Cancerfondens årsberättelse 2009Det här är CancerfondenCancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.Målet är att fle...
Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2009 Marie Hammargren, Cancerfonden                                              ...
2009 i korthetTotalt 433 miljoner kronor samlades in under året.Intäkter från testamenten uppgick till 171 miljoner kronor...
2   Cancerfondens årsberättelse 2009
Generalsekreteraren har ordetGivarna är de verkliga hjältarnaJag vill vända mig till alla er som                    pengar...
Så arbetar Cancerfonden               Så här arbetar Cancerfonden                                                         ...
Naveti svenskcancerforskningoch vårdCancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje årfår forskare del...
Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler skaöverleva och färre ska drabbas av cancer. För att...
Cancerfondensorganisation                                       Cancerfondens                                             ...
I dag                            och om en                            generation                            Cancerfondens ...
I opinionsarbetet identifierar och driver Cancerfonden frågor som är viktiga fördagens cancerpatienter. Vi påverkar beslut...
I februari 2009 överlämnades den statliga utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” till socialminister Göra...
Brist på kompetens och personal                         och distribueras till Cancerfondens stödmedlem-Sverige behöver bet...
Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforsk-ning. Vår uppgift är att stödja, organisera och samo...
Fördelning av forskningsprojekt                                                                   Fördelning av forsknings...
Anslag per lärosäte i miljoner kronor                          Forskningsanslag per lärosäte i miljoner kronor            ...
Från insamling till forskningsresultat                                          Från insamling till forskningsresultat    ...
Vilken betydelse har egentligen alla pengar som givarna skänker till Cancerfon-den? Och vilka förhoppningar finns om nya, ...
”Vi efterlyser forskare som vågar ta risker. Av alla ansökningar om forskningsbidrag              som Cancerfonden fick in...
Cancerfonden publicerar varje år Cancerfondsrapporten. Den granskar ochlyfter fram viktiga frågor inom forskning och cance...
Prostatakörtel med   en cancertumör.Cancerfondens årsberättelse 2009   21
Den                            livsviktiga                            insamlingen                            2009 samlade ...
2009 var ett framgångsrikt år för Cancerfondens insamlingsverksamhet.433 miljoner kronor samlades in, vilket är sex miljon...
MinnesgåvaEtt sätt att hedra minnet av en avliden är att geen minnesgåva. De närstående får en hälsning isamband med exemp...
För att nå så många människor som möjligt med våra budskap arbetar Cancerfon-den med kampanjer. De två största är Rosa Ban...
Mustaschkampen är                                   Cancerfondens årliga                                   kampanj mot pro...
r                                                                                                 Tack alla moTack a lla f...
Att tända ett ljus för en närstående är en fin symbol-handling. Under Världscancerdagen den 4 februarioch i samband med Ro...
Använder Cancerfonden pengarna på rätt sätt? Svar ja. De senaste siffrornafrån Svensk insamlingskontroll, SFI, visar att 8...
Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och gör nytta. Vi är medlemmar i FRII, SFI övervakar os...
Svensk insamlingskontroll, SFI, ser till att du tryggt kan skänka pengar tillinsamlingsorganisationer. SFI delar ut, och d...
Årsredovisning                                   2009Cancerfondens årsberättelse 2009                    33
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Årsberattelsen 2009
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Årsberattelsen 2009

1,676 views
1,557 views

Published on

Årsberättelsen sammanfattar Cancerfondens verksamhet under ett år med redovisningar, reportage, intervjuer och fakta.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,676
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Årsberattelsen 2009

  1. 1. Cancerfondens årsberättelse 2009Det här är CancerfondenCancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbasav cancer.Cancerfonden är en fristående ideell insamlings-organisation med fokus på forskningsfinansieringoch opinionsbildning. Cancerfonden är den enskiltstörsta finansiären av svensk cancerforskning ochfinansierar varje år cirka 400 forskningsprojekt.Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är heltberoende av testamenten och gåvor från privatperso-ner och företag.Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?Bli LivsviktigVåra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya fram-steg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga.Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kanpausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direktpå vår webbplats.Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se Årsberättelse 2009Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se
  2. 2. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2009 Marie Hammargren, Cancerfonden Projektledare Lena Biörnstad, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand, sid 2, 3, 8, 13, 19, 31, 32 • Bengt Westermark, sid 11 • Åke Ericson, sid 29 • Ulf Berglund, omslag Illustrationer Anna Larsson Andrén, alla utom sid 21 • Gunilla Elam, sid 21Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Form och produktion Curt LundbergYstad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfon- Korrektur Birgitta Hessulfdens årliga kampanj mot prostatacancer – Sveriges vanligaste cancerform. Tryck PAR AB
  3. 3. 2009 i korthetTotalt 433 miljoner kronor samlades in under året.Intäkter från testamenten uppgick till 171 miljoner kronor.27 miljoner kronor av de insamlade medlen kom från Svenska PostkodLotteriet.Rekordsumman 375 miljoner kronor fördelades till cancerforskning i Sverige.1 100 ansökningar om forskningsanslag inkom till Cancerfondens forskningsnämnd.1 statlig utredning om en nationell cancerstrategi lades fram.16 landsting av 21 kallade alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi.Cancerfondens informations- och stödlinje hade 6 300 kontakter via mejl och telefon.Under Mustaschkampen startades 650 webbinsamlingar.Tv-programmet Ystad-Haparanda sändes i 13 avsnitt i TV8.64 000 mustaschpins såldes under Mustaschkampen.TV3 direktsände Rosa Bandet-galan från Malmö, Sveriges 3:e största stad.600 000 rosa band såldes.InnehållGeneralsekreteraren har ordet 3 Årsredovisning 2009 33 Cancerfondens styrelse 34Navet i svensk cancerforskning och vård 5 Förvaltningsberättelse 35 Cancer ska kunna botas 6 Resultaträkning 38 Balansräkning 39I dag och om en generation 9 Kassaflödesanalys 40 Bättre villkor för cancersjuka 10 Fem år i sammandrag 41 Bättre villkor för framtiden 14 Redovisningsprinciper 42 Svensk cancerforskning avgörande för patienten 18 Noter 44 Årets upptäckter 20 Revisionsberättelse 50Den livsviktiga insamlingen 23 Bilagor 51 Insamlingen slog nytt rekord 24 1. Värdepapper 51 Kampanjer – ett sätt att nå ut 26 2. Forskning och vårdutveckling 54 Pengarna når fram 30 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 56 90-kontot ger givaren trygghet 32 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 61 5. Anslag från NCU 65 6. Testamentariska förordnanden 66 7. Donationer genom stiftelser och minnesfonder 70 8. De styr Cancerfonden 71 9. Cancerfondens kodrapport 75
  4. 4. 2 Cancerfondens årsberättelse 2009
