Fördelar med vaccination Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett vaccinationsprogram?

1. Vad har vi nått genom vaccination?
Fördelar med vaccination
Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett vaccinationsprogram?
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 1

2. Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett nationellt
vaccinationsprogram?
• Efter mat och rent vatten är vaccinationer
den viktigaste faktorn som påverkar hälsan
på global nivå.
• Som förebyggande åtgärd är vaccination en av de
mest kostnadseffektiva åtgärderna som kan ge
hälsa och upprätthålla den.
• Fördelarna med omfattande vaccinationer
framkommer både på individ- och
befolkningsnivå, förutom för den enskilda
individen är vaccinationerna viktiga för hela
samhället.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 2

3. Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett nationellt
vaccinationsprogram?
• Tidigare var infektionssjukdomar den
huvudsakliga dödsorsaken bland barn också i
Finland.
• Sjukdomarna hade konsekvenser oberoende av
åldern – och har det fortfarande.
• Sjukdomen i sig kan vara allvarlig, den kan vara
förknippad med svåra följdsjukdomar, den kan
medföra bestående skador eller rentav leda till
döden.
• Hos den enskilda individen gör vaccinationerna
att onödig smärta och lidande kan undvikas.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 3

4. Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett nationellt
vaccinationsprogram?
• Vaccinationsprogrammet finansieras ur statens
budget.
• Centraliserad upphandling och distribution av vaccin
ger skalfördelar, vilket är ett förmånligt sätt att skapa
folkhälsa.
• Vaccinationerna är gratis i alla åldersgrupper för
den som vaccineras
à Med stöd av expertbedömningar har alla, eller i fråga om
vissa sjukdomar personer i särskilda riskgrupper, jämlik
möjlighet till vaccination.
à Minskar ojämlikheten jämfört med en situation där alla
själv ska betala sina vaccinationer.
à Avgiftsfriheten förbättrar också vaccinationstäckningen.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 4

5. Varför vaccinerar vi? Varför har vi ett nationellt
vaccinationsprogram?
• Om sjukdomen inte förekommer i omgivningen
och antalet mottagliga personer är lågt, minskar
risken för att sjukdomsalstraren ska spridas.
• De vaccinerade skyddar indirekt dem
– som t.ex. på grund av ålder eller kontraindikation inte
har kunnat vaccineras
– som t.ex. på grund av en underliggande sjukdom eller
dess behandling är särskilt mottagliga för sjukdomen.
• Också den vaccinerades eget skydd förstärks
genom s.k. flockimmunitet.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 5

6. Vad är det nationella vaccinationsprogrammet
och vad har vi nått genom vaccination?
Tack vare det nationella vaccinationsprogrammet
har många infektioner och smittsamma sjukdomar
utrotats helt eller nästan helt i Finland, och därmed
har också anknytande följdsjukdomar, skador och
dödsfall undvikits.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 6

7. Några centrala resultat...
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 7

8. Difteri
En allmänfarlig och allvarlig
smittsam sjukdom som
orsakas av en bakterie.
Smitta förutsätter nära kontakt
med en difteripatient eller en
bakteriebärare.
Smittar via slem från näsan,
saliv och sårsekret.
I början svalginflammation (eller
hudinfektion) → symtom
orsakade av bakteriens toxin
uppkommer 1–2 veckor efter de
lokala symtomen.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 8
Kraftig svalginflammation och
halssvullnad försvårar
andningen.
Bakterien producerar toxin som
skadar kroppen (hjärtat,
nervsystemet). I västländerna
dör 5–10 % av
difteripatienterna.
Bild: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp

9. Bekämpningen av difteri – tidigare och i dag
• Difteri förekom på 1940-talet allmänt bland barn i hela
Europa. Bland de ovaccinerade som insjuknade fick 10 %
komplikationer och en tredjedel av dem avled.
• Omfattande vaccinationer utrotade difterin i i-länderna på
1960-talet.
• I Finland inleddes omfattande vaccinationer med ett enskilt
difterivaccin (D) på 1940-talet, inom militären fortsatte
vaccinationerna till 1970-talet. För barn infördes
grundvaccinet DTwP år 1957.
• År 1989 togs dT-vaccinet in i vaccinationsprogrammet för
11–13-åringar och vuxna + militären.
• År 2005 togs det femvalenta vaccinet för barn (DTaP-IPV-
Hib) och det fyrvalenta vaccinet (DTaP-IPV) in i
vaccinationsprogrammet. I dag dtap-vaccin i åldern 14–15 år
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 9

10. 18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 10
Difterin utrotades genom omfattande
vaccinationer
Omfattande vaccinationer
utrotade endemisk difteri i
Finland före 1960-talet.
Under 1990-talet blev difteri
vanligare i Nord- och Centralasien
(Ukraina, Ryssland osv.) och spred
sig som en epidemi med
tiotusentals fall.
Märktes också i Finland.
14 fall av difteri 1993–2001, i
största delen av fallen kom smittan
från Ryssland. Två av de
insjuknade avled.
Förekomsten av difteri i Finland 1917–2012. Källa:
Riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar
http://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar
Efter år 2001 har inga fall av difteri
konstaterats i Finland.

