Tidningen C. Nr 4 2009

3,320 views

Published on

Centerpartiets tidning C. Nr 1 2010. Redaktör Elisabeth Jansson, ansvarig utgivare Lena Forsman.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
3,320
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
14
Actions
Shares
0
Downloads
9
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Tidningen C. Nr 4 2009

  1. 1. EN TIDNING FRÅN CENTERPARTIET NUMMER 4 2009 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet I Köpenhamn för att lyckas sidan 5 Valfrihet i vården ger större patientmakt MAUD SÄGER: FLER ENTREPRENÖRER I VÅRDEN SIDAN 3
  2. 2. N 4/2009: o TEMA: FOTO: ROBERT NYGREN EN TIDNING VALFRIHET FRÅN CENTERPARTIET I VÅRDEN REDAKTIONEN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primär- Chefredaktör: Elisabeth Jansson vården. Den fria etableringsrätt E-post: elisabeth.jansson@centerpartiet.se som förslaget innebär gör att TEL: 08-617 38 41 patienternas möjlighet att välja Ansvarig utgivare: vem som ska utföra vården ökar. Lena Forsman Liksom möjligheterna för entre- E-post: lena.forsman@riksdagen.se prenörer att driva vinstdrivande TEL: 08-786 60 89 vårdföretag. ANNONSER kontakta redaktionen POSTADRESS tidningen C. Box 2200 103 15 Stockholm INNEHÅLL Alltid med i C. TELEFON MAUD SÄGER TELEFON: 08-617 38 00 SID 12 Från köer till tystnaden SID 3 FAX: 08-617 38 10 TEMA SID 4 PRENUMERATION SID 15 Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet Medlemmar i Centerpartiet, INTERNATIONELLT SID 16 Centerkvinnorna och CUF SID 17 Muslim och feminist? får tidningen C. gratis. CENTERPARTIET I BRYSSEL SID 21 Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2009) SID 18 Allt fler unga startar eget Postgiro 104 63-8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange PROFIL SID 22 namn och adress. SID 19 CUF:are satsar på gröna tvättbollar C. finns även som taltidning. DEBATT SID 26 ADRESSÄNDRING Kontakta ditt distrikt eller ring 08-617 38 00 C.SVERIGE SID 28 TS KONTROLLERAD UPPLAGA 2008: 55 600 C. & HÖR SID 30 Tryck: V-TAB, Norrtälje 2007, 2006, 2005 Miljöcertifierade enligt ISO141001, cert nr.1410718 KORSORD SID 31 OMSLAGSBILD: Robert Nygren Efter år av uppladdning vänds världens blickar mot Danmarks huvudstad, där slut förhand- ISSN 1651-4521 lingarna om ett framtida globalt klimatavtal inleddes den 7 december. Sammanlagt 17  000 Redigering och produktion: experter, politiker och organisa tioner från Turbin 192 länder är samlade för elva dagars för- handlingar. Och den som för EU:s talan är miljöminister Andreas Carlgren. – Jag är här för att lyckas. Det var ett taggat statsråd som efter tre års förberedelser och närmare 100 internationella resor uttryckte stor optimism i samband med klimatmötets invigning. Ja, tänk om han lyckas, tänk om Köpenhamnsmötet faktiskt blir en milstolpe för klimatet? I så fall ELISABETH JANSSON är det den bästa julklappen världen kan få. Läs miljöministerns egna ord på sista sidan. centerpartiet.se 2 TIDNINGEN C .
  3. 3. maudsäger: Tre händelser har på senare tid fått mig att fundera på hur det står till med den svenska sjukvården. Det första var en rapport som kom från en internationell organisation som jämför sjukvården i olika länder. Den visade tydligt att svensk sjukvård var absolut bäst när man jämförde de medicinska resultaten. Oavsett om det handlade om att få nyfödda barn ofta beskrivit det som köksbordsdemokrati. Beslut att överleva eller att minska antalet självmord låg som kan fattas hemma vid köksbordet ska fattas Sverige i topp. Men när det handlade om hur lätt där och ingen annanstans. det var att få träffa en doktor så hamnade Sverige Jag tror det är dags att vi vågar analysera i botten. Till och med i Albanien var det lättare att sjukvården utifrån ett federalistiskt perspektiv. komma fram till sjukvården. Vågar vända på pyramiden. Säkert kommer en del Den andra var en god vän som beskrev känslan landstingsadministratörer och vissa politiker att av att vara till besvär vid kontakt med sjukvård, reagera. när hon inte fick träffa doktorn på den tid hon blivit Grundläggande måste vara att det så långt möj- kallad till och hon ända ut i väntrummet hör glada ligt måste vara patientens behov och önskningar skratt från personalen. som styr. Vi människor är olika och har därför olika Det tredje var när jag såg resultatet av regering- behov. Ska det vara möjligt måste vi basera sjuk- ens kömiljard. Långa köer i svensk sjukvård har vi vården på valfrihetssystem och framförallt gå från haft så länge jag kan minnas. Staten har samman- att ha en sjukvård som produceras av förvaltningar lagt satsat 38 miljarder kronor för att landstingen i landstinget till att få in många många fler entre- skulle arbeta bort köerna men inget har hänt. Först prenörer. när regeringen säger att den här miljarden utbe- Målet för mig är att vi får en sjukvård som talas först när köerna är borta så sker dramatiska sprudlar av nytänkande och där ingen patient förändringar. behöver känna att man är ett störande moment Det blir så tydligt att sjukvården är organiserad utan tvärtom är den viktigaste personen. med myndigheten som förebild, inte patienten. På senare år har vi i Centerpartiet analyserat samhället utifrån ett federalistiskt perspektiv. Mak- ten ska utgå från den enskilda människan. Jag har Vad säger du? Tala om för Maud Olofsson vad du tycker! Mejla till maud.olofsson@centerpartiet.se Ett urval samt svar på dessa kommer att publiceras i nästa nummer FOTO: LINUS HALLGREN av tidningen C. Märk ditt mejl med ”tidningen C.” i ämnesraden.
