SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Underbara
Miljöproblem vid
Stranden


Karl-Johan Lehtinen
Seminarium 18.10.2012
Ålands Sjöfartsmuseum
Miljöproblem är en resurs som väntar på
att utnyttjas kommersiellt
• Exempel på många problem som lösts under de senaste
  årtiondena:
• SO2 utsläpp – stor industri
• Blekning vid framställning av massa och papper
• Andra miljöproblem inom massa och papper
• Återvinning av metaller
• Rening av avloppsvatten
• I dag är alla ovan nämnda processer en del av vardagen och har
  tusentals anställda för att tillverka apparatur
Eutrofiering, jordbruk och energi ett
sammanflätat komplex
• Fördelar med eutrofieringen är dess närhet till oss
• Samma gäller för jordbruket
• Energi behövs men kan också produceras inom komplexet
• Kommer att finnas ett tvång att lösa energifrågan, men den
  kommer att vara behovsdriven – inte förbudsdriven genom krav
  att sänka CO2 utsläppen
• Tvånget uppstår genom försämrad tillgång på först olja sedan kol
  och andra fossila bränslen
• Kommer att behövas såväl lokala som globala lösningar
Vad gäller i sakfrågan?
• EROI = energy returned on energy invested
• dvs hur mycket energi skall man kunna utvinna med insatt
  energi? Förmodligen en av ödesfrågorna när vi närmar oss 9
  miljarder.
• Att använda första generationens etanol t ex löser inga problem,
  men skapar däremot några.
• Om vi använder all majs, allt sockerrör och sockerbetor i världen
  skulle vi klara av ca. 10 % av världens nuvarande transportbehov
  men istället skulle vi svälta. Ingen ersättning av bensin alltså.
• Om vi skulle använda avfall inom jordbruket till metanproduktion
  skulle vi kunna producera 25 % av dagens transportbränslen
Lösningar
• Med metan kan man driva bränsleceller för att producera el
• Genom att kombinera naturgas och biogas kan man utveckla ett
  transportsystem som spar på olja och sänker utsläpp och som
  kan användas både för uppvärmning och transport
• El troligen framtidens energibärare för transport men el måste
  lagras t ex i form av väte. Infrastrukturen finns redan, behövs
  inga jätteinvesteringar.
• Väte kan produceras lokalt!
• Väte finns överallt, även i olja och kol. Frågan är om man borde
  använda vätet i stället för kolet i fossila produkter?
Lösningar forts.

• Fosfor en ändlig resurs som vi inte kan leva utan
• Fosfor är å andra sidan ett problem för Östersjön
• Hur finna en win-win lösning?
Fosfor måste återvinnas ur:
• Gödsel
• Kommunala utsläpp
• Minskad avrinning från jordbruket (betyder sänkta omkostnader!)
• Återtagning av eutrofieringsgynnade fiskarter
Biogasproduktion bra, men räcker inte för att åtgärda eutrofieringen:
• Rötning kvarlämnar stor mängd organiskt material och vatten,
   stor volym som måste deponeras, spridas eller vidare behandlas
Nya applikationer på gammal teknologi

Pyrolys eller torrdestillation = ett ämne hettas upp till 500-1000
grader, varvid ämnet sönderfaller utan förbränning i syrefri miljö
• Bildas gas, olja och kol
• Har ett stort antal applikationsmöjligheter såväl för att lindra
   eutrofiering som för att utvinna förnyelsebar energi
• Biokol har redan en marknad i bl a Tyskland
• Biokol binder närsalter och fungerar som jonbytare
• Kor matas med 60 kg kol/år. Minskar sjukdomar och binder
   närsalter i gödsel
• Som jordförbättrare binder biokol N och P och stannar i marken i
   hundratals år. Sänker gödselkostnaderna för bonden
Aktuellt om fosfor i Östersjön
•   Enligt Östersjöplanen (BSAP) skall länderna inom HELCOM sänka
    fosforutsläppen med ca 15000 t/a

•   Finlands andel 150 t, Polen 8760 t

•   Glesbygdens invånare i Finland belastar vatten med 355 t P/år

•   Att avlägsna 1 ton fosfor (5% ränta, 10 år avskrivning) kostar 4,3 MEUR/år

•   90 % rening av 355 t 1.38 Miljarder €

•   I Östersjöns syrefria bottenvatten simmar 350 000 ton fosfor omkring som
    gamla synder

