Exploatering av skiffergas i västra götaland

PROSPEKTERING AV SKIFFER RESURSER I VÄSTRA GÖTALAND; Stig-Arne Kristoffersen - 2017
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1
PROSPEKTERING AV SKIFFER RESURSER I
VÄSTRA GÖTALAND
Stenbrott nära Falbygden, Västergötland. Exponerade skiffer. Nedre delen visar svarta, organiska rika skiffer (kallas för alunskiffer).
Kinnekulleverken. År 1919. F.v.: Lars Alenius, Einar Kling och Oskar Spets.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................................................................................................................................................................................3
Vad som gäller för prospektering av utvinnbara fyndigheter.....................................................................................................................................................................3
Arbetsplaner och undersökningsarbete.....................................................................................................................................................................................................4
Utförande............................................................................................................................................................................................................................................4
Ekonomisk säkerhet ............................................................................................................................................................................................................................4
Medgivande krävs i vissa områden......................................................................................................................................................................................................4
Ytterligare tillstånd eller prövningar....................................................................................................................................................................................................4
Skärpta regler från 1 augusti 2014.......................................................................................................................................................................................................4
Är arbetsplanen knuten till undersökningstillstånd meddelat före 1 augusti 2014? ......................................................................................................................5
Är arbetsplanen knuten till undersökningstillstånd meddelat efter 1 augusti 2014?.....................................................................................................................5
Skärpta krav på arbetsplanens innehåll.........................................................................................................................................................................................5
Arbetsplanen ska innehålla .................................................................................................................................................................................................................5
Underrättelser om när undersökningsarbetet påbörjas och avslutas på viss fastighet ........................................................................................................................6
Tillsyn ........................................................................................................................................................................................................................................................6
Exploatering av skiffergas i Västra Götaland..............................................................................................................................................................................................7
Potentialen för skiffergas i Sverige ......................................................................................................................................................................................................7
Organisk mogenhet och fracking.........................................................................................................................................................................................................7
Skifferdjup...........................................................................................................................................................................................................................................7
Skiffertyp.............................................................................................................................................................................................................................................7
Olja och gas ur mörka skiffrar............................................................................................................................................................................................................10
Kerogen.......................................................................................................................................................................................................................................10
Organiskt innehåll i mörka skiffrar i Västra Götaland ..................................................................................................................................................................11
Mogenhet....................................................................................................................................................................................................................................12
Biogen gas i svart skiffer....................................................................................................................................................................................................................14
Vad är biogen skiffergas? ............................................................................................................................................................................................................14
Förutsättningar för biogen gas i alunskiffer i Västra Götaland...........................................................................................................................................................14
Östra Götaland............................................................................................................................................................................................................................14
Skiffergas i Västergötland..................................................................................................................................................................................................................15
Bakgrund.....................................................................................................................................................................................................................................15
Historisk användning av skiffer som resurs i Västra Götaland .....................................................................................................................................................18
Framtidig exploatering av biogen skiffergas som finns i Västra Götaland....................................................................................................................................19
Risker vid utvinning av biogen gas...............................................................................................................................................................................................19
Är skiffergas en tickande miljöbomb?......................................................................................................................................................................................................19
Nuvarande aktivitet i Västra Götaland.....................................................................................................................................................................................................20
Undersökningstillstånden för uran eller troligen uran samt alunskiffer i Västra Götaland ................................................................................................................21
Radon och strålning.................................................................................................................................................................................................................................23
Lite om skribenten...................................................................................................................................................................................................................................26
Referenser...............................................................................................................................................................................................................................................27
Internet Referens ....................................................................................................................................................................................................................................28

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
3
Inledning
Detta dokument blev till sedan jag havde intressen av att förstå vilken betydning alunskiffer har havd för
Västra Götaland län sedan 1700-talet och fram till i dag. Även i dag har alunskiffern betydelse, båda
direkt i dagens verksamhet, eller som ett resultat av tidigare verksamhet. I dag är flera företag upptagna
av skiffergas och vilken roll alunskiffern kan ha för denna typ av verksamhet, medan andre sektorer som
frilufts och kultur ser på hur man kan använde tidigare industri infrastruktur i dessa syften.
Sist, men kanske viktigast, så är många upptagna av miljöaspekten och verkan av tidigare verksamheter,
nuvarande och framtidiga.
Det är inte meningen att ge svar på alla aspekter som nämns här, men några frågor blir belyst och
diskuterad i detta dokumentet, och kanske leder till flera skrifter på en senare tidpunkt.
En sak är klart, skiffern skapar debatt på många olika områden i dag också, och berör långt fler en man
kanske först tänkte.
Vad som gäller för prospektering av utvinnbara fyndigheter
Undersökningar av berggrunden med syfte att finna utvinningsbara fyndigheter kallas för prospektering.
I Sverige sker ingen statlig prospektering, i stället är det privata företag eller enskilda personer som utför
prospekteringen.
Bergsstaten är det beslutsorgan som ansvarar för frågor som rör Sveriges mineralhantering. Bergsstatens
uppgift är att med tillämpning av minerallagen pröva frågor om tillstånd för undersökning och
bearbetning av mineralfyndigheter och utöva tillsyn av efterlevnaden av minerallagen.
Prövningsprocessen för gruvor skiljer sig ifrån annan industri genom minerallagen. Syftet med den
svenska minerallagen är att möjliggöra samhällets försörjning av nödvändiga metaller och mineral
genom utvinning av särskilt utpekade naturresurser, så kallade koncessionsmineral. Koncessionsmineral
är de traditionella malmerna, vissa industrimineraler samt olja, gas och diamanter.
