Etapp 1 pg_23

410 views
348 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
410
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Etapp 1 pg_23

  1. 1. ProjektarbeteEtapp 1: Fallet LascellesGrupp 23 David Larsson - davidlarsson-@live.se Filip Johansson - claes.filip.johansson@gmail.com Jakob Ljungkvist - jakob.e.ljungkvist@gmail.com Inlämningsdatum 17/11-11
  2. 2. BiblioteksuppgiftFörsta källan:A philosophical discussion of the root definition in soft systems thinking: An enrichmentof CATWOEav Basden, A och Wood-Harper, ATSYSTEMS RESEARCH AND BEHAVIORAL SCIENCE -ISSN 1092-7026-01/2006-Volym 23Vi valde just denna artikel p.g.a. att CATWOE-modellen är ganska komplext och kräver en delförståelse bakom. Själva principen är relativt lätt men det tar tid innan man förstår den fullt ut.Därför tyckte vi att de kunde vara bra att komplettera den informationen som finns i kurslitteraturenså att man fick en ännu bättre förståelse av ämnet.Andra källan:The blind men and the elephant: views of scenario-based system designav Kentaro Go och John M. CarrollInteractions-ISSN 1072-5520-12/2004-Volym 11-Nummer 6Just denna artikel kände vi var relevant då den tog upp exemplet med elefanten och de blindemännen. Det exemplet hade vi fått kunskap om under den första föreläsningen vi hade inom dennakurs och vi tyckte att det kunde vara intressant att gå in ännu djupare inom det perspektivet.Tredje källan:The rich picture of design activityAv MAZIJOGLOU, MAutomation in ConstructionISSN 0926-580501/1998Volym 7Nummer 2-3, pp. 157 - 175Vi valde denna källa för att den behandlar Rich Picture, som vi har fått i uppgift att skriva om underdenna etapp. Vi har fått information om Rich Picture metoden genom föreläsning ochkurslitteraturen men vi tänkte att det kunde vara bra med information från en annan källa så att manfick lite olika perspektiv på metoden.
  3. 3. Socialt kontraktMedlemmarna i vår grupp kände inte varandra sedan tidigare, innan vi började på skola här iGöteborg, och ingen av oss är heller från staden. Vi har dock lärt känna varandra bra vid det härlaget och har umgåtts frekvent sedan skolan startade i slutet av augusti. Vi har därför valt att arbetamed varandra, då vi upplever att vi fungerar bra som grupp och inte ha några som helst problemmed att ha en öppen dialog med varandra. Detta tror vi underlättar ett projektarbete, ifall problemskulle uppstå så är vi säkra på att vi skulle lösa dem internt genom att prata med varandra. Vi tyckerockså att samtliga gruppmedlemmar är flexibla, att vi har en förmåga att anpassa oss för att på såsätt undvika problem.Vi har dock också varit noga med att prata om att alla hela tiden har rätt till en åsikt och de andra ärförpliktigade att lyssna på alla parters åsikter och ta med dem vid bedömning av saker vi gör.Vårt gemensamma mål är att klara kursen, och att alla ska bidraga till detta. Vi anser att vi har godamöjligheter till detta då vi upplever att alla är ambitiösa, skickliga samt att vi (än så länge) fungerarbra som grupp.Riskerna med att just vi arbetar som grupp är att skulle komplikationer uppstå inom vår grupp, kandet också påverka vårt sociala liv och därmed få större konsekvenser än vad det hade fått om viarbetade med folk vi inte umgicks med privat.Det är dock en "risk" vi valt att ta, då vi är överrens om att risken är minimal att det skulle inträffa.Om det skulle gå så långt att vi faktiskt blir oense på en nivå som vi själva inte kan reda ut, kommervi att ta kontakt kursansvarig och meddela att vi behöver hjälp för att på så sätt reda ut situationen,men återigen, vi är övertygade om att slippa detta.David Larsson – davidlarsson-@live.seJakob Ljungkvist – jakob.e.ljungkvist@gmail.comFilip Johansson – claes.filip.johansson@gmail.com