•   Denna mängd skulle gödsla all åkermark i Finland i tio år.
                               Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Kostnadseffektivitet

• Viktigt att finna lösningar med stor miljöeffekt/investerad euro

• På sikt måste 350 000 t P i bottenvattnet åtgärdas, annars
  osannolikt att vattenkvaliteten förbättras

• 1,38 miljarder euro för att avlägsna 320 ton fosfor är inte
  kostnadseffektivt, det behövs alternativa lösningar




                          Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Ett par alternativa lösningar


• Fiske av så kallad skräpfisk i stället för traditionell avloppsrening i
  glesbygden

• Pyrolys av gödsel




                            Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
"Skräpfisk"
•   Med en fångst på 10 000 ton/år
    skulle 50 ton fosfor kunna
    avlägsnas till en kostnad på 4
    milj € (j.fr. glesbygdens kostnad
    på 4,3 milj €/t). 
    kostnadseffektiviteten således
    50 gånger bättre!

•   Fisket skulle, förutom att ta
    tillbaka fosfor till åkermark,
    också producera energi via
    biogas

•   1 MEUR i 2011 års budget i
    Finland


                                Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Pyrolys av gödsel
• Aktuellt i S:t
  Petersburgsregionen
  (Leningrad oblast)

• Ca. 1500 000 ton
  kycklingödsel/år

• Tillsvidare inga ekonomiskt
  bärkraftiga lösningar

• BSAP-fonden finansierar
  projekt för anpassning av
  pyrolysteknologi för hantering
  av kycklinggödsel                                       Roskar hönseri i Raivola, Ryssland

                          Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Pyrolys av gödsel kan ge detta:




              Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Produkter
•   Från gödsel fås biodiesel och biokol

•   Biodiesel kan raffineras vidare till
    bilbränsle

•   Biokolet har intressanta egenskaper
    genom sin funktion som jonbytare för
    närsalter (fosfor och kväve).

•   Tillsatt i åkermark kan urlakning av
    fosfor hindras eller väsentligt
    minskas.

•   Biokolet hålls hundratals år i mark
    och fungerar som en svamp som på
    nytt kan laddas med fosfor.

•   Preliminär kostnadseffektivitet cirka
    8000 €/t fosfor
                                                                    Plöjning av åkermark i Oisu, Estland

                                    Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
Se bortom horisonten men utnyttja
dagens teknik
• Alternativa energikällor till olja är få
• Osannolikt att man abrupt skulle sluta utnyttja denna energitäta
  resurs
• Alternativ borde få växa fram där man samtidigt kan använda
  fossila bränslen effektivt men samtidigt utveckla energibärare
  som kan använda multipla energiråvaror ss el och väte
• Organiskt avfall från jord och skogsbruk som man kan tillverka
  metan och olja ur, kan tillsammans med naturgas bilda stora
  vätekällor. Redan idag finns infrastruktur så att stora
  omställningar kan undvikas
• Mycket tyder på att oljeproduktionen planar ut om några tiotal år
  och alternativen bör då finnas för att fylla gapet
Slutord
•   Viktigt att finna nya applikationer, inte nödvändigtvis alltid ny teknik
•   För att få nya applikationer lönsamma kan ofta ny teknik bidra till win-
    win lösningar
•   Nya teknologiföretag har en viktig roll som förmedlare av nya tankar
•   Ingen av de presenterade applikationerna är ny teknologi, men
    sektorerna för utnyttjande är "nya"
•   Viktigt att se möjligheter snarare än hot:
•   "Eutrofieringen producerade 100 GWh" låter bättre än "De döda
    bottnarna sprider sig in i Finska viken".
•   Om man kan producera energi ur avfall runt Östersjön eller ur Östersjön
    kan man stoppa utbredningen av döda bottnar
•   Osubventionerad, på efterfrågan baserad produktion möjlig
Tack för ordet!