  5. 5. Generalsekreteraren har ordetGivarna är de verkliga hjältarnaJag vill vända mig till alla er som pengarnas används, vilka kontroller som finns och resultatet av gåvorna vi får.valt att stötta vårt arbete med attbekämpa cancer: Stort tack! Cancer ska kunna botas — och förebyggas Vår vision är att cancer ska kunna botas och det genomsyrar vårt dagliga arbete. Ett arbete somMed er hjälp nådde vi under 2009 ett antal mil- till naturen är långsiktigt och beroende av forsk-stolpar i den kampen. En av de viktigaste är att ningens framsteg. Men det finns mycket att görautredningen om en nationell cancerstrategi blev även här och nu. Och det gör vi genom att på-klar i början av året. Vi har efterlyst en sådan och verka politiker och andra beslutsfattare att snabbtarbetat med frågan sedan 2001. ta till sig ny kunskap om vård och behandling. Planen innehåller förslag på hur vi på sikt kan Till exempel tidig upptäckt genom mammogra-få en bättre överlevnad i cancer. Viktiga delar är fiscreening, bättre diagnosmetoder för prostata-nationella mål för ökad överlevnad, öppna kva- cancer, vaccination och cellprovstagning för attlitetsregister för att minska regionala skillnader förebygga och upptäcka livmoderhalscancer. Alltnär det gäller exempelvis behandlingsresultat och detta påverkar överlevnaden.tillgång till nya behandlingar. Ett annat bra för- Vad som ofta glöms bort är att så mycket somslag är att införa kontaktsjuksköterskor för att en tredjedel av all cancer kan förebyggas. Här ärunderlätta för patienten. Du kan vara säker på att det livsstilsfrågor som påverkar och framför alltCancerfonden kommer att arbeta för att försla- tobakens skadeverkningar. En av de viktigaste frå-gen ska bli verklighet. gorna är att få våra ungdomar att inte börja röka. Där bedriver vi ett aktivt påverkansarbete för att100 mil mot prostatacancer få våra politiker att ta ansvar.Robert Aschberg och Gert Fylking passerade Även om vi hela tiden, med små och iblandmånga milstolpar under året. I samarbete med större steg, flyttar fram positionerna är behovet avCancerfonden promenerade de från Ystad till forskning och ökad kunskap kring cancer en vik-Haparanda för att uppmärksamma prostatacan- tig samhällsfråga.cer. Marschen blev en stor framgång. Vi kan nu Har du synpunkter, tankar och idéer kontaktatveklöst säga att kännedomen om att prostatacan- mig gärna: ursula.tengelin@cancerfonden.secer är den vanligaste cancerformen i Sverige äretablerad. Forskningen pågår ju ständigt och på sid 20 Ursula Tengelinkan du läsa om årets upptäckter, en av dem rör Generalsekreterare Cancerfondenjust prostatacancer. Du som väljer att skänka pengar till Cancer-fonden kan känna trygghet i att gåvorna kommerfram och går till ändamålen. Vi har därför valtatt i denna årsberättelse lägga extra vikt vid hurCancerfondens årsberättelse 2009 3
  6. 6. Så arbetar Cancerfonden Så här arbetar Cancerfonden GÅVOR OCH Givare DO NA TI ON ER AT LT SU RE GS IN KNForskningen gör Cancerfonden RSständiga framsteg FOsom leder till attfler liv kan räddas. OPINIONSARBETE Forsknings- Cancer- Genom att väcka Kansli finansiering viktiga frågor vill och opinions- forskare Cancerfonden bildning är genomdriva förbätt- fokusområden ringar inom cancer- i kansliets DE PENGAR området. arbete. AMLA INS FORS KNI NG SA NS LA G Bestämmer Forsknings- Styrelse hur mycket nämnd pengar som kan delas ut. Beslutar hur EN GAR pengarna ska INSAMLADE P fördelas. 4 Cancerfondens årsberättelse 2009
  7. 7. Naveti svenskcancerforskningoch vårdCancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje årfår forskare dela på 100-tals miljoner kronor i anslag tack vare gåvorfrån generösa människor och företag. Som fristående ideell insamlingsorganisation är Cancerfonden heltberoende av givarna. Och givarna får valuta för sina pengar – statusenpå svensk cancerforskning ligger på tionde plats i världen enligt Veten-skapsrådets rankning.Cancerfondens årsberättelse 2009 5
  8. 8. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler skaöverleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierarCancerfonden högkvalitativ cancerforskning i Sverige och verkar för enriktad opinionsbildning i kritiska frågor inom cancerområdet. Cancer-fondens arbete ska också öka hoppet för alla som berörs av cancer. Cancer ska kunna botas Cancerfonden är en insamlingsorganisation med i tv:s Hylands hörna och fick ett enormt genom- ett långsiktigt engagemang i cancerfrågan, och slag. Resultatet blev fantastiska 33,5 miljoner kro- har sedan starten varit politiskt, ekonomiskt och nor. För att uppnå en liknande succé i dag skul- finansiellt oberoende. le en insamlingskampanj behöva få in drygt 260 Fonden grundades på initiativ av två privat- miljoner kronor. personer, Ebba Andersson och Morri Nidén. Bå- Under drygt 50 år har Cancerfonden samlat in da hade haft cancer och visste att fler patienter över fem miljarder kronor. Pengarna har bidragit skulle överleva om det forskades mer. till att göra svensk cancerforskning till en av de Men de statliga forskningsmedlen var främsta i världen. för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet och föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under pa- rollen ”I kamp mot kräfta”. Medlem- marna gick runt med insamlings- bössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar cirka 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. Parallellt fick herrekiperingsdi- rektören Morri Nidén idén att ska- pa en rikstäckande insamlingsor- ganisation efter amerikansk fö- rebild, och arrangerade ett förs- ta möte på Grand Hotell i Stockholm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräftsjuk-S:t Göran mot cancer- domarnas bekämpande som några år senare döp-draken. Riksföreningens tes om till Riksföreningen mot Cancer, som 1982första affisch gjordesav konstnären Harald bytte namn till Cancerfonden. Finalen i Röda Fjädern-insamlingen direktsändes iLindberg. Av alla insamlingsaktiviteter till förmån för Hylands hörna den 19 april 1969. Lennart Hyland cancerforskning är Röda Fjädern 1969 den som var programledare och Siw Malmkvist programvär- fått störst uppmärksamhet. Finalen direktsändes dinna.6 Cancerfondens årsberättelse 2009
  9. 9. Cancerfondensorganisation Cancerfondens organisation Huvudmän Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd Kansli Forskningsnämnd ordförande generalsekreterare ordförande Thomas Halvorsen Ursula Tengelin Bengt Westermark Cancerfondens styrelse utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet på kansliet. På kansliet är cirka 50 medarbetare anställda. Cancerfondens forskningsnämnd har till uppgift att på eget initiativ, eller efter ansökan i förening- ens namn, bevilja anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda. Arbetet leds av en ordfö- rande som till sin hjälp har ett vetenskapligt sekretariat. För förvaltningen av Cancerfondens ekonomiska medel ansvarar Cancerfondens finansnämnd. Fi- nansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige.Huvudmannaorganisationer ProstatacancerförbundetBarncancerfonden Riksförbundet PensionärsgemenskapBlodcancerförbundet Riksförbundet VISIRBröstcancerföreningarnas riksorganisation – BRO RiksidrottsförbundetCancerföreningen i Stockholm SPF, Sveriges PensionärsförbundCenterkvinnorna Svensk HandelFredrika-Bremer-Förbundet Svenska LottakårenICA AB Svenska LäkaresällskapetILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Sveriges Kommuner och LandstingKonung Gustaf V:s Jubileumsfond Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor – SLANKooperativa Förbundet KF Sveriges läkarförbundLiberala Kvinnor Sveriges Socialdemokratiska KvinnoförbundLO – Landsorganisationen i Sverige Sveriges TandläkarförbundModeratkvinnorna TCO – Tjänstemännens CentralorganisationMun- & Halscancerförbundet VårdförbundetPensionärernas Riksorganisation, PROCancerfondens årsberättelse 2009 7