  4. 4. Lascelles Fine FoodsBakgrundLascelles Fine Foods(LFFL) är ett fiktivt etablerat företag inom matsektorn. De har sitthuvudkontor i Ashville och tillverkaren ligger i angränsande delar. Kundleveranser sker frånAshvilles lager. Vissa produkter köper företaget in från andra tillverkare, dessa färdiga ellerhalvfärdiga produkter gör man klart innan det säljs vidare.Deras verksamhet är uppdelad i fyra huvudområden sälj och marknadsföring, lager och distribution,tillverkning och finans. All information och kommunikation är pappersbaserad och förlitar sig påförskrivna dokument.LFFL har olika kunder allt från små hälsobutiker till stora supermarkets. De har standardorders somlevereras en specifik vecka eller prioritetsorders som placeras för att sedan levereras omgående.Varje kund tilldelas en ”account handler” och han eller hon fungerar som en samverkningspunktinom LFFL. Förutom att ta emot orders jobbar en ”account handler” bland annat med att säkerställatillfredställelse av ordern och ta hand om dag-till-dag frågor.När en order tas emot skrivs den på ett förberett formulär. En kopia går till själavdelningen och tvåtill lager och distribution. Lagret sorterar alla orders efter datum. När leveransen är framme skakunden skriva under ett formulär, efter att man kontrollerat leveransen. Skulle det finnas fel skickasen korrekt beställning tillbaka till kunden.LFFL lagrar färdiga produkter, inköpsprodukter och råmaterial på lagret. Lagret är uppdelat i olikazoner beroende på hur varan ska lagras. Utöver orderprocessen har lager också hand om andra saker.De sköter omplaceringar inom lagret, tar emot produkter och råmaterial från leverantörer, de skickarråmaterial till tillverkaren, tar emot färdiga produkter och oanvänt råmaterial.Inom tillverkning sysslar de med enkel ompaketering till mer avancerad tillagning. Recepten lagraspå papper som visar ingredienserna och processen.Finansavdelningen delas upp i tre områden:  Leverantörskostnader  Redovisning  Intern redovisningProblemområdenLFFL har lite olika problem inom de olika områdena.Säljavdelning  Statusen på en order kan inte fastställas utan att ta kontakt med lagret.  Kunder klagar på att leveranser är försenade, felaktiga och ofullständiga.  Förseningar beror ofta på att tillverkaren är sen med sin produktion.Lager och distribution  Många varor hinner bli för gamla då de inte roteras ordentligt.  Det egentliga lagervärdet är oftast felaktigt för att det uppdateras dåligt.
  5. 5.  Säljavdelning tar ofta emot prioritetsorders även fast produkterna inte finns på lager.Finans  Säljrapporterna från kontohanterarna är ofta ofullständiga.  De har många djupa skulder – detta är pga dåliga kreditkontroller.  Den interna redovisningen är svår för att rätt information inte kommer ifrån de andra avdel- ningarna.Tillverkning  Lagret är sena med att beställa råmaterial då korrekta procedurer kringgås.  Bristen på bra marknadsprognoser gör det svårt att planera produktionen.Allmänt  Alldeles för stor personalrotation  Sjukskrivningsnivån är väldigt hög på lagret för att det råder brist på lyftningsverktyg.  Dålig ledning och teknisk support har lett till dålig moral.FramtidenLFFL vill byta ut det pappersbaserade systemet mot ”datorer av något slag”. Detta hoppas de ledertill förbättrad kommunikation inom företaget. VD för företaget har pratat med varje områdeschef attlägga fram en plan. Dock delas entusiasmen mellan områdescheferna. De vill inte riskera attexponera eller skada sina egna avdelningar.Det som LFFL måste bestämma är hur de ska applicera programvarorna de behöver. De kan hyra inIT-konsulter som anpassar programmen efter behov. Ett annat alternativ är att köpa ett program somredan finns och det sista är att låta IT-personalen inom företaget utveckla programvarorna, dock ärkunskapen om IT låg inom företaget.
  6. 6. 2. Rich PictureDe svårigheter som man kan tänkas se lite extra till är de ofta ofullständiga rapporterna från säljarnatill finansavdelningen, samt att säljarna ofta lovar kunder varor innan man hört efter med lagret hurmöjligheterna att faktiskt leverera i tid ser ut. Det händer också att kommunikationen mellankunder-säljare-lager sviktar, vilket leder till att kunder ibland får fel varor, fel mängd av varor ellerliknande.Sett till helheten kan många av deras problem åtgärdas genom att förbättra kommunikationen, vilketman kan göra genom att skaffa ett IS. Genom att förbättra kommunikation minimerar man deproblem som vi ovan nämnt. Även kontakten mellan lager och fabrik verkar inte fungera perfekt,leveranstiden även där vara för lång, vilket i sin tur leder till längre leveranstid till kunder.
