1. ”MISS-MATCH”
Då och nu

2. ”Det finns idag en stor grupp som inte har tillräcklig utbildning
för att kunna ta de jobb som finns. Är detta en företeelse som
är unik för vår tid, eller är det en situation som uppkommer när
det sker större strukturella skiften i ekonomin?”
DET BEROR PÅ HUR
MAN MENAR

3. Vad är det egentligen det handlar om?
• Det finns ett stort antal vakanser samtidigt som
arbetslösheten är hög
FAKTORER:
- Utbildning
- Flyttbenägenhet
- ”Incitament” (t ex lön, reservationslön, institutionella
förutsättningar)
- Konjunkturer
- Demografi

4. Hur är det idag?
Lars Calmfors:
”Ser man på Beveridgekurvan (förhållandet mellan
arbetslöshet och vakanser) över en 20–30-årsperiod så är
det uppenbart att arbetsmarknaden fungerar sämre i dag.
Och där kan arbetsmarknadspolitiken ge ett bidrag.”

5. UTBUD OCH
EFTERFRÅGAN
När utbud och efterfrågan på olika färdigheter inte stämmer
överens brukar man prata om ”missmatch” på arbetsmarknaden
vilket innebär att de arbetslösa är lågproduktiva i det rådande
sammanhanget trots att de kan ha goda färdigheter inom andra
områden än de som för tillfället efterfrågas.

7. Då blir nästa fråga:
• Vilken arbetsmarknads- (eller annan)politik kan bidra till
att efterfrågan och utbud möts?
- Stimulera (öka)utbudet av potentiell arbetskraft?
- Hjälpa efterfrågesidan på traven?
- Proaktivitet?

8. ”Outnyttjat arbetskraftsutbud”
…är ett annat sätt att beskriva missmatch.
•Strukturarbetslöshet är arbetslöshet som beror på att de
som är arbetslösa har fel kunskaper för de jobb som finns,
eller att jobben finns i fel del av landet.
•Institutionerna på arbetsmarknaden fungerar dåligt så att
människor inte får hjälp att komma in eller tillbaka på
arbetsmarknaden.
•Varar lång tid, över en hel konjunkturcykel eller mer
och det är därför denna typ av arbetslöshet som är värst
både för den arbetslöse och för samhället.

9. Strukturarbetslöshet - missmatch
• Strukturarbetslöshet är den mängd arbetslösa som inte
matchar till ett visst antal lediga jobb som finns på grund
av fel utbildning, svårigheter att röra sig geografiskt eller
att långvarig arbetslöshet försvårat för individen att
återinträda på arbetsmarknaden.

10. Vilken historia är relevant?

11. Kriser sedan näringsfriheten 1864
• Institutionell förändring som innebar att en marknad för
arbete uppstod.
• En växande industriell ekonomi var både orsaken
(behovet) och resultatet.
• Arbetsmarknadspolitik har sina rötter i fattigvårdsfrågan
och ”den sociala frågan”
• Flytt från landsbygd och jordbruksnäringar till urbana
miljöer och industriorter.

12. 1900-talet och
arbetslöshetspolitiken
• AK-arbeten inrättades 1914 för att motverka en väntad
kommande konjunkturarbetslöshet.
• Arbetslöshet på över 30 procent i början av 1920-talet.
• Principen var att försörja den stora mängden arbetslösa
med en arbetslinje som prövade den enskildes
arbetsvillighet.
• Löner strax över existensminimum

13. Ha vi råd att arbeta?
Ernst Wigforss (1932)
•Vände sig mot den överdrivna sparsamheten som ledde in
i en spiral där vi till slut inte skulle ha råd att arbeta.
•Arbetsmarknadspolitik skulle ses som en investering, inte
en nödhjälpsåtgärd.
•Arbetslöshet är inte, och bör inte behandlas som, ett
individuellt problem.

14. Beredskapsarbeten
• Krisuppgörelsen mellan Bondeförbundet och SAP 1933
• Expansionistisk snarare än karitativ
• För unga var syftet att höja kvalifikationerna
• ”springpojksproblemet”: de yngre valde hellre okvalificerat
arbete till högre lön än att gå yrkesutbildning, som gav
mindre i stunden.

15. Ungdomsarbetslösheten
• Vid konjunkturnedgångar och strukturomvandling är vissa
grupper vanligen mer sårbara än andra: ungdomar,
invandrade, arbetsförmågenedsatta och lågutbildade.
• Under 1930-talets arbetslöshetskris var unga en mycket
utsatt grupp på arbetsmarknaden.
• En följd av 1920-talets turbulens och kriser, samt enligt
Wigforss m fl ”överdriven sparsamhet”.

16. Demografi och migration
Efter krigsslutet
expanderade den svenska
industrin snabbt och brist på
arbetskraft uppstod delvis till
följd av de små kullarna
födda på 1920- och 1930-
talen.
Samtidigt pågick en
diskussion om
underutnyttjad arbetskraft:
kvinnor.

17. Efterkrigstid och fullsysselsättning
• Efterkrigsekonomin ledde till hög efterfrågan på varor och
arbetskraft.
• Stigande löner i de flesta sektorer
• Fullsysselsättningsmålet (Rehn-Meidner)
• Matchningsproblemet möttes med statlig aktiv
arbetsmarknadspolitik.
• En starkt växande offentlig sektor.

18. LÖNENIVÅNS
BETYDELSE
Klassisk ekonomisk teori:
-höga löner ökar produktiviteten, låga löner sänker den.
-Lönerna påverkar inte priserna lika negativt som vinstuttaget.
Slutsatsen är att (alltför) låga löner är skadligt på sikt.
På lång sikt kommer lönerna alltid att bestämmas av hur produktiva de
anställda är och då är de arbetslösas konkurrenskraft en tillgång.

19. 1990-talskrisen
• Ny strukturomvandling (hade egentligen pågått sedan
mitten av 1970-talet)
• Globalisering och avreglering
• Tjänstesamhälle
• Välja väg: low-skill eller high-skill
• Livslångt lärande, expansion av högskoleutbildningar
• Uthyrningsföretag 1992
Utsatta grupper: ungdomar, invandrare, lågutbildade

20. Slutsatser och historiska lärdomar?
• Insatser på marginalen hjälper endast på marginalen –
särskilt under lågkonjunktur och strukturomvandling
• Låga ersättningar/bidrag parat med en moralisk och
restriktiv ”arbetslinje” har inte varit framgångsrik för
matchning – tvärtom!
• Ju mer konkurrenskraftiga de arbetslösa är, desto lägre
blir arbetslösheten  Investering i humankapital betalar
sig på sikt