SlideShare a Scribd company logo
1 of 21
Vilka olika skikt bygger upp
jordklotet?
• Jorden byggs upp av
kärnan (inre och
yttre), manteln och
jordskorpan
Vilket av jordklotets skikt är hetast?
• Kärnan är det hetaste
skiktet med en
temperatur på upp till
5000 grader celsius.
Vad heter de sju största
kontinentalplattorna?
• De sju största
kontinentalplattorna är
Stillahavsplattan,
Nordamerikanska plattan,
Sydamerikanska plattan,
Afrikanska plattan,
Eurasiska plattan, Indisk-
australiska plattan och
Antarktiska plattan.
Vilken platta ligger Skandinavien
på?
• Skandinavien ligger på
den Eurasiska plattan och
är egentligen det
sammanfattande namnet
för Sverige, Norge och
Danmark. Sverige och
Norge utgör tillsammans
en stor halvö som kallas
Skandinaviska halvön.
Ibland räknas även
Finland till Skandinavien,
och ibland används
Skandinavien som ett
annat namn på Norden.
Vilka kontinenter fanns det för 135
miljoner år sedan?
• För 135 miljoner år
sedan var Indien en
egen kontinent som
rörde sig mot Asien.
Europa och
Nordamerika satt
ihop.
Vad händer när två
kontinentalplattor glider isär?
• När två plattor glider ifrån varandra väller magma upp i
den spricka som bildas. Så här sker t.ex. mitt ute i
Atlanten där bergskedjan Mittatlantiska ryggen bildats
genom magma som trängt fram och bildat ny
havsbotten.
Vad händer när två plattor
kolliderar?
• När två plattor kolliderar pressas den ena plattan
under den andra, vilket orsakar vulkanutbrott
och jordbävningar.
Hur bildas en djuphavsgrav?
• När två plattor
kolliderar glider den
tyngre under den
lättare. Där plattan
glider ner i havet
bildas en djup sänka,
en så kallad
djuphavsgrav.
Var ligger vulkanerna Vesuvius och
Etna?
• Vesuvius är en vulkan som ligger nästan mitt i Italien, söder om Neapel. Vesuvius har haft flera
stora utbrott. Det mest berömda skedde 79 efter Kristus. Då begravdes städerna Pompeji, Stabiae
och Herculaneum under aska, pimpsten och slam och tusentals människor dog. Många dog också
av giftiga gaser. Nu för tiden odlar man vindruvor och annan frukt på sluttningarna. En fruktad
vulkan på grund av sina kraftiga utbrott.
• Etna är en vulkan som ligger på Sicilien i södra Italien. Den har haft många utbrott och vulkanen
blir högre och högre av lava och aska från utbrotten. Under hundra år brukar Etna ha ungefär 20
utbrott med kraftiga explosioner i kratrarna högst upp. En krater liknar en gryta i berget. Dessutom
uppstår sprickor och kratrar på sidorna. Det mest berömda utbrottet skedde 1669 och då
förstördes staden Catania av lava och aska.
Vesuvius Etna
Beskriv kort jordens kärna. Varför
är jordens kärna magnetisk tror du?
• Jordens kärna består
bland annat av järn
och nickel, vilka har
magnetiska
egenskaper.
Hur såg världskartan ut för 200
miljoner år sedan?
• För ca 200 miljoner
satt alla kontinenter
ihop i en slags
superkontinent kallad
Pangea (Allt land).
Före detta satt
kontinenterna inte
ihop.
Ge tre bevis för att kontinenterna
har rört på sig.
• Kontinenternas
former passar
samman som ett
pussel. Avståndet
mellan Europa och
Nordamerika ökar
varje år. Fossil och
bergskedjor som
återfinns på olika
kontinenter.
Island ligger på den Mittatlantiska ryggen. Varför är
det så många jordbävningar och vulkanutbrott på
Island?
• Island ligger mellan den Nordamerikanska- och
den Eurasiska plattan, vilka glider ifrån
varandra.
Hur uppstår en jordbävning?
• Jordbävningar
uppstår när två plattor
pressas eller glider
mot varandra. Väldiga
spänningar byggs då
upp och när plattorna
väl rör på sig så
frigörs en enorm kraft.
Varför orsakar jordbävningar oftast större
katastrofer i U-länderna än i I-länderna?
• Fattiga länder har inte
samma möjligheter att
bygga hus som klarar
av jordbävningar och
de har inte de
resurser som krävs
för att ta hand om
konsekvenserna av
en jordbävning.
Varför är de vulkaner som ligger där plattorna
glider isär mindre farliga än de som ligger där
plattorna krockar?
• Ofta så kan man förutse utbrotten från dessa
vulkaner bättre och själva förloppet blir inte lika
kraftigt.
Där plattorna glider isär
Där plattorna krockar
Vilken typ av vulkan är Vesuvius?
Beskriv denna vulkantyp.
• Vesuvius är en
Stratovulkan. Dessa
är explosiva och
farliga för
omgivningen.
Vilka plattor är det som kolliderar
där Vesuvius ligger?
• De plattor som
kolliderar är den
Afrikanska- och den
Eurasiska plattan.
Varför bosätter sig människor på
vulkanernas sluttningar?
• Jorden på och kring
en vulkan är väldigt
bördig, vilket leder till
goda skördar.
Eftersom det ofta går
lång tid mellan
utbrotten så glömmer
människorna faran
med att odla och leva
där.
Var finns de flesta av jordens vulkaner och
varför ligger de just där?
• De flesta vulkaner ligger i
sprickzoner mellan de stora
havsplattorna och plattor med
kontinenter. Här är
påfrestningarna som störst .
Många vulkaner ligger mellan
Stillahavsplattan och den
Eurasiska plattan. Det finns
även många vulkaner mellan
Nazcaplattan och den
Sydamerikanska plattan.
Hur har ögruppen Hawaii bildats?
• Hawaii öarna har bildats
genom att under
Stillahavsplattan så
uppstår det något som
kallas Hot Spot. Det är
hålrum där magma
samlas. Magman tränger
upp ovanför jordskorpan.
Den stelnar och blir högre
och högre. Till slut når
den ovanför havsytan och
bildar en ö. När plattan
rör sig så bildas nya öar
och till slut ligger de som
på en rad.

