SlideShare a Scribd company logo
1 of 24
The Greenland Analogue Project
          Lillemor Claesson Liljedahl, SKB
The Greenland Analogue Project            Syfte




              The Greenland Analogue Project

          Hur påverkas grundvattenflödet och
       grundvattenkemin på KBS-3 djup i kristallin
         berggrund i ett system med inlandsis?
Högsta doser och risker vid perioder med   Kunskapen om hydrologiska processer under
     glaciala förhållanden (SR-Can)        glaciala förhållanden måste förbättras för att
  →Studera en modern istidsanalogi              osäkerheterna skall kunna minskas
Glaciala processer              Hur påverkar glaciala processer den
                                         långsiktiga prestandan hos ett slutförvar?




• Grundvattnets syrekoncentration
  (korrosion av kapsel)
• Grundvattnets salthalt
  (stabiliteten hos bufferten)
• Glacial erosion
  (påverkar ex. permafrostdjup)
• Glacialt inducerade jordskalv
  (brott på kapseln)
• Maximalt tryck vid förvarsdjup
  (brott på kapseln)
• Maximalt permafrostdjup
  (brott på kapsel, bufferns funktion)
Hur påverkas grundvattenflödet och                     GAPs projektfrågor
grundvattenkemin på KBS-3 djup i kristallin
  berggrund i ett system med inlandsis?


Var bildas                                    Glacialt smältvatten på förvarsdjup?
grundvatten ?
                                                       H2O-sammansättning?


                                                                      Taliker?


 Trycket under isen?
                                                                 Permafrost?
Permafrost
Vad behövs för en modern istidsanalogi?   Kontinuerlig, diskontinuerlig & sporadisk
Bra berg!   Sprickig berggrund av granitisk
                   sammansättning!
Istidslik miljö   Grönländska inlandsisen tillgänglig &
                  förhållandena jämförbara med det vi
                      förväntar oss i Fennoskandia
Grönland: bästa analogin avseende                 GAP fakta
förväntade förhållanden under framtida
      glaciationer i Fennoskandia




                                            Projektperiod: 2008-2014
                                             Projektmedlemmar: 60
                                         Finansiärer: SKB, Posiva, NWMO
                                                  Universitet: 20
                                                Slutrapport: 2014



   Kangerlussuaq
   Søndre Strømfjord
Var utförs studierna?   Västra Grönland, Kangerlussuaq.
                              MAAT: -7.5C (+5 C )
                              MAGT: -4 C (+7 C )
Skillnader mellan tempererat   Jämförande studier av processer på Grönland
      och glacialt klimat                    och i Forsmark
SPA (Alun Hubbard)
Indirekta studier av det basala
hydrologiska systemet grundvattenbildning.
AWS, GPS, radar, seismik, fjärranalys.


SPB (Joel Harper)
Direkta studier av den basala hydrologin.
Isborrning & hydrologiska tester!




SPC (Timo Ruskeeniemi)
Grundvattenkemi, grundvattenflöde och
permafrost. Bergsborrning!
SPA   Indirekta studier av grundvattenbildning
Ytsmältning
                                                     Vattenflöde på ytan




          Vattentransport genom isen

                            Varierande vattentryck & flödesvägar under isen



Isrörelse – smältvattenmängd – tryck  hydrauliska förhållanden under isen

                      Bottensmältande förhållanden:
     klimatet – ytförhållandena, isrörelsen – bergets värmeegenskaper
Moniteringsnätverk på isen     Hur och var bildas grundvatten?
                             Hur transporteras vatten igenom isen?
                                    Hur mycket smälter isen?
SPB   Direkta studier av grundvattenbildning
Studier av subglaciala systemet &
            SPB                        grundvattenbildning




                                          istemperaturer




Tryck, flöde,infiltrationsområde, subglacial vattenkemi

      1. Isborrning, borrhålsexperiment
      2. Ismodellering
Isborrning        Direkta studier av grundvattenbildning



                                           Injektionstester
Borrtester




                     •   Information av dräneringstyp – vad finns
                         där nere?
                     •   Kortvariga förändringar, årstidsvariationer
                     •   Processförståelse av det basala systemet
SPC   Grundvattenkemi, hydrologi & permaforst
DH-GAP04
                      ”Djupa borrhålet”




                           DH-GAP03
                        ”Permafrosthålet”




       DH-GAP01
       ”Talikhålet”




2 km
DH-GAP04                                     640 m djupt
Borrning ner till ”förvarsliknande djup”                70 graders lutning
                                           ~100 m horisontellt avancemang in under isen
Instrumentering      Permafrostdjup, vattenkemi,
                            Permafrostdjup
Vattenprovtagning   temperatur, konduktivitet & tryck
Processering av data, tolkning & integration     Grundvattenmodellering & ismodellering



                              Smältdata
  Borrhålsdata:           +   Ishastighet               Integrering av data
                              Bottenegenskaper
                              Vattenkemi
                              Tryckinformation
                              Permafrost