  4. 4. Tema: Valfrihet i vården TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN 1 januari 2010 blir det lag på obligatorisk valfrihet i primärvården. Den fria etable- ringsrätt som förslaget innebär gör att patienternas möjlighet att välja vem som ska utföra vården ökar. Liksom möjligheterna för entreprenörer att driva vinstdrivande vårdföretag. . 4 TIDNINGEN C
  5. 5. Valfrihet inom vården rött skynke för S Den första januari 2010 blir Alliansens lag om obligatorisk valfrihet i primärvården verklighet. Patientmakt och fler utförare inom vården ska se till att den som behöver ska få sin vård. Utan att köa först. – DEN HÄR FRÅGAN VISAR CENTERPARTIETS TRO PÅ DEN ENSKILDA Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, MÄNNISKANS VÄRDE, KRAFT OCH EGEN FÖRMÅGA, SÄGER KENNETH förklarar det delvis med ovana, att politikerna inte lärt sig hur Johansson, ordförande i Socialutskottet och socialpolitisk de kan använda ersättningar för att reglera vården. Men han ser talesperson för Centerpartiet. också en ideologisk strävan. Det handlar om patienternas möjlighet att välja utförare De norrlandslän som styrs av Socialdemokraterna har och välja bort när man inte är nöjd. Men det handlar också om valt modeller där ”landstingen kopierar sig själva”. Kraven den fria etableringsrätt som förslaget innehåller. Det har fun- på enskilda vårdcentraler görs till exempel så breda att inga nits ett stort motstånd i oppositionen, och Kenneth Johansson små eller medelstora företag kan uppfylla dem. Kenneth tycker det speglar en tydlig skiljelinje mellan blocken. Johansson tycker ibland det liknar ”politiskt sabotage” och – I sosseland är det myndigheter som bäst kan avgöra den menar att många av de här länen verkligen skulle vinna på det enskildes behov och hur de ska lösas. fria vårdvalet. – Husläkarreformen lärde oss ett och annat, det var OBLIGATORISKT VÅRDVAL många husläkare som hamnade i storstadsregionerna. Det Enligt den nya lagen blir det obligatoriskt med vårdval. har vi särskilt tänkt på, hela landet ska ha en bra vård. Däremot är det upp till varje enskilt landsting att utforma Svenskt Kvalitetsindex har visat att patienter är mer nöjda kraven, och de ser väldigt olika ut. med privat vård. I den senaste undersökningen var något fler än » . TIDNINGEN C 5
  6. 6. » tidigare nöjda med offentlig vård, och det tycker – Så tänker man inte när man anlitar företag Varför är vinst i Hans Dahlgren visar att konkurrens lönar sig, som bygger om sjukhus, serverar mat eller att ”alla måste skärpa sig”. De undersökningar lagar ventilationen. Den som har koll på kost- som bland annat Kommunal gjort visar även att nader har koll på verksamheten, varför skulle vården ett rött personalen som jobbar i privat verksamhet är inte det gälla här? nöjdare. Vårdföretagarna ansluter både vinstdrivan- skynke? de och icke vinstdrivande företag och Hans SOSSEFROSSA INFÖR VINST Dahlgren har svårt att förstå varför just vinst Den diskussion som finns om vinst i vården i vården är ett rött skynke. All verksamhet är ganska ny. Kenneth Johansson förstår den måste gå med vinst, och den vinsten hamnar inte, och tror att det handlar om ”sossefrossa någonstans; i satsningar på kompetens, teknik inför vinst”. eller högre löner. Eller, i vissa fall, som aktieut- delning till ägarna. – I aktiebolag har alla insyn i hur pengarna Att landstingen används, och är politikerna inte nöjda kan man ju sänka ersättningen eller ställa högre kopierar sig själva kvalitetskrav. Kenneth Johansson berättar att regeringen är politiskt sabotage. innan nästa val ska lägga fram en proposition som föreslår att tillsynen ska ses över och patientens rättigheter stärkas. Vidare ska vård- garantin skärpas, patienten ska få rätt till en ”second opinion” (medicinsk bedömning av en annan läkare) och informationen om vård som kan ges av andra vårdgivare ska bli tydligare. Och i botten finns alltid det nationella beslutet om medicinska prioriteringar, det vill säga att akuta och livshotande problem alltid kommer först. – Jag hoppas alla centerpartister ute i landet Kenneth Johansson, ordförande i Socialutskottet, är övertygad ser till att modellerna utformas så att ande- om att landsbygden har mycket att vinna på det fria vårdvalet. meningen i vårdvalet uppfylls. FOTO: ANNA-K ARIN NYMAN Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, förstår inte varför just vinst i vården är ett rött skynke för så många. 6 TIDNINGEN C .
  7. 7. Han tycker att landstingens kultur gör att man istället för att erbjuda vård betraktar patienter som något som stör arbetet. Lokman Atroshi är en sann entreprenör. När inga patienter fanns satte han sig vid ett bord i Tensta centrum och marknadförde sin vårdcentral. En vårdcentral vars målsättning är att patienten ska få hjälp samma dag. ”Varje patient är en Varje patient som kommer innanför dörren är en affärsmöjlighet. Men personalen kommer från landstingets affärsmöjlighet” verksamhet och det har inte varit enkelt att byta synsätt. – När man jobbar för landstinget är man felprogrammerad, säger Lokman Atroshi och menar att i landstingets verksamhet blir Lokman Atroshi anser att patienten ska stå i patienten något som stör mitt arbete, nästan ett hot. Istället för att erbjuda vård sorterar centrum, ha tillgång till vård och känna sig trygg. man bort problem. VINNA FÖRTROENDE För fem år sedan lämnade han sin läkartjänst på I privat verksamhet är patienterna grunden landstinget för att förverkliga sina idéer. Det har för verksamheten, det gäller att få kontakt och vinna deras förtroende. Det handlar naturligt- vis om att hålla god kvalitet, men också om att han inte ångrat. erbjuda trygghet och tillgänglighet. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN Målsättningen är att alla som söker upp vårdcentralen ska få hjälp samma dag. Och att KANSKE ÄR DET EN SLUMP, SÅ KAN DET VARA. MEN – När vi startade i februari började vi från ingen ska behöva vänta på telefonrådgivning NÄR JAG KLIVER IN PÅ JÄRVA NYA VÅRDMOTTAGNING noll. Lokalen var sliten, alla patienter var lis- längre än två minuter, vilket man lever upp till i Tensta och skakar novemberregnet ur kap- tade hos andra. Det var bara att börja arbeta. i 98 procent av fallen. Så snart som möjligt ska pan kommer en sjuksköterska fram och frågar Tillsammans med sin familj målade han man få tala med någon och det ska räcka med hur han kan hjälpa mig. Jag blir så häpen att väggar och köpte möbler. Sedan satte sig ett samtal för att hamna rätt. jag inte vet vad jag ska svara. helt enkelt Lokman Atroshi vid ett bord i Trygghet skapar man genom att visa att det När jag sedan sitter mittemot Lokman Tensta centrum och berättade om den nya finns kontinuitet. Efter avslutad undersökning Atroshi, ägare och grundare, och hör honom vårdcentralen. bokar man en ny tid om ett halvår eller ett år. berätta energiskt om sina idéer, tänker jag att – Jag sa till min personal att det är inte bara är Det är lättare för patienten att avboka en tid än det var mer än en slump. jag som ska skaffa kunder, ni ska också göra det. att boka den. » TIDNINGEN C . 7
  8. 8. FAKTA FÖDD: 1966 i Atrosh, därav namnet. En liten ort som legat i ruiner sju gånger sedan 50-talet. ”Familjen står varandra nära som man gör när man upplevt stora svårigheter. Vi finns över hela världen, så vi har låga hotellkostnader.” BOR: I Järfälla sedan 2002 FAMILJ: Fru, fyra barn och ett barnbarn UTBILDNING: Specialist i allmänmedicin och företagshälsovård FRITID: Spelar golf, latar mig, promene- rar, läser mycket. Ganska nyligen läste jag Flyga Drake, den var fantastisk. Jag har Lokman Atroshi har svårt att förstå varför det skulle vara fel med vinstdrivande vårdföretag. Men han anser att tillsynen inom vården gett bort minst tio ex av den boken. måste skärpas så att oseriösa företag försvinner. SPECIELLT VÅRDMINNE: En gammal dam minns jag. Hon hade respekt för » När vi gör en snabb rundvandring i lokalen Samtidigt har han väldigt svårt att förstå doktorn, som äldre ofta har. Hon hade klätt upp sig, satt länge och småpratade. blir idéerna om att möta patienterna konkreta. den diskussion som uppstått kring vinst i vår- I undersökningsrummen finns det gott om den. Det handlar om att förvalta gemensamma Det är fint och man vill inte stressa, men som läkare har man bara en kvart, så jag anatomiska planscher och modeller, med resurser på bästa sätt. erbjöd mig att hjälpa henne att klä av sig. senor, hud och muskler markerade i klara blå, – Om någon kan bygga om ditt hus billigare Då log hon och sa, ”Gärna. Det är så länge gula och mörkrosa färger. med god kvalitet, skulle du inte välja det då? sedan en man klädde av mig”. – Det kommer många som inte kan svenska, vi måste kunna förklara, säger Lokman Atroshi. VARFÖR FEL MED VINST? Och i personalrummet sitter två heltidsan- Och om en verksamhet ger vad patienten vill ställa tolkar redo att rycka ut. ha, uppfyller alla kvalitetsmått och är effektiv Samtidigt som det handlar om att bli mer har han svårt att förstå varför det skulle vara patienttillvänd måste man också lära sig att se fel att göra en vinst dessutom. Tycker man inte När han nu återvänder till norra Irak, som sitt ansvar för att arbetsplatsen fungerar. om hur företaget hanterar vinsten kan man han flydde från en gång i världen, blir det tyd- – I landstinget kommer någon och ordnar