0
Tillväxt och tjänstesektorn<br />Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi<br />
Ekonomisk tillväxt?<br />Fler arbetade timmar<br />(antal sysselsatta x arbetstiden)<br />Mer värde per timme/ökad produkt...
”Stylizedfacts” Sverige 1950 - 2005<br />Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, 	Total E...
Allt fler arbetar inom tjänstesektorn!<br />Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 <br />Andel av den totala sysselsä...
Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknaden<br />Kvinnor ef...
Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet<br />Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhä...
Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nat...
Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder <br />Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde till ett ökat utbud på 300 mi...
Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)<br />Personliga tjänster:<br />Offentliga tjänster, hemarbete, privata personli...
Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel<br />Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, lö...
Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgeten<br />Hushållens konsumtion i fasta prise...
Orsaken är relativprisutvecklingen<br />Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser<br />Källa:Beräkningar baserade...
Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster<br />
USA och Sverige har högst andel personliga tjänster <br />
 Empiriska utgångspunkter<br />Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten<br />Den ökade alter...
Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn<br />Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn ...
ROT och RUT utifrån detta perspektiv<br />Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av nedgångar – ja, givet att de...
Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt:<br />Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där det...
Att generellt främja tillväxt<br />Arbetade timmar hämmas idag av historiskt hög arbetslöshet:<br /><ul><li>Instabil makro...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Tillväxt och tjänstesektorn

1,185

Published on

En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,185
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
12
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Tillväxt och tjänstesektorn "