Karl-Johan Lehtinen
NEFCO
karl-johan.lehtinen@nefco.fi
www.nefco.org
+358-40-5931239

More Related Content

Similar to Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden

Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Martin Saar
 
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKarim Ghezali
 
Session 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforsSession 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforshackspetter
 
Aminoff: Skogen klimatkompenserar
Aminoff: Skogen klimatkompenserarAminoff: Skogen klimatkompenserar
Aminoff: Skogen klimatkompenserarSuomen metsäkeskus
 
Hur får vi ner mer kol i marken?
Hur får vi ner mer kol i marken?Hur får vi ner mer kol i marken?
Hur får vi ner mer kol i marken?SIANI
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg
 
Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldaroncwifeld
 
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomiAsikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomiSuomen metsäkeskus
 
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket VelmalaHur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket VelmalaSuomen metsäkeskus
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Biotalous.fi
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran Ådjers
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran ÅdjersMera inkomster med mångsidig markanvändning Göran Ådjers
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran ÅdjersSuomen metsäkeskus
 
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarier
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarierEnergisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarier
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarierIVA1919
 
En grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportEn grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportCenterpartiet
 
En grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportEn grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportCenterpartiet
 
Peak oil & omställning - Falun
Peak oil & omställning - FalunPeak oil & omställning - Falun
Peak oil & omställning - FalunAndreas Larsson
 

Similar to Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden (20)

Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
 
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
 
Session 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforsSession 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingfors
 
Aminoff: Skogen klimatkompenserar
Aminoff: Skogen klimatkompenserarAminoff: Skogen klimatkompenserar
Aminoff: Skogen klimatkompenserar
 
Hur får vi ner mer kol i marken?
Hur får vi ner mer kol i marken?Hur får vi ner mer kol i marken?
Hur får vi ner mer kol i marken?
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfald
 
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomiAsikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi
 
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket VelmalaHur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
Hur påverkar klimatförändringen skogsbruket Velmala
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomiHållbar tillväxt genom bioekonomi
Hållbar tillväxt genom bioekonomi
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran Ådjers
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran ÅdjersMera inkomster med mångsidig markanvändning Göran Ådjers
Mera inkomster med mångsidig markanvändning Göran Ådjers
 
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarier
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarierEnergisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarier
Energisystemet - historik, nuläge, och framtidsscenarier
 
Rädda Östersjön
Rädda ÖstersjönRädda Östersjön
Rädda Östersjön
 
Kolets kretslopp i skogsbruket
Kolets kretslopp i skogsbruketKolets kretslopp i skogsbruket
Kolets kretslopp i skogsbruket
 
En grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportEn grön bilpark rapport
En grön bilpark rapport
 
En grön bilpark rapport
En grön bilpark rapportEn grön bilpark rapport
En grön bilpark rapport
 
Peak oil & omställning - Falun
Peak oil & omställning - FalunPeak oil & omställning - Falun
Peak oil & omställning - Falun
 
TC Launch - 140317
TC Launch - 140317TC Launch - 140317
TC Launch - 140317
 

More from Ålands Näringsliv

Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Ålands Näringsliv
 
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Ålands Näringsliv
 
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Ålands Näringsliv
 
Ett mer företagsvänligt Åland
Ett mer företagsvänligt ÅlandEtt mer företagsvänligt Åland
Ett mer företagsvänligt ÅlandÅlands Näringsliv
 
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...Ålands Näringsliv
 
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattning
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattningFramtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattning
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattningÅlands Näringsliv
 
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...Ålands Näringsliv
 
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen final
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen finalHur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen final
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen finalÅlands Näringsliv
 
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2Ålands Näringsliv
 
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...Ålands Näringsliv
 
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social Media
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social MediaNäringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social Media
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social MediaÅlands Näringsliv
 
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus eng
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus engNäringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus eng
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus engÅlands Näringsliv
 

More from Ålands Näringsliv (14)

Mentorskap företagarskolan
Mentorskap   företagarskolanMentorskap   företagarskolan
Mentorskap företagarskolan
 
Lunchpresentation projekt ax
Lunchpresentation projekt axLunchpresentation projekt ax
Lunchpresentation projekt ax
 
Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Cargotec:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
 
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Upm:s presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
 
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
Vacon abp presentation på börseftermiddagen i Mariehamn november 2011
 
Ett mer företagsvänligt Åland
Ett mer företagsvänligt ÅlandEtt mer företagsvänligt Åland
Ett mer företagsvänligt Åland
 
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...
Organizations and networks. Föredrag av Martin Granholm under Näringslivsdage...
 