alltid diskutera det när nästa avtal skrivs. ligt hur svensk han blivit. Ibland tycker hans dina problem. Här är problemet ditt tills du Men han tror också politiker och tjänste- släktingar och vänner därnere att han fjäskar har löst det. män har en ny utmaning framför sig när de för svenskarna. ska hantera den nya situationen. Framför allt – Men jag säger till dom, mitt gamla hem- TRÖTT PÅ LANDSTINGET handlar det om tillsynen. land har gett mig flykt och bomber. Sverige ger Själv har han sin utbildning och sina första – Det bästa sättet att bli av med oseriösa mig trygghet och möjligheter. yrkesår i Irak. 1993 kom han till Sverige och företag är att ha mer och bättre tillsyn. efter några års väntan, först på uppehållstill- Inte minst gäller det att ställa tydligare kva- stånd och sedan godkänd legitimation, börja- litetskrav och Lokman Atroshi skulle önska de han till sist arbeta som landstingsanställd att det fanns mer kunskap om vad kvalitet i 2000. Fyra år senare var han rejält trött på den vården egentligen är. stora organisationen och otydligheten. Han sa – Idag är kraven ofta knutna till tillgänglig- upp sig och köpte Bergslagens arbetsmiljö i het. Tillgänglighet är inte kvalitet, det är en Värmland. Sedan gick han vidare till att köpa självklarhet. ytterligare en företagshälsovård och i februari Lokman Atroshi vill inte beskrivas som en i år öppnade han Järva nya vårdmottagning invandrare som lyckats, och det finns ingen utanför Stockholm. Dessutom är han med och anledning att göra det. Han är svensk, läkare bygger ett sjukhus i norra Irak. och framgångsrik företagare. Samtidigt är han – Det är spännande att få förverkliga sina kurd från Irak, han har varit flykting som barn idéer. Och det är lika fantastiskt varje gång och som familjefar och han har etablerat sig i man får möta människor och faktiskt kan ge ett främmande land utan några andra resurser dem det de behöver. än sin egen kompetens. Det märks. Inte minst I ett vinstdrivet vårdföretag kommer patien- när vi pratar om hur dåliga vi är i Sverige på att ten självklart i fokus och Lokman Atroshi utnyttja de resurser invandrare är. tycker det handlar om mer än att bara göra – Alla de flyktingar Sverige tar emot, det är kunden nöjd. Det handlar om rättvisa. gratis marknadsföring. Och de kommer med – Patienterna betalar skatt, det är deras pengar. kontakter, kunskap. Om vi kan mobilisera det De ska kunna välja. De ska ha den makten. på rätt sätt, då öppnas helt nya marknader. 8 TIDNINGEN C .
  9. 9. Att vården även i fortsättningen ska vara offentligt finansierad tycker barnläkaren Anders W Jonsson är en självklarhet. Men när det handlar om vem som ska utföra den, ja då anser han att det är en självklarhet att privata alternativ ska uppmuntras. Allt för att öka patienternas valfrihet. På bilden: Agnes, 2, intresserar sig för doktorns stetoskop. Utan valfrihet ingen patientmakt Glesbygden får inte vård och i städerna överkonsumerar överklassen specialister. Anders W Jonsson, läkare och politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen, vill arbeta för rättvisa i vården. Och nyckeln är de vinstdrivna vårdföretagen. TEXT: ANNIK A ERIKSSON FOTO: ROBERT NYGREN – JAG ÄR I FÖRSTA HAND BARNLÄKARE, DET KOMMER – Jag tycker man blandar ihop päron och först när det kommer till produktionen som de JAG ALLTID ATT VARA, SÄGER ANDERS W JONSSON äpplen i debatten. Och det är ett sätt att vilse- privata alternativen kommer in i bilden. när han sätter sig mitt emot mig i det lilla leda människor. Anders W Jonsson har jobbat både som arbetsrummet på Rosenbad. Han är lugn, För att göra sammanhangen tydligare delar läkare och verksamhetschef och har sett vänlig och engagerad, precis som en bra barn- han upp den offentliga vården i tre delar; vården från golvet, men också fått inblickar i läkare ska vara. finansiering, tillhandahållande och produk- administrationen. Han menar att det finns tre Egenskaper som inte är så dumma hos en tion. Att vården är och ska fortsätta vara maktcentra i vården; politiker, tjänstemän och politiker heller för den delen. Och när Anders offentligt finansierad råder det fullständig profession. Patienten står däremot helt utan- W Jonsson pratar vårdpolitik är det tydligt att politisk enighet om. På samma sätt ska tillhan- för och betraktas närmast som ett problem. engagemanget för patienten följt honom in i dahållandet, fördelningen av vården, göras Anders W Jonsson menar att nyckeln finns i maktens korridorer. utifrån gemensamma beslut om behov. Det är möjligheten att välja, och framförallt att kunna » TIDNINGEN C . 9
  10. 10. FAKTA VAD STÅR W FÖR? “Elaka kompisar säger wiktigpetter. Men det är egentligen min frus efternamn, Wedin, som jag förkortat.” FÖDD: 1961 på BB i Sveg FAMILJ: Fru och två döttrar UTBILDNING: 1980 – 82 Statsvetenskap och nationalekonomi Umeå universitet, 1983-1988 Medicin på Karolinska Institutet FRITID: Skidåkning med hela familjen och vi bor på en gård som det är roligt att arbeta med. Jag rider sedan fem år till- baka. Bägge döttrarna och hustrun rider, så jag insåg att om jag ska få vara kvar i den här familjen är det bäst att börja. VÅRDMINNE: Som distriktsläkare mötte jag en gång en 92-årig kvinna som oroades över att den 74-årige sonen, som just flyttat till äldreboende, inte skulle få ordentlig mat. Omsorgen vi har från den dag våra barn föds, den släpper vi aldrig. Att Anders W Jonsson i första hand räknar sig som barnläkare är lätt att förstå. En inledningsvis misstänksam 2-åring smälte som glass under undersökningen och hade lite svårt att skiljas från doktorn när den var över. » välja bort. Och därför behövs de vinstdrivna funnits längst, har det inte varit några pro- säga om att det i årtionden slösats med skat- vårdföretagen. blem med etableringar utanför städerna. Det temedel på det här sättet? – Finns ingen möjlighet att göra vinst startas intressanta för företagen är att hitta luckor i inga privata företag, utan privata utförare ingen etableringarna, inte att vara där alla andra är. FÖR MYCKET ANTIBIOTIKA valfrihet, utan valfrihet ingen patientmakt. Så Därför tycker också Anders W Jonsson det är Systemet ger också möjlighet för politiker att ser kedjan ut. tråkigt att se hur de S-styrda norrlandslänen styra vårdens innehåll. I Halland upptäckte Han tycker att sambandet är tydligt i de konstruerar vårdvalsmodeller som bevarar man till exempel att användningen av anti- kommuner som redan infört Lagen om valfri- det gamla systemet. biotika skenade. Då kunde politikerna genom het inom äldreomsorgen, LOV. Där ser man en – I norr får vi läkarbrist och i söder valfri- ersättningssystemen styra mot minskad anti- maktförskjutning så att det nu är de äldre och het, en politiskt skapad klyfta i primärvården. biotikaförskrivningen, och fick därmed stopp deras anhöriga som avgör vad som är kvalitet Men fler utförare ställer också andra krav på på ökningen. och vilka som ger den. det statliga ansvaret. Här arbetar man främst Anders W Jonsson har varit med i politiken med två instrument; öppna jämförelser och till- tillräckligt länge för att se sitt parti gå från PATIENTMAKT GER RÄTTVISA syn. En tillsyn som ska bli tydligare i sina krav myndighetskramande till köksbordsdemo- Men främst handlar det om att patientmakten och utföras oftare. Det ska också finnas tydliga krati. Nu gäller federalism, att så många beslut kan ge större rättvisa i vården. Och där är det nationella riktlinjer för att komma bort från de som möjligt ska fattas av individen. Och att problemen med tillgänglighet som står i cen- stora olikheter som finns i landet idag. staten ska underlätta den processen. trum. Han berättar om en rapport från Health – Vi i Centerpartiet har ett ideologiskt verk- Consumer Index, som visar att svensk vård BÄTTRE KONTROLL tyg för hur makten i vården ska hamna hos håller toppklass. Tillgängligheten placerar oss – En annan effekt av det här systemet blir att patienten. Det är spännande att arbeta för det. däremot i helt motsatt ände. Efter Albanien. politikerna får bättre kontroll än idag. Men det är viktigt att våga lita på att cente- – Köerna är ett fördärv i svensk sjukvård. När privata aktörer kommer in tvingas ridéerna håller. Det handlar om många modiga Där det finns köer behövs två saker för att ta kommuner och landsting göra klart vilka beslut, där man kan få både tjänstemän, läkare sig fram: kontakter och kontanter. kostnader olika verksamheter har idag. och socialdemokrater emot sig. Välutbildade höginkomsttagare kan lösa Ibland har det visat sig att den offentliga – Det är också tråkigt att se hur stor och det, alltid känner de någon läkare som kan verksamheten kostat dubbelt så mycket som bekväm landstingskostymen blivit för många ordna en specialisttid. Och har man inte kon- det privata alternativet. Det har också lett till centerpolitiker. Det är svårt att lämna ifrån sig takter köper man en privat sjukförsäkring. att vissa vårdföretag gjort stora vinster, och makt. Även för en centerpartist. – Vi vill ha ett system som är rättvist, där så kommer det att fortsätta vara tills markna- behoven styr och patienten är kung. den mognat. Det gäller också den brist på läkare som är – Det blir en period när vissa kan göra stora vanlig i glesbygden. I Halland, där vårdvalet vinster, det är övergående. Men vad ska man 10 TIDNINGEN C .