Koncessionsmineralen finns specificerade i minerallagen.
En första förutsättning för undersökningsarbeten är en gällande arbetsplan och att en ekonomisk
säkerhet har ställts. För att skydda miljö och andra allmänna intressen gäller bland annat följande:
▪ Inom nationalpark: undersökningsarbete får ej äga rum.
▪ Inom natur- eller kulturreservat: arbete får inte äga rum i strid med föreskrifterna.
▪ Om Natura 2000-område berörs: tillstånd krävs för arbeten som på ett betydande sätt påverkar
miljön.
▪ Inom så kallade obrutna fjällområden: medgivande av länsstyrelsen krävs.
▪ Om "väsentlig ändring av naturmiljön" kan uppstå: anmälan till länsstyrelsen för samråd krävs.
▪ För områden tvåhundra meter från skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305) och sådant
område utanför detta som regeringen bestämmer.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
4
▪ Inom 200 meter från bostadsbyggnad, industriell anläggning eller vissa andra speciella
byggnader: medgivande från bergmästaren krävs.
▪ Inom 30 meter från allmän väg, järnväg eller allmän flygplats: medgivande från bergmästaren
krävs.
▪ Terrängkörning på barmark eller på snötäckt åker och ungskog som kan skadas: förbud om inte
länsstyrelsen meddelat undantag.
▪ Att rubba, ändra eller skada en fornlämning: förbud utan länsstyrelsen tillstånd.
▪ Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser: medgivande från bergmästaren krävs.
Arbetsplaner och undersökningsarbete
Innan undersökningsarbete påbörjas ska det finnas en arbetsplan. Ändringar i minerallagen som trädde i
kraft den 1 augusti 2014, gör att olika regler gäller för olika arbetsplaner.
Utförande
Undersökningsarbete måste utföras så att minsta skada och intrång orsakas.
Ekonomisk säkerhet
Ett undersökningstillstånd är förenat med villkor om att tillståndshavaren, innan undersökningsarbeten
påbörjas, ska ställa ekonomisk säkerhet avseende ersättning till mark- och sakägare för skada eller
intrång som ändå kan uppstå. Säkerhet som inte kan godtas av mark- och sakägare som berörs av
undersökningsarbeten ska på begäran av denne prövas till utformning och storlek av länsstyrelsen. Om
tillståndshavaren och mark- eller sakägaren efter avslutade undersökningsarbeten inte är överens om
storleken på ersättningen för skada eller intrång kan den som är missnöjd vända sig till Bergsstaten för
att få saken prövad.
Medgivande krävs i vissa områden
Undersökningsarbeten inom vissa områden kan kräva medgivande från den som berörs eller av olika
myndigheter. Det kan till exempel vara områden nära bostadsbyggnad, kyrka, flygplats, allmän väg eller i
så kallat obrutet fjäll. Att utföra undersökningsarbete i en nationalpark eller ett område som har begärts
ska reserveras till nationalpark av en statlig myndighet är inte tillåtet.
Ytterligare tillstånd eller prövningar
En del åtgärder kan dock behöva särskilda tillstånd eller prövningar eftersom ett undersökningstillstånd
inte medger undantag från andra lagar och regler. Vilka prövningar som krävs beror på vilken typ av
arbeten som ska utföras och förhållandena i det aktuella området. Det är tillståndshavaren som är
skyldig att ta reda på vad som krävs och se till att allt som krävs är uppfyllt innan arbetet påbörjas. Det
kan till exempel röra sig om arbeten som på ett betydande sätt påverkar miljön inom bland annat så
kallade Natura 2000-områden.
Skärpta regler från 1 augusti 2014
Det som avgör vilka arbetsplanebestämmelser som är tillämpliga, är tidpunkten för när
undersökningstillståndet till vilket arbetsplanen är knuten, är meddelat.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
5
Är arbetsplanen knuten till undersökningstillstånd meddelat före 1 augusti 2014?
Den som har beviljats undersökningstillstånd ska upprätta arbetsplanen och delge den till berörda
markägare och nyttjanderättshavare (sakägare). Dessa har sedan tre veckor på sig att framföra
eventuella invändningar. Om en sakägare invänder mot arbetsplanen måste tillståndshavaren försöka
komma överens med sakägaren. I de fall en överenskommelse inte går att nå kan tillståndshavaren
begära att bergmästaren prövar frågan efter det att alla berörda parter fått komma till tals.
Bergmästaren kan då besluta om att fastställa arbetsplanen. Beslutet om fastställelse ska förenas med
de villkor som behövs.
Är arbetsplanen knuten till undersökningstillstånd meddelat efter 1 augusti 2014?
För att få utföra undersökningsarbete krävs en gällande arbetsplan. Men kraven på vad arbetsplanen ska
innehålla har skärpts och förtydligats.
Skärpta krav på arbetsplanens innehåll
Arbetsplanen ska upprättas av tillståndshavaren och vara skriven på svenska.