  7. 7. 3. CATWOEAnvänd modelleringstekniken CATWOE och beskriv verksamhetens intressenter. Gör nödvändigaantaganden och beskriv intressenternas förväntningar på vad det tänkta systemet skall hjälpa varjejust dem med. Skapa med andra ord flera rot-definitioner(eng. root-definition) Clients/Customerso Kunder, leverantörer till LFFL. Actorso De anställda på företaget, Sales, Warehousing, Finance, Manufactoring, Office. Transformationo Gå från papper till dator för att effektivisera hela informationsprocessen. Från beställningfrån kund, genom ekonomiavdelningen till lagret och leveransen. Worldviewo Ett företag som försöker att hänga med i utvecklingen. Ownero VD. Ytterst ansvarig för systemet och som kräver resultat. Hela ledningen. Environmento Begränsad budget.Rot-definitionerStormarknader, närköp mm.Ett system som är säkert, användarvänligt och inriktat på kundens behov, oavsett storlek påföretaget.LeverantörerTidseffektivt system som inriktar sig på snabb kommunikation och bra samarbete.AnställdaEtt system ökar personalens effektivitet genom användarvänlighet och integration.Kontor/ledningAtt nå de budgeterade målen genom ett mer strömlinjeformat system som effektiviserar bådekostnader och tid, som i sin tur leder till en ökad omsättning och utveckling av företaget.ÖvergripandeAtt effektivisera hela organisations arbetssätt med hjälp av ett modernt informationssystem somtillgodoser alla intressenters behov genom användarvänlighet, integration och kostnadseffektivitetsom leder till mer produktiv en arbetssituation och ökad utveckling av företaget.
  8. 8. 4. FunktionsmodellGe minst två exempel på direktiv respektive operativinformation i modellen:Operativ: Order, Invoice.Direktiv: Decisions, Strategy.
  9. 9. 5. Val av informationssystem och motiveringVilket informationssystem Lascells bör använda sig av beror på vilka ekonomiska förutsättningaroch behov som finns. I Lascells fall upplever vi att det dock enbart är ett enklare system som de ärute efter, ett system som kan ersätta deras dokumentering, ett system som kan ersätta dokument ipappersform till stor del.För Lascells anser vi det bästa alternativet vara off the shelf-system. De verkar vara intresserad avett smidigt alternativ som inte kostar allt för mycket, och inte heller är allt för avancerat. Därföranser vi att off the shelf är det bästa alternativet. Nackdelarna är att det inte är helt skräddarsytt ochinte helt framtaget för just deras behov, men med tanke på att de inte verkar vara intresserad avnågot avancerat bör det fylla de funktioner de är ute efter. Utan att kosta för mycket pengar får deett billigt och smidigt system som passar företag som Lascells, företag som inte är i behov avavancerade system.Lascells är ett företag med god ekonomisk tillväxt som på sikt kommer att expandera, och därförtror vi att de kommer behöva skaffa ett mer avancerat system i framtiden, som är skräddarsytt efterjust deras behov. Detta är återigen en ekonomisk fråga ju mer avancerat system desto mer pengarblir det fråga om.Eftersom de i nuläget inte har något system kan det vara bra att börja med ett simplare och sedanavancera så småningom. Då de inte heller vet exakt vad för system de vill ha kan det vara bra attbörja använda sig av ett simpelt för att få lite perspektiv på vilka behov de har av ett IS, för attsedan ha större kunskap om vad de kan tänkas ha för funktioner i ett kommande IS i framtiden.Att gå från att inte använda någon form av IS till ett väldigt avancerat tror vi är ett för stort steg attta, genom att börja med ett simplare får de insikt i ungefär hur ett IS kan tänkas fungera ochdärigenom se över vilka behov de kan komma att behöva när de sedan väljer att utveckla derassystem. Alltså, genom att spendera en mindre summa pengar på ett simplare system, gynnarföretaget på alla plan tror vi. Även om det kan tolkas som att vi väljer att rekommendera en relativtkortsiktig lösning är vi övertygade om att det är vad som är bäst för Lascells även i det långa loppet.