11. Vaccinationerna fortfarande viktiga
för att bekämpa difteri
• De antikroppar som vaccinationen framkallar neutraliserar
bakteriens toxin.
• Vaccinationen förhindrar allvarliga sjukdomsformer,
men förhindrar inte helt svalgbärarskap.
• Också en vaccinerad kan bära på difteribakterien vid ankomst
från endemiska områden.
• Inte heller genomgången difteri förhindrar ny smitta eller
svalgbärarskap.
• En grundserie + boosterdoser behövs fortfarande.
• Kontrollera att en person som ska åka på resa har skyddet i
kraft och komplettera vid behov grundserien eller ge dT-
booster.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 11

12. Stelkramp eller tetanus
• Stelkramp är en allvarlig progredierande systemsjukdom
och orsakas av gift, dvs. toxin, som en vanlig bakterie i
jorden producerar.
– Smärtsamma muskelkramper börjar några dagar eller veckor
efter smittan. Efter kramperna kommer förlamningssymtom.
• Om sjukdomen inte behandlas leder den till döden, och trots
intensivvård är dödligheten hög: 15 % - upp till en tredjedel
dör.
• Det är viktigt att var och en alltid har sitt eget personliga
vaccinationsskydd i kraft:
– grundserien och boosterdoserna.
• De antikroppar som vaccinationen framkallar neutraliserar
bakteriens toxin.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 12

13. Bekämpningen av stelkramp – tidigare och i
dag
• Grundvaccinationer på rådgivningen för barn fr.o.m. år 1957:
DTwP → nuvarande kombinationsvaccin för barn och unga, i
militären för män sedan 1960-talet (T), dT-vaccinet i bruk
sedan 1989.
• Viktigt att noggrant rengöra sår, hudsprickor och sådana
sår och bett som orsakats av djur.
• Ge dT-boosterdos eller komplettera grundserien
– om personen har ett smutsigt sår eller blivit biten av ett djur och
om det gått mer än fem år sedan föregående vaccination
– om personen har ett rent sår och det gått mer än 10 år sedan
föregående vaccination.
• I samband med ett smutsigt sår bedöms också behovet av
anti-tetanus immunoglobulin.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 13

14. Stelkramp är mycket ovanligt i Finland
Inte längre en
anmälningspliktig sjukdom
och därför finns ingen exakt
statistik.
Årligen högst ett fall.
Fallbeskrivningar t.ex. om
äldre vars motståndskraft är
nedsatt och/eller vars
vaccinationsskydd inte längre
är i kraft.
Viktigt att komma ihåg att
kontrollera
vaccinationsskyddet hos
en äldre, en resenär osv.
som har fått ett sår eller en
hudspricka.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 14
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Stelkramp hos nyfödda
förekommer inte alls i Finland;
goda hygienförhållanden bland
föderskor och nyfödda.
Sjukdomen medför fortfarande
dödsfall ute i värlen.

15. Polio
Poliovirus är mycket smittsamt.
Smittar via luftvägarna eller
kontaminerad mat och dryck, förökar
sig i tarmsystemet.
Hos mer än 90 % är sjukdomen
symtomfri, en del har allmänsymtom.
I det centrala nervsystemet skadar
viruset de delar som ansvarar för
muskelfunktionen. < 1 % får snabbt
progredierande förlamningssymtom.
Skador i andningscentrum eller
muskelsvaghet kan medföra
andningssvårigheter.
Hälften återställs och blir helt eller
nästan symtomfria. 60–90 % får
postpoliosyndrom.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 15
Bild: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp

16. Polio
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 16
Järnlunga för behandling
av poliopatienter
Avdelning för behandling med
järnlunga, Kalifornien 1953. Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Allmänfarlig och anmälningspliktig
smittsam sjukdom