Arbetsplanen ska innehålla
1. tillståndshavarens namn, telefonnummer, postadress och e-postadress samt namn,
telefonnummer, postadress och e-postadress till en kontaktperson om tillståndshavaren är en
juridisk person,
2. en beskrivning av vad en arbetsplan är och uppgift om att den som berörs av arbetsplanen har
möjlighet att påverka innehållet i den genom att invända mot den,
3. en redogörelse för det undersökningsarbete som planeras och en tidsplan för arbetet,
4. en karta med fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar som visar inom vilket område
undersökningsarbetet kommer att utföras,
5. en bedömning av i vilken utsträckning arbetet kan antas påverka allmänna intressen och enskild
rätt,
6. uppgift om när eventuella invändningar mot innehållet i arbetsplanen ska vara tillståndshavaren
till handa och vilken följden blir om någon invändning inte framställs,
7. uppgift om att den som berörs av arbetsplanen har rätt att på begäran få en underrättelse om
när arbetet på den fastighet som hans eller hennes rätt är knuten till ska påbörjas, och uppgift
om när en sådan begäran ska vara tillståndshavaren till handa,
8. uppgift om vilka tillstånd enligt annan lagstiftning tillståndshavaren redan har, har sökt eller har
för avsikt att söka, eller vilka anmälningar enligt annan lagstiftning tillståndshavaren har gjort
eller har för avsikt att göra med anledning av undersökningsarbetet, och
9. en bedömning av hur stor skada eller hur stort intrång som undersökningsarbetet kommer att
medföra, information om hur eventuella skador eller intrång kommer att regleras samt uppgift
om vilken form av säkerhet tillståndshavaren har för att fullfölja utbetalningen av ersättningen
och om storleken på säkerheten.
Arbetsplanen ska, i fråga om arbetsredogörelsen och tidsplanen för arbetet, anpassas till den pågående
markanvändningen inom det område där undersökningsarbetet ska utföras. Arbetsplanen ska delges
berörda markägare och nyttjanderättshavare (sakägare). Dessa har sedan tre veckor på sig att skriftligen
framföra eventuella invändningar.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
6
Om en sakägare invänder mot arbetsplanen måste tillståndshavaren försöka komma överens med
sakägaren. I de fall en överenskommelse inte går att nå kan tillståndshavaren begära att bergmästaren
prövar frågan efter det att alla berörda parter fått komma till tals. Bergmästaren kan då besluta om att
fastställa arbetsplanen. Beslutet om fastställelse ska förenas med de villkor som behövs.
En gällande arbetsplan ska sändas till bergmästaren, länsstyrelsen och kommunen. Om
undersökningsarbetet ska utföras inom ett område som används för renskötsel, ska en gällande
arbetsplan även sändas till Sametinget.
Underrättelser om när undersökningsarbetet påbörjas och avslutas på viss fastighet
En prospektör ska på begäran av en fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt som berörs av
arbetsplanen skicka en underrättelse om vilken dag som arbetet ska påbörjas på den fastighet som hans
eller hennes rätt avser.
Underrättelsen ska vara skriven på svenska och skickas senast en vecka innan arbetet på fastigheten ska
påbörjas. Om arbetsplanen redan innehåller en uppgift om när arbetet ska påbörjas på en viss fastighet,
behöver en underrättelse inte skickas till den vars rätt uppgiften avser. En begäran om underrättelse ska
framställas skriftligen och vara prospektören till handa inom den tid (tre veckor) som sakägaren har att
framställa invändningar mot arbetsplanen.
En prospektör ska skicka en underrättelse till berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt när
undersökningsarbetet har slutförts. Underrättelsen ska vara skriven på svenska.
Sakägare har alltså rätt att efter begäran få en underrättelse om när undersökningsarbete ska påbörjas,
medan tillståndshavare åläggs en skyldighet att underrätta sakägare om när undersökningsarbetet har
slutförts.
Tillsyn
Bergsstaten bedriver tillsyn i samband med undersökningsarbeten och gruvverksamhet.
Enligt 15 kap. 1 § minerallagen har bergmästaren tillsyn över att minerallagen och de villkor och
föreskrifter som meddelats med stöd av den efterlevs.
För närvarande bedrivs tillsynen såväl efter klagomål från enskilda som egeninitierat när vi har eller får
anledning att undersöka förhållandena i samband med undersökningsarbeten eller gruvverksamhet.
Vi delar upp tillsynsärendena efter prospektering respektive gruvdrift. De årligen återkommande
gruvinspektionerna är en del i tillsynen av gruvverksamhet.
Förhållanden som kan föranleda tillsynsvisa ingripanden från Bergsstaten är till exempel:
• om en tillståndshavare utför undersökningsarbeten utan gällande arbetsplan eller utan att
ekonomisk säkerhet har ställts.
• om en verksamhetsutövare inte följer villkor meddelade i bearbetningskoncession.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
7
Exploatering av skiffergas i Västra Götaland
Potentialen för skiffergas i Sverige
I Sverige är alunskiffern den bergart som har den största potentialen som skiffergasproducent. Skiffern
har hög halt organiskt material och är den huvudsakliga moderbergarten för den olja och gas som
påträffas i Östersjöområdet. Alunskiffer förekommer i delar av Skåne, Västergötland, Östergötland,
Närke, Öland, fjällkedjan och i södra Östersjön (figur 1). I förhållande till andra länder i Europa, till
exempel Polen, Frankrike, Ukraina bedöms potentialen för skiffergas vara mycket liten i Sverige (figur 2).