  1. 1. Tillväxt och tjänstesektorn<br />Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi<br />
  2. 2. Ekonomisk tillväxt?<br />Fler arbetade timmar<br />(antal sysselsatta x arbetstiden)<br />Mer värde per timme/ökad produktivitet<br />(totala värdet av produktionen delat med antalet arbetade timmar)<br />
  3. 3. ”Stylizedfacts” Sverige 1950 - 2005<br />Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, Total EconomyDatabase, Januari 2007<br />
  4. 4. Allt fler arbetar inom tjänstesektorn!<br />Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 <br />Andel av den totala sysselsättningen, procent<br />Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen<br />
  5. 5. Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknaden<br />Kvinnor efter aktivet 1960-2005<br />Källa:ITPS Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper<br />
  6. 6. Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet<br />Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhällen och i all tider, såsom barn- och äldreomsorg samt utbildning, men organisering och volym skiljer sig mycket i både tid och rum.<br />
  7. 7. Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.<br />
  8. 8. Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder <br />Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde till ett ökat utbud på 300 miljoner timmar<br />Knappt hälften 140 miljoner timmar krävdes för att möta behovet av barnomsorg <br />Överskott på 160 miljoner timmar<br />(Utbildningssektorn ökade under perioden med 174 miljoner timmar)<br />
  9. 9. Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)<br />Personliga tjänster:<br />Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster<br />10 % kapitalandel<br />Icke personliga tjänster<br />Producenttjänster:<br />Bank, finans, företags- uthyrningstjänster <br />40 % kapitalandel<br />Förmedlings tjänster:<br />Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) <br />40 % kapitalandel<br />Kapitaltjänster:<br />Bostadstjänster<br />90 % kapitalandel<br />Tjänster definieras vanligtvis i termer av Immaterialitet, Interaktion, Heterogenitet och saknar varaktighet  Personliga tjänster, vilket är missvisande som beskrivning på ”tjänstesektorn”.<br />
  10. 10. Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel<br />Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser<br />
  11. 11. Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgeten<br />Hushållens konsumtion i fasta priser efter ändamål<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980<br />
  12. 12. Orsaken är relativprisutvecklingen<br />Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser<br />Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980<br />
  13. 13. Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster<br />
  14. 14. USA och Sverige har högst andel personliga tjänster <br />
  15. 15. Empiriska utgångspunkter<br />Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten<br />Den ökade alternativkostnaden för arbete gör att personliga tjänsters relativpris ständigt stiger, vilket leder till att både marknad och hushåll strävar efter att hitta billigare alternativ, (tvättmaskin, barnomsorg, obemannade kassor)<br />Arbetsmarknaden allt mer tjänstedominerad<br />Hushållens egen konsumtion domineras dock helt av ”billig” varukonsumtion<br />Finansierade av en stigande skattekvot och kraftiga subventioner växte personliga tjänster starkt på arbetsmarknaden från 60-talet fram till mitten av 80-talet, <br />Efter mitten av 80-talet växer marknadsdrivna ”icke-personliga” tjänster kopplade i förädlingsvärdeskedjor (företagstjänster, telekom, m.m.)<br />Konkurrensen om vilka personliga tjänster som ska subventioneras av staten blir allt hårdare i spåren av mindre gynnsam demografi.<br />Sverige har tillsammans med USA världens högsta andel av personliga tjänster, vilket kan förklaras av hög skattekvot respektive stora inkomstskillnader.<br />
  16. 16. Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn<br />Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn saknar motiv, då ”icke personliga” tjänster är en väl fungerande marknad<br />Generella och permanenta subventioner av alla personliga tjänster är dyrt, samhällsekonomsikt omotiverat och skadar tillväxten, de facto ett försök att subventionera bort effekten av tillväxten på löner.<br />Subventioner av vissa personliga tjänster är redan idag omfattande och i vissa fall välmotiverade samhällsekonomiskt, såsom utbildning, sjukvård, m.m<br />
  17. 17. ROT och RUT utifrån detta perspektiv<br />Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av nedgångar – ja, givet att de är tillfälliga kan de vara kostnadseffektiva sätt att upprätthålla sysselsättning i konjunkturnedgångar.<br />Välfärdspolitiskt: livspusslet – nja, men en prioriteringsfråga i förhållande till andra mer angelägna välfärdsbehov<br />Rättspolitisk: Minskar svartarbete – nja, med det leder troligtvis till orimliga kostnader både i form av skattemedel och snedvridning av konsumtion och produktion och i förhållande till andra möjliga åtgärder<br />Tillväxtpolitiskt: ökar sysselsättningen – nej, det går inte via subventioner permanent höja sysselsättningsgraden, tvärtom skadar det tillväxt och produktivitetsutveckling.<br />Arbetsmarknadspolitiska: Leder till att utanförskapet minskar (arbetsutbudet ökar) – nej, givet resurser är branschstöd ineffektiva i förhållande till individanpassade stöd.<br />
  18. 18. Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt:<br />Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där det är fortsatt möjligt, ex. minskat hemarbete, ökad marknadsproduktion och offentlig produktion när marknaden kan utföra produktionen betydligt effektivare<br />Realkapitaltillväxt inom framförallt icke-personliga tjänster (väl fungerande marknader)<br />Humankapitaltillväxt inom personliga tjänster (utbildning)<br />Ökad effektivitet i tjänsteproduktion genom en allmän teknisk utveckling inom framförallt icke-personliga tjänster (forskning)<br />
  19. 19. Att generellt främja tillväxt<br />Arbetade timmar hämmas idag av historiskt hög arbetslöshet:<br /><ul><li>Instabil makroekonomisk miljö - Procykliskoch instabil finanssektorn, stora globala och regionala sparandeobalanser samt stora privata och offentliga skulder
  20. 20. Ökad inkomstspridning (IMF workingpaper 2010) – interna sparande obalanser
  21. 21. Diskriminering - p.g.a. framför allt etnicitet och ålder
  22. 22. Bristande utbildningsinvesteringar - personer med svagare ställning på arbetsmarknaden riskera utslagning</li></ul>God produktivitet kan ytterligare främjas av:<br /><ul><li>Fokus på livslångt lärande och kompetenssatsningar
  23. 23. Förstärktainvesteringar i Forskning och Utveckling
  24. 24. Hög nivå på IKT kapital per anställd
  25. 25. Förstärkt samarbete mellan forskning och näringsliv</li>
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×