  11. 11. Vinst i vården bra för jämställdheten TEXT: K ARIN CARLESTEN omgärdad av regler och inskränkningar som I DAG DRIVS ENDAST VART FJÄRDE SVENSKT FÖRE- TAG AV EN KVINNA. DET GÖR ATT SVERIGE ÄR ETT vård- och omsorgssektorn. De begränsade Tror ni att det är en av de EU-länder som har lägst andel kvinn- möjligheterna att driva företag inom vården slump att vänstern säger liga företagare. Den enda bransch där andelen är en anledning till varför kvinnors andel av kvinnliga entreprenörer är överrepresenterade det totala företagandet är så mycket lägre än nej till det som kvinnor är vård- och omsorgssektorn. Trots detta finns männens. mycket kvar att göra. Branschorganisationen 1 januari 2009 infördes Lagen om valfrihets- kan tjäna pengar på och Vårdföretagarna ser stora jämställdhetsvinster om vården öppnar upp för privata alternativ. system, LOV, som fungerar som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som ja till det som män kan Hans Dahlgren på Vårdföretagarna menar att vill konkurrenspröva sin verksamhet genom att tjäna pengar på? vinsterna för jämställdheten skulle vara många: överlåta valet av utförare till brukaren/patien- Maud Olofsson på Centerpartiets – Till exempel skulle det finnas mer än en ten. Men enligt Hans Dahlgren har endast 50 av Förtroenderåd i november 2009 arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle gyn- landets 290 kommuner infört LOV. na både löneutvecklingen och karriären för den – Det främsta hindret för de entreprenörer enskilda. Att dessutom kunna bryta sig ur stora som vill bli vårdföretagare är att landets kom- strukturer som landstingen och följa sin dröm är muner inte har öppnat upp för privata utfö- en viktig del som har saknats i den kvinnodomi- rare, säger han. nerade offentliga sektorn, säger han. Hans Dahlgren menar att det förstås finns de som hävdar att privata företag väljer friska SNÅRIGT REGELVERK patienter. Under många år har traditionellt manliga – Det är svårt att säga hur den myten har branscher gynnats av en socialdemokratisk uppstått, för det strider både mot läkaretiken regering medan områden där kvinnliga före- och lagen att neka patienter. Dessutom skulle tagare har en stark ställning har förbisetts. ett sådant företag snabbt tappa kunder och Privata initiativ inom vård- och omsorgsbran- förtroende hos patienter och valda politiker, schen har mötts med misstänksamhet. Det avslutar Hans Dahlgren. finns i princip ingen annan sektor som är så FAKTA VISSTE DU ATT … Om man jämför kvinnors och mäns De vanligaste orsakerna till att kvinnliga …regeringen årligen satsar 100 000 företagande finns stora skillnader, även företagare inte växer är tidsbrist, dålig lön- miljoner kronor för att främja kvinnors inom samma bransch. Till exempel driver samhet, myndighetsregler och begränsade företagande? kvinnor mindre företag än män, de lånar möjligheter att få lån. Endast var fjärde Målet är att minst 40 procent av nyföre- mindre pengar, går mer sällan i konkurs kvinnlig företagare har någon gång ansökt tagarna ska vara kvinnor. Näringsminister och anpassar i hög grad företagandet till om och blivit beviljad lån. Maud Olofsson har också bildat att familjesituationen. Och fler män än kvinnor ambassadörsnätverk med 880 företagar- börsnoterar sina företag. kvinnor som ska inspirera andra kvinnor att starta och driva företag. . TIDNINGEN C 11
  12. 12. Från köer till tystnaden Familjen Korstanje bytte trängseln i holländska Veere mot naturen i värmländska Kila. Superlativen haglar när de berättar om sin nya livssituation. Familjen har stor framtidstro och kan inte tänka sig ett bättre land för sina barn att växa upp i. TEXT OCH FOTO: EVALENA HEINERED FÖR TRE ÅR SEDAN BESTÄMDE SIG EMILY OCH men ändå så nära så att man vet att någon helt enkelt inte stanna kvar när vi inte trivdes. DONALD KORSTANJE OCH DERAS TVÅ BARN CHRIS mer bor där. De allra flesta invånare har bott Det är vi som ska vidare i framtiden. Det är och Amber att ta klivet och byta land. Men här i generationer, men precis som i många bättre för barnen här i Sverige, menar Donald. vad är det som får en ung familj att dra upp röt- andra värmländska byar har nya familjer – Ja, det är för trängseln och för barnens terna från sina barndomstrakter och bosätta från fram för allt Holland och Tyskland bör- skull vi har flyttat hit, fyller Emily i. I Holland sig på landsbygden i Sverige? jat flytta hit. har vi bara tre månaders föräldraledighet. – Vi ville köpa hus i Holland, men där är det Barnen börjar skolan vid fyra års ålder, och ju så trångt. Att ha skogen alldeles utanför GOTT OM PLATS redan vid tolv års ålder måste de välja om de dörren här i Sverige är något alldeles fantas- Med sina 17 personer per kvadratkilometer finns ska blir akademiker eller hantverkare. Hur ska tiskt. Hemma i Holland bodde vi nära havet. det gott om utrymme i Värmland. Jämför detta man kunna veta det när man är tio? När vi skulle ut i naturen fick vi ta bilen till med Familjen Korstanjes provins, Zeeland, där – Barnen är också ute mycket mer i Sverige. den lilla skog som finns i trakten. Vi betalade motsvarande siffra är 203 personer. Både Chris och Amber har varit mycket fris- dyr parkeringsavgift för att gå på rad genom Beslutet att flytta hela familjen och lämna kare sedan vi flyttade hit. De är ju ute på dagis skogen och trängas. Man blir till slut irriterad föräldrar och syskon kvar i Holland tyckte och skolan hela dagarna. Det gör skillnad. på varandra, och alla människor som trampar Donald och Emily inte var något bekymmer. Förkylningar och allergier är som bortblåsta, på ens fötter. Kontakten med föräldrarna har till och med fortsätter hon. Kila i Säffle kommun ligger i typisk värm- blivit starkare sedan de flyttade eftersom de ländsk landsbygd. Gårdarna ligger inbäd- umgås mer intensivt när de är på besök. SPRÅKET ÄR NYCKELN dade i det kuperade landskapet med så pass – Det är bara någon timmes flygresa mellan Trots den höga arbetslösheten i Sverige var mycket mellanrum att man får vara i fred, oss och vi träffas flera gånger per år. Vi kunde det aldrig några problem att få jobb. . 12 TIDNINGEN C
  13. 13. Emily och Donald Korstanje med sina två barn Amber och Chris njuter av sitt nya liv i de värmländska skogarna. För barnens skull ryckte de upp sina holländska rötter för att satsa på ett liv i Sverige. De tycker att det svenska systemet är fantastiskt. – Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning, säger Donald. – Det största problemet med att kunna slå förskola i närheten. Både Emily och Donald som Emily upplevde gav lite utrymme för rot i Sverige var att få ett personnummer, kon- menar att det är helt avgörande att lära sig spontana inslag. staterar Emily. För att få jobb måste man ha ett språket och att våga ta kontakt med andra för Nu läser Emily Förskollärarlinjen vid Karlstads personnummer, och för att få ett personnum- att få jobb och smälta in i det nya landet. universitet samtidigt som hon arbetar. Hon ser mer måste man kunna visa att man har pengar Hemma i Veere var Emily barnskötare. Där en stor skillnad i pedagogiken och förhållandet nog för att klara sitt uppehälle i Sverige, och hade hon hand om cirka 30 barn, de flesta var till barnen. Här är friheten större och lärarna är för att få pengar måste man arbeta. Det blev bebisar eftersom föräldraledigheten i Holland inte lika dominanta. Barnen tillåts att utvecklas ett moment 22-läge som var svårt att lösa. bara är tre månader. Aktiviteterna är styrda så mer individuellt. Räddningen blev en timanställning i Säffle på att barnen aldrig kan välja fritt vad de vill göra. När det gäller studierna finns det vissa skill- sju timmar i veckan, vilket är minimum för att En dag ska de leka i ”legohörnan”, nästa dag i nader. Utbildningsmaterialet i Sverige är inte få ett personnummer. ”dockhörnan” och en tredje dag ska de leka i lika teoretiskt och visar istället på fler prak- Emily fick ganska snart ett vikariat på en ”pysselhörnan”. En strukturerad verksamhet tiska exempel. Som student i Sverige förväntas » TIDNINGEN C . 13