Organisk mogenhet och fracking
Med termiskt bildad skiffergas menas att skiffern måste ha utsatts för tillräckligt höga tryck och
temperaturer för att innehålla gas i skiffern och att göra fracking möjlig. Allmänt anses att skiffern måste
ligga på ett djup större än 600 m för att fracking ska vara en lämplig teknik. Fracking är en process vart
man injicerar vätska vid högt tryck i underjordiska stenar, borrhål, etc. för att tvinga öppna befintliga
porositet, förkastningar, sprickor och extrahera olja eller gas (figur 3). Detta är en teknik eller process
som används till exempel i USA och andra länder vart man utforskar och producerar gas från skiffer eller
andra bergarter med liten porositet.
Skifferdjup
Endast i delar av Skåne och i södra Östersjön ligger alunskiffern tillräckligt djupt ner i berggrunden för att
vara lämplig för fracking.
Skiffertyp
Alunskiffern kan klassas som en s.k. ”black shale” vilken är den bergartstyp som har störst potential att
bilda och innehålla skiffergas. Den svenska alunskiffern kan definieras som en svart lerskiffer med hög
organisk halt vilket är förutsättningen för bildandet av kolväten. Alunskiffern karaktäriseras ofta också av
hög halter av svavel, kalium, fosfor och kväve samt uran och andra metaller. Skiffern har därför under
olika perioder varit intressant som energiråvara, för metallutvinning, för framställning av konstgödsel,
som byggmaterial (blåbetong) och för aluntillverkning.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
8
Figur 1; Översiktlig karta som visar förekomsten av sedimentär berggrund och var det förekommer
alunskiffer. Mogenhetsdata kommer från Buchardt m.fl. (1997).

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
9
Figur 2: Plats för världens Skiffer utforsknings och produktionsmöjligheter, volymen av tekniskt
återställbar skiffergas i de 20 länderna med de största resurserna och nivån på grundlinjen vattenstress.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
10
Figur 3: En illustration på vad fracking är för något och hur det görs till exempel i USA.
Olja och gas ur mörka skiffrar
Olja och gas bildas ur en organisk substans kallad kerogen. Organiskt material (som mäts som totalt organiskt
innehåll, eller TOC – Total Organic Content), som avsätts tillsammans med sedimenten som senare bildar
bergarter, bryts normalt ned under påverkan av mikroorganismer och syre. Under syrefattiga förhållanden, som
råder t.ex. i finkorniga mörka skiffrar, bryts det inte ner fullständigt utan bildar istället ett organogent slam.
Under bergartsbildningen drivs flyktiga ämnen, som vatten och koldioxid, ut ur slammet och kerogen bildas.
Kerogen har ingen specifik sammansättning utan definieras som en olöslig vaxliknande substans bestående av
organiskt material. Dess sammansättning bestäms av det ursprungliga organiska materialets uppbyggnad och
består av komplexa kedjor av kol (C) och väte (H). Kvoten mellan väte och kol (H/C) ligger till grund för vilka
typer av kolväten som bildas.
Kerogen
Kerogen delas in i tre typer (figur 4). Från Typ I bildas princip bara flytande kolväten (olja). Ur Typ III
(huminkerogen) bildas mest gas och kol. Typ II kan ses som ett mellanting, som ger både olja och gas.
Alunskifferns kerogen klassas som typ II vilket innebär att det kan bildas både olja och gas ur alunskiffern om
den utsätts för gynnsamma tryck och temperaturer.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
11
Figur 4: Ungefärliga gränser för kerogentyperna I, II och III. Upphovsrätt: Tissot och Welte, 1984.
När en kerogenrik bergart (t.ex. alunskiffer) ligger djupt ner i berggrunden där tryck och temperatur är
tillräckliga startar en process som kallas katagenes. Den innebär att de långa kolvätekedjorna i kerogenet bryts
ner och olja och gas bildas. Detta sker inom ett temperaturintervall på mellan 100 och 200 °C (något högre för
gas) och betecknas som ”oljefönstret”. Olja och gas migrerar sedan uppåt i lagerföljden där de antingen stängs
in i en porös reservoar bergart med omliggande tät bergart eller migrerar upp till markytan där det snabbt bryts
ned och förstörs. En kerogenrik bergart som påverkats av katagenes betecknas som termiskt mogen. Mogenhet
bestäms normalt på vitrinit, som är en kolförening med ursprung i vedartade landväxter. Eftersom alunskiffern
bildades då det inte fanns några landväxter analyseras mogenheten på organiskt material från fossil av marina
organismer och alger.
Organiskt innehåll i mörka skiffrar i Västra Götaland
I tabell 1 redovisas en översiktlig sammansättning av det organiska innehållet i alunskiffern från Västra
Götaland regionen. Några metaller som uran, krom, koppar och vanadin redovisas också. Analysvärdena visar
max och minhalter för respektive komponent i hela alunskifferlagerföljden. De högsta respektive lägsta värdena
representerar ofta enskilda tunna lager (<1 m) i alunskiffern. Det ska poängteras att inom
alunskifferformationen varierar halterna av de angivna komponenterna mycket beroende på plats och nivå i
lagerserien. De redovisade värdena är hämtade från Hessland & Armandts (1978), Andersson m.fl. (1985) och
Buchardt m.fl. (1994). Mängden data från de olika områdena varierar kraftigt. I vissa områden finns stora
mängder data från borrhål medan det i andra är ganska glest med data.
Tabell 1; Översiktlig sammansättning av det organiska innehållet i alunskiffern i Västra Götaland

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
12
Mogenhet
De värden på alunskifferns mogenhet som visas i figur 4 härrör från en undersökning av Buchardt m.fl. (1997).