  10. 10. I dag och om en generation Cancerfondens verksamhet har två fokusområden – forskningsfinansiering och opinionsbildning. Forsk- ningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varje år får drygt 50 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre villkor, och öka deras chanser att över- leva, är även arbetet med opinionsbildning viktigt för Cancerfonden.Cancerfondens årsberättelse 2009 9
  11. 11. I opinionsarbetet identifierar och driver Cancerfonden frågor som är viktiga fördagens cancerpatienter. Vi påverkar beslutsfattare på olika nivåer i samhället för attfå igenom förbättringar som till exempel kortare väntetider och bättre behandling.Målet med opinionsarbetet är att det ska ge ökad överlevnad och därmed bidra tillatt förverkliga visionen: cancer ska kunna botas.Bättre villkor för cancersjukaEn nationell strategi mot cancer Under 2009 har viCancerfonden har länge arbetat för att Sverige •  bevakat frågan om en nationellska få en nationell cancerstrategi. Det vill säga en cancerstrategi, bland annat ge-långsiktig strategi för ökad överlevnad och bättre nom remissarbete. Cancerfondencancervård. Under flera år har vi uppvaktat be- deltog också som expert i EU-ar-slutsfattare, Socialdepartementet, riksdagsleda- betet ”Partnership against cancer”möter och myndigheter för att strategin ska bli genom att skriva remissförslag.verklighet. Det finns flera goda skäl till att Cancerfonden •  arrangerat ett seminarium i Alme-fokuserar på frågan. Den snabba ökningen av an- dalen som bland annat tog upp vik-talet cancerfall är inte bara en tragedi för drabbade ten av att det förebyggande tobaksar-och närstående, det är även ett samhällsproblem. betet blir bättre i Sverige.FN:s världshälsoorganisation WHO rekommen-derar varje land att upprätta en cancerplan, men •  gett ut Cancerfondsrapporten för fjär-Sverige har legat efter. Ett annat skäl är att en stra- de gången. Ämnen i rapporten vartegi med nationella, långsiktiga mål och ett nytt bland annat rehabilitering, gynekolo-synsätt kan bli vägledande för hela sjukvården. gisk cancer och prevention. Cancerfondens konsekventa opinionsarbe-te har gett frukt. I februari 2009 lades en stat- •  arbetat med prostatacancerfrågan ge-lig utredning fram om en nationell cancerstrate- nom att arrangera seminarium och föragi. Utredningen innehåller många bra förslag och fram vikten av bättre diagnosmetoder. Cancerfondsrapportenkan – om den införs – innebära ett paradigmskif- lyfter fram viktiga frå-te för cancervården och cancerpatienterna. Med •  arbetat med bröstcancerfrågan genom att för gor inom forskning ochen nationell cancerstrategi skulle Sverige för förs- fjärde året i rad kräva att fler landsting kallar cancersjukvård. 2009ta gången få nationella mål för ökad överlevnad, alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammo- gavs den ut för fjärdevilket kan minska de regionala skillnaderna som grafi. Även äldre kvinnors rätt till lika behand- gången.i dag finns inom cancervården. Kontaktsjukskö- ling togs upp under året.terskor för alla cancerpatienter och fler öppnajämförelser mellan landstigen är andra ingredi- •  träffat beslutsfattare och politiker på natio-enser som snabbt kan leda till förbättringar. nell och regional nivå för att lyfta fram förbätt- ringsområden för cancerpatienter.10 Cancerfondens årsberättelse 2009
  12. 12. I februari 2009 överlämnades den statliga utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” till socialminister Göran Hägglund.Cancerfonden har i många år verkat för att strategin ska bli verklighet.Så här blir cancervården bättre lingen. Det innebär att övriga länkar blir eftersat-Cancerfondens initiativ till en nationell cancer- ta.strategi grundar sig på de brister i svensk cancer-vård som vi har identifierat, och de lösningar som Regionala skillnader och orättvisorfaktiskt finns. Det finns i dag stora skillnader i hur cancervård och förebyggande insatser bedrivs och genomförsBristande samordning i olika delar av landet. Såväl väntetider som be-Samverkan mellan landstingen, samt mellan kom- handling varierar. Det är olyckligt, eftersom detmun och landsting, fungerar dåligt. Det finns innebär att överlevnaden i cancer beror på var iingen struktur för rehabilitering och palliativ vård Sverige man bor.(vård i livets slutskede). Ett nationellt helikopter- Andra skillnader ligger på det socioekono-perspektiv krävs för att förbättra till exempel be- miska planet. Välutbildade människor är bättrehandlingsstandard, kompetensnätverk och verk- på att tillgodose sina behov och veta på vilket sättsamhetsuppföljning. de ska agera, medan lågutbildade är mer passiva. Människor som inte behärskar det svenska språ-Eftersatta områden i vårdkedjan ket riskerar också sämre vård. Därför behövs na-Vården kan liknas vid en kedja med länkar: fö- tionella mål för ökad överlevnad och även mål förrebyggande insatser, screening, behandling, re- minskade skillnader mellan regioner och befolk-habilitering och palliativ vård. Det krävs mer av ningsgrupper.ett helhetstänkande inom denna vårdkedja. Om En annan lösning är bättre kvalitetsregisterstörre resurser lades på till exempel förebyggande som är öppna så att man kan jämföra regioner-insatser skulle en tredjedel av dagens cancerpa- na med varandra. Lokala beslutsfattare bör få in-tienter aldrig ha blivit några cancerpatienter. formation om exempelvis överlevnaden är lägre En överväldigande stor del av de totala resur- i deras region jämfört med övriga, och vidta åt-serna spenderas på den akuta vården – behand- gärder.Cancerfondens årsberättelse 2009 11
  13. 13. Brist på kompetens och personal och distribueras till Cancerfondens stödmedlem-Sverige behöver betydligt bättre framförhållning. mar. Under 2009 har den även funnits på cirkaI dag finns ingen nationell beredskap eller stra- 400 sjukvårdsmottagningar i landet.tegi för att bemöta framtida brister på specialister Varje år publiceras Cancerfondsrapporten somoch annan sjukvårdspersonal. granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forsk- ning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be-För ut forskningsresultat slutsfattare och sjukvården med syfte att driva påForskningsresultaten måste snabbare komma pa- förändringar för patienternas bästa. Cancerfonds-tienterna till del. För att uppnå detta måste sam- rapporten 2009 fokuserade bland annat på möjlig-arbetet mellan landstingen och universiteten för- heten till skräddarsydd behandling, rehabiliteringbättras, och den kliniska forskningen förstärkas. av cancerpatienter, gynekologisk cancer och att fet- mans och överviktens spridning orsakar allt flerMål och uppföljning fall av cancer.Landsting och kommuner har frihet att utforma 2009 publicerades den femtesin verksamhet som de önskar, och så bör det upplagan av skriften Cancer i siffror.vara. Men vi menar att staten bör skapa drivkraf- Precis som tidigare år produceradester för en förändring genom att sätta övergripan- den i samarbete med Socialstyrelsen.de och mätbara mål som är gemensamma för hela Med publikationen vill vi föra ut ny-landet. Till exempel mål för risken att insjukna i anserad och lättförståelig fakta ochcancer och för överlevnad. Sedan är det upp till statistik om cancer. I Cancer i siffrorrespektive region att välja strategi för att uppfylla 2009 kan läsaren ta del av den mest ak-målen. tuella statistiken om olika cancersjuk- Cancerfonden är övertygad om att mätbara domar. Grundläggande fakta om can-mål ökar kvaliteten inom cancervården. Det för- cer och cancerdiagnoser presenteras