  10. 10. 6. Hur säkrar man att produkten möter kundens förväntningar?I boken1 så går författarna igenom Sahay och Guptas (2003) olika steg eller kriterier som ska hjälpaen att välja ett passande IS(Informations System) för företaget. De anser att om man följer dessakriterier så är risken mindre att man införskaffar sig ett IS som kanske är bra på pappret men sominte passar ens företag särskilt bra. Sahay och Guptas förklarar vidare att det finns olika nivåer avkriterier, primära och sekundära, som är mer eller mindre viktiga beroende på vad företaget behöver.För vissa företag kan det primära vara det sekundära och vice versa.Vi tänkte nu gå igenom dessa steg och förklara vilka steg vi anser att LFFL(Lascelle’s Fine Foods)ska gå igenom och vilka de ska lägga mer vikt vid.Primära FeaturesDet här kriteriet innefattar vilka relevanta funktioner man skall förvänta sig av systemet, vad mankommer att använda systemet till och vilka verktyg man kommer att använda sig av.I LFFL’s fall så innebär detta att man borde se till att paketet innehåller någon utav detta.o Mail – Grundläggande kommunikation.o Ekonomi – löner, fakturor mm. Något som hanterar alla pengaflöden inom företaget.o Order/distribution – Hålla ordning på inkommande orders och distribuera dessa till rätt kund.Detta var några grundläggande funktioner som bör finnas i ett IS för företaget. Dock så krävs det enmer noggrann analys för att avslöja allt som LFFL behöver. TechnologyDetta kriterium inriktar sig mer på hårdvara och kompatibilitet mellan olika applikationer, båderedan existerande, och sådan som eventuellt kan komma i framtiden. För LFFL’s del så innebärdetta inte så mycket för den redan existerande teknologin, då den består av mestadels pappersarbeteoch dokument. Ett införande av ett nytt IS skulle således innebära mer at tänka på vilka1 Business Information Systems, fourth edition. Paul Bocij, Andrew Greasley, Simon Hickie.Sid 298-299.
  11. 11. applikationer som skulle kunna implementeras i framtiden. Ett öppet IS som lät kan uppgraderasskulle vara till en fördel då man garderar så inför eventuella förändringar i framtiden för LFFL. Support and servicesI boken2 säger LFFL’s ledning att det finns väldigt lite IT-expertis inom företaget. Det bordeinnebära att behovet av eventuell support och service är stort vid införandet av ett nytt IS i företaget.Ett företag som erbjuder en slags paketlösning som innebär en kombination av hårdvara, mjukvaraoch installationen av detta skulle vara att föredra. Något som också faller inom detta kriterium ärträning och upplärande av användare, företagets personal, som är nödvändigt at lägga stor vikt vid.Om inte användarna lär sig att använda sitt nya IS på ett effektivt sätt så spelar det ingen roll vilkafunktioner det har, man kommer aldrig att utnyttja dess fulla potential. CostHär är den punkten som förmodligen i slutändan spelar störst roll. Hur utvecklat, designat ochanpassat systemet är beror oftast på hur mycket det kostar tyvärr. Här är det en svår balansgång somman aldrig kan vara riktigt säker på att man klarar förrän systemet är igång och bevisar sin förmåga.Det man bör tänka på när man ser på kostanden av ett IS är att räkna i det långa loppet. Ett IS somär en stor engångskostnad kan verka onödigt vid första tanken, men allt beror på hur snabbt detbetalar av sig. Dock så bör man alltid ta med i beräkning är att det tillkommer kostnader i form avunderhåll, fortlöpande utbildning och oförutsedda utgifter som komponenter som går sönder. Dessakostnader bör man räkna med oberoende vilket system man väljer. Ett IS som har en liteninvesteringskostnad i början kanske behöver mer driftskostnader och i slutändan kanske blir dyrare islutändan än vad det hade blivit med en stor engångskostnad. Detta tycker vi visar att man mer börtänka på systemet än vad det kostar. Dock så har ofta företagen inte lyxen att göra detta utan det ärpengar som styr i slutändan. LFFL bör göra en uppskattning, som alla andra företag, och välja detsom passar dem bäst. Utgången av detta har vi redan beskrivit tidigare i fråga 5. CustomisationAtt anpassa systemet så det passar företaget ännu bättre kan vara skillnaden mellan ett bra köp ochett dåligt. I LFFL’s fall så är detta också viktigt, men kanske inte lika viktigt som föregåendepunkter. Visst, inget företag vill ha ett kantigt och obrukbart IS som inte fungerar till någonting.Men LFFL är i våra ögon ett ganska vanligt och standardiserat grossistföretag som inte behövermassa olika funktioner, utan de behöver ett par få funktioner som gör de uppgifterna som de är tillför väldigt bra. Eftersom införskaffandet av detta IS innebär deras första datoriserade IS, så har deheller inte något direkt att jämföra med. Ett IS som är anpassat för företaget är självklart bättre menvi tror att det är mer prisvärt för LFFL att inrikta sig mer på ett enklare och mer standardiseratsystem.2 Business Information Systems, fourth edition. Paul Bocij, Andrew Greasley, Simon Hickie.Sid 305.