More Related Content

What's hot

Jordens inre
Jordens inreJordens inre
Jordens inrelnkmats
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Lars Thim
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränningJoakim Lindblom
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetikgulzay
 

What's hot (20)

Jordens inre
Jordens inreJordens inre
Jordens inre
 
Endogena krafter
Endogena krafterEndogena krafter
Endogena krafter
 
Berg och jordar
Berg och jordarBerg och jordar
Berg och jordar
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Bi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jordenBi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jorden
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Klimatforandringar
KlimatforandringarKlimatforandringar
Klimatforandringar
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Potenser
PotenserPotenser
Potenser
 

Viewers also liked

Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenolleross
 
Genomgång av svaren i häftet utifrån pp
Genomgång av svaren i häftet utifrån ppGenomgång av svaren i häftet utifrån pp
Genomgång av svaren i häftet utifrån ppelisabeth
 
Planeterna En Kort Lektion!
Planeterna  En Kort Lektion!Planeterna  En Kort Lektion!
Planeterna En Kort Lektion!Magnus Andersson
 
Katolicismen kopia
Katolicismen   kopiaKatolicismen   kopia
Katolicismen kopiamalin90
 
Anteckningar Om AvståNd I Rymden
Anteckningar Om AvståNd I RymdenAnteckningar Om AvståNd I Rymden
Anteckningar Om AvståNd I RymdenMagnus Andersson
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomMarie Linder
 
Solen, jorden och månen
Solen, jorden och månen Solen, jorden och månen
Solen, jorden och månen Linper
 
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLU
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLUOdlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLU
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLUGeological Survey of Sweden
 
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShareSlideShare
 
What to Upload to SlideShare
What to Upload to SlideShareWhat to Upload to SlideShare
What to Upload to SlideShareSlideShare
 

Viewers also liked (20)

Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 
Genomgång av svaren i häftet utifrån pp
Genomgång av svaren i häftet utifrån ppGenomgång av svaren i häftet utifrån pp
Genomgång av svaren i häftet utifrån pp
 
Berggrunden
BerggrundenBerggrunden
Berggrunden
 
Scotland
ScotlandScotland
Scotland
 
Grundvatten i sprickigt berg sven follin
Grundvatten i sprickigt berg sven follinGrundvatten i sprickigt berg sven follin
Grundvatten i sprickigt berg sven follin
 
Rymdprojekt
RymdprojektRymdprojekt
Rymdprojekt
 
Planeterna En Kort Lektion!
Planeterna  En Kort Lektion!Planeterna  En Kort Lektion!
Planeterna En Kort Lektion!
 
Tänk på jorden!
Tänk på jorden!Tänk på jorden!
Tänk på jorden!
 
Katolicismen kopia
Katolicismen   kopiaKatolicismen   kopia
Katolicismen kopia
 
Anteckningar Om AvståNd I Rymden
Anteckningar Om AvståNd I RymdenAnteckningar Om AvståNd I Rymden
Anteckningar Om AvståNd I Rymden
 
Usa klimat
Usa klimatUsa klimat
Usa klimat
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
 
Solen, jorden och månen
Solen, jorden och månen Solen, jorden och månen
Solen, jorden och månen
 
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLU
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLUOdlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLU
Odlingssystem för minskad påverkan på vattenmiljön. Helena Aronsson, SLU
 
Grundvatten - en introduktion, Cecilia Karlsson
Grundvatten - en introduktion, Cecilia KarlssonGrundvatten - en introduktion, Cecilia Karlsson
Grundvatten - en introduktion, Cecilia Karlsson
 
Växtnäring växtodling sarbast wali
Växtnäring växtodling sarbast waliVäxtnäring växtodling sarbast wali
Växtnäring växtodling sarbast wali
 
Åkerbearbetning, vårbruket, vårsådda grödor , sarbast wali
Åkerbearbetning, vårbruket, vårsådda grödor , sarbast waliÅkerbearbetning, vårbruket, vårsådda grödor , sarbast wali
Åkerbearbetning, vårbruket, vårsådda grödor , sarbast wali
 
Jordarter och jordmåner
Jordarter och jordmånerJordarter och jordmåner
Jordarter och jordmåner
 
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare
2015 Upload Campaigns Calendar - SlideShare
 
What to Upload to SlideShare
What to Upload to SlideShareWhat to Upload to SlideShare
What to Upload to SlideShare
 

Similar to Genomgång av frågor s 25 i boken

Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...Geological Survey of Sweden
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Lars Thim
 
Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination sara habib
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Orkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerOrkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerengannie
 
Geografi åk 7
Geografi åk 7Geografi åk 7
Geografi åk 7mapean
 
Jorden och månen
Jorden och månenJorden och månen
Jorden och månenrabia76
 
Orkaner William
Orkaner WilliamOrkaner William
Orkaner WilliamWillTorn
 
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointElinOdair
 
Förhistorisk tid stenverktyg till skrift
Förhistorisk tid stenverktyg till skriftFörhistorisk tid stenverktyg till skrift
Förhistorisk tid stenverktyg till skriftMarie Södergren
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Naturkatastrofer 6 n
Naturkatastrofer 6 nNaturkatastrofer 6 n
Naturkatastrofer 6 ncathmh
 

Similar to Genomgång av frågor s 25 i boken (19)

Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination
 
Big bang till nutid
Big bang till nutidBig bang till nutid
Big bang till nutid
 
Gias bok
Gias bokGias bok
Gias bok
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Orkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerOrkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfoner
 
Geografi åk 7
Geografi åk 7Geografi åk 7
Geografi åk 7
 
Astronomi
Astronomi Astronomi
Astronomi
 
Orkaner
OrkanerOrkaner
Orkaner
 
Jorden och månen
Jorden och månenJorden och månen
Jorden och månen
 
Universum
UniversumUniversum
Universum
 
Tema Rymden
Tema RymdenTema Rymden
Tema Rymden
 
Orkaner William
Orkaner WilliamOrkaner William
Orkaner William
 
Stjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpointStjärnstoff powerpoint
Stjärnstoff powerpoint
 