härutsätter en oberoende nationell instans som beva- i populärvetenskaplig form.kar hur målen uppfylls. Mötesplats på internetStöd via telefon och mejl En ny version av cancerfonden.se lanse-Förutom genom opinionsbildning stödjer vi can- rades i april 2009. Den är byggd utifråncerpatienter och närstående genom Cancerfon- den webbstrategi som togs fram 2007-2008dens informations- och stödlinje. Där finns medi- och vars hörnpelare är ”individen i fokus”.cinskt legitimerad personal med lång erfarenhet Nya cancerfonden.se är en samlingsplats för dem Cancerfondens tidningav cancervård. De erbjuder muntlig och skriftlig som vill bekämpa sin egen eller andras cancer Rädda Livet utkommerinformation om cancersjukdomar, behandlings- – känslomässigt och/eller praktiskt. I ett forum med fyra nummer permetoder och andra frågor som rör cancer. kan drabbade och närstående mötas och utbyta år. Den finns också att läsa på cancerfonden.se/ Under 2009 tog stödlinjen emot och besvara- erfarenheter. Den som behöver stöd kan söka en raddalivet.de 4 037 telefonsamtal och 2 295 mejl och brev. Samtalsvän, och den som vill stötta någon annan38 procent av dem som ringde var närstående kan anmäla sig för att bli Samtalsvän. Denna psy-och 39 procent var personer med cancersjukdom. kosociala tjänst är cancerfonden.se ensamma omVid kontakter via mejl var 37 procent närståen- att erbjuda.de, 16 procent patienter och 26 procent var per- Webbplatsen har även en omfattande kun-soner som kände oro inför cancersjukdom eller skapsbank med informativa texter, artiklar ochsymtom. reportage. Cancerfonden är också representerad på Facebook.KunskapsspridningPå webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd Stipendier till vårdpersonalinformationstexter. 2009 fanns 23 stycken även i Varje år delar Cancerfonden ut drygt en miljontryck och under året distribuerades 145 000 ex- kronor i stipendier till vårdpersonal. Syftet äremplar av dem. De mest efterfrågade broschy- att öka kompetensen hos dem som arbetar inomrerna var ”Lär känna dina bröst” och ”Cytostati- cancervården, och på så sätt förbättra omhänder-kabehandling”. tagandet av cancerpatienter. Stipendierna vänder Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till vårdpersonal med medellångsig i första hand till närstående och därefter till yrkesutbildning.cancerpatienter och stödmedlemmar. Syftet medtidningen är att erbjuda kunskap, förståelse ochhopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år12 Cancerfondens årsberättelse 2009
  14. 14. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforsk-ning. Vår uppgift är att stödja, organisera och samordna cancerforskning.En lika viktig uppgift är att stimulera utveckling av nya undersöknings-,behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. 2009 beslutade Cancer-fondens forskningsnämnd att dela ut 375 miljoner kronor till forsknings-projekt, forskartjänster, stipendier med mera.Bättre villkor för framtidenDe bästa projekten tilldelas anslag chans att få stöd. Det ligger dock i forskningensCancerfonden finansierar grundforskning, kli- natur att man inte på förhand vet resultaten, där-nisk forskning, epidemiologisk forskning och för ger framgångsrik forskning inom ett områdevårdutvecklingsprojekt. Vi följer en noga utarbe- ofta resultat som är användbara även inom andratad process vid valet av vilka forskningsprojekt områden. Alla anslag söks i nationell konkurrens,som ska beviljas anslag. Cancerfonden bedriver även i de fall där öronmärkta pengar går till forsk-ingen egen forskning och driver inga cancerforsk- ning kring de största diagnoserna.ningsinstitut. Cancerfonden ger även stöd till tjänster för Det som avgör hur Cancerfonden fördelar an- forskare på olika nivåer. Även då söker forskarnaslagen är projektens kvalitet. Alla ansökningar tjänster i nationell konkurrens.konkurrerar med varandra oberoende av cancer-form. Denna gallring gör att det bara är den bäs- Urvalet en noggrann processta forskningen – den med störst förutsättning att Arbetsprocessen startar med att den enskildegöra framsteg – som får stöd. forskaren beskriver sitt projekt i en ansökan till Det innebär att alla cancerformer har samma Cancerfondens forskningsnämnd som har hu- Anslag per cancerformAnslag per cancerform i miljoner kronor i miljoner kronor Bröstcancer 51,4 Äggstockscancer 4,7 Leukemi 32,8 Sarkom 3,7 Tjock- och ändtarmscancer 27,0 Matstrupscancer 3,0 Prostatacancer 25,7 Urinblåsecancer 2,6 Hjärntumörer 15,4 Levercancer 2,5 Endokrina tumörer 10,0 Cancer utan känd primärtumör 2,2 Neuroblastom 8,5 Njurcancer 2,0 Hudcancer 7,5 Myelom 1,7 Livmoderhalscancer 6,9 Myelodysplastiskt syndrom 1,2 Lungcancer 6,5 Bukspottkörtelcancer 0,9 Non-Hodgkins lymfom 6,1 Wilms tumör 0,6 Huvud- och halscancer 5,9 Testikelcancer 0,5 Magsäckscancer 5,0 Gallvägscancer 0,4 Hodgkins lymfom 4,9 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 70,814 Cancerfondens årsberättelse 2009
  15. 15. Fördelning av forskningsprojekt Fördelning av forskningsprojekt Epidemiologisk forskning Vårdforskning 4 % 8% Klinisk forskning 23 % Grundforskning 65 %vudansvaret för fördelningen av anslagen. Stöd till vårdpersonal Till sin hjälp har forskningsnämnden nio prio- Vårdutvecklingsprojektriteringskommittéer. Både forskningsnämnden Cancerfonden ger anslag till projekt som syftaroch prioriteringskommittéerna består av framstå- till att omsätta forskningsresultat till förbätt-ende cancerforskare från Sverige och övriga Nor- ringar i den dagliga vården av cancersjuka. Måletden. De är utvalda i första hand för att täcka oli- är att förbättra eller utvärdera vården av cancer-ka kompetensområden. Hänsyn tas också till geo- patienter och deras närstående. Ett vårdutveck-grafisk spridning och i viss mån till kön. lingsprojekt ska ha direkt patientnytta och kan Ansökningarna går först till respektive prio- till exempel innebära implementering, utveck-riteringskommitté som granskar och bedömer ling och utvärdering av nya metoder i vården.dem. Kommittéerna ger sedan förslag till forsk- 2,6 miljoner kronor delades ut till vårdutveck-ningsnämndens arbetsutskott om vilka projekt lingsprojekt under 2009. Fyra av 15 inkomna an-som bör få anslag. Arbetsutskottet prioriterar yt- sökningar beviljades.terligare, och sedan fattas de slutgiltiga beslutenav forskningsnämnden. Stipendier Målet med Cancerfondens stipendier är att ökaAnsökningar och beviljade medel kompetensen hos dem som arbetar inom cancer-2009 var ett rekordår för anslag till svensk can- vården, och på så sätt förbättra omhändertagan-cerforskning. Cancerfondens styrelse avsatte 375 det av cancerpatienter. Stipendierna vänder sig imiljoner kronor. Den största delen av pengarna, första hand till vårdpersonal med medellång yr-cirka 85 procent, används för finansiering av kesutbildning. Läkare kan söka stipendium tillforskningsprojekt. kongresser med en psykosocial eller palliativ in- Under året tog Cancerfonden emot drygt 1 100 riktning.ansökningar om anslag, de flesta gällde bidrag till 2009 delades cirka 1,1 miljoner kronor ut i sti-forskningsprojekt. pendier. 223 ansökningar bedömdes av Stipendie- kommittén och 126 av dem beviljades (56 procent).Stöd till forskareDe olika kategorier av anslag som kan sökas av Forskningsnämndens verksamhetsårcancerforskare är forskningsprojekt, forskar- Forskningsnämnden har haft två sammanträdenmånader, anslag för en planeringsgrupp samt under 2009, ett i mars och ett i november. Arbets-forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns utskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och demöjlighet att söka resebidrag och anslag för an- nio prioriteringskommittéerna har haft var sittordnande av kongress. heldagssammanträde för bedömning och priori- Cancerfondens kampanjer, Rosa Bandet och tering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskareMustaschkampen, gjorde det möjligt med extra har varit verksamma som sakkunniga i bedöm-anslag till forskningsprojekt inom bröst- och pro- ningsarbetet.statacancerforskning. Dessa fördelades efter ensärskild ansökningsomgång.Cancerfondens årsberättelse 2009 15