                                               Ismodellering: förhållanden & flödesdynamik




                                                         • Grundvattenmodeller
The Greenland Analogue Project   Medlemmar

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 

The Greenland Analogue Project. Lillemor Claesson Liljedahl, SKB

  • 1. The Greenland Analogue Project Lillemor Claesson Liljedahl, SKB
  • 2. The Greenland Analogue Project Syfte The Greenland Analogue Project Hur påverkas grundvattenflödet och grundvattenkemin på KBS-3 djup i kristallin berggrund i ett system med inlandsis?
  • 3. Högsta doser och risker vid perioder med Kunskapen om hydrologiska processer under glaciala förhållanden (SR-Can) glaciala förhållanden måste förbättras för att →Studera en modern istidsanalogi osäkerheterna skall kunna minskas
  • 4. Glaciala processer Hur påverkar glaciala processer den långsiktiga prestandan hos ett slutförvar? • Grundvattnets syrekoncentration (korrosion av kapsel) • Grundvattnets salthalt (stabiliteten hos bufferten) • Glacial erosion (påverkar ex. permafrostdjup) • Glacialt inducerade jordskalv (brott på kapseln) • Maximalt tryck vid förvarsdjup (brott på kapseln) • Maximalt permafrostdjup (brott på kapsel, bufferns funktion)
  • 5. Hur påverkas grundvattenflödet och GAPs projektfrågor grundvattenkemin på KBS-3 djup i kristallin berggrund i ett system med inlandsis? Var bildas Glacialt smältvatten på förvarsdjup? grundvatten ? H2O-sammansättning? Taliker? Trycket under isen? Permafrost?
  • 6. Permafrost Vad behövs för en modern istidsanalogi? Kontinuerlig, diskontinuerlig & sporadisk
  • 7. Bra berg! Sprickig berggrund av granitisk sammansättning!
  • 8. Istidslik miljö Grönländska inlandsisen tillgänglig & förhållandena jämförbara med det vi förväntar oss i Fennoskandia
  • 9. Grönland: bästa analogin avseende GAP fakta förväntade förhållanden under framtida glaciationer i Fennoskandia Projektperiod: 2008-2014 Projektmedlemmar: 60 Finansiärer: SKB, Posiva, NWMO Universitet: 20 Slutrapport: 2014 Kangerlussuaq Søndre Strømfjord
  • 10. Var utförs studierna? Västra Grönland, Kangerlussuaq. MAAT: -7.5C (+5 C ) MAGT: -4 C (+7 C )
  • 11. Skillnader mellan tempererat Jämförande studier av processer på Grönland och glacialt klimat och i Forsmark
  • 12. SPA (Alun Hubbard) Indirekta studier av det basala hydrologiska systemet grundvattenbildning. AWS, GPS, radar, seismik, fjärranalys. SPB (Joel Harper) Direkta studier av den basala hydrologin. Isborrning & hydrologiska tester! SPC (Timo Ruskeeniemi) Grundvattenkemi, grundvattenflöde och permafrost. Bergsborrning!
  • 13. SPA Indirekta studier av grundvattenbildning
  • 14. Ytsmältning Vattenflöde på ytan Vattentransport genom isen Varierande vattentryck & flödesvägar under isen Isrörelse – smältvattenmängd – tryck  hydrauliska förhållanden under isen Bottensmältande förhållanden: klimatet – ytförhållandena, isrörelsen – bergets värmeegenskaper
  • 15. Moniteringsnätverk på isen Hur och var bildas grundvatten? Hur transporteras vatten igenom isen? Hur mycket smälter isen?
  • 16. SPB Direkta studier av grundvattenbildning
  • 17. Studier av subglaciala systemet & SPB grundvattenbildning istemperaturer Tryck, flöde,infiltrationsområde, subglacial vattenkemi 1. Isborrning, borrhålsexperiment 2. Ismodellering
  • 18. Isborrning Direkta studier av grundvattenbildning Injektionstester Borrtester • Information av dräneringstyp – vad finns där nere? • Kortvariga förändringar, årstidsvariationer • Processförståelse av det basala systemet
  • 19. SPC Grundvattenkemi, hydrologi & permaforst
  • 20. DH-GAP04 ”Djupa borrhålet” DH-GAP03 ”Permafrosthålet” DH-GAP01 ”Talikhålet” 2 km
  • 21. DH-GAP04 640 m djupt Borrning ner till ”förvarsliknande djup” 70 graders lutning ~100 m horisontellt avancemang in under isen
  • 22. Instrumentering Permafrostdjup, vattenkemi, Permafrostdjup Vattenprovtagning temperatur, konduktivitet & tryck
  • 23. Processering av data, tolkning & integration Grundvattenmodellering & ismodellering Smältdata Borrhålsdata: + Ishastighet Integrering av data Bottenegenskaper Vattenkemi Tryckinformation Permafrost Ismodellering: förhållanden & flödesdynamik • Grundvattenmodeller
  • 24. The Greenland Analogue Project Medlemmar