Har det organiska materialet en vitrinitreflektans lägre än 1,1 till 0,8 anses det omoget för gas (men fortfarande
i oljefönstret, om kerogen kan generera detta), högre än 0,8 - 1,1 är det moget för gas generering och högre än
1,2 till 1,4 som övermoget och all gas är bränd ut av bergarten. Som framgår av figur 5 är det organiska
materialet i alunskiffern i Sverige till övervägande del omoget för gas generering.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
13

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
14
Figur 5; Översiktlig karta som visar vart kerogen typ II i alunskiffern är omogen (mindre en 08,8 till 1,1) för att
generera gas.
Biogen gas i svart skiffer
Vad är biogen skiffergas?
Svart skiffer som är omogen bildar inte termisk skiffergas utan istället, under gynnsamma
förhållanden, så kallad biogen skiffergas. Denna typ bildas genom biologisk nedbrytning av det
organiska materialet och består, till skillnad från termisk skiffergas, nästan uteslutande av kolvätegasen metan
(endast ringa mängd etan). Biogen gas består ofta även av koldioxid, kvävgas och svavelgaser (svavelväte).
Generellt är förhållande mellan andelen metan och etan i biogen gas större än 1000 medan i termiskt bildad gas
är förhållandet mindre än 10.
I våra ytligt liggande alunskifferområden i Sverige finns förutsättningar för bildandet av biogen skiffergas. Till
skillnad från den fossila termiskt bildade skiffergasen är den biogena gasen inte lika hårt mikrostrukturellt
bunden utan den förekommer i naturliga sprickor och hålrum eller löst bundet till det organiska materialet i
bergarten. Vanligen förekommer ansamlingar av biogen gas i angränsande porös berggrund.
Inom områden där det bildas biogen gas är det också vanligt att gasen sipprar upp genom berggrunden och når
markytan. Gasinströmning i brunnar, stenbrott, källare m.m. är relativt vanlig i dessa områden. Ytligt
förekommande biogen gas har inte lika stort ekonomiskt värde. Det ytnära läget medför att volymen gas per
volym berggrund inte är lika stor i jämförelse med den hårt bundna fossila skiffergasen på större djup där gasen
är kraftigt komprimerad.
Förutsättningar för biogen gas i alunskiffer i Västra Götaland
Förekomsten av biogen gas är väl dokumenterad från alunskifferområdena på Öland samt i Östergötland,
Västergötland och Närke. Lokalt kan skiffern här innehålla utvinningsbara mängder gas men i ett internationellt
perspektiv rör det sig om mycket små volymer.
Östra Götaland
Gasen i dessa områden förekommer relativt löst bunden till sprickor och hålrum i skiffern men framför allt,
som i Östergötland (figur 7), ansamlad i den kambriska sandstenen. De borrhål som gjorts av Gripen Oil & Gas
AB under 2013 visade alla att fri gas strömmade naturligt in i borrhålen utan någon extra åtgärd. Alunskiffern
ligger i dessa områden som djupast ca 100 m under markytan.
Gripen Oil & Gas AB har i sin årsredovisning (2013) bedömt volymen utvinningsbar metan inom
Östergötlands alunskifferområde (290 km2
) vara 478,8–2 970,8 × 106
m3
. Deras beräkningar antyder att det är
osäkert vilka volymer som finns. Enligt deras bedömning skulle utvinningsbar gas inom ett 10 km2
stort
område ha ett värde av 54,6 MSEK, om man antar ett medianvärde av volymen utvinningsbar gas per
kvadratkilometer. I en internationell jämförelse är detta små förekomster, men som ur ett lokalt perspektiv kan
vara intressanta för småskalig produktion.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
15
Figur 6; Licens områden som Gripen Oil & Gas har borrat ett antal prospekteringsborrhål i
Östergötland där metangas har påvisats i alla brunnar i alunskiffern.
Skiffergas i Västergötland
Bakgrund
I Västergötland förekommer alunskiffer på litet djup, mindre än 100 m (figur 7). Resterna av ett tidigare
sammanhängande täcke med äldre (kambro siluriska) sedimentära bergarter (inklusive alunskiffer) finns främst
bevarade i och i anslutning till platåbergen. Dessa har bildats genom att ett täcke av diabas (yngre perm i ålder)
har stått emot erosion och därmed även skyddat de underliggande lagren (silur och äldre bergarter) mot erosion
så att de har bevarats fram till våra dagar (fig. 8). Platåbergen kan ha en höjd på upp till 250 m. De mer eller
mindre isolerade förekomsterna av kambro siluriska bergarter är bl.a. Billingen Falbygdens platåberg (fig. 9),
Halleberg och Hunneberg, Kinnekulle (fig. 10) och Lugnåsberget. Inom områden med kambro siluriska
bergarter är urbergsytan i det närmaste plan eller lutar svagt mot norr.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
16
Figur 7: Översiktlig karta som visar att alunskiffer förekommer i Västergötland som är på mindre än 100 m.
djup.
Figur 8; Lagerföljden hos Kinnekulle och bergen på Falbygden. Diabashättan har skyddat de
underliggande mjuka bergarterna från erosion och hjälpt till att forma ett platåberg.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
17
Figur 9; Den paleozoiska berggrundens utbredning i Billingen – Falbygden. (Modifierad efter Wik m.fl.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
18
Figur 10: Översiktlig karta som visar isolerade förekomsterna av kambro siluriska bergarter i Kinnekulle.
Alunskiffern underligas av underkambriska sandstenar och överlagras av ordoviciska kalkstenar.