  16. 16. Anslag per lärosäte i miljoner kronor Forskningsanslag per lärosäte i miljoner kronor 200 157,8 150 100 59,7 56,5 50 33,7 25,1 12,2 11,7 1,1 6,1 0 Karolinska Uppsala Lund Göteborg Umeå Stockholm Linköping Södertörn Övriga Kvalitetssäkring forskningsnämnd ger skriftlig återkoppling till En gång per år genomför Cancerfondens forsk- de forskare som söker anslag för lungcancer- ningsnämnd ett arbetsplatsbesök vid en institu- forskning men inte får sin ansökan beviljad. tion, ett laboratorium eller liknande som har anslag från Cancerfonden. Genom besöken får Arbetgrupper och utredningar forskningsnämnden insyn i forskningsenhetens Forskningsnämndens arbetsgrupper har under mål. I maj genomförde Cancerfonden ett platsbe- året hanterat ansökningar om Senior Investiga- sök vid Cancer Center Karolinska. tor Award, Senior Investigator Award 50 % för kliniker, Young Investigator Award och Young Lungcancersatsning Investigator Award 50 % för kliniker. Även an- Under 2009 har Cancerfonden arbetat med pla- sökningar om postdoktortjänster har behandlats. neringen av det forskningsmöte om lungcancer- Forskningsnämnden har varit representerad forskning som ägde rum i februari 2010. Mötet är i Cancerföreningen i Stockholm. Forsknings- en del av Cancerfondens särskilda satsning kring nämndens ordförande har lett arbetet med för- lungcancer, som förutom forskningsmötet består delning av forskningsanslag inom Nordisk Can- av extra utlysningar av postdoktorstöd under tre cerunions vetenskapliga kommitté. år. Satsningen består också av att CancerfondensAnslagsformerForskningsprojekt cancerfältet. Postdoktortjänst i regel KongressanslagPengar utdelas i regel under tre år till tre år, de övriga sex år. Ges till arrangör av kongress i Sverige,en forskare som bedriver forskning nationell eller internationell, av bety-inom cancerområdet. Det kan röra Planeringsgrupp delse för vår cancerforskning.sig om allt från grundforskning till Anslag ges för att enskilda forskare el-patientnära forskning. ler grupper av forskare inom ett områ- Vårdutvecklingsprojekt de (diagnosbaserat eller teknikbaserat) Pengar ges till projekt som syftar tillForskarmånader ska kunna mötas och dela erfarenheter, att förbättra eller utvärdera vårdenGes till kliniskt verksamma inom can- bygga upp nätverk och samarbeten för cancerpatienter. De är inte forsk-cervården för att möjliggöra forskning. mellan olika institutioner, planera mul- ningsprojekt, utan ska omsätta andraMellan två och sex månader per år, i ticenterstudier och liknande. forskningsresultat till förbättringar itre år. Anslaget ska täcka lönen under den vardagliga vården.denna tid. Reseanslag Forskare med projektanslag eller till- StipendiumForskartjänster hörande grupp med anslag kan ansöka Kan ges till vårdpersonal som vill för-(Postdoktortjänst, Young Investigator om att få resa till kongress eller annan kovra sig inom cancervården, inhämtaAward, Senior Investigator Award.) institution helt eller delvis betald. Syftet ny kunskap.Innebär pengar för att kunna arbeta med anslagen är att ”ta hem” ny kun-heltid (eller för kliniskt verksamma, skap inom cancerforskning och vård.halvtid) med forskningsprojekt inom16 Cancerfondens årsberättelse 2009
  17. 17. Från insamling till forskningsresultat Från insamling till forskningsresultat Cancerfonden har inga statliga bidrag – alla pengar som delas ut är gåvor från - privatpersoner och företag. Det är dessa pengar som gör det möjligt för Cancerfonden att finansiera den bästa cancerforskningen i Sverige. 2 1 Varje år ansöker cirka 1 100 forskare och forskargrupper om finansiering. 1 Tack vare generösa gåvor är Cancerfonden den enskilt största finansiären av cancerforskning i Sverige. 2009 samlade Cancer- fonden in 433 miljoner kronor. 3 1 Nio prioriteringskommittéer, bestående av världsledande cancer- forskare, granskar och bedömer alla ansökningar. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag. 5 4 Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas. Denna positiva utveckling är ett resultat av de pengar som skänks till Cancerfonden. T BESLU onden 4 4 Cancerf rmed ä til ldelar h 2009 delade Cancerfonden ut 375 miljoner kronor. Anslagen gsstöd fördelades mellan forsknings- forsknin rskning cerfo projekt, forskartjänster med mera. för CanCancerfondens årsberättelse 2009 17
  18. 18. Vilken betydelse har egentligen alla pengar som givarna skänker till Cancerfon-den? Och vilka förhoppningar finns om nya, intressanta forskningsrön? Om detoch en del annat berättar Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Upp-sala universitet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, samt AnnaKarlsson, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet och vetenskapligsekreterare vid Cancerfonden.Svensk cancerforskningavgörande för patientenVilken betydelse har svensk cancer- kare. Utan cancerforskare får vi inga gör det. Ser man 50 år tillbaka harforskning? bra cancerläkare. Utan bra cancerläkare kunskapsökningen gått enormt fort.BW: Den är viktig för oss i Sverige, får vi ingen bra cancervård. Bilddiagnostiken exempelvis har betyttmen låt mig börja internationellt så väldigt mycket för att tidigt kunna upp-blir det lättare att förstå varför. Can- Så Cancerfondens givare får valuta för täcka cancer och dess utbredning. Ochcerforskningen bedrivs i nätverk över sina pengar? i dag kan strålbehandling riktas meralandsgränserna. Svenska forskare har BW: Utan tvekan. Cancerfondens precist så att friska celler inte skadas itäta kontakter med utländska forskare betydelse för svensk cancervård kan samma utsträckning.som arbetar inom samma forsknings- knappast överdrivas. AK: Det går att öka hastigheten men viområde. Och det sker hela tiden utbyten AK: Det finns visserligen cancerfors- ska ha respekt för svårigheten att fram-av idéer och resultat som hämtas hem kare som i dag får anslag från andra ställa läkemedel. Skillnaden mellantill Sverige på det sättet. håll än Cancerfonden. Men i stort sett cancerceller och friska celler är subtil.AK: Svensk cancerforskning rankas på alla har startat sin forskarbana tack BW: Forskare testar hypoteser, ochtionde plats i världen vilket är högt med vare stöd från Cancerfonden, så utan trampar man upp nya stigar kan dettanke på landets storlek. Inom vissa Cancerfonden hade det sett illa ut. vara en återvändsgränd. Men ofta hittarforskningsområden ligger vi i toppskik- BW: Vi i Cancerfondens forsknings- man något av värde ändå.tet; många svenska forskare är välkända nämnd är mycket nöjda med resulta- AK: Vi efterlyser forskare som vå-internationellt och bjuds in som före- ten av de projekt vi har valt att stödja gar ta risker. Av alla ansökningar omdragshållare i olika sammanhang. genom åren. Det är dock svårt att ge forskningsbidrag som Cancerfonden givarna ett konkret kvitto kopplat till fick in 2009 avslogs 65 procent. SkäletVad innebär det för patienter i Sverige? vissa svenska framsteg, forskningspro- var ofta att projekten är ”för säkra”. ViAK: Väldigt mycket. Svensk cancer- cessen är alltför komplex. söker projekt med kvalitet; det vill sägavård skulle omöjligt kunna hålla så projekt med hög innovationshöjd därhög klass om forskning inte bedrevs Vad skulle rädda flest liv? ny kunskap kan skapas och som lederi Sverige. Det är just för att vi har BW: Lätt fråga – om ungdomar inte till spännande konsekvenser.svenska forskare som har nära kontak- börjar röka. Rökning orsakar 20 pro-ter med övriga forskarvärlden som vi cent av alla dödsfall i cancer; rökning är Vilka upptäckter står överst på önske-kontinuerligt känner till de senaste och en bidragande orsak till fler cancerfor- listan?bästa metoderna för att upptäcka och mer än bara lungcancer. BW: Att vi vet varför tumörceller intebehandla cancer. mognar ut. Och sedan att vi hittar enBW: Dessutom, det är i hög grad Varför tar det så lång tid mellan forsk- substans som får dem att göra det såforskarna som utbildar svenska läkare. ningsrön och behandling? att behandling är möjlig. Mitt svar ärUtan forskningsanslag får vi inga fors- BW: Frågan är om det verkligen kanske färgat av att jag själv forskar på18 Cancerfondens årsberättelse 2009