  12. 12. Sekundära Vendor strengthFör ett stort internationellt företag som arbetar över hela världen är Vendor strength viktigare än förLFFL. Det handlar om hur etablerat och egentligen hur kraftfullt leverantören bakom valda IS är.Hur kraftfulla pengamässigt och hur erfaret leverantören är spelar också stor roll om man är ettmultinationellt företag. För en lite mindre aktör som LFFL så har detta inte riktigt lika storbetydelse då vi anser att de skall fokusera mer på varan, än på leverantören bakom varan. Vendor visionFöregående kriterium hör ihop med detta då de båda handlar om leverantören bakom varan manköper. Visionen som leverantören har om valda produkt är kanske viktigare än själva styrkan somde besitter. För ett företag som LFFL är förmodligen den viktigaste aspekten att leverantören visaratt de satsar på det systemet som de säljer. Det vore en ganska obehaglig överraskning för LFFL omde visar sig att ett år efter köpet så väljer leverantören att satsa på något annat IS, eller ännu värre,att avveckla deras helt. Industries coveredEftersom LFFL i stort sett bara opererar på en marknad, matindustrin , så behöver man knappt gå inpå denna punkt. För företag som är inblandade i flera olika marknader så kan det ha betydelse omdet IS man väljer fungerar för alla dessa. Vissa system kan vara bra på endast tillhandahållainformation om en marknad, medans andra lämpar sig bättre för flera såsom dataindustrin ochklädesinsdustrin exempelvis. Dock så har detta ej någon större betydelse för LFFL eftersom manbara har en marknad att fokusera på. Other drivers.Det sista kriteriet är en slags samlingspunkt för flera olika behov ett företag kan ha och som interyms inom de föregående punkterna. Eftersom de varierar så väldigt mycket mellan olika företag såkan denna punkt antingen vara primär, eller en ganska oviktig sekundärt kriterium.Därför är det svårt att sia om hur viktigt steg detta är för LFFL då det skulle krävas en ännu merdetaljerad analys än den vi har gjort inför denna etapp.
  13. 13. 7.GenomförbarhetsstudieNär man ska införskaffa ett system krävs att man tar noga hänsyn till de olika möjligheterna ochriskerna med att installera ett system, för att få en så optimal lösning som möjligt. Att se till deekonomiska förutsättningarna vid ett skaffande av system kan anses som självklart, det handlardock inte enbart om att man ska ha råd med att skaffa systemet. Man måste också se till hur passprisvärt systemet är, om kostnaden motsvarar de tjänster man får för de pengar man lägger ut.I Lascelles fall upplever vi att man inte är i behov att ett större system därför inte bör lägga utpengar på ett skräddarsytt system. Det bör finnas system som används av liknande företag medliknande behov, och därmed bör man kunna hålla nere kostnaden vid införskaffandet för att ocksåpå så sätt få ett prisvärt system som motsvarar företagets behov. Skulle man skaffa ett skräddarsyttprogram är riskerna stora att kostnaderna skenar iväg, och risken att man inte längre får ett likaprisvärt system ökar. Ett företag som har stora behov av ett avancerat system bör givetvis lägga merpengar på ett system, och därmed få ett mer avancerat, men i det här fallet uppfattar vi det som attett avancerat system är överflödigt.Det i sin tur genererar också att man organisationsmässigt gör det lättare att genomföra skaffandetav system. Det man vill med det organisationsmässiga är att lösningarna(systemet) möter behoven,vilket det i det här fallet gör. Kunskaperna gällande IT på Lascelles verkar begränsade, och även härpassar ett enklare system bättre. Ett mer avancerat och på så sätt också komplicerat system kanförsvåra det vardagliga arbetet inom företaget och därmed minska effektiviteten hos de anställda,vilket inte alls är syftet med ett system. Det som tydligt framgick var att de var ute efter ett systemsom kunde ersätta deras pappershantering, vilket även ett enklare system gör. Därför anser vi ocksåur det här perspektivet att ett enklare system passar Lascelles bättre.Det är att rekommendera att ha utbildning inom det nya systemet som installeras för att nå såeffektiv användning som möjligt. Genom att utbilda personalen inom det nya systemet undvikerman att det används på fel sätt, man gör så att programmet till större del används fullständigt, ochatt man inte utelämnar viktiga uppgifter vid användning. Detta leder också till att man försvåraranvändandet för andra, om alla inte använder programmet enligt planen. Riskerna