2. Bakgrund
• Rapporter om att cirkulationsplatser inte är
tillgängliga för personer med synskada.
• Brist på forskning
3. Syfte
• På vilket sätt skiljer cirkulationsplatser sig
från andra korsningstyper?
• Finns det cirkulationsplatser som är
tillgängliga?
• Hur varierar detta inom gruppen
synskadade?
4. Metod - fokusgruppsintervjuer
• för att få överblick över problem och
möjliga lösningar i cpl jämfört med andra
korsningstyper
• synsvaga och gravt synskadade/blinda
• synpedagoger
5. Metod - enkätundersökning
• för att kvantifiera resultaten från
fokusgruppsstudien
• Telefonenkät med 87 personer,
46 synsvaga, 41 gravt synskadade/blinda
• Utskick från syncentraler i 5 svenska
städer med många cirkulationsplatser
• Urval: >15 år och vana vid att gå ute själva
• De fick svara på frågor utifrån korsningar
de passerar regelbundet
6. Resultat
Hur varierar det inom gruppen synskadade?
• Synsvaga och gravt synskadade har olika
problem olika strategier för att lösa dem
• Fyra problem att klara för att korsa gatan:
– P1: Att hitta korsningspunkten
– P2: Att veta när man kan korsa gatan
– P3: Att gå rakt över gatan
– P4: Att veta var körbanan börjar/slutar
7. Resultat
Hur skiljer cpl sig från andra korsningstyper?
• Signalreglerade korsningar är mer
tillgängliga än cpl
• 4-vägskorsningar utan signal är inte mer
tillgängliga än cpl
• Signalen enda skillnaden i vad som
används för att klara alla 4 delproblem!
• Personer med synskada känner sig lika
otrygga i alla tre korsningstyper
8. Resultat
Finns det cirkulationsplatser som är
tillgängliga för personer med synskada?
• Ja!
• Ett körfält per riktning, små fordonsflöden,
genomtänkt detaljutformning
• Ledfyr ger bättre tillgänglighet
• Stora fordonsflöden är det stora problemet
Lösningen – låga hastigheter samt
moderna hjälpmedel, se tex bilbranschen!