  14. 14. Grundtryggheten i Sverige göra att vi vågar satsa på både eget företag och utbildning. » man arbeta mer självständigt och fram för allt för att få påbörja studierna. De flesta föräldrar jag kan börja studera, och få stöd för det? Jag finns det fler vuxna på skolbänken. börjar spara pengar tidigt till sina barn för att trodde inte att det var sant, berättar Emily. – Studenter i fyrtioårsåldern är helt otänk- ge dem möjligheten att läsa en högre utbild- Donald är snickare och efter en tid i Sverige bart i Holland, säger Emily. ning. För Emily blev det något av en chock startade han eget företag. Genom kontakter En glad överraskning när hon påbörjade när tjänstemannen på CSN berättade att hon och det lokala nätverket har han fått snurr studierna var studiestödsystemet. I Holland skulle få pengar för att studera. på verksamheten och har nu ett uppdrag på måste man betala en avgift på 15 000 kronor – När hon sa det svarade jag: menar du att Gruvöns pappersbruk i Grums. Han är van från hemlandet att man måste ta tag i saker själv så för honom var det självklart att starta eget. Att starta företaget upplevde han var lika enkelt som i Holland. – Den svåra delen av företagandet börjar väl egentligen när jag ska göra bokslut, säger han. Men det blir först under nästa år. SVERIGE MER JÄMLIKT Både Emily och Donald tycker att svenskarna Mångfald berikar! lever mer jämlikt, och att båda föräldrarna har mer tid med sina barn. – När jag pratade med Försäkringskassan SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa trodde jag att jag hade hört fel. Jag sa: ursäkta, möjligheter att växa. jag måste ha förstått fel. Kan du förklara det SV presenterar också flera aktuella studiematerial där en gång till? Menar du att min man kan om den svenska mångfalden: Mångfald berikar Sverige, vara hemma med barnen och få betalt? Det Allas lika värde (ALV), Den svenska koden. kan inte vara möjligt, säger Emily upprymt. – Grundtryggheten i det sociala systemet är unik. Det gör att vi ser ljust på framtiden och vågar satsa på eget företag och utbildning. Vi har flera idéer för framtiden och för barnens skull kan vi inte tänka oss något bättre, avslu- tar Donald. Kontakta din lokala SV-avdelning för att snarast starta studiecirklar om dessa viktiga frågor. www.sv.se . 14 TIDNINGEN C
  15. 15. Jobben och klimatfrågorna viktigast i valet Det finns massor med gröna företagare runt om i Sverige. De människor som startat dessa företag och som nyanställer är samhällets största hjältar just nu. Det säger partisekreterare Anders Flanking, som nyligen presenterat Centerpartiets strategi inför valet 2010. TEXT: ELISABETH JANSSON SEDAN I AUGUSTI HAR PARTISTYRELSEN ARBETAT Utöver de två politiska prioriteringarna inne- – Centerpartiet är beroende av Alliansen MED STRATEGIN INFÖR VALET. håller strategin tre viktiga värdeord, nämligen på samma sätt som Alliansen är beroende av – Det har varit ett intensivt arbete i parti- frihet, trygghet och mångfald. Centerpartiet. Alliansen är ett vinnande lag och styrelsen. Nu har vi landat i ett gemensamt – Vår politik genomsyras av dessa vär- vi kommer att se ännu mer av Centerpartiet i dokument som ska vara ledstjärna i valet 2010, den. Företagarpolitiken och miljöpolitiken det laget, betonar Anders Flanking. understryker Anders Flanking. har inget egenvärde, utan syftar till att öka Kombinationen av jobb och miljö är viktigt Parallellt med partistyrelsens eget arbete tryggheten, friheten och mångfalden. Frihet att lyfta fram. har diskussioner förts med distrikt och kom- och trygghet är avgörande för människan. – Alla de människor som startar, driver och munkretsar under hösten för att testa idéer Mångfalden berikar människan och samhäl- utvecklar det gröna företagandet är några av och pröva strategin. let, vilket ger oss vidgade vyer, understryker vår tids största hjältar, fortsätter Flanking. – Jag har bland annat besökt Sörmlands Anders Flanking. – En klimatsmart ekonomi med massor och Norra Älvsborgs distrikt samt Lidingö av gröna entreprenörer måste synliggöras i kommunkrets för att testa de förslag till prio- OCH VÄLFÄRDSFRÅGORNA? Sverige också. Vi vill hylla småföretagare som riteringar som partistyrelsen gör inför valet Innebär fokuset på jobb/företagande och mil- inför miljöledningssystem, entreprenörer som 2010, berättar chefsstrateg Kristina Jonäng. jö/klimat att välfärdsfrågorna lämnas därhän i utvecklar miljövänliga produkter och banker valet, funderar säkert väljarna. som medvetet styr människors sparande till JOBB OCH MILJÖ – Nej, tvärtom, svarar Anders. Nya företag gröna fonder, exemplifierar Kristina Jonäng. Erfarenheterna från Europaparlamentsvalet och nya jobb växer fram inom välfärdssek- – Centerpartiet har genomfört en rad förslag visar att Centerpartiet måste fokusera mer. torn, inte minst bland kvinnor. Vi har ett hel- som både förbättrar företagandets villkor och – Vi kan aldrig vara bäst på allt. Men det finns täckande program för hela samhällslivet, men som förbättrar miljön. I valrörelsen kommer ett par frågor där vi både kan vara bäst och ha fokuserar på två huvudteman. Det är nödvän- vi att presentera ytterligare förslag, avslutar högst trovärdighet i fråga om genomförande. digt att vi kraftsamlar, är konkreta och tydliga Anders Flanking. Det är jobb/företagande och miljö/klimat. Det i budskapen. är våra övergripande prioriteringar inför valet, Innebär ett sådant förhållningssätt att vi blir berättar partisekreterare Anders Flanking. bråkstakar i Alliansen, undrar kanske någon. . TIDNINGEN C 15
