Tillväxt och tjänstesektorn<br />Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi<br />
Ekonomisk tillväxt?<br />Fler arbetade timmar<br />(antal sysselsatta x arbetstiden)<br />Mer värde per timme/ökad produkt...
”Stylizedfacts” Sverige 1950 - 2005<br />Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, 	Total E...
Allt fler arbetar inom tjänstesektorn!<br />Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 <br />Andel av den totala sysselsä...
Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknaden<br />Kvinnor ef...
Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet<br />Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhä...
Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nat...
Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder <br />Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde till ett ökat utbud på 300 mi...
Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)<br />Personliga tjänster:<br />Offentliga tjänster, hemarbete, privata personli...
Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel<br />Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, lö...
Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgeten<br />Hushållens konsumtion i fasta prise...
Orsaken är relativprisutvecklingen<br />Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser<br />Källa:Beräkningar baserade...
Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster<br />
USA och Sverige har högst andel personliga tjänster <br />
 Empiriska utgångspunkter<br />Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten<br />Den ökade alter...
Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn<br />Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn ...
ROT och RUT utifrån detta perspektiv<br />Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av nedgångar – ja, givet att de...
Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt:<br />Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där det...
Att generellt främja tillväxt<br />Arbetade timmar hämmas idag av historiskt hög arbetslöshet:<br /><ul><li>Instabil makro...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Tillväxt och tjänstesektorn

1,331 views
1,236 views

Published on

En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,331
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
14
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Tillväxt och tjänstesektorn