17. Polio utrotades i Finland genom heltäckande
vaccinationer
Polion utrotades i
Finland redan under
1960-talet.
Liten polioepidemi med 10
fall i mitten av 1980-talet.
Vaccinationerna med OPV
(sockerbit) omfattade ca
95 % av befolkningen.
IPV-vaccinet byttes mot ett
effektivare vaccin.
Efter det har inga fall av
polio med
förlamningssymtom
konstaterats i Finland.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 17
Förekomsten av polio i Finland 1917–2012.
Källa: Riksomfattande registret över smittsamma
sjukdomar
Det senaste fallet i Finland påträffades 1985.
http://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar

18. Vaccinationerna fortfarande viktiga
för att bekämpa polio
• Vaccinet förhindrar effektivt sjukdom med
förlamningssymtom, men skyddar inte helt mot smitta.
Poliovirus kan cirkulera länge bland befolkningen innan ett fall
av förlamningssymtom hos en ovaccinerad framkommer.
Grundvaccinationsserien är fortfarande viktig för alla
så länge som polio förekommer någonstans i världen.
• För närvarande gäller WHO:s särskilda rekommendation:
– Boosterdos mot polio, om personen reser till ett land där risken
för polio är stor och om det gått mer än 12 månader sedan
föregående poliovaccination.
– Länderna finns listade i Resenärens hälsoguide (på finska).
• Anvisningar för vaccination av personer som kommer från
högriskländer finns på THL:s webbplats för vaccinationer
– http://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin/poliovaccin
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 18

19. Allvarliga Hib-sjukdomar
– bekämpningen tidigare och i dag
• Allvarliga, invasiva sjukdomar orsakade av Hemofilus,
t.ex.
– hjärnhinneinflammation (meningit),
– kraftig inflammation kring struplocket (epiglottit)
– generaliserad inflammation i kroppen (sepsis)
var fortfarande i början av 1980-talet vanliga framför allt
hos småbarn under fem år.
• En omfattande Hib-vaccinstudie genomfördes innan vaccinet
togs in i vaccinationsprogrammet för småbarn 1993. I dag
skyddas barnen med femvalent vaccin och i vissa
undantagsfall används ett enskilt Hib-vaccin.
• Förutom att förhindra allvarlig sjukdom minskar
vaccinationerna också svalgbärarskap av bakterien
Haemophilus influenzae typ b.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 19

20. Allvarliga Hib-sjukdomar under kontroll genom
vaccination
Genom omfattande
vaccinationer har
sjukdomarna kunnat
utrotas nästan helt i
Finland.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 20
Förekomsten av infektioner orsakade av bakterien
Haemophilus influenzae typ b i Finland bland barn i åldern
0–15 år 1977–2012.
Källa: H. Peltola, A. Takala, J. Eskola och det
riksomfattande registret för smittsamma sjukdomar.
Hib-sepsis
Bild: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp

21. Vaccinationerna får inte avta
• Dessa sjukdomar har inte försvunnit från världen.
• Den vuxna befolkningen i vissa åldersgrupper har inte omfattats
av Hib-vaccinationerna i Finland. Också en vuxen kan bära på
smitta eller insjukna.
• De som har ett bristfälligt skydd på grund av åldern, en
underliggande sjukdom eller behandlingen av en
underliggande sjukdom (patienter med bortopererad mjälte,
personer med immunbrist) och ovaccinerade är i fara.
• Hösten 2013 höll ett cirka tvåårigt ovaccinerat barn på att mista
livet på grund av epiglottit.
– Vid infektionssjukdomar kan de första symtomen vara vilseledande.
– Kontrollera vaccinationsstatus och registrera den.
– Fråga alltid om vaccin har getts i enlighet med
vaccinationsprogrammet/om det finns brister i vaccinationerna.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 21

22. 18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 22
Bilder: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Mässling, röda hund och
påssjuka är inte endast
ofarliga barnsjukdomar

23. 18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 23
Röda hund
• Sjukdom som orsakas av virus och sprids via droppsmitta.
• Inkubationstiden är 14–21 dygn.
• Symtomen påminner om lindriga förkylningssymtom (feber,
irriterade slemhinnor, förstorade lymfkörtlar) och snabbt
övergående utslag.
• Följdsjukdomar av röda hund är bl.a. ITP (lågt antal
blodplättar), ledinflammation och hjärninflammation.
• Vaccin mot röda hund används framför allt för att
sjukdomen ska kunna förhindras under graviditeten.
– Röda hund orsakar fosterskador framför allt om sjukdomen inträffar
under den första trimestern.
– Kongenitalt rubellasyndrom: svår utvecklingsstörning, hörselskada,
hjärtfel, synskada

24. 18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 24
Påssjuka
• Spottkörtelinflammation som orsakas av virus och lätt
överförs genom droppsmitta via luftvägarna.
• Inkubationstiden är 14–21 dygn.
• Symtom: svullnad i bägge kinderna, feber, huvudvärk,
irritabilitet, muskelvärk.
• Följdsjukdomar är
– hjärnhinneinflammation hos upp till var tredje patient
– hjärninflammation
– testikelinflammation på ena eller bägge sidorna. Efter puberteten
är risken för testikelinflammation större och förekommer hos upp
till 30–40 % av patienterna.