Alunskifferformationen är uppbyggd av mörka skiffrar (alunskiffer) och kalkstenar (orstenar). Den har en
mäktighet på 20–25 m. Alunskiffern är daterad till mellankambrium, yngre kambrium och äldre ordovicium.
Den mellankambriska delen av Alunskifferformationen har en mäktighet som varierar mellan 6 och 8 m. Den
överkambriska delen uppvisar en större mäktighetsvariation, 15–16 m på Halleberg och Hunneberg, 14–15 m
på Kinnekulle, 12 m på Billingen och 10 m i Falbygden. Den underordoviciska delen av alunskiffern har en
mäktighet på ca 1 m. Den översta delen av alunskiffern är rik på uran och benämns Ranstadsledet. Det har en
mäktighet som varierar från 2 m i norra delen av Billingen Falbygden till 4–5 m i dess sydvästra del.
Förutom kolm innehåller alunskiffern betydande mängder organiskt kol som är finfördelad i alunskiffern. I
Billingen Falbygden ökar halterna successivt från den undre delen (medelvärde 4–5 %) till den övre,
Ranstadsledet (medelvärde ca 14 %). Alunskiffern på Kinnekulle uppvisar ett motsvarande mönster medan
halterna är lägre på Halleberg och Hunneberg.
Historisk användning av skiffer som resurs i Västra Götaland
De kambriska sedimentära alunskiffrarna i Västergötland, Östergötland och Närke bildades som en svart,
antagligen mycket illaluktande ”giftsoppa” på havets botten för 510 – 550 milj. år sedan och omvandlades
sedan successivt med tidens gång till en bergart. Den svavelväterika miljön gav upphov till sulfidmineral som

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
19
band till sig relativt höga halter av tungmetaller. Bilaga 2 visar innehållet av metaller i alunskiffer från
Billingen. Från slutet av 1700-talet och ända fram till 1970-talet bröts alunskiffer för att användas som bränsle
till kalkbränning. Skifferaskan efter kalkbränningen samlades i högar, s.k. rödfyrshögar. Den brända kalken
användes som jordförbättringsmedel, tillsatsämne vid pappersmasseproduktion och murbruk inom
byggnadsindustrin. Under 1800-talet hade kalkindustrin i Skaraborg stor betydelse för landets kalkförsörjning
och för länets ekonomiska utveckling. Länets tidigare största kalkindustrier kan indelas i två regioner, dels
Billingen- Falbygdsområdet med ett 40-tal bruk, dels Kinnekulleområdet med drygt 20 bruk.
De höga halterna av organiskt kol i form av kol och kolväten medför att delar av alunskiffern har använts som
bränsle vid kalkbränning. Den vanligaste metoden var att alunskiffer och kalksten (kambrisk eller ordovicisk)
varvades i ”fältugnar”. Alunskiffern antändes och kalkstenen var färdigbränd efter omkring en veckas tid
(Johansson m.fl. 1943). Ett annat sätt var att genom destillation utvinna gas ur alunskiffern. Gasen användes
sedan för att bränna kalk i schaktugn. Denna metod användes vid Flottans Skifferoljeverk på Kinnekulle. Den
höga kolvätehalten i alunskiffern medförde att det redan 1873 bildades ett bolag för utvinning av olja ur
skiffern. Olika försök gjordes och dessa är beskrivna av Johansson m.fl. 1943. Svenska staten köpte in
Kinnekulleverken i Kinne Kleva 1932. Oljan som producerades, ca 500 ton per år, ansågs vara lämplig för
örlogsfartyg, och anläggningen förvaltades av marinen. Anläggningen drevs under namnet Flottans
Skifferoljeverk. Under 1941 byggdes anläggningen om och fick en kapacitet av 20 ton råolja och 2–2,5 ton
”lättbensin” samt 8 ton svavel per dygn. Produktionen lades ner 1946.
Framtidig exploatering av biogen skiffergas som finns i Västra Götaland
Utvinning av ytligt förekommande biogen skiffergas kan i många fall ske utan någon fracking eller stimulering
av borrhålet eftersom den ytligt liggande skiffern innehåller fler öppna sprickor än vad som är fallet med djupt
liggande skiffer under höga berggrundstryck. Fracking är inte en tillämpbar metod i dessa områden på grund av
de låga berggrundstryck som råder, men framför allt för att alunskifferlagren ligger så ytligt vilket påtagligt
ökar risken för att skapa sprickor upp till markytan med tillhörande risker för förorening av grundvatten och
förändring av grundvattentryck samt grundvattennivåer. Däremot kan det, som vid traditionell brunnsborrning,
behövas mindre stimulering av brunnarna, t.ex. genom sprängning, för att öka tillströmningen av gas. Det kan
även vara av intresse att borra horisontella brunnar för att öka kontaktytan mellan brunn och skiffer. Det finns
inga uppgifter angivna om hur många brunnar som skulle behövas för exploatering, men sannolikt behövs det
ett ansenligt antal.
Risker vid utvinning av biogen gas
Den största risken vid utvinning av biogen gas är påverkan av ytligare grundvattenmagasin (nivåförändringar,
kemiska föroreningar) i samband med borrning. Generellt sett finns alltid en risk att man vid borrning skapar
kommunikationsvägar mellan olika grundvattenmagasin i berggrund och jordlager. Alunskiffern innehåller
svavel, järn, mangan, uran och diverse andra tungmetaller. Grundvatten från alunskiffern har därför oftast en
mycket låg kvalitet och bör inte komma i kontakt med andra grundvattenmagasin med bättre
dricksvattenkvalitet.