  19. 19. ”Vi efterlyser forskare som vågar ta risker. Av alla ansökningar om forskningsbidrag som Cancerfonden fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet var ofta att projekten är ’för säkra’. Vi söker projekt med kvalitet som leder till spännande konsekvenser.”hjärntumörer, som i dag är en svårbe- är ämnad att bli, till exempel en röd BW: Vi har också arrangerat ett mötehandlad cancerform. blodkropp. Den kan dela sig hur många där svenska forskare fick träffa framstå- gånger som helst, det kan inte friska ende lungcancerforskare från utlandetSer framtiden ljus ut? celler. Den har fel i maskineriet, vilket för att på det sättet stimulera till fram-BW: Pessimisten skulle svara att cellen innebär att den inte dör vid en given gångsrik forskning inom området.är så komplex att varje cancerdrabbad signal som friska celler gör. Den växerperson behöver en individuell behand- in i omkringliggande vävnad och Behöver forskningen mer pengar?ling, och det gör det hela enormt svårt. metastaserar. BW: Vi är väldigt nöjda med utfallet avOptimisten säger att i stort sett alla can- Cancerfondens insamlade pengar. Mencerceller har gemensamma grunddrag, Berätta om Cancerfondens satsning på så länge cancersjukdomar ännu finns,och med rätt läkemedel ska vi kunna lungcancer. behövs fortsatt stöd till forskningen. Dåträffa de flesta tumörer. Jag tillhör opti- AK: Normalt styr vi inte forskningen, kan vi komma ännu längre.misterna. Stora genombrott kan komma projekten ska initieras av forskarna AK: Pengarna räcker inte till allt vi villmed tanke på alla begåvade forskare som själva. Men vi gör ett tillfälligt undan- göra. Ny teknik ger många möjligheterfinns i dag. Dessutom ska det påpekas att tag för lungcancer som orsakar flest men tyvärr är den dyr att tillämpa. Såcancercellen inte är stark. Den är faktiskt dödsfall av alla cancerformer. Alltför få alla som ger ett än så litet bidrag tillsvagare än normala celler. svenska forskare ägnar sig åt området, Cancerfonden gör en mycket viktig och och vi vill öka intresset genom ett sär- uppskattad insats. Jag hoppas att allaVad utmärker en cancercell? skilt stöd för unga forskare att tjänstgö- givare är medvetna om det och jag villBW: Fyra saker. Den mognar inte ra utomlands, vid ett forskningsinstitut rikta ett stort tack till alla.ut, det vill säga den blir inte det den med framstående lungcancerforskning.Cancerfondens årsberättelse 2009 19
  20. 20. Cancerfonden publicerar varje år Cancerfondsrapporten. Den granskar ochlyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Här följer ensammanfattning av det kapitel i 2009 års rapport som beskriver viktigaupptäckter som tillkommit i projekt som Cancerfonden finansierar. Årets upptäckter Nya ledtrådar till leukemi Taipales forskning handlar om Hedgehog-sig- Kronisk lymfatisk leukemi innebär att B-lymfo- naleringen mellan cellytan och cellkärnan, som cyter, som normalt försvarar kroppen, omvandlas reglerar vilka gener som aktiveras eller stängs av. till leukemiceller. Har de B-lymfocyter som om- Cellers signaleringssystem är oerhört kom- vandlas något särdrag? Och producerar de rent plext, och de genetiska screeningmetoderna ger av en speciell typ av antikroppar? Det är frågor extremt stora mängder data. Det är grundforsk- som professor Anders Rosén och hans forskar- ning, som denna kring Hedgehog, som ökar för- grupp vid Linköpings universitet försöker be- ståelsen för hur celler växer och fungerar vid häl- svara. sa och sjukdom. Och ligger till grund för nya can- Deras arbete stärker hypotesen om att det cerläkemedel. finns ett samband mellan långvariga bakterie- infektioner, till exempel lunginflammation och Arvsanlag visar risken för prostatacancer kronisk lymfatisk leukemi. En föreslagen hypotes En forskargrupp ledd av professor Henrik är att B-lymfocyterna, som under lång tid tving- Grönberg vid Karolinska Institutet kartlägger ats rycka ut till kroppens försvar, börjar dela sig sambandet mellan vissa genetiska markörer och för mycket och att mekanismen som ska begränsa risken för prostatacancer. Man har hittat fem in- antalet felaktigt har satts ur spel. tressanta markörer och analysen visade att ju fler Om den hypotesen stämmer skulle man kunna av dessa markörer en man bär på, desto större hämma drivkraften för tillväxten genom terapeu- risk löper han. tisk vaccination. Det skulle kunna bli ett komple- Grönbergs grupp gör nu en utökad studie på ment i behandlingen av kronisk lymfatisk leuke- blodprover från 8 000 män som har tagit prover mi. från prostatakörteln. På sikt hoppas man kunna studera hundratals markörer. Förhoppningen är Cellers trafikregler kartläggs inte bara att kunna se vilka män som löper ökad Professor Jussie Taipale vid Karolinska Institutet risk för prostatacancer. Man hoppas också kunna har med sin grupp studerat olika signalvägar som hitta en metod för att avgöra vilka män som kan styr tillväxten hos celler och organ, och vad som leva med sin prostatacancer utan att behöva be- går fel när cancer uppstår. En av signalvägarna handling, och vilka män som riskerar en mer ag- är särskilt intressant och går under namnet Hed- gressiv prostatacancer och därmed behandla dem gehog. i tid. Anders Rosén Jussie Taipale Henrik Grönberg20 Cancerfondens årsberättelse 2009
  21. 21. Prostatakörtel med en cancertumör.Cancerfondens årsberättelse 2009 21
  22. 22. Den livsviktiga insamlingen 2009 samlade Cancerfonden in 433 miljoner kronor. Tack vare dessa pengar kan vi fortsätta finansiera forskning och verka för förbättringar inom cancerområdet. Ett professionellt in- samlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta vår kamp mot cancer. Men att samla in pengar kostar pengar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen kan bedrivas så effektivt som möjligt.Cancerfondens årsberättelse 2009 23
