SKB har ett projekt på Grönland för att se hur grundvattenflödet och grundvattenkemin påverkas på djupet i kristallin berggrund i ett system med inlandsis. Lillemor Claesson Liljedahl berättar om projektet som ska ge svar på några frågor om hur slutförvaret skulle kunna påverkas av nästa istid.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
SKB har ett projekt på Grönland för att se hur grundvattenflödet och grundvattenkemin påverkas på djupet i kristallin berggrund i ett system med inlandsis. Lillemor Claesson Liljedahl berättar om projektet som ska ge svar på några frågor om hur slutförvaret skulle kunna påverkas av nästa istid.
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Fredrik Mossmark - fördröjd återhämtning av avrinning efter grundvattenpåverkan från uttag i kristallin berggrund
1. Fördröjd återhämtning av avrinning efter
grundvattenpåverkan från uttag i kristallin
berggrund
Lars O. Ericsson
Fredrik Mossmark
12015-10-13
2. Vad är problemet?
• Återhämtning vid undermarksbyggande
bedöms vanligtvis efter grundvattennivåer
–ej hydrologisk eller vattenkemisk
påverkan.
• Ofta observeras en snabb återhämtning av
nivåer.
• Återhämtning av ytvattensystem mer
osäker –svårare att mäta.
• Grundvattenkemiska förändringar är lätta
att mäta i befintliga borrhål/rör men görs
sällan.
2
3. 3
Förhållanden på plats
Gårdsjön
Granitisk och granodioritisk
berggrund
Tunna moränlager
Lokala våtmarker
Barrskog
Relativt hög årsnederbörd
(>1000 mm)
Vid högsta kustlinjen
4. 4
Genomförda undersökningar
• Två små avrinningsområden (c:a 30000 m2) övervakades 1997-2009
• F3 (grundvattenuttag år 2000-2005), F1 (referensområde)
• Övervakning av grundvattennivåer i berg och jord
• Mätning av avrinningsvolym i Thomsonöverfall
• Omfattande mätprogram för vattenkemi
5. Snabb återhämtning av grundvattennivåer i
berg…
5
Marknivå vid borrhålen: 123-127 m.ö.h.
Grundvattenuttag
10. Hallandsås
10
• Två 8,6 km långa parallella järnvägstunnlar.
• Unika tidsserier för grundvattennivåer, vattenföring och vattenkemi.
• Snabb återhämtning av grundvattennivåer längs linad del av tunneln.
Påverkan från tunneldrivning (MK56)
Påverkan från tunneldrivning (BP08)
11. från Tuller & Or, 2003
Omättade
förhållanden?
Q
rw
qr
qz
Fördröjd vattenavgivning eller
annat ”dubbelporositets”-system
Påverkar hydrogeologisk och hydrologisk återhämtning!
Tänkbara orsaker till den fördröjda återhämtningen
12. Borrhålens i sig höga genomsläpplighet ”kortsluter” i
tryckbilden – Vi mäter någon form av integrerade
grundvattentryck, speciellt i öppna hammarborrade hål!
Vi borde i mycket större utsträckning använda manschetter och sektionera
mätintervall för att förstå tryckbilden i sprickigt berg!
Vi ser idag ofta tveksamma konceptualiseringar över flödesmönster/modeller
13. Slutsatser och rekommendationer
13
• Mätningar i öppna bergborrhål är otillräckligt för att bedöma om
systemen är återställda
• Sektionera borrhål med manschett
• Övervaka avrinning i vattendrag
• Övervaka vattenkemi
• Nya mätningar av grundvattennivåer, avrinning och vattenkemi vid
Gårdsjön föreslås:
• Är systemen återhämtade?
• Hydrologiskt?
• Vattenkemiskt?
• Stöd för tolkningar med isotopanalyser.