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattning
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattningFramtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattning
Framtidens beskattning skiftar från direkt till indirekt beskattning
 
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...
Private Equity på åländska. Evolvers presentation på Ålands Näringslivs medle...
 
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen final
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen finalHur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen final
Hur är ditt företag rustat inför högkonjunkturen final
 
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2
Har åländska företagare samma konkurrensmöjigheter2
 
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...
Ålänningars konsumentbeteende. Ålands handelskammares medlemslunch 26 augusti...
 
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social Media
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social MediaNäringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social Media
Näringslivsdagen 2010. Judith Wolst Social Media
 
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus eng
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus engNäringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus eng
Näringslivsdagen 2010. Jarnheimer customer focus eng
 

Grön Tillväxt. Åland. Karl-Johan Lehtinen -Underbara miljöproblem vid stranden

  • 2. Miljöproblem är en resurs som väntar på att utnyttjas kommersiellt • Exempel på många problem som lösts under de senaste årtiondena: • SO2 utsläpp – stor industri • Blekning vid framställning av massa och papper • Andra miljöproblem inom massa och papper • Återvinning av metaller • Rening av avloppsvatten • I dag är alla ovan nämnda processer en del av vardagen och har tusentals anställda för att tillverka apparatur
  • 3. Eutrofiering, jordbruk och energi ett sammanflätat komplex • Fördelar med eutrofieringen är dess närhet till oss • Samma gäller för jordbruket • Energi behövs men kan också produceras inom komplexet • Kommer att finnas ett tvång att lösa energifrågan, men den kommer att vara behovsdriven – inte förbudsdriven genom krav att sänka CO2 utsläppen • Tvånget uppstår genom försämrad tillgång på först olja sedan kol och andra fossila bränslen • Kommer att behövas såväl lokala som globala lösningar
  • 4. Vad gäller i sakfrågan? • EROI = energy returned on energy invested • dvs hur mycket energi skall man kunna utvinna med insatt energi? Förmodligen en av ödesfrågorna när vi närmar oss 9 miljarder. • Att använda första generationens etanol t ex löser inga problem, men skapar däremot några. • Om vi använder all majs, allt sockerrör och sockerbetor i världen skulle vi klara av ca. 10 % av världens nuvarande transportbehov men istället skulle vi svälta. Ingen ersättning av bensin alltså. • Om vi skulle använda avfall inom jordbruket till metanproduktion skulle vi kunna producera 25 % av dagens transportbränslen
  • 5. Lösningar • Med metan kan man driva bränsleceller för att producera el • Genom att kombinera naturgas och biogas kan man utveckla ett transportsystem som spar på olja och sänker utsläpp och som kan användas både för uppvärmning och transport • El troligen framtidens energibärare för transport men el måste lagras t ex i form av väte. Infrastrukturen finns redan, behövs inga jätteinvesteringar. • Väte kan produceras lokalt! • Väte finns överallt, även i olja och kol. Frågan är om man borde använda vätet i stället för kolet i fossila produkter?
  • 6. Lösningar forts. • Fosfor en ändlig resurs som vi inte kan leva utan • Fosfor är å andra sidan ett problem för Östersjön • Hur finna en win-win lösning? Fosfor måste återvinnas ur: • Gödsel • Kommunala utsläpp • Minskad avrinning från jordbruket (betyder sänkta omkostnader!) • Återtagning av eutrofieringsgynnade fiskarter Biogasproduktion bra, men räcker inte för att åtgärda eutrofieringen: • Rötning kvarlämnar stor mängd organiskt material och vatten, stor volym som måste deponeras, spridas eller vidare behandlas
