom form så kan även färgen variera, en del kan vara mörkare andra ljusare, en del kan prickiga och vissa mer hår än andra. Få penisar är den andra lik. Just storleken på penis är något som killar oroar sig för. Spelar storleken någon roll? Nej egentligen inte för vad man gillar skiljer sig från person till person och man kan ha sex på många olika sätt och ställningar.
  • 4. Hur är killars underliv uppbyggt? Yttre delar • Penis • Ollon • Pung Inre delar • Testiklar • Bitestiklar • Sädesledare • Sädesblåsa
  • 5. Tjejers underliv Våra kroppar ser olika ut och det gäller även för våra könsorgan. Hur en slida ser ut varierar från tjej till tjej. En del har stora blygläppar andra mindre. Blygläpparna kan ha olika färg och de kan variera i form. Det kan finnas mer eller mindre hår. Slidor ser olika ut och det är helt normalt.
  • 6. Hur är tjejers underliv uppbyggt Yttre delar • Venusberg • Blygläppar • klitoris Inre delar • Slidan • Livmoder • Äggledare • Äggstockar
  • 7. Hygien Både för killar och tjejer är hygien viktigt men när det kommer till att tvätta våra könsorgan räcker det oftast med bara vatten. Använder du tvål finns det risk att slemhinnor torkar och att det kan börja klia. Det finns tvål som är anpassad för underliv men som sagt oftast räcker det med ljummet vatten. Inne i slidan håller kroppen själv rent så där ska du inte tvätta.
  • 8. Mer om killars underliv • Svällkroppar – i penis finns tre svällkroppar. När dessa fylls med blod så sväller dom och penis blir styv. Svällkropparna kan variera lite och därför blir ofta penis sned vid erektion, stånd. • Ollonet – sitter längst ut på penis och är en känslig för stimulering. • Förhud – hud längst ut på penis som skyddar ollonet. Hos vissa kan förhuden vara så trång att ollonet inte kan komma fram och då brukar man operera genom att göra öppningen större. Enligt vissa traditioner är det brukligt att förhuden tas bort helt och detta kallas för omskärelse. Denna omskärelse påverkar inte den sexuella förmågan.
  • 9. • Strängen – på undersidan av ollonet finns det en kort sträng. Strängen är inte lika töjbar som andra delar och det kan därför hända att det blir små sprickor i den. Det är inte farligt men kan göra ont. • Pungen – den är som en påse som hänger under penisen och i den finns testiklar och bitestiklar. Pungen är väldigt elastisk och påverkas av temperaturen. Är det kallt drar pungen ihop sig för att skydda testiklarna från kyla, är det varmt blir pungen slapp och hängig för att lättare kylas av.
  • 10. • Testiklar – här bildas spermierna. • Bitestiklar – här mognar spermierna och förvaras. • Sädesledare – rör som går mellan bitestiklar och urinröret • Urinröret – är kopplat till både urinblåsan och sädesledarna och det är ur urinröret som både kiss och sperma kommer ut.
  • 11. • Sädesblåsor – två blåsor som sitter på sädesledare och här bildas sädesvätska som är en del av sperma. • Prostatan – är en körtel som sitter under urinblåsan och här bildas en vätska som är en del av sperma. Det finns en form av cancer som sätter sig på prostatan och det är bra att undersöka sig om man känner obehag och tryck runt urinblåsan. • Spermier – manliga könsceller. Vid en utlösning brukar det finnas runt 300 miljoner spermier. Spermierna tar inte slut utan det bildas nya hela tiden i testiklarna. • Sperma – är en blandning av spermier och de vätskor som kommer från sädesblåsorna och prostatan.
  • 12. Mer om tjejers underliv • Venusberget – är som en liten kulle ovanför blygläpparna men under magen. Venusberget består av fettvävnad och varierar i storlek från tjej till tjej. Detta område är ofta hårbeväxt. • Yttre blygläpparna – skyddar slidan från smuts och bakterier. Varierar ofta i utseende och storlek från tjej till tjej. Hårväxt på utsidan. • Inre blygläpparna – skyddar slidan från smuts och bakterier. Sitter innanför de yttre blygläpparna. Varierar ofta i storlek och färg från tjej till tjej och storleken på höger och vänster kan vara olika hos samma person. Ingen hårväxt. Fylls med blod och svullnar vid sexuell upphetsning.
  • 13. • Klitoris – sitter i toppen under de inre blygläpparna och är känslig för beröring. Klitoris är fylld med nerver och består av svällkroppar och blodkärl som gör att klitoris svullnar vid upphetsning. Den del som syns är bara toppen eller ollonet av klitoris. Det mesta av klitoris finns inne i kroppen och hela klitoris kan vara upp till ca 10 cm lång. • Slidan – kan liknas vid en ca 10 cm lång kanal som på insidan är täckt av slemhinnor. Slidans väggar är veckade så att kanalen kan bli större och den hålls fuktig av sekret från livmoderhalsen
  • 14. • Livmodertappen – sitter i slutet av slidan och är ingången till livmodern. Den är som en mjuk topp med ett hål i mitten. Det är i detta hål som spermier tar sig in i livmodern och obefruktade ägg (mens) kommer ut. • Livmoderhalsen – hålet och den gång som finns i livmodertappen kallas för livmoderhalsen och det är här som mycket av det slem/sekret som håller slidan fuktig och hal bildas.
  • 15. • Äggledarna – går som två armar från toppen av livmodern och är till för att leda ägg från äggstock till livmodern. • Äggstockar – i slutet av varje äggledare sitter äggstockar och det är här som kvinnans könsceller, äggen bildas. När man föds finns det anlag ca miljonen äggceller. En gång i månaden mognar en av dessa och bildar ett färdigt ägg. Varje månad släpps detta ägg ut i form av mens.