  16. 16. c.internationellt FOTO : HENR IK KLING BERG Hallå där Krister Fahlstedt! I förra numret fanns ett reportage om Krister Fahlstedt, officer och centerpartist, som tjänstgjort som Gender Advisor (rådgivare inom /FS17/FÖR SVAR genusfrågor) i den svenska Isaf-styrkan i Afghanistan. Sedan en vecka tillbaka befinner han sig återigen på svensk mark. SMAK TEN Hur känns det att vara hemma igen? Säkerhetsläget verkar ha förvärrats. Har du – Bra, samtidigt som det är mycket jag kom- varit rädd många gånger? mer att sakna. Jag har trivts fantastiskt bra – Nej, inte rädd. Däremot medveten om ris- under mina sju månader i Afghanistan, både kerna och visst blir man berörd av de attacker med uppdraget som sådant och med männis- våra soldater råkat ut för och där flera ska- korna omkring mig. dats. Men att stänga in sig på campen är ingen lösning. Gjorde du någon nytta i Afghanistan? – Ja, så känns det absolut även om insatsen Vilken är den starkaste upplevelsen? måste ses långsiktigt. Och förändring tar tid. – Det är svårt att sätta fingret på en enskild hän- Svenskarnas närvaro uppskattas av de allra delse. Så gott som varje personligt möte med flesta och för egen del har jag inte mött någon afghaner har gett en kick. Mitt i alla svårigheter Personligt möte med afghan, vare sig man eller kvinna, som ifråga- finns så mycket hopp och förändringskraft. sätter att vi aktivt arbetar för kvinnors ökade afghaner en kick. delaktighet i återuppbyggnadsarbetet. Hallå där Staffan Danielsson (C), Förvarsutskottet! Vänsteroppositionen vacklar i sitt stöd för Enligt många bedömare har säkerhetsläget den svenska militära insatsen i Afghanistan, i Afghanistan försämrats avsevärt under och Vänsterpartiet kräver till och med att det senaste halvåret. I november inträffade alla svenska soldater ska tas hem. Vad säger till exempel en svår olycka där en lokal tolk du om oppositionens sviktande stöd för dödades och fyra svenska soldater ska- Afghanistaninsatsen? dades. Är det försvarbart att utsätta sven- ska killar och tjejer för risker som dessa? – Jag ser mycket allvarligt på det. Afghanistans folk har plågats av fruktansvärda krig och – Alla militära insatser är förknippade med inbördeskrig i decennier. Den internationella risker. Våra svenska soldater i Afghanistan gör fredsinsatsen med 42 länder har FN-mandat otroligt viktiga insatser och därför ska de ha och agerar på en inbjudan av Afghanistans de allra bästa förutsättningarna för att lösa regering. Att nu dra tillbaka FN-insatsen vore sina svåra uppgifter. Tyvärr kan olyckor ändå att lämna landet i ett nytt förödande inbördes- – Tyvärr debatteras de svenska fredsinsatser- inträffa, och det måste man alltid vara medve- krig där talibandiktaturen kan återkomma. na alltför sällan och det gör att många tvekar ten om när man väljer att delta i en fredsinsats. Det skulle innebära ett massivt förtryck med eller är negativt inställda. Men i allmänhet är både regional och global instabilitet som följd. det så att de allra flesta blir positiva när kun- skapen ökar och när de ser sambandet mellan Samtidigt är många centerpartister också det svenska försvaret och de internationella kritiska till Afghanistaninsatsen, även om freds- och säkerhetsinsatserna. Sveriges partiet vill fördubbla de svenska bidragen säkerhet är beroende av att vi har ett eget till internationella insatser. Vad är din kom- försvar och av att vi samarbetar med andra. mentar till det? . 16 TIDNINGEN C
  17. 17. Muslim och feminist? Är det är möjligt att vara troende muslim och feminist? Att det inte finns något entydigt svar på den frågan framkom tydligt när Centerkvinnornas avdelning Klöver dam i Stockholm arrangerade en debattkväll på temat. TEXT OCH FOTO: K ARIN CARLESTEN PÅ DEBATTSCENEN MÖTTES SARA MOHAMMAD, GRUNDARE AV FÖRENINGEN GLÖM ALDRIG PELA och Fadime och Fazeela Selberg Zaib, bistånds- handläggare, debattör och skribent. När islam och muslimer debatteras i Sverige är jämställdhet och feminism inte den första kopplingen man gör. Men hur ligger det till egentligen, förespråkar Koranen jämställdhet? – Koranen är inte en obligatorisk lagbok, den öppen för många olika tolkningar, säger Fazeela Selberg Zaib. Koranen har traditionellt sett tol- kats av män så det är klart att den inte upplevs som särskilt jämställd. Det ska bli väldigt spän- nande den dagen kvinnliga lärda börjar tolka Koranen och får genomslag med sina åsikter, Sara Mohammad håller med om att det är Sara Mohammad menar att mycket som utförs i islams namn inte Fazeela Selberg Zaib tycker att det finns betydligt viktigare mycket som inte står i Koranen men som ändå står i Koranen. saker att prata om än huvudduk. utförs i religionens namn. SVÅRT ATT SKILJA SIG Fazeela Selberg Zaib menar att man också eget beslut om att bära slöja istället för att bli – I praktiken är det till exempel väldigt svårt kan se det från ett annat perspektiv. påtvingad den, säger hon. för en muslimsk kvinna att skilja sig från sin – Vi kan idag se hur unga kvinnor använder Men Fazeela Selberg Zaib håller inte med: man, eftersom de religiösa ledarnas ifråga- Koranen för att förhandla med sina föräldrar – För mig är slöjan ett skydd mot trakasse- sättande av kvinnans motiv ibland gör det om sina levnadsvillkor. De läser och lär sig rier, en identitet och en protest mot en stereo- omöjligt för henne att ta ut skilsmässa. Jag ser Koranen och kan visa på att reglerna som typisk mediebild av den muslimska kvinnan. detta varje dag i mitt arbete, men det står inte föräldrarna har satt upp enbart är kulturella Om man förbjuder slöjan kommer vi med all att läsa i Koranen att kvinnan ska utsättas för uppfattningar som är sammanblandade med säkerhet att få se en motreaktion. Men slöjan denna hårda behandling. religion. Därmed kan de vinna frihet. är en mikroskopisk del av religionen. Varför Religion är alltså ingen exakt vetenskap, kan vi inte prata om viktigare frågor? Vårt utan lämnar fältet öppet för tolkningar. Men hur SLÖJFÖRBUD gemensamma mål är att uppnå jämställdhet mycket är egentligen religion och hur mycket Sensommaren 2004 infördes förbud mot att och därför tycker jag inte att det är relevant är seder och kultur av det vi ser av islam idag? bära huvudduk i franska skolor. Samtidigt för- att prata om vad vi har på oss. Sara Mohammad anser att man inte kan skilja bjöds även judiska kalotter och stora kristna SÅ HUR ÄR DET, ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA dem åt eftersom de är för tätt sammanflätade. kors eftersom religiösa symboler anses strida TROENDE MUSLIM OCH FEMINIST? – Islamister försöker påverka oss genom att mot den konstitutionella separationen mellan – Man kan inte vara feminist och leva enligt hävda att seder faktiskt är en del av deras reli- kyrka och stat. islams normer och värderingar, säger Sara gion. Ta bara deras krav på separata simhalls- Sara Mohammad tycker att förbudet är ett Mohammad. tider och gymnastiklektioner i skolan, eller att framsteg, eftersom hon anser att huvudduken – Om man ser på islam med en talibans Sveriges Kommuner och Landsting går ut och sätter käppar i hjulet för kvinnors frihet. ögon, så nej, då går det förstås inte, säger säger att det är okej med manlig omskärelse. – Egentligen skulle jag vilja se en 18-års- Fazeela Selberg Zaib. Men om man tolkar Det är skandal. Det har ingenting med religion gräns för slöjan, men jag förstår att vi inte islam som majoriteten av oss gör, så ja, själv- att göra, det är bara normer skapade av reli- kan tvinga av kvinnor slöjan. Det viktigaste klart går det att vara både troende muslim och giösa ledare. för mig är att kvinnan är mogen nog att ta ett feminist. Jag är ett levande exempel på det. TIDNINGEN C . 17