med att inteutbilda personalen är uppenbara, det genererar att man inte lär sig systemet på rätt sätt, vilket lättleder till frustration och missnöje. Är man missnöjd med ett system blir det lätt att man undviker attanvända det och därmed hamnar i en negativ spiral.Det finns även juridiska risker med att skaffa ett system, att väl se över ett avtal innan man ingår idet, för att slippa rättstvister och de höga kostnader som med dem kommer. Om till exempel inteföretaget som ska leverera systemet lyckas med det, på grund av otillräcklighet, försening eller vaddet kan tänkas vara. Detta leder i sin tur till förseningar och kan få stora konsekvenser om manmissar eller blir sen med sina egna leveranser, kan höga kostnader tillkomma.Den tekniska delen handlar om att ta reda på om lösningar som tas fram kommer fungera och omdet finns rätt verktyg och personal för att implentera det. Den tekniska delen måste göras före denekonomiska för att det i stort sett inte går att ta fram ekonomiska ramar om man inte vet vad det nyasystemet ska innehålla. När de tekniska delarna ska införas finns det en del ”frågor” man kan betaav för att förenkla processen och enkelt kunna se om system som ska införas är rätt för företaget. Kan systemet leverera rätt prestanda? Kan systemet uppfylla kraven på tillgänglighet och pålitlighet? Har systemet rätt säkerhetsnivå? Kommer det uppstå problem med integration och kvalitén av data?
  14. 14.  Kan systemet hjälpa till när beslutfattande krävs?Dessa frågor kan hjälpa Lascelles när de ska införa sitt nya system. Om Lascelles skulle utveckla etteget system med IT-personal de har inom företaget, som inte anses vara kompetenta, skulle det varaen stor risk. Frågan, ”kan systemet leverera rätt prestanda?”, skulle passa bra in att ställa sig för attrisken att IT-personalen levererar ett ”halvbra” system är dessvärre ganska stor. Alla frågor ovan blirsvåra att uppfylla om det är okunniga utvecklare som ska göra de nya systemen till Lascelles. Enpunkt handlar om tillgänglighet och pålitlighet, den del som berör användarna allra mest. Det är enpunkt man absolut inte får kompromissa med, om system som införs inte går att lita på eller attdet ”gör fel” så finns det ingen anledning att införa ett nytt system överhuvudtaget. Lascelles målmed att datorisera företaget var bland annat att alla varor på lagret skulle kunna roteras på ett lättaresätt. Om man har ett system där alla varor kan lagars i ett system blir det bra mycket mer pålitligt änatt föra allt på papper som de gör nu. Som vi nämnde tidigare kan det bli onödigt dyrt med att hyrain kunniga IT-utvecklare därför är det bästa att köpa ”off-the-shelf”. När man köper färdigaprodukter kan man jämföra mot de frågor man vill ha svar på då dessa programvaror använtstidigare och skapat referenser.Den operativa delen görs när det nya systemet introduceras i företaget. Man följer hur programmetfungerar för alla nya användare så att det inte är för komplicerat. Risken finns alltid att användareinte klarar av det nya systemet om det är för komplext. För att motverka detta är det viktigt atttestköra systemet innan man introducerar det. Sedan kontinuerligt följa hur användarna hanterar det.Självklart är detta viktigt för Lascells för att de har haft en hel del problem med missnöjda kunderså steget de måste ta nu är att hela företaget hjälps åt och att användarna av de nya systemen fårhjälp.Genomförande Omfattning Fråga KontrollteknikOrganisatorisk Analysera företagets Kan systemet för- Identifiera vad som organisatoriska be- bättra företagets pre- gör företaget hov och förutse på- station och förminska bra/dåligt och be- verkan i praktiken. deras problemom- håll/ta bort dessa. råden?Ekonomisk Räkna på kostnaden Tjänar företaget på Noggranna analyser av det nya systemet det nya systemet? och kalkyleringar av och den kostnad man företagets ekonomi tjänar på det. och marknadens framtid.Teknisk Ta reda på vilka tek- Kommer vi att kunna Planera vilken kapa- niska svårigheter utnyttja systemet citet man behöver som kan förekomma fullt ut utan alltför och kan tänkas be- med det nysa syste- stora tekniska hin- höva ha i framtiden met. der? och gardera sig.Slutlig drift Förutse systemets Kan systemet bli Analyser av systemet mottagande av dess accepterat av dess och av vad företagets användare. slutanvändare på ett användare vill ha i effektivt sätt? slutändan. Gör en riskanalys som inrik- tar sig på om man kommer att kunna uppnå detta.
