2. “En meningsfull värld skapas genom
det sätt på vilket vi tilldelar något en
mening. Föremål, gester, ord och
symboler betyder inte något i sig. De får
sin betydelse av det sociala
sammnhang där de har skapats och där
de används.”
(S Selander & G Kress 2010:26)
3. Många bildforskare, till exsampel den holländska Mieke
Bal, har diskuterat om det finns någon motsättning
mellan det faktum att en bild medierar information av
olika slag samtidigt som den kan väcka associationer
hos betraktaren (On Meaning-Making, Mieke Bal).
Vi lever i en bildkultur där vi ständigt använder bilder
som underlag för exempelvis reflektioner över
historiska händelser, samtida vardagsskildringar eller
miljöåtergivningar. Bilder förblir ofta
odokummenterade och därmed uppstår ingen dialog eller
kunskaps-överföring beträffande vad som
kommuniceras via bilder.
4. Bilder i sig har ett språk, så kallat bildspråk, men
för att kunna analysera bilder krävs språk. Det är
först när man språkligt formulerar vad bilderna
innehåller som det framgår vad de föreställer och
kommunicerar. Bilder talar inte sitt tydliga språk
– de bär på ett tyst budskap.
Eriksson, Y & Göthlund, A (2004)
6. Bilderna i ”Lärande”
Under kursens gång har vi publicerat bilder i två bildstafetter,
”Lärande” respektive ”Mångkulturalitet”. Bilderna i ”Lärande”
har en liten förklarande text. På detta sätt kan man följa
associationerna genom stafetten. Genom att läsa texten och titta
på föregående bild associerade jag till något och fann en
passande bild. Min första bild i ”Lärande” heter ”YouTube och
lära”, efter bilden ”Lärande börjar tidigt”.
Tina Forsberg
7. Mitt andra bidrag i “Lärande” heter
“Schacklärande för både barn och vuxna”, vilket
matchar föregående bilds text “barn” och
“lärande”.
Tina Forsberg
8. Mitt tredie bidrag heter “Semesterlektyr” som
följer en bild med innehållet “tidning” och “läsning”.
Tina Forsberg
9. Mitt nästa bidrag heter ”Utforskar” och följer på
en bild med “barn” och ”forska” samt texten
”Utforskar”.
Tina Forsberg
10. Mitt sista bidrag heter “Samarbete och lärande”
som associerar på föregående bilds “barn” och
“samarbete”.
Tina Forsberg
11. Dessa tre bilder illustrerar väldigt bra hur
färgerna får oss att hitta associationer
bilderna emellan, anser jag.
12. Mellan vissa bilder förstod jag inte forklaringen
och kopplingen, till exampel nedanstånde
bilder.
Efter analysering av text och bildinnehåll
ser jag inte associationerna mellan
bilderna. Kanske finns ett annat sätt att
se?
14. Bildstafett ”Mångkulturalitet”
Bilderna i ”Mångkulturalitet” har ingen text som
förklaring på innehållet. Detta kräver att man läser
och tolkar bildens små detaljer och ser i vilken
utsträckning de är viktiga. Självklart att man har olika
tolkningar av en bild.
Detta sätt att använda bilder förekommer sällan i
skolans undervisning, vilket jag tycker är synd.
15. Här är mitt första bidrag som följer på en bild
med “flera” och “ett annat språk” i min tolkning.
Tina Forsberg
16. Innan jag lade ut mitt andra bidrag var jag tveksam,
jag hade att svårt att tolka och följa föregående bilds
innehåll. Sedan bestämde jag att använda motsats-
associationer som ond/god, ful/vacker.
Tina Forsberg
Tina Forsberg
17. Mitt tredje bidrag följer förra bildens innehåll -
“byggnader” och “omodern”.
Tina Forsberg
18. Min nästa bidrag bygger på föregående bilds
innehåll “flera” och “närbild”, då blir min bild
“flera” och “bild från långt håll”.
Tina Forsberg
19. Mitt sista bidrag följer på en bild med “djur” och
“staty”, vilket jag följde, men gjorde min bild
”kall” i motsats till förra bildens “varma” känsla.