  18. 18. Allt fler unga startar eget lönsammare att vara företagare. Under man- Allt fler unga startar eget. Under 2009 års datperioden har regeringen genomfört cirka 100 åtgärder och insatser för att skapa fler första hälft ökade F-skattesedelansökningarna jobb och fler och växande företag. – Det motsvarar i genomsnitt mer än en ny från ungdomar under 25 år med 40 procent i åtgärd varannan vecka, säger Catrin Mattsson. Exempel på förändringar är regelförenk- jämförelse med samma period förra året. lingar, satsningar på forskning och innovation, sänkta skatter och sänkta sociala avgifter. – Många unga startar företag för att de vill Andra åtgärder är mer specifikt riktade mot unga företagare och/eller unga anställda. förverkliga sina drömmar och få utlopp för sin Exempel på riktade åtgärder är en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, kreativitet, säger Catrin Mattsson som är politiskt en satsning på innovationsmiljöer för unga omfattande 20 miljoner kronor per år från och sakkunnig på Näringsdepartementet. med 2010, stöd till organisationer som Ung företagsamhet, Transfer och Snilleblixtarna TEXT: NANA HÅK ANSSON och sänkta arbetsgivaravgifter och egenav- gifter för unga. Dessutom är ett starta eget- bidrag för unga under beredning. HELA 7 000 UNGDOMAR UNDER 25 ÅR ANSÖKTE – En del startar företag för att de måste, men MELLAN JANUARI OCH JULI OM F-SKATTESEDEL, det handlar också om att kunna förverkliga MEN VILK A MÖJLIGHETER HAR UNG- något som Catrin Mattsson tycker är bra. drömmar. Det finns aktuella undersökningar DOMARS FÖRETAG ATT KLARA SIG PÅ – Det är mycket positivt att fler unga ser som visar att det har skett en attitydföränd- MARKNADEN? VILK A KOMMER AT T företagande som ett självklart val. Fler före- ring till eget företagande. Ungdomar är mycket KLARA SIG BÄST? tagsamma individer och växande företag är mer positiva till företagande i dag än tidigare. – De som har en idé som håller, är duktiga på avgörande för ökad sysselsättning och till- Fler yngre kvinnor startar också företag idag, att kommersialisera den och som kan ta in rätt växt. Vi lever i en föränderlig värld och det är även här ser vi en värderingsförskjutning. kompetenser vid rätt tillfällen för att utveckla viktigt att vi skapar ett företagsklimat och en En ändring av attityd till företagande företaget. Ungdomars företag har samma arbetsmarknad där vi kan ta tillvara på ungas är något som Näringsdepartementet med möjligheter som äldres. Det handlar om kreativitet och nytänkande. näringsminister Maud Olofsson i spetsen har människors drivkrafter, initiativförmåga och Ungdomsarbetslösheten ökade från 16,5 arbetat med under de senaste åren. kreativitet, säger Kristina Scharp på Svenskt procent till 20,7 procent från juli 2008 till juli – En del kring attityderna till företagande Näringsliv. i år. Det tror Kristina Scharp, chef för skola grundläggs redan i skolan. Det är därför som och utbildning på Svenskt Näringsliv, är en av Maud Olofsson har initierat ett samarbete VAD KAN REGERINGEN GÖRA FÖR ATT faktorerna till varför så många unga väljer att med Utbildningsdepartementet kring en stra- UNDERL ÄT TA FÖR UNGDOMAR SOM starta eget just nu. tegi för entreprenörskap inom utbildnings- STARTAR FÖRETAG? – Konjunkturen är sannolikt en förklaring. området. Tanken är att entreprenörskap ska – De kan fortsätta att förenkla regelverken, När jag inte får arbete, är tröskeln lägre för att genomsyra hela utbildningsväsendet och att göra det lättare att investera och anställa. Det genomföra alternativet att skapa mitt eget jobb fler ska se företagande som ett självklart val, är speciellt viktigt för ungdomar som inte har genom företagande, säger Kristina Scharp. förklarar Catrin Mattsson. juridisk kunskap eller så lång erfarenhet av Men hon är också inne på samma spår som Näringsdepartementet arbetar på flera myndighetskontakter. Catrin Mattsson. håll för att det ska bli enklare, roligare och 18 TIDNINGEN C.
  19. 19. Christopher Hansson, Viktor Sjöling och Patrik Olofsson CUF:are satsar på gröna tvättbollar Nytt, fritt och roligt. Så sammanfattar killarna i GCW första halvåret som egen- företagare. Än har pengarna inte börjat rulla in, men målsättningen är tydlig. – Man vill få in så mycket pengar som möjligt, säger Christopher Hansson som är 18 år och inköpsansvarig. TEXT OCH FOTO: NANA HÅK ANSSON CHRISTOPHER HANSSON OCH KOMPISARNA VIKTOR talas om innan. Vi ville också att produkten SJÖLING, PATRIK OLOFSSON OCH ANDREAS GOOD skulle vara bra och miljövänlig, berättar FAKTA UNG läser alla Ekonomiprogrammet på Lerums Viktor Sjöling på frågan om varför de valt att FÖRETAGSAMHET Gy mna sium. GCW ä r ett så ka llat Ung satsa på just så kallade tvättbollar. Företagsamhet-företag och är en del av deras – Och tvättbollar ligger bra i tiden, förklarar Ung Företagsamhet är en rikstäckande skolgång. Under ett läsår får de möjligheten att Patrik Olofsson. organisation, vars syfte är att främja eget företagande bland unga människor i under skolans uppsikt pröva på att vara egna De har var och en investerat 250 kronor Sverige. Idén med detta är att ungdomar förtagare. i företaget. Tanken är att de ska börja i liten under ett läsår ska få prova på att driva Och vad kommer då företagsnamnet ifrån? skala för att sen expandera allt eftersom. ett företag. Vid början av året utvecklas Green Clean Washing Machine, det vill säga De är något blygsamma när pratar om före- företagets idé, därefter drivs företaget ”grön ren tvättmaskin”, syftar på produkten tagets målsättningar, det är svårt att sia in i vidare, eleverna deltar i mässor, tävlingar företaget säljer, nämligen tvättbollar som framtiden menar de, men målet är naturligtvis och mycket mer. Under läsåret 2008/2009 är ett miljövänligt alternativ till vanligt att det ska gå bra. Christopher Hansson är den startade cirka 18 500 elever 5 600 företag. tvättmedel. som är mest ivrig: – Vi hade tänkt att det skulle vara något – Går det bra ser jag inga hinder för att vi annorlunda, något som man inte hade hört startar upp företaget igen efter gymnasiet. » TIDNINGEN C . 19