  23. 23. 2009 var ett framgångsrikt år för Cancerfondens insamlingsverksamhet.433 miljoner kronor samlades in, vilket är sex miljoner mer än året innan.Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatpersoner och företag,men testamenten utgör en nästan lika stor del. Rosa Bandet-kampanjenoch Mustaschkampen är också viktiga delar i insamlingsarbetet; tillsam-mans samlade de in 55 miljoner kronor.Insamlingen slog nytt rekord Regelbundna givare Företagssamarbeten Att regelbundet stödja Cancerfonden via auto- Trenden att företag vill samarbeta och stödja giro eller betalkort är ett effektivt sätt att stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv cancerforskningen. Det regelbundna stödet är under 2009. billigt att administrera vilket betyder att en större Fler och fler företag arbetar strategiskt med att del av gåvan går till forskning. 2009 hade Cancer- utveckla sina verksamheter via relationer med si- fonden cirka 30 000 regelbundna givare som till- na intressenter, exempelvis kunder. Intressenter- sammans bidrog med drygt 28 miljoner kronor. na ställer allt större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster utan även på företagets Testamenten värderingar och engagemang i samhället. Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för Cancerfonden hade många samarbeten med livet. Lika väl som att testamentera pengar till företag under 2009. Cirka 2 000 företag var en- enskilda människor väljer i dag många att tes- gagerade som Företagsvänner. Rosa Bandet- tamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till kampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via välgörande ändamål. försäljning av band och andra produkter bidrog Cancerfondens riktlinjer för testamentsären- med närmare 30 miljoner kronor. Lyckade sam- den innebär att varje ärende hanteras på ett vär- arbeten med sponsorer och företag var också en digt sätt och med respekt för testatorns vilja. Till- del av förklaringen till att Cancerfondens kam- gångarna säljs så fort som möjligt för att frigöra panj mot prostatacancer, Mustaschkampen, blev pengar till cancerforskningen. en succé. Organisationen är befriad från kapitalvinst- skatt, vilket innebär att hela värdet av exempel- Insamling Insamling vis fastigheter och värdepapper går till Cancer- inkl. Cancerfondens Rikslotteri fonden. Fonder och stiftelser 2 % Testamenterade medel står i dag för en bety- Cancerfondens Rikslotteri 8 % dande del av bidragen till Cancerfonden och är en PostkodLotteriet 6 % viktig ekonomisk grund för cancerforskningen. Totalt inkom under året nära 350 ärenden där Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna Testamenten 40 % uppgick till 171 miljoner kronor, varav 57 miljo- ner kronor i form av värdepapper. Antalet testa- menterade fastigheter och bostadsrätter uppgick till ett 20-tal. Gåvor 44 %24 Cancerfondens årsberättelse 2009
  24. 24. MinnesgåvaEtt sätt att hedra minnet av en avliden är att geen minnesgåva. De närstående får en hälsning isamband med exempelvis begravningen, sam-tidigt som en summa pengar går till att stödjacancerforskningen. Via minnesgåvor skänktes 53miljoner kronor under 2009.Cancerfondens RikslotteriDen som köper en lott i Cancerfondens Rikslot-teri stödjer cancerforskningen och får samtidigtchansen att vinna upp till en miljon kronor. Lot-teriet står under Lotteriinspektionens kontrolloch inbringade drygt 15 miljoner kronor underverksamhetsåret 2009.Svenska PostkodLotterietFör andra året var Cancerfonden en av förmåns-tagarna i det riksomfattande PostkodLotteriet.Summan som Cancerfonden fick ta emot var27 miljoner kronor. PostkodLotteriet är pionjärinom marknadsdriven välgörenhet och i dag ärfler än 900 000 hushåll prenumeranter på lotter.Lotteriets överskott går till välgörenhet. 2009 blevdet 460 miljoner kronor och sedan starten 2005drygt en miljard kronor. Pengarna som SvenskaPostkodLotteriet delar ut når 27 olika välgören-hetsorganisationer som förutom ekonomiskt stödfår medial exponering via lotteriet.Insamling via internetCancerfonden har under mer än ett decenniumvarit verksam på internet i olika sammanhang. Iapril 2009 lanserades en ny webbplats med stortfokus på insamling. I dag kan våra besökare ge istort sett alla slags gåvor på vår webbplats. Priva-ta insamlingar har blivit en allt viktigare insam-lingskanal, något som visar sig inte minst underkampanjer.Välkänt och positivt varumärke mediearbete är att skapa, upprätthålla och ut- Cancerfondens gene-Enligt undersökningar är Cancerfonden ett av veckla goda relationer med medierna och övrig ralsekreterare UrsulaSveriges mest välkända varumärken. Som en del omvärld, samt bidra till insamling. Tengelin fick ta emoti vården av varumärket gör vi regelbundna mät- Publiciteten kring Cancerfonden var 2009 un- en check på 27 miljonerningar av till exempel kännedom och givarvilja. gefär lika omfattande som året före. Den negativa kronor från Postkod-Omvärldens bild av Cancerfonden är främst publiciteten var större än året innan; en följd av Lotteriet.präglad av organisationens roll som forsknings- det uppmärksammade åtalet mot en tidigare an-finansiär. Cancerfonden uppfattas också som en ställd vid Cancerfonden.naturlig källa för information om cancer. I maj vandrade Robert Aschberg och Gert Fyl- Cancerfonden är en av de tre insamlingsorga- king mellan Ystad och Haparanda för att upp-nisationer i Sverige som får mest uppmärksamhet märksamma kampen mot prostatacancer. Dettaoch som allmänheten helst väljer att stödja. projekt innebar ett verkligt genombrott för pro- statacancerfrågan.Cancerfonden i tryckta medier Även Mustaschkampen fick mer publicitetVi följer och analyserar regelbundet publicite- än 2008, medan Rosa Bandet-kampanjen syntesten kring Cancerfonden. Syftet med vårt pr- och mindre än året innan.Cancerfondens årsberättelse 2009 25
  25. 25. För att nå så många människor som möjligt med våra budskap arbetar Cancerfon-den med kampanjer. De två största är Rosa Bandet, som uppmärksammar bröst-cancer, och Mustaschkampen som fokuserar på prostatacancer. Kampanjarbetet harflera syften: öka medvetenheten och kunskapen om cancer och samla in pengar tillfortsatt forskning. Kampanjerna är också viktiga genom att de skapar kontaktytordär Cancerfonden syns. Det stärker vårt anseende och ökar vår trovärdighet i arbetetmed att driva på förbättringar inom cancerområdet.Kampanjer — ett sätt att nå ut Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj satt starkt även detta år och många så kallade ”ro- Under oktober genomfördes Cancerfondens Rosa sa varor” togs fram inför oktober. Bandet-kampanj för sjunde gången, och insam- lingsresultatet blev 47 miljoner kronor. Mustaschkampen Flera saker bidrog till kampanjens framgång För tredje året i rad genomfördes i maj Mus- 2009: hög kreativitet, effektiva mediesamarbe- taschkampen som ett led i kampen mot prosta- ten, ett aktivt pr-arbete tacancer. Kampanjen hade sin utgångspunkt och och profilstarka ambas- motor i cancerfonden.se/mustaschkampen som sadörer. Liksom tidiga- är en webbaserad insamlingskanal. re år gav Kronprinsessan En ny aktivitet för 2009 var tv-programmet Victoria kampanjen sitt Ystad-Haparanda som sändes i 13 avsnitt i TV8. stöd, i år som dess offici- Programmet följde Robert Aschbergs och Gert ella beskyddare. Fylkings vandring genom Sverige, och syftade till 2009 års rosa band att öka kunskapen om prostatacancer och samla designades av arkitekten in pengar till fortsatt forskning. Ystad-Haparan- Gert Wingårdh. På ban- da nådde det uppsatta insamlingsmålet och drygt det stod orden ”ska ba- 8 miljoner kronor samlades in. ra” tryckta i punktskrift, På webbplatsen startades cirka 650 insamling- för att uppmana kvinnor ar, vilket gör Mustaschkampen till Cancerfon- att undersöka sina bröst. dens mest omfattande insamlingsaktivitet på nä- Över 600 000 rosa band tet. I detta års kampanj lanserades en mustasch- såldes. pin som såldes i cirka 64 000 exemplar.Rosa Lördag är en Årets Rosa Bandet-gala lämnade Stockholm Under Mustaschkampen 2009 hade Cancer-köpdag i oktober då och galavärdar var nya Malmö Arena tillsam- fonden flera medie- och företagssamarbeten somSveriges handlare på mans med Malmö stad. Den 29 oktober direkt- bidrog till att skapa uppmärksamhet kring kam-olika sätt stödjer Rosa sändes galan i TV3. panjen. Cancerfonden samarbetade även med treBandet-kampanjen. Flera av Rosa Badet-kampanjens sponsorer organisationer för att stärka kampanjen i de man-2009 arrangerades Rosa aktiverade sitt sponsorskap på ett tydligare sätt än liga målgrupperna: STCC – Swedish TouringLördag den 3 oktober.Dagen till ära dekorera- tidigare. Kellogg’s tog till exempel fram en sms- Car Championship, Svenska Ishockeyförbundetdes Sollentuna Centrum tjänst riktad till kvinnor i form av en påminnelse och Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Bygg-med bh:ar. om att undersöka sina bröst en gång i månaden. nads. Intresset från företag och deras kunder var fort- För att sprida Mustaschkampen över landet26 Cancerfondens årsberättelse 2009
