beslutsstöd för hantering av mikrobiella risker i grundvattensystem för dricksvattenproduktion

1. Beslutsstöd för hantering av mikrobiella risker i
grundvattensystem för dricksvattenproduktion
– Koncept och ramverk
1. Chalmers Tekniska Högskola
2. Tyréns AB
3. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Viktor Johansson1, Lars Rosén1, Andreas Lindhe1, Johan Åström2,
Ekaterina Sokolova1 & Lars-Ove Lång1,3

2. Bakgrund
• Vattenburen smitta
– Östersund 2010, Skellefteå
2011, Everöd 2015
• Ytvatten - Grundvatten
• Patogener - infekterar människor
– Virus (Rotavirus, Adenovirus…)
– Bakterier (Salmonella, EHEC…)
– Parasiter (Giardia,
Cryptosporidium…)
• Föroreningskällor – fekalier från djur
och människor

3. Koncept

4. Koncept – Riskvärdering
• Sannolikhet
– Smittkällor
– Spridningsvägar
– Infektion
• Konsekvenser
– Sjukdom (magsjuka)
Obehag
Sjukhuskostnader
Produktionsbortfall
Dödsfall
Efter L. Rosén och T. Hammar
Andra vägar
Ytvatten
Grundvatten

5. Koncept – Riskutvärdering
• Åtgärdsalternativ
– Identifiering
– Beskrivning
• Beslutsstödmodell
– Kostnadseffektivitetsanalys
– Kostnads-nyttoanalys
Tolerabel risknivå Beslutsanalys av
alternativ

6. Exempel • Avgränsning
• Faroidentifiering
– Virus i vatten från
enskilda avlopp
• Riskvärdering
– Minskad sannolikhet för
infektion
– MRA-modell grundvatten
• Riskutvärdering
– Beslutsanalys av
alternativ
Kostnads-
nyttoanalys

7. Scenariobeskrivning
Scenario B
Anslutning 2035
Tidshorisont: 50 år
Scenario A
Anslutning idag
Tidshorisont: 50 år

8. Kostnader för åtgärder
Scenario A
• Installation nu
– VA-ledningar
– Pumpar
• Underhåll och drift 2015-2065
– Va-ledningar
– Pumpar
• Skillnad mellan kostnad för
slamtömning och VA-taxa för
fastighetsägare
Scenario B
• Installation 2035
– VA-ledningar
– Pumpar
• Underhåll och drift 2035-2065
– VA-ledningar
– Pumpar
• Skillnad mellan kostnad för
slamtömning och VA-taxa för
fastighetsägare

9. Nyttor från åtgärder
Scenario A
• Hälsonyttor
– Minskad årlig infektionsrisk
2015-2065
• Miljönyttor
– Mer effektiv avskiljning av
kväve och fosfor 2015-
2065
• Fastighetsägare inte längre
ansvarig för avlopp från 2015
Scenario B
• Hälsonyttor
– Minskad årlig infektionsrisk
2035-2065
• Miljönyttor
– Mer effektiv avskiljning av
kväve och fosfor 2035-
2065
• Fastighetsägare inte längre
ansvarig för avlopp från 2035

10. Monetarisering av nyttor
Ej monetariserade nyttor
Scenario A
• Fastighetsägare inte längre
ansvarig för avlopp från 2015
Scenario B
• Fastighetsägare inte längre
ansvarig för avlopp från 2035

11. Beslutsstödsmodell
• Nyttan av åtgärd
– Minskade
hälsokostnader
– Minskat
produktionsbortfall
– Ökad reduktion av
näringsämnen
– Fastighetsägare inte
längre ansvarig för
avloppsvatten
• Kostnad för åtgärd
– Investering
– Drift
– Underhåll
– VA-taxa
Fastighetsägare
inte längre
ansvarig för
avlopp
N=Nyttor
K=Kostnader
r=Diskonteringsränta
t=Året då K el. N sker
T=Tidshorisonten

12. Fördelningsanalys
Samhället
59%
Fastighets
ägare
41%
Kostnader Scenario A
Samhället
Fastighetsägare
Samhället
60%
Fastighets
ägare
40%
Kostnader Scenario B
Samhället
Fastighetsägare
Fastighetsägare
inte längre
ansvarig för
avlopp från 2035
Fastighetsägare
inte längre
ansvarig för
avlopp från 2015

13. Kostnads-nyttoanalys
Fastighetsägare
inte längre
ansvarig för
avlopp
Sannolikhet för lönsamhet
Scenario A – 57 %
Scenario B – 59 %
-20
0
20
40
60
80
100
P10 Medel P90
MILJONERSEK
Nettonuvärde
Scenario A Scenario B

14. Ramverk

15. Slutsatser och fortsatt arbete
• Infektionsrisken avgörande
• Bakterier, parasiter
• Andra modeller för infektionsrisk - Ytvattensystem
• Jämföra åtgärder i andra delar av dricksvattensystemet
• Hur skattas nyttor och kostnader
• Besluts-”stöd”
DRICKS
-Ramprogrammet för
dricksvattenforskning vid
Chalmers