Rymden
RymdenRymden
Rymden
 
Förhistorisk tid stenverktyg till skrift
Förhistorisk tid stenverktyg till skriftFörhistorisk tid stenverktyg till skrift
Förhistorisk tid stenverktyg till skrift
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Naturkatastrofer 6 n
Naturkatastrofer 6 nNaturkatastrofer 6 n
Naturkatastrofer 6 n
 

More from elisabeth

Blogg i undervisningen3
Blogg i undervisningen3Blogg i undervisningen3
Blogg i undervisningen3elisabeth
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenelisabeth
 
Människans historia
Människans historiaMänniskans historia
Människans historiaelisabeth
 
Grafitti åk 7
Grafitti åk 7Grafitti åk 7
Grafitti åk 7elisabeth
 
Isskulpturer
IsskulpturerIsskulpturer
Isskulpturerelisabeth
 
Usa blir en stormakt
Usa blir en stormaktUsa blir en stormakt
Usa blir en stormaktelisabeth
 
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtiden
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtidenPp hej och välkomna till programmet som tar framtiden
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtidenelisabeth
 

More from elisabeth (8)

Scotland
ScotlandScotland
Scotland
 
Blogg i undervisningen3
Blogg i undervisningen3Blogg i undervisningen3
Blogg i undervisningen3
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen
 
Människans historia
Människans historiaMänniskans historia
Människans historia
 
Grafitti åk 7
Grafitti åk 7Grafitti åk 7
Grafitti åk 7
 
Isskulpturer
IsskulpturerIsskulpturer
Isskulpturer
 
Usa blir en stormakt
Usa blir en stormaktUsa blir en stormakt
Usa blir en stormakt
 
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtiden
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtidenPp hej och välkomna till programmet som tar framtiden
Pp hej och välkomna till programmet som tar framtiden
 