En annan osäkerhet och riskfaktor är markanvändning för borrplatser, tillfartsvägar och transporter med
tillhörande risk för spill och läckage som kan förorena yta och grundvatten. Det är i dagsläget oklart om det kan
krävas tillsats av kemikalier i borrhålen. Ifall detta måste göras finns ytterligare en riskfaktor att ta hänsyn till.
Är skiffergas en tickande miljöbomb?
Som nämnd ovanför, så finns risker med borrning och utvinning av biogen gas som finns i Västra Götaland.
Det är möjligt att mildra några av riskerna med utnyttjande av skiffergas, men om det är möjligt att ta bort all
risk är det nog stort tvivel om.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
20
Naturskydd står emot industriell utveckling och i Västra Götaland har det varit stort motstånd till exploatering
av skiffer resurser sedan det kan ha stor risk för påverkande av olika naturskydds områden och grundvatten.
Det blir kanske i större grad en fråga om tillsynsmyndighet och förordningar när det gäller borrningar efter
skiffer resurser, en om man kan utföra sådana eller ej.
Nuvarande aktivitet i Västra Götaland
Gruvföretaget Big Rock Exploration fick i mars 2017 klartecken för provborrning efter gas och olja utmed
Snösbäck på vägen mellan Falköping och Åsle (figur 11). Företaget planerar två borrhål utmed SnösbäckMen
det har varit trögt för företaget att få tillstånd. Såväl länsstyrelse som Falköpings och Tidaholms kommuner
liksom 93 privatpersoner har tidigare motsatt sig företagets undersökningstillstånd för olja och gas. Företaget
har fått tillstånd för 18 000 hektar område. Det treåriga undersökningstillståndet går ut den 19 juni 2017.
Företaget har lämnat in en ansökan om att få starta provborrning vid Snösbäcks gård och måste ansöka om en
eventuell förlängning av företagets stora undersökningstillstånd om man inte hinner att utföra provborrningen
till sommaren 2017.
Figur 10: Översiktlig karta över Snösbäck, Falköping kommun
Moderbolaget till Big Rock Exploration, Big Rock Energy begär tillstånd att provborra efter gas på ett 550
hektar stort område sydväst om Stenstorp och Segerstad, fig. 11.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
21
Figur 11; Översiktlig karta av trakten mellan Segerstad och Stenstorp, Falköping kommun.
Undersökningstillstånden för uran eller troligen uran samt alunskiffer i Västra Götaland
I den följande tabellsammanställningen anges kända undersökningstillstånd och ansökningar i berörda län och
kommuner, huvudsakligen i ordning från söder mot norr. Information om tidigare undersökningar, geologiska
förhållanden, information på företagens hemsidor och separata sammanställningar av Bergsstaten har använts
för att avgöra när tillstånd gäller intresse för uran trots att tillståndet inte anger detta. Troligen är antalet
tillstånd som även kan avse uran något större än som framgår av förteckningen.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
22
Tabell 2: Sammanställning av kända undersökningstillstånd och ansökningar i Västra Götaland. Index kartan
visar existerande licenser och förfallna licenser (i grönt).
Sammanställningen, uppdaterad 2016-12-25, är avsedd att översiktligt redovisa fakta avseende undersökningar
av uranförekomster och alunskiffer i Sverige. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara helt fullständig
och informationen har delvis avsiktligt förenklats. Framför allt har ansökta tillstånd räknats som gällande,
eftersom det är ovanligt att ansökningar om undersökningstillstånd avslås av Bergsstaten. Sammanställningen
är ett komplement till boken ”Uranbrytning i Sverige?”, utgiven i oktober 2010.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
23
Tillståndsärenden som gäller mineralundersökningar enligt den nu gällande minerallagen (1991:45) handläggs
av myndigheten Bergsstaten. Första steget benämns undersökningstillstånd, men är i praktiken det som
tidigare kallades inmutning, dvs ensamrätt att genomföra undersökningar i området för det företag som har
fått tillståndet.
Radon och strålning
Människan utsätts ständigt for joniserande strålning. Huvuddelen av strålningen kommer från naturliga
strålkällor - radon i inomhusluft och strålning från marken.
Radon i inomhusluften är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter tobaksrökning). Varje år orsakar
radon i bostäder cirka 500 lungcancerfall i Sverige. Risken att drabbas av lungcancer är proportionell mot
radonhalten i den luft man andas in och exponeringstiden. De flesta av de som drabbas av lungcancer från
radon är rökare eftersom exponering för både radon och rökning ökar risken för lungcancer. Det är radonets
sönderfallsprodukter som främst orsakar skador på lungorna.
Radonhalten bör inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och allmänna lokaler (Folkhälsomyndighetens
riktvärde). Risken med radon betraktas som linjär, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m3 är dubbelt så
farlig som 200 Bq/m3. Alla radonhus bör spåras, men viktigast är att spåra hus med höga radonhalter.
Inom Skaraborg finns flera områden med mer en 68 Bq/kg i gammastrålningsnivå (fig 12).
