2. Att mäta körkortstagares upplevda förarkompetens – Utveckling och utvärdering av ett självskattningsinstrument Anna Wänglund Umeå universitet 2011-01-13

3. Ny kursplan B Ny kursplan B för förarutbildning 2006 Mål om självvärdering av den egna förarkompetensen Hur ska man undersöka om dessa mål är uppfyllda? Ny provmodell för att implementera kursplan B – sammanhållet prov Mäta självvärdering i samband med provet

4. Vad ska mätas? Hur har man mätt bilförares syn på sin förarkompetens tidigare? Jämförelse med genomsnittsföraren Majoriteten tror att de är bättre än genomsnittet. Metodproblem – kan ej avgöra om förarna gör en realistisk skattning. Jämföra upplevd förarkompetens med faktisk förarkompetens. I provsituationen Alla provtagare får göra en självvärdering

5. Utveckling av ett självvärderingsinstrument Litteraturöversikt – begrepp om upplevd kompetens Utveckling och pilottestning av 2 instrument Analyser, revidering av instrument Det reviderade instrumentet – Self-efficacyScale for Driver Competence (SSDC) användes i försöksverksamheten för projekt utvecklad förarprov (PUF) 2006.

6. Procedur för självvärdering Provtagare som anmält sig till kunskapsprov och körprov besvarade självvärderingen på förarprovskontoret innan kunskapsprovet. 28 frågor om hur säker man är på att klara olika uppgifter i kunskapsprovet och körprovet – Fordonskännedom/manövrering, Miljövänlig körning, Trafikregler, Trafiksäkerhet, Personliga förutsättningar Efter körprovet jämförs självvärderingen med provprestationen inom de olika kompetensområdena för att se hur realistisk syn provtagarna har på sin förmåga

7. Utvärdering av instrumentets kvalitet Goda psykometriska egenskaper Stöd för begreppsvaliditet Mäter teoretisk och praktiskt upplevd förarkompetens Starka samband med Finsk skala för självvärdering Moderata samband med säkerhet att bli godkänd

8. Realistisk självvärdering? Provtagarnas självvärdering jämfördes med deras provprestation. En större andel än tidigare studier med genomsnittsföraren gör en realistisk skattning. Inga könsskillnader Inga åldersskillnader Trafikskoleelever mer realistiska bedömningar än privatister. Samma resultat i Finland, Nederländerna med liknande självskattningsinstrument.

9. Forskningens bidrag till fältet Jämföra självvärdering med externt mått på kompetens ger en annan bild av provtagarnas realism. Ger en annan bild av könsskillnader, åldersskillnader. Ett utprövat, validerat instrument för att mäta upplevd förarkompetens som kan användas inom förarprövning eller förarutbildning.

10. Hur kan instrumentet användas? Inom förarprövning: Självvärdering innan förarprov, jämföra självvärdering och provprestation och ge feedback om provtagarens kompetens och upplevda kompetens efter provet. Ge stöd för att motivera underkännande. Positiva erfarenheter i Finland av denna modell.

11. Hur kan instrumentet användas… Inom förarutbildning: Självvärdering inom förarutbildning. Instrumentet bygger på att man ska reflektera över sin kompetens i förhållande till att klara olika moment i provet – lämpligt i slutet av utbildningen? Ett komplement till andra metoder av självvärdering.

12. Hur går vi vidare? Det reviderade instrumentet kan användas i samband med körprovet. Kan användas för att undersöka hur realistisk syn körkortstagarna har på sin praktiska förarkompetens. Liknande instrument i Finland, Nederländerna. Självvärdering positivt för lärandet. Användningen av instrumentet en viktig del för att det ska fungera bra.

13. Viktiga utvecklingsområden Om självvärdering ska användas i samband med förarprovet: Kompetensen hos den som administrerar, poängsätter resultaten från instrumentet. Kräver utbildning av förarprövare. Riktlinjer för administration och poängsättning behövs. Riktlinjer för feedback. Hur ska resultatet tolkas? Vilken återkoppling ska ges? Användarkompetensen hos provtagarna – att göra en självvärdering av den egna kompetensen. Kunskap om innebörden i kompetensområden, kunskap om krav för godkänt.

14. Tack för uppmärksamheten! Anna Wänglund Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, beteendevetenskapliga mätningar Umeå universitet anna.wanglund@edmeas.umu.se