Genomgång av frågor s 25 i boken

  • 1. Vilka olika skikt bygger upp jordklotet? • Jorden byggs upp av kärnan (inre och yttre), manteln och jordskorpan
  • 2. Vilket av jordklotets skikt är hetast? • Kärnan är det hetaste skiktet med en temperatur på upp till 5000 grader celsius.
  • 3. Vad heter de sju största kontinentalplattorna? • De sju största kontinentalplattorna är Stillahavsplattan, Nordamerikanska plattan, Sydamerikanska plattan, Afrikanska plattan, Eurasiska plattan, Indisk- australiska plattan och Antarktiska plattan.
  • 4. Vilken platta ligger Skandinavien på? • Skandinavien ligger på den Eurasiska plattan och är egentligen det sammanfattande namnet för Sverige, Norge och Danmark. Sverige och Norge utgör tillsammans en stor halvö som kallas Skandinaviska halvön. Ibland räknas även Finland till Skandinavien, och ibland används Skandinavien som ett annat namn på Norden.
  • 5. Vilka kontinenter fanns det för 135 miljoner år sedan? • För 135 miljoner år sedan var Indien en egen kontinent som rörde sig mot Asien. Europa och Nordamerika satt ihop.
  • 6. Vad händer när två kontinentalplattor glider isär? • När två plattor glider ifrån varandra väller magma upp i den spricka som bildas. Så här sker t.ex. mitt ute i Atlanten där bergskedjan Mittatlantiska ryggen bildats genom magma som trängt fram och bildat ny havsbotten.
  • 7. Vad händer när två plattor kolliderar? • När två plattor kolliderar pressas den ena plattan under den andra, vilket orsakar vulkanutbrott och jordbävningar.
  • 8. Hur bildas en djuphavsgrav? • När två plattor kolliderar glider den tyngre under den lättare. Där plattan glider ner i havet bildas en djup sänka, en så kallad djuphavsgrav.
  • 9. Var ligger vulkanerna Vesuvius och Etna? • Vesuvius är en vulkan som ligger nästan mitt i Italien, söder om Neapel. Vesuvius har haft flera stora utbrott. Det mest berömda skedde 79 efter Kristus. Då begravdes städerna Pompeji, Stabiae och Herculaneum under aska, pimpsten och slam och tusentals människor dog. Många dog också av giftiga gaser. Nu för tiden odlar man vindruvor och annan frukt på sluttningarna. En fruktad vulkan på grund av sina kraftiga utbrott. • Etna är en vulkan som ligger på Sicilien i södra Italien. Den har haft många utbrott och vulkanen blir högre och högre av lava och aska från utbrotten. Under hundra år brukar Etna ha ungefär 20 utbrott med kraftiga explosioner i kratrarna högst upp. En krater liknar en gryta i berget. Dessutom uppstår sprickor och kratrar på sidorna. Det mest berömda utbrottet skedde 1669 och då förstördes staden Catania av lava och aska. Vesuvius Etna
  • 10. Beskriv kort jordens kärna. Varför är jordens kärna magnetisk tror du? • Jordens kärna består bland annat av järn och nickel, vilka har magnetiska egenskaper.
  • 11. Hur såg världskartan ut för 200 miljoner år sedan? • För ca 200 miljoner satt alla kontinenter ihop i en slags superkontinent kallad Pangea (Allt land). Före detta satt kontinenterna inte ihop.
  • 12. Ge tre bevis för att kontinenterna har rört på sig. • Kontinenternas former passar samman som ett pussel. Avståndet mellan Europa och Nordamerika ökar varje år. Fossil och bergskedjor som återfinns på olika kontinenter.
  • 13. Island ligger på den Mittatlantiska ryggen. Varför är det så många jordbävningar och vulkanutbrott på Island? • Island ligger mellan den Nordamerikanska- och den Eurasiska plattan, vilka glider ifrån varandra.
  • 14. Hur uppstår en jordbävning? • Jordbävningar uppstår när två plattor pressas eller glider mot varandra. Väldiga spänningar byggs då upp och när plattorna väl rör på sig så frigörs en enorm kraft.
  • 15. Varför orsakar jordbävningar oftast större katastrofer i U-länderna än i I-länderna? • Fattiga länder har inte samma möjligheter att bygga hus som klarar av jordbävningar och de har inte de resurser som krävs för att ta hand om konsekvenserna av en jordbävning.
  • 16. Varför är de vulkaner som ligger där plattorna glider isär mindre farliga än de som ligger där plattorna krockar? • Ofta så kan man förutse utbrotten från dessa vulkaner bättre och själva förloppet blir inte lika kraftigt. Där plattorna glider isär Där plattorna krockar
  • 17. Vilken typ av vulkan är Vesuvius? Beskriv denna vulkantyp. • Vesuvius är en Stratovulkan. Dessa är explosiva och farliga för omgivningen.
  • 18. Vilka plattor är det som kolliderar där Vesuvius ligger? • De plattor som kolliderar är den Afrikanska- och den Eurasiska plattan.
  • 19. Varför bosätter sig människor på vulkanernas sluttningar? • Jorden på och kring en vulkan är väldigt bördig, vilket leder till goda skördar. Eftersom det ofta går lång tid mellan utbrotten så glömmer människorna faran med att odla och leva där.
  • 20. Var finns de flesta av jordens vulkaner och varför ligger de just där? • De flesta vulkaner ligger i sprickzoner mellan de stora havsplattorna och plattor med kontinenter. Här är påfrestningarna som störst . Många vulkaner ligger mellan Stillahavsplattan och den Eurasiska plattan. Det finns även många vulkaner mellan Nazcaplattan och den Sydamerikanska plattan.
  • 21. Hur har ögruppen Hawaii bildats? • Hawaii öarna har bildats genom att under Stillahavsplattan så uppstår det något som kallas Hot Spot. Det är hålrum där magma samlas. Magman tränger upp ovanför jordskorpan. Den stelnar och blir högre och högre. Till slut når den ovanför havsytan och bildar en ö. När plattan rör sig så bildas nya öar och till slut ligger de som på en rad.