Figur 12; Gammastrålning, uran i Västra Götaland, SGU
Inom Falköping kommun varierar strålningsnivå mycket, och flera områden har över 68 Bg/kg.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
24
Figur 13; Gammastrålning, uran i Falköping kommun, SGU
Sammanställning av strålningskartan och mineralrättighetskartan från bergsstaten, så ser vi att där är
stor koppling mellan dessa, figur 14.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
25
Figur 14; Mineralrättighetskartan från bergsstaten för Falköping kommun. Märk att Falköping nr. 2 lisens
område inte är markerad här.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
26
Lite om skribenten
Stig-Arne Kristoffersen har erfarenhet som företagsledare med betydande företagserfarenhet och
bakgrund både som geolog och civilingenjör. Dessutom har han stor erfarenhet av att träna och coacha
unga aspirerande yrkesverksamma och vuxna med behov av att integrera sig i samhället på olika
områden.
Stig har arbetat som en senior geolog och projektledare för flera olje- och gasbolag, inklusive
serviceföretag. Stig har haft ansvar för att förvalta inomhus och klientbaserade geovetenskapsprojekt av
olika slag, allt från introduktionsnivå, ren prospektering till utvecklingsfas från början till slut. Han har
genomgått geologiska utvärderingar och bidragit till multidisciplinstudier för möjligheter, prospekt och
fält, inklusive planering och genomförande av planering av hela prospekterings- och reservoar
exploaterings program.
Han har lång erfarenhet av projektarbeten av olika skala och typer och van att vara i kontakt med kunder
för att svara på frågor som uppstår under ett projekt.
Stig har fokus på kunskapsbaserade processer och system, kontraktsuppdrag, tillgångsförhandlingar.
Stig-Arne har haft fokus på rumslig analys med fokus på kunskapsbaserade E & P-processer uppnår
affärsmål med hjälp av prediktiv analys.
Stig är väl känt för användning av industriprogramvara inom geovetenskap, kunskapshantering,
affärsanalys, geospatialanalys etc. (SAS (Enterprise Miner and Prediktive Analytisk), SAP, Microsoft, IBM /
Cognos (SPSS Modeller / Statistik), ESRI ArcGIS Analytisk etc.), STATISTICA och TIBCO (Spotfire)).
Han har stor erfarenhet inom konventionell och otraditionell borrning, både i planerings- och
genomförandefaser, inklusive prospekteringsbranschplanering baserad på risk / belöning.
Han har bred erfarenhet inom multidisciplinära projektgrupper som en del av utvärdering, planering och
exekveringsgrupper inom prospektering och utveckling.
Han fungerar som tränare för såväl individer som företag, genom att använda olika metoder, inklusive
LSP och LE-system.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
27
Referenser
▪ Buchardt, B. & Cederberg, T., 1987: Stabil isotop geokemi i moderbjergarter, olie og gas i Danmark.
▪ Afsluttende rapport, EFP-83 Projekt. Geologisk Centralinstitut, Köbenhavn, 1−33
▪ Buchardt, B., Nielsen, A.T., Schovsbo, N.H. & Wilken U,G., 1994: Source rock potential and thermal
maturity of Lower Palaeozoic black shales in southern Baltoscandia. BMFTproject 032 66686 B Pre
Westphalian source rocks in northern Europe. Geologisk Centralinstitut, Köbenhavn, 1−58.
▪ Erlström, M., 2014, Skiffergas och biogen gas i alunskiffern i Sverige, förekomst och geologiska
förutsättningar – en översikt: SGU-rapport 2014:19
▪ Holmstrand, O., 2016, Undersökningstillstånd avseende uran och alunskiffer I Sverige
▪ Lann, h., Nilsson, M., Ström B., 2002, Metalläckage från rödfyrshögar I Hornborgasjöns
avrinningsområde – Falköping kommun, publikation 2002:8 Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Miljöskyddsenheten
▪ Tissot, B. P., and D.H. Welte, 1984, Petroleum Formation and Occurrence, 2 ed.: New York, Springer-
Verlag, 699 p.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
28
Internet Referens
http://www.gripenab.com/index.php/sv/verksamheten/oeversikt/gasprojekt-ostergotland
http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/har-finns-sveriges-skiffergas-6654428
http://www.nyteknik.se/opinion/usa-har-fel-om-den-svenska-skiffergasen-6403457
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A780687&dswid=-1381
http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1419-rapport.pdf
http://www.core-orsten-research.de/index.php/introduction/introduction-1
http://www.wikiwand.com/sv/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen
http://www.gp.se/nyheter/debatt/exploatering-av-alunskiffer-en-tickande-milj%C3%B6bomb-1.208141
https://falbygden.naturskyddsforeningen.se/
http://skaraborgsbygden.se/nyheter/falkoping/startar-borrning-efter-olja-och-gas/
http://www.falkopingstidning.se/article/ny-ansokan-om-borrning/
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-uranstralning.html
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-mineralrattigheter.html
https://www.sgu.se/globalassets/bergsstaten/delgivning-av-arbetsplaner-121001.pdf
http://www.bygdeband.se/?post_type=attachment&p=772159
http://www.mynewsdesk.com/se/destination-laeckoe-kinnekulle-ab/pressreleases/inbjudan-till-press-
och-informationstraeff-om-kinne-kleva-gruva-1903460
http://www.sportochfritidsnyheter.se/20161229/1072/kinne-kleva-gruvgangar-utvecklas
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och-
klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenade-omraden/bidrag/Rodfyr_Hornborgasjon.pdf

Exploatering av skiffergas i västra götaland

Recommended

Recommended

More Related Content

More from Stig-Arne Kristoffersen

More from Stig-Arne Kristoffersen (20)

Exploatering av skiffergas i västra götaland