Tina Forsberg
21. I de här bilderna lyckades jag hitta
associationer på färgerna.
22. Denna bild är en bra illustration av
tolkning av bild.
23. Bilder och pedagogiskt arbete
Bilder är en rik källa till lärande– man ska
använda dem mer i skolans undervisning.
Bildstafetter ska används mer i skolans
undervisning, där elever kan lär sig att formulera
vad de ser i bilder och fördjupa sin
seendekompetens genom bildbeskrinvningar och
bildanalyser.
24. Den amerikanska kognitionspsykologen Barbara
Tversky har i sin forskning intresserat sig för
relationen mellan bilder, förståelse och agerande.
Hon framhåller att bilder underlättar
kommunikation mellan människor och att de
avlastar arbetsminnet. Genom att göra en snabb
skiss av något behöver man inte besvära sig med
att hålla idén i minnet, den har externaliserats i
form av en skiss och finns att tillgå vid ett senare
tillfälle.
Tversky, B (2001): ”Spatial schemas in depictions”
25.
Att läsa av bilder kräver en insats, en
kompetens, från läsaren. Man är inte född så. De
flesta av oss har inte fått en sådan förmåga från
skolans värld.
Under min skoltid i Kina hade vi den traditionella
formen av undervisning där vi mest fokuserade på
text.
När vi talar om dagens visuella kompetens är
det för att vi inser att alla bilder är ett tyst
språk och har ett budskap. De är delar i ett
ständigt pågående samtal, de är därmed sociala
produkter. För att höja sin bildkompetens kan
man samtala om bilder, både sina egna och andras,
precis som vi gjorde under kursen.
26. I vilken utsträckning kan vi använda bilden som
ett redskap i dagens pedagogiska arbete?
Jag anser att det inte längre bedrivs någon
teckningsundervisning i dagens skola. Teckning har
ersatts med ämnet bild, som innebär fritt skapande
inom området och i olika tekniker, samt bildanalys.
Fast i många fall är träningen i bildanalys
knapphändig. Att uttrycka sig i bild kräver kunskap om
hur man bör gå till väga för att få fram det avsedda
budskapet. Det är något man lär sig på samma sätt
som att skriva. Inom många skolor/förskolor använder
man sig av skisser för att kommunicera med barnen,
till exempel särskolan i Lund.
27. Att skissa borde introduceras och används tidigt i
skolan. Det är båda rimligt och viktigt för
pedagogerna.
Om man beaktar skissen som ett viktigt redskap i
kommunikationen människor emellan, då ska det inte
enbart ses som ett uttryck för konstnärlighet, utan
som ett redskap vilket stöder barnens kreativitet och
kommunikativa utveckling.
Det betyder inte att vi ska gå tillbaka till en
teckningsundervisning som är begränsad till strikta
avbildningsnormer. Tvärtom ger vi eleverna ett verktyg
för att våga kommunicera med enkla skisser.
Yvonne Eriksson, Pedagogiska magasinet 2009-11-18
28. “En bild säger mer än tusen ord”, lyder ett
gammalt talesätt. Som så många talesätt ska det
förstås inte uppfattas bokstavligt. I en bokstavlig
mening är talesättet givetvis nonsens eftersom
bilder och ord är kvalitativt olika
framställninstekniker. Detta blir också alltmer
uppenbart när texter I allt högre grad blir
digitala.”
(Mats Ekström, Mediernas språk 2008:61)
30. Reference
Arnheim, R (1969): Visual Thinking, University of California
Press.
Eriksson, Y & Göthlund, A (2004): Möten med bilder. Analys och
tolkning av visuella uttryck. Studentlitteratur.
Eriksson, Y (2009): Bildens tysta budskap. Interaktion mellan
bild och text. Norstedts Akademiska Förlag.
Roam, D (2009): The Back of the Napkin. Solving Problems and
Selling Ideas with Pictures. Springer.
Ekström, Mats (red.) (2008). Mediernas språk. 1. uppl. Malmö:
Liber