25. 18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 25
Mässling
• Virusinfektion som smittar mycket lätt genom kontakt- och
droppsmitta och via luften.
• Inkubationstiden är vanligen 9–11 dygn, men kan variera mellan
7 och 21 dygn.
• Symtom i luftvägarna, feber, ögonrodnad, utslag.
• Förknippad med både lindrigare och allvarliga
följdsjukdomar:
– Mellanöreinflammation hos 5–15 %.
– Bronkit eller lunginflammation.
– Cirka 1 fall av hjärninflammation per 1 000–2 000 patienter: relativt
hög dödlighet, en del får bestående skador.
– SSPE = subakut skleroserande panencefalit: en sällsynt, allvarlig sen
komplikation, som efter flera års fördröjning via funktionsnedsättning
leder till döden.
• Mässling är en vanlig dödsorsak hos småbarn i u-länder. Även i
i-länder rapporteras dödsfall i samband med epidemier.

26. Hur har MPR-sjukdomar bekämpats?
• Från enskilda vaccin till MPR-vaccinationer:
– Enskilt vaccin mot röda hund till 11–13-åriga flickor och rubella
seronegativa kvinnor som fött barn 1975–1987.
– MPR-vaccin till rubella seronegativa kvinnor som fött barn 1988–
1993.
– Värnpliktiga vaccinerades i Finland med ett vaccin som innehöll
inaktiverade påssjukevirus 1960–1985 och med MPR-vaccin
1986–2000.
– Ett enskilt vaccin mot mässling gavs på rådgivningen till ettåringar
1975–1981.
• 1982 togs MPR-vaccinet med i vaccinationsprogrammet
– Programmet med två MPR-doser till småbarn ända från början.
– Också catch up-vaccinationer för skolbarn.
– Vid sjukvårdsläroanstalterna, om immuniteten mot MPR-
sjukdomarna var bristfällig.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 26

27. MPR-sjukdomarna och deras följdsjukdomar
utrotades i Finland
• Endemisk smitta av mässling, röda hund och påssjuka
utrotades i Finland som första land i världen under 1990-
talet.
• Samtidigt utrotades också anknytande följdsjukdomar:
– luftvägsinfektioner: öroninflammation, lunginflammation
– feberkramper och kramper,
– hjärnhinneinflammation och hjärninflammation
– medfött rubellasyndrom hos nyfödda
– dödsfall
– SSPE: före vaccinationerna 1 fall/år också i Finland
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 27

28. MPR-sjukdomarna måste fortfarande
bekämpas
• En stor del av befolkningen har ett skydd mot MPR-
sjukdomarna, eftersom de har haft sjukdomarna i barndomen
innan de omfattande vaccinationerna inleddes.
• Hos personer födda i slutet av 1960-talet och början av 1970-
talet kan skyddet vara bristfälligt och det kan hända att de inte
heller har haft sjukdomarna.
• Till barn i åldern 12 månader(–18 månader) och 6 år.
• MPR-vaccinet är gratis också för vuxna.
• Om personen inte har fått två vaccindoser och inte har
haft sjukdomarna, ska vaccinationsskyddet
kompletteras.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 28

29. MPR-sjukdomarna under kontroll i Finland
• När det gäller MPR-sjukdomarna är läget fortsättningsvis
bra i Finland, framför allt för att vaccinationstäckningen
bland barn länge varit mycket hög.
• Under 2000-talet har det vanligen endast förekommit 0–5
slumpmässiga sjukdomsfall per år som härstammat från
utlandet, fastän t.ex. mässlingsepidemier hört till vardagen i
många europeiska länder.
• Redan ett enda fall av mässling leder till effektiva
utredningar och nödvändiga bekämpningsåtgärder.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 29

30. Rotavirusinfektion
• I avföringen från en person med rotavirusinfektion finns upp
till 100 miljarder virus per gram. Sjukdomen smittar lätt. Virus
utsöndras i avföringen upp till en vecka efter att symtomen
upphört.
• Innan vaccinationerna inleddes inom det nationella
vaccinationsprogrammet orsakade de mycket
smittsamma rotavirusen diarréepidemier primärt under
vårvintern och våren i Finland.
• Nästan alla barn fick antingen kraftig diarré som ledde till
sjukhusvård eller en lindrigare virussjukdom vanligen före tre
års ålder och senast vid fem års ålder.
• Rotavirusinfektionerna medförde årligen en stor
sjukdomsbörda; tusentals vårdperioder på sjukhus och besök
på hälsovårdscentralen, liksom också frånvaro från arbetet
bland föräldrarna.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 30