  1. 1. Tillväxt och tjänstesektorn<br />Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi<br />
  2. 2. Ekonomisk tillväxt?<br />Fler arbetade timmar<br />(antal sysselsatta x arbetstiden)<br />Mer värde per timme/ökad produktivitet<br />(totala värdet av produktionen delat med antalet arbetade timmar)<br />
  3. 3. ”Stylizedfacts” Sverige 1950 - 2005<br />Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, Total EconomyDatabase, Januari 2007<br />
  4. 4. Allt fler arbetar inom tjänstesektorn!<br />Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 <br />Andel av den totala sysselsättningen, procent<br />Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen<br />
  5. 5. Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknaden<br />Kvinnor efter aktivet 1960-2005<br />Källa:ITPS Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper<br />
  6. 6. Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet<br />Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhällen och i all tider, såsom barn- och äldreomsorg samt utbildning, men organisering och volym skiljer sig mycket i både tid och rum.<br />
  7. 7. Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.<br />
  8. 8. Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder <br />Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde till ett ökat utbud på 300 miljoner timmar<br />Knappt hälften 140 miljoner timmar krävdes för att möta behovet av barnomsorg <br />Överskott på 160 miljoner timmar<br />(Utbildningssektorn ökade under perioden med 174 miljoner timmar)<br />
  9. 9. Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)<br />Personliga tjänster:<br />Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster<br />10 % kapitalandel<br />Icke personliga tjänster<br />Producenttjänster:<br />Bank, finans, företags- uthyrningstjänster <br />40 % kapitalandel<br />Förmedlings tjänster:<br />Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) <br />40 % kapitalandel<br />Kapitaltjänster:<br />Bostadstjänster<br />90 % kapitalandel<br />Tjänster definieras vanligtvis i termer av Immaterialitet, Interaktion, Heterogenitet och saknar varaktighet  Personliga tjänster, vilket är missvisande som beskrivning på ”tjänstesektorn”.<br />
  10. 10. Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel<br />Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser<br />
  11. 11. Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgeten<br />Hushållens konsumtion i fasta priser efter ändamål<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980<br />
  12. 12. Orsaken är relativprisutvecklingen<br />Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980<br />
  13. 13. Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster<br />
  14. 14. USA och Sverige har högst andel personliga tjänster <br />
  15. 15. Empiriska utgångspunkter<br />Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten<br />Den ökade alternativkostnaden för arbete gör att personliga tjänsters relativpris ständigt stiger, vilket leder till att både marknad och hushåll strävar efter att hitta billigare alternativ, (tvättmaskin, barnomsorg, obemannade kassor)<br />Arbetsmarknaden allt mer tjänstedominerad<br />Hushållens egen konsumtion domineras dock helt av ”billig” varukonsumtion<br />Finansierade av en stigande skattekvot och kraftiga subventioner växte personliga tjänster starkt på arbetsmarknaden från 60-talet fram till mitten av 80-talet, <br />Efter mitten av 80-talet växer marknadsdrivna ”icke-personliga” tjänster kopplade i förädlingsvärdeskedjor (företagstjänster, telekom, m.m.)<br />Konkurrensen om vilka personliga tjänster som ska subventioneras av staten blir allt hårdare i spåren av mindre gynnsam demografi.<br />Sverige har tillsammans med USA världens högsta andel av personliga tjänster, vilket kan förklaras av hög skattekvot respektive stora inkomstskillnader.<br />
  16. 16. Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn<br />Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn saknar motiv, då ”icke personliga” tjänster är en väl fungerande marknad<br />Generella och permanenta subventioner av alla personliga tjänster är dyrt, samhällsekonomsikt omotiverat och skadar tillväxten, de facto ett försök att subventionera bort effekten av tillväxten på löner.<br />Subventioner av vissa personliga tjänster är redan idag omfattande och i vissa fall välmotiverade samhällsekonomiskt, såsom utbildning, sjukvård, m.m<br />
  17. 17. ROT och RUT utifrån detta perspektiv<br />Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av nedgångar – ja, givet att de är tillfälliga kan de vara kostnadseffektiva sätt att upprätthålla sysselsättning i konjunkturnedgångar.<br />Välfärdspolitiskt: livspusslet – nja, men en prioriteringsfråga i förhållande till andra mer angelägna välfärdsbehov<br />Rättspolitisk: Minskar svartarbete – nja, med det leder troligtvis till orimliga kostnader både i form av skattemedel och snedvridning av konsumtion och produktion och i förhållande till andra möjliga åtgärder<br />Tillväxtpolitiskt: ökar sysselsättningen – nej, det går inte via subventioner permanent höja sysselsättningsgraden, tvärtom skadar det tillväxt och produktivitetsutveckling.<br />Arbetsmarknadspolitiska: Leder till att utanförskapet minskar (arbetsutbudet ökar) – nej, givet resurser är branschstöd ineffektiva i förhållande till individanpassade stöd.<br />
  18. 18. Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt:<br />Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där det är fortsatt möjligt, ex. minskat hemarbete, ökad marknadsproduktion och offentlig produktion när marknaden kan utföra produktionen betydligt effektivare<br />Realkapitaltillväxt inom framförallt icke-personliga tjänster (väl fungerande marknader)<br />Humankapitaltillväxt inom personliga tjänster (utbildning)<br />Ökad effektivitet i tjänsteproduktion genom en allmän teknisk utveckling inom framförallt icke-personliga tjänster (forskning)<br />
  19. 19. Att generellt främja tillväxt<br />Arbetade timmar hämmas idag av historiskt hög arbetslöshet:<br /><ul><li>Instabil makroekonomisk miljö - Procykliskoch instabil finanssektorn, stora globala och regionala sparandeobalanser samt stora privata och offentliga skulder
  20. 20. Ökad inkomstspridning (IMF workingpaper 2010) – interna sparande obalanser
  21. 21. Diskriminering - p.g.a. framför allt etnicitet och ålder
  22. 22. Bristande utbildningsinvesteringar - personer med svagare ställning på arbetsmarknaden riskera utslagning</li></ul>God produktivitet kan ytterligare främjas av:<br /><ul><li>Fokus på livslångt lärande och kompetenssatsningar
  23. 23. Förstärktainvesteringar i Forskning och Utveckling
  24. 24. Hög nivå på IKT kapital per anställd
  25. 25. Förstärkt samarbete mellan forskning och näringsliv</li>

×