  20. 20. » Framför allt är det kul att vara egenföre- FAKTA TVÄTTBOLLAR tagare, understryker de. Genom att driva företaget får de en inblick i hur det fungerar ”i Istället för tvättmedel stoppar man verkligheten”. Det är lärorikt och roligare än in små flygande tefat-liknande bollar den traditionella undervisningen i skolan. i tvättmaskinen. Bollarna innehåller – Och det är fritt, man kan välja själv vad visserligen i likhet med konventionella man ska göra. Marknadsföring, ekonomi… tvättmedel kemikalier men i mindre man kan själv rikta in sig på något som man mängd och det är kemikalier som inte själv tycker är roligt. anses vara miljöskadliga. När kemikalierna Men de unga herrarna har inte bara startat reagerar med vattnet börjar de producera ett eget företag. Förra året startade de en ny joniserat syre som aktiverar molekylerna i CUF-avdelning i Lerum. Viktiga frågor för vattnet så att de tränger in i textilfibrerna gruppen har varit att få ner ungdomsarbets- och lyfter bort smutsen. lösheten. De tror att just fler ungdomsföretag är en lösning på det stora problemet. VAD TYCKER NI BORDE GÖRAS FÖR ATT DET SKA BLI ENKLARE FÖR UNGDOMAR ATT STARTA FÖRETAG? – Skrota LAS, sänk arbetsgivaravgiften och satsa på nystartsjobb. Och uppmuntra ungdo- mar till att starta eget, det är väldigt viktigt, fastslår Christopher Hansson, egenföretagare och tillika ordförande i CUF Lerum. Vill du komma i kontakt med killarna i GCW? Mejla gcw@live.se Patrik Olofsson visar upp GRW’s produkt “tvättbollar“ Hallå där Eskil Erlandsson! Hur är det möjligt att grisar vanvårdas i Sverige? länder. Så om du vill gynna en djurvänlig gris- FOTO: HANS RUNESSON – Jag blev uppriktigt ledsen och bekymrad när produktion ska du fortsätta att köpa svenskt. jag såg bilderna på de vanvårdade grisarna Den som vill ställa ännu högre krav än vad för några veckor sedan. Det är uppenbart att lagen kräver kan köpa KRAV-märkt griskött. djurskyddet inte fungerat. Då har grisen även fått gå ute. Vems är ansvaret för när djur far illa? Hur kan det bli bättre i framtiden? – Ansvaret för att djuret mår bra ligger alltid i – Vi har redan gjort några saker för att det första hand hos ägaren. Staten har ansvar för ska bli bättre. Till exempel har vi bestämt att att se till att ägaren i sin tur följer lagen. Om grisgårdar var femte vecka ska genomgå en man inte gör det, så ska man inte ha djur, och djurskyddsdeklaration som utförs av en legiti- då kan vi från statens sida se till att man får merad veterinär. Regeringen har också flyttat djurförbud. över djurskyddsansvaret till länsstyrelserna eftersom det fram till det att Alliansregeringen Tycker du att konsumenten ska välja bort svenskt tillträdde fanns stora problem med många griskött efter det som har hänt? kommuners djurskyddskontroll. När den orga- – Nej, det tycker jag absolut inte! Det ser nisationen har satt sig tror jag att det blir både mycket värre ut i nästan alla andra länder. bättre rutiner och högre kvalitet på kontrollen. Svenska grisar skyddas av världens sträng- aste djurskyddslag. Vi har lag på att grisar ska Kommer du att köpa julskinka i år? ha tillgång till strö att böka i, det är förbjudet – Ja, det kommer jag att göra. Men jag kommer att fixera suggor och att klippa av svansen på att se till att den kommer från en grisbonde grisarna. Så ser det inte alls ut i de allra flesta där jag vet att djuren har haft det bra. . 20 TIDNINGEN C
  21. 21. Älskade julskinka Viktigast på julbordet är skinkan. Den behåller år efter år sin förstaplats på listan över de mest populära julbordsrätterna. Enligt Scans julundersökning är julskinkan favoriträtt på julbordet för 85 procent av svenskarna. TEXT: ELISABETH JANSSON FOTO: SVENSK KÖT TINFORMATION DEN SENASTE DJURSKANDALEN HAR DOCK LETT TILL EN ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ EKOLOGISKA SKINKOR, och trots att det är flera veckor kvar till jul har många mindre leverantörer redan slut på ekologisk julskinka. Men även om 27 procent av svenskarna uppger att det är viktigt med ekologisk skinka, är endast sex procent av de julskinkor som Scan säljer ekologiska. Det kan bero på att priset nästan är det dubbla. Så vad finns det då för olika julskinkor? I valfrihetens Sverige kan man välja mellan färsk rimmad julskinka, lättrökt julskinka eller ekologisk julskinka. Att rimma och laga egen skinka kräver pla- nering och tid, men liten arbetsinsats. För den som är mer bekväm än så är det lämpligt att välja en färdigkokt skinka som bara behöver griljeras. Den som inte ens har tid att griljera sin skinka själv kan till och med köpa den fär- diggriljerad. Men det är att kasta bort pengar. Det går snabbt och är lätt att griljera själv och så får man lite av den ljuvliga jullika doften hemma i köket. Även i år verkar trenden att köpa mindre skinkor hålla i sig. Det beror inte enbart på att det blir allt fler hushåll med få eller en person, KLASSISK SENAPSGRILJERAD JULSKINKA utan att det blir allt vanligare att de större hus- 1 julskinka på ca 3-4 kg Höj ugnstemperaturen till 300 grader. Skär hållen köper ett par små skinkor i stället för en bort svålen på skinkan och torka den med stor. Då håller sig skinkan fräschare, eftersom 1 ägg, uppvispat en ren kökshandduk eftersom griljeringen den konsumeras på kortare tid. 1 msk Coleman’s senapspulver då fäster bättre. Placera skinkan i en Men om man köper en julskinka modell ugnssäker form. Blanda ihop senapspulver, 4 msk siktat ströbröd större räcker den till en mängd måltider resten socker och ströbröd. Pensla skinkan med av julen. Enklast är att göra sig en härlig skink- 3 msk strösocker ägget, strö över blandningen. Häll lite macka. Eller laga en riktig rätt av skinkan, till matolja i pannan, griljera i fem-tio minuter, Värm ugnen till 125 grader. Spola av skinkan ös skinkan med oljan under tiden. exempel pastasås, skinkpytt eller ost- och i kallt vatten. Stick in en stektermometer. skinkpaj. Lägg skinkan på ett galler med en långpanna under. Stek skinkan tills termometern visar 65 grader och ta ut den ur ugnen. . TIDNINGEN C 21
  22. 22. c.profil Millis är kommunens starka kvinna Lika delar dramatik och komik har kantat Mari-Louise Wernerssons väg till partitoppen. En sak är den nytillträdda ordföranden i kommunala sektionen övertygad om: – Det går bättre om man har roligt! TEXT: K ARIN HYL ANDER FOTO: CHRISTEL LIND ÅLADROTTNING. Till titlarna kommunråd, kommunstyrelseord- förande och ordförande i kommunala sektionen i Centerpartiet FALKENBERG SER SIG GÄRNA SOM HUMORNS HUVUD- kommunstyrelsesammanträdena. Ibland het- I brist på jämnåriga umgicks Mari-Louise STAD I SVERIGE. INTE SÅ UNDERLIGT MED TANKE PÅ tar det till lite och då är det förlösande med med släkten, inte minst sin samhällsengage- att det bland kommuninvånarna finns komiker ett skratt. rade farfar. som Annika Andersson och Stefan & Krister. – Han lärde mig namnen på världens alla Stadens nyårsrevy är landets största. Och KANSKE FÅR MAN SÄKERHET NOG BÅDE presidenter och jag kunde tidigt vilka som revypappan har en rik källa att ösa ur när det ATT BJUDA PÅ SIG SJÄLV OCH ATT TACKLA satt i regeringen. Farfar och jag diskuterade är dags att skriva manus. Han heter nämligen OVÄNTADE SITUATIONER OM MAN VÄX- mycket politik, det har funnits där alltid. Magnus Wernersson och delar frukostbord ER UPP SOM BONNATÖS I TRYGGESTAD Den politiska förebilden fanns också näst- och liv med kommunens starka kvinna, Mari- MITT PÅ ÖLAND? gårds – landstings- och kommunpolitikern Louise Wernersson. – Ja, det var precis som det låter; en trygg och Åke Svensson från Räpplinge. Mari-Louise Att det ska vara roligt i politiken och det go uppväxt men jag var lite ensam. Jag var den följde med honom på olika möten och satt och kommunala arbetet är också viktigt för Mari- enda som föddes i min församling 1965 och lyssnade med spänning på vad han hade att Louise Wernersson. när jag började ettan kunde min fröken inte säga. –Min målsättning är att vi ska skratta förstå allt vad jag sa trots att hon också var – Åke var en väldigt god, jordnära och lös- minst en gång under öländska. ningsorienterad politiker, säger hon. . 22 TIDNINGEN C

×