31. Rotavirusvaccinet togs in i det nationella
vaccinationsprogrammet 2009 – Vad har vi
nått?
• Antalet fall av alla akuta diarrésjukdomar som förutsatt vård
på vårdavdelning minskade med hälften bland barn yngre än
ett år redan under den första rotavirussäsongen.
• Antalet rotavirusfall som krävde sjukhusvård minskade
med 80 % året efter implementeringen av vaccinationerna
jämfört med situationen innan, också antalet poliklinikbesök
på grund av rotavirusdiarré minskade med 80 %.
• Rotavirusvaccinets effekt och säkerhet följds med
registerstudier. Resultaten presenteras på THL:s webbsidor.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 31

32. Allvarliga pneumokocksjukdomar
• Pneumokockbakterier har varit en betydande orsak till
allvarliga infektioner. Innan vaccinet togs med i
programmet för småbarn förekom årligen
– ca 50 fall av hjärnhinneinflammation och ca 700 fall av sepsis,
varav ca 100 gällde barn under 5 år.
• Den stora sjukdomsbördan är ”dold”, alla allvarliga fall som
lett till sjukhusvård kan inte diagnostiseras med
laboratorieprov.
• Pneumokocker orsakar också lunginflammation,
bihåleinflammation och mellanöreinflammation.
– mer än 10 000 fall av lunginflammation, varav 2 500 bland barn
under 5 år
– 30 000 fall av mellanöreinflammation hos småbarn.
• PCV-vaccinet är mycket effektivt uttryckligen mot
allvarliga infektioner. Förhindrar också bärarskap.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 32

33. PCV-vaccinet togs in i programmet för
småbarn 2010 – Vad har vi nått?
• Antalet fall av allvarliga pneumokocksjukdomar hos
småbarn har minskat avsevärt.
• Enligt uppföljningen år 2011 minskade dessa sjukdomsfall
med mer än 80 % bland vaccinerade barn i åldern 6–11
månader i förhållande till barn i samma ålder före
vaccinationsprogrammet.
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 33

34. PCV-vaccinet togs in i programmet för
småbarn – Vad har vi nått?
• Vaccinen skapar det immunskydd som behövs hos de
vaccinerade barnen och skyddar i och med den minskade
smittsamheten också indirekt ovaccinerade barn och vuxna
(flockimmunitet).
• Vaccinet ledde till att antalet fall av allvarlig
pneumokocksjukdom minskade med 50 % bland
ovaccinerade barn i åldern 2–5 år i förhållande till barn i
samma ålder före vaccinationsprogrammet.
• Antalet fall av allvarliga pneumokocksjukdomar orsakade av
de pneumokocktyper som vaccinet skyddar mot minskade år
2012 med ungefär en tredjedel jämfört med åren före
vaccinationerna (2008–2009).
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 34

35. Vaccinationerna i ett globalt perspektiv
• 1980 fick endast ca 20 % av alla barn i världen livsviktiga
vaccin. År 2012 var andelen redan 83 %.
• Antalet dödsfall till följd av stelkramp hos mammor och
nyfödda har minskat med 93 % sedan slutet av 1980-talet.
• Antalet poliofall har minskat med mer än 99 % sedan slutet av
1990-talet.
• Mellan år 2000 och 2013 minskade antalet dödsfall till följd av
mässling bland barn med 80 % – vaccinationerna har räddat
livet på uppskattningsvis 14 miljoner barn.
• Varje år räddas 2–3 miljoner barn genom
vaccinationer (WHO EPI / the Expanded
Programme on Immunization).
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 35

36. Vaccinationerna
i ett globalt perspektiv
• Fortfarande blir barn utan vaccinationsskydd.
• Varje år dör 1,5 miljoner barn i sjukdomar mot vilka
det finns vaccin.
• Var och en av oss kan dra sitt strå till stacken i
arbetet för vaccination av barnen i hela världen.
Vatten, föda, vaccination och
utbildning!
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 36
© UNICEF/NYHQ2001-0636/
Shehzad Noorani
© UNICEF/NYHQ2011-2454/Sokol

37. http://www.thl.fi/vaccinationer
18.9.2014 THL/Enheten för vaccinationsprogrammet/UE 37
Efter mat och rent vatten är
vaccinationer den viktigaste faktorn
som påverkar hälsan på global nivå.