  • 7. Nya applikationer på gammal teknologi Pyrolys eller torrdestillation = ett ämne hettas upp till 500-1000 grader, varvid ämnet sönderfaller utan förbränning i syrefri miljö • Bildas gas, olja och kol • Har ett stort antal applikationsmöjligheter såväl för att lindra eutrofiering som för att utvinna förnyelsebar energi • Biokol har redan en marknad i bl a Tyskland • Biokol binder närsalter och fungerar som jonbytare • Kor matas med 60 kg kol/år. Minskar sjukdomar och binder närsalter i gödsel • Som jordförbättrare binder biokol N och P och stannar i marken i hundratals år. Sänker gödselkostnaderna för bonden
  • 8. Aktuellt om fosfor i Östersjön • Enligt Östersjöplanen (BSAP) skall länderna inom HELCOM sänka fosforutsläppen med ca 15000 t/a • Finlands andel 150 t, Polen 8760 t • Glesbygdens invånare i Finland belastar vatten med 355 t P/år • Att avlägsna 1 ton fosfor (5% ränta, 10 år avskrivning) kostar 4,3 MEUR/år • 90 % rening av 355 t 1.38 Miljarder € • I Östersjöns syrefria bottenvatten simmar 350 000 ton fosfor omkring som gamla synder • Denna mängd skulle gödsla all åkermark i Finland i tio år. Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 9. Kostnadseffektivitet • Viktigt att finna lösningar med stor miljöeffekt/investerad euro • På sikt måste 350 000 t P i bottenvattnet åtgärdas, annars osannolikt att vattenkvaliteten förbättras • 1,38 miljarder euro för att avlägsna 320 ton fosfor är inte kostnadseffektivt, det behövs alternativa lösningar Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 10. Ett par alternativa lösningar • Fiske av så kallad skräpfisk i stället för traditionell avloppsrening i glesbygden • Pyrolys av gödsel Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 11. "Skräpfisk" • Med en fångst på 10 000 ton/år skulle 50 ton fosfor kunna avlägsnas till en kostnad på 4 milj € (j.fr. glesbygdens kostnad på 4,3 milj €/t).  kostnadseffektiviteten således 50 gånger bättre! • Fisket skulle, förutom att ta tillbaka fosfor till åkermark, också producera energi via biogas • 1 MEUR i 2011 års budget i Finland Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 12. Pyrolys av gödsel • Aktuellt i S:t Petersburgsregionen (Leningrad oblast) • Ca. 1500 000 ton kycklingödsel/år • Tillsvidare inga ekonomiskt bärkraftiga lösningar • BSAP-fonden finansierar projekt för anpassning av pyrolysteknologi för hantering av kycklinggödsel Roskar hönseri i Raivola, Ryssland Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 13. Pyrolys av gödsel kan ge detta: Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 14. Produkter • Från gödsel fås biodiesel och biokol • Biodiesel kan raffineras vidare till bilbränsle • Biokolet har intressanta egenskaper genom sin funktion som jonbytare för närsalter (fosfor och kväve). • Tillsatt i åkermark kan urlakning av fosfor hindras eller väsentligt minskas. • Biokolet hålls hundratals år i mark och fungerar som en svamp som på nytt kan laddas med fosfor. • Preliminär kostnadseffektivitet cirka 8000 €/t fosfor Plöjning av åkermark i Oisu, Estland Karl-Johan Lehtinen, 1.2.2011
  • 15. Se bortom horisonten men utnyttja dagens teknik • Alternativa energikällor till olja är få • Osannolikt att man abrupt skulle sluta utnyttja denna energitäta resurs • Alternativ borde få växa fram där man samtidigt kan använda fossila bränslen effektivt men samtidigt utveckla energibärare som kan använda multipla energiråvaror ss el och väte • Organiskt avfall från jord och skogsbruk som man kan tillverka metan och olja ur, kan tillsammans med naturgas bilda stora vätekällor. Redan idag finns infrastruktur så att stora omställningar kan undvikas • Mycket tyder på att oljeproduktionen planar ut om några tiotal år och alternativen bör då finnas för att fylla gapet
  • 16. Slutord • Viktigt att finna nya applikationer, inte nödvändigtvis alltid ny teknik • För att få nya applikationer lönsamma kan ofta ny teknik bidra till win- win lösningar • Nya teknologiföretag har en viktig roll som förmedlare av nya tankar • Ingen av de presenterade applikationerna är ny teknologi, men sektorerna för utnyttjande är "nya" • Viktigt att se möjligheter snarare än hot: • "Eutrofieringen producerade 100 GWh" låter bättre än "De döda bottnarna sprider sig in i Finska viken". • Om man kan producera energi ur avfall runt Östersjön eller ur Östersjön kan man stoppa utbredningen av döda bottnar • Osubventionerad, på efterfrågan baserad produktion möjlig
  • 17. Tack för ordet! Karl-Johan Lehtinen NEFCO karl-johan.lehtinen@nefco.fi www.nefco.org +358-40-5931239