  15. 15. 8. Betrakta ett system för försäljningsavdelningen på Lascelles. Lägg tillsådana detaljer och antaganden som är lämpliga och angrip följandeproblem. Definiera problemområdet och användningsområdet för försäljningssystemet.För att kunna analysera ett system är det viktigt att kunna dela upp information och sätta dem iperspektiv till varandra. Detta kan man göra, som författarna beskriver i boken Objektorienteradanalys och design på sid 20, genom att dela in informationen i användningsområde ochproblemområde;”Problemområde: Den del av en omgivning som administreras, övervakas eller styrs av ett system.Användningsområde: Den organisation som administrerar, övervakar eller styr ettproblemområde.”3Om man skall överföra detta tänkande på LFFL(Lascelle’s Fine Foods) säljverksamhet så finnerman att användningsområdet består av: De anställda på säljavdelningen såsom säljare och administratörer.Det är dessa som styr och övervakar problemområdet och därmed är dessa inomanvändningsområdet. Problemområdet är lite mer komplext men kan innefatta följande saker: Oöverskådlig orderprocess. Problematiska leveranser – försenade, ofullständiga och felaktiga leveranser. Prioriterar fel – fel orders skickas iväg först. Små orders prioriteras framför stora orders frånstora återförsäljare istället för tvärtom. Sena orders – tillverkningsavdelningen tillverkar varor för långsamt och i för liten kvantitetför att fylla alla orders. Skriv upp klasskandidater i försäljningssystemet3 Objektorienterad analys och design(2000), upplaga 2:8, Lars Mathiasen, Andreas Munk-Madsen, Peter Axel Nielsen,Jan Stage.
  16. 16. Klasskandidater tas fram för att förstå vilka inslag som finns i problemområdet. För att få fram relevanta sådana skall man skapa listor med massor av tänkbara kandidater. Sedan går man igenom listan och väljer vilken eller vilka man skall använda och det är här det ör viktigt att välja mycket noga. Denna process innebär att man lättare får fram rätt klass för rätt syfte. Ex: Orders, artikel, pengar, avdelning, köp, kund, beställning, krav, information, kontor, frakt, kontor, ordersystem, papper, leverantör, anställd. Listan kan göras nästintill oändlig men det gäller att få med så många som möjligt så att man till slut kan ta ut de mest relevanta alternativen.  Skriv upp händelsekandidater i försäljningssystemet. Utvärdera kandidaterna och framställ den resulterande händelsetabellen. För att komplettera klasskandidater så använder man händelsekandidater. Som man hör på namnet så existerar dessa för att beskriva olika händelser och för att komplettera hela modelleringsprocessen. Processen går till på ett liknande sätt och syftet är detsamma, att välja ut de mest relevanta händelsekandidaterna. Ex: Order beställd, möte bokat, artikel köpt, artikel levererad, vara skickad, budget klar, vara trasig, faktura betald, kund informerad, avtal underskrivet, reklamation skickad, lagret kontaktat. När man kombinerar dessa två typer av kandidater så skapar man en händelsetabell som kan exempelvis se ut så här: KlassHändelser Kund Artikel KöpMöte bokat XArtikel köpt X X XArtikel levererad X X

×