  26. 26. Mustaschkampen är Cancerfondens årliga kampanj mot prosta- tacancer. I maj 2009 vandrade Robert Asch- berg och Gert Fylking från Ystad till Hapa- randa för att väcka uppmärksamhet kring sjukdomen. Magnus Samuelsson, med titeln Världens starkaste man, var en av Mustasch- kampens ambassadörer.Cancerfondens årsberättelse 2009 27
  27. 27. r Tack alla moTack a lla feministe d och vänsterp erater r.oc h mansgrisa Ni kan ha rä artister. Ni k an ha räddat. livet på vara ddat ndra. a livet på varandr cer. Svenska folket mpen mot can s generösa bid kronor till ka er att fördelas Kronor som rag gör att vi 371 miljoner är ovärderliga nu kan dela ut nu kan dela ut sjukdomen. Pengarna komm inom cancer- i vår strävan rag gör att vi ra g mellan grund for att lyckas beseg 371 miljoner kronor till ka s generösa bid att lyckas beseg forskning och vårdforsk nin området. Bid skning, klinisk forskning ra mp Svenska folket i vår strävan isk da liv. ragen har me , epidemiolog sjukdomen. Pengarna kommen mot cancer. är ovärderliga k forskning, epidemiolog er som kan räd bbplats kan du Om du vill ge d andra ord ha isk forskning er att fördel Kronor som klinis händer. I händ we en gåva, besök mnat i goda och vårdforsk ning inom can as mellan gru ndforskning, ord hamnat i goda r ring o2o-59 59 59. På vår t. även läsa mer oss på cancer händer. I händ ragen har med andra cancerfonden.se elle t om i lande om alla de vik fonden.se elle r ring o2o-59 er som kan räd da liv. cer- området. Bid oss på som pågår run tiga cancerfor en gåva, besök a cancerforskningsprojekt Vi tänker bes skningsprojekt 59 59. På vår webb Om du vill ge tig egra cancer. Vil som pågår run t om i landet. plats kan du om alla de vik l du vara med? även läsa mer l du vara med? egra cancer. Vil Vi tänker beserbjöds lokala tidningar information, kunskap Världscancerdagen Vän eller fiende, allaoch patienthistorier om prostatacancer. Intres- Den 4 februari är sedan 2006 utlyst till Världs- behövs. 2009 väckteset för aktiviteten Ystad-Haparanda och prosta- cancerdagen, en satsning för att sprida informa- Tack-kampanjentacancerfrågan var stort och det lokala medie-ge- tion om cancer och cancervård. uppmärksamhetnomslaget större än förväntat. 2009 uppmärksammade Cancerfonden Världs- genom att visa att alla står på samma sida i Publiciteten var genomgående positiv. 2009 cancerdagen genom ett samarbete med Svenska kampen mot cancer.års kampanj var det största mediegenomslaget kyrkan. På Cancerfondens kansli i Stockholm ar-hittills kring prostatacancer. rangerades ett presseminarium med tema preven- Efter avslutad kampanj var kännedomen om tion, och på kvällen anordnades en ljusmässa i Ka-programmet Ystad-Haparanda 47 procent och tarina kyrka med musik och sång.Mustaschkampen 37 procent enligt Sifo. I domkyrkorna i Göteborg, Linköping och Opinionsmässigt fokuserade Mustaschkam- Lund hölls andakter med musik och sång samtpen på den kunskapsbrist som finns kring pro- föreläsningar av lokala cancerforskare. Till dettastatacancer och att det behövs bättre diagnosme- inbjöds givare och medlemmar.toder.Tack-kampanjenFör andra året valde Cancerfonden att tackasina givare i en extern kampanj. Intentionen varbland annat att framhålla givarnas betydelse försvensk cancerforskning. Kampanjen ägde rum ibörjan av året och syntes i utomhusreklam, i an-nonser i dags- och kvällspress samt hördes i ra-dio. Tack-kampanjen var en viktig del i Cancer-fondens varumärkesbyggande arbete.28 Cancerfondens årsberättelse 2009
  28. 28. Att tända ett ljus för en närstående är en fin symbol-handling. Under Världscancerdagen den 4 februarioch i samband med Rosa Bandet-kampanjen ioktober sprider ljusen hopp och värme och manartill eftertanke.Cancerfondens årsberättelse 2009 29
  29. 29. Använder Cancerfonden pengarna på rätt sätt? Svar ja. De senaste siffrornafrån Svensk insamlingskontroll, SFI, visar att 83 procent av Cancerfondensintäkter går till ändamålen, det vill säga forskningsfinansiering och opinions- Anslagsformerbildning. Det betyder att 17 procent används till insamling och administration.Det gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer.Pengarna når framSvensk insamlingskontroll övervakarCancerfonden övervakas av Svensk insamlings-kontroll, SFI. Huvudmän i SFI är arbetsmarkna-dens parter och FAR SRS – branschorganisatio-nen för revisorer och rådgivare. SFI:s uppgift äratt dela ut 90-konton för insamling samt att över-vaka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sättoch att pengarna går till ändamålet utan oskäligakostnader. SFI drar även in konton som missbru-kas. För att få ett 90-konto krävs följande:• Organisationen måste ha sitt säte i Sverige.• Ändamålet med insamlingen måste vara så be-stämt att det går att kontrollera.• Insamlingen ska ledas av lämpliga och i ekono-miska frågor kunniga personer.• Organisationen måste ha en auktoriserad ellergodkänd revisor, så kallad kontorevisor.SFI gör också beräkningar av hur stor andel avvarje organisations insamlade pengar som går till cer. FRII utbildar även landets insamlare och strä-insamlings- och administrationskostnader. var efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet. FRII har beslutat att införa en ny kvalitets-Gemensamt råd kod från och med 2009. Kodens syfte är att ökaför insamlingsorganisationer transparensen och öppenheten inom de organisa-Cancerfonden är medlem i Frivilligorganisatio- tioner som är medlemmar, och den ska också bi-nernas insamlingsråd, FRII. Rådets uppgift är dra till ökad professionalitet, förbättrad styrningatt verka för ett gynnsamt klimat för insamling och ledning inom organisationerna. Tanken är attbland allmänheten. Nyckelord i FRII är respekt, koden både ska göra organisationerna effektiva-öppenhet, trovärdighet och kvalitet. FRII publi- re och öka givarnas förtroende för att deras gåvorcerar på sin webbplats varningar för oseriösa in- används effektivt och ändamålsenligt.samlare som man bör undvika, www.frii.se. Cancerfonden valde att ligga steget före med FRII arbetar exempelvis med att påverka lag- kvalitetsarbetet och tillämpade koden redan un-stiftningen så att ideella gåvor blir avdragsgilla i der verksamhetsåret 2008. Årets kodrapportprivatpersoners och företags självdeklarationer, finns i bilaga 9.vilket är fallet i många andra länder. Det skulle na-turligtvis öka Cancerfondens möjlighet att samla Kvaliteten tryggas av ISO-certifieringin pengar och nå målet att slutgiltigt besegra can- Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt30 Cancerfondens årsberättelse 2009
  30. 30. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och gör nytta. Vi är medlemmar i FRII, SFI övervakar oss och viär ISO-certifierade. Dessutom genomsyras Cancerfondens organisation av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sigav navet i svensk cancerforskning.ISO 9001:2000, som är en internationell kvali- processer, policys och riktlinjer är aktuella och ef-tetsstämpel för företag och andra organisationer. terlevs.2006 förnyade vi certifikatet. Varje tertial gör Cancerfondens ledning en Certifieringen innebär att en oberoende part större uppföljning av verksamheten. Det innebärhar granskat Cancerfondens arbetsprocesser och bland annat att ledningen tar upp eventuella avvi-därefter intygat att verksamheten motsvarar kelser från verksamhetsplanen, går igenom rap-standardens krav. porter från projekt samt gör en riskanalys inför framtiden. Ledningen gör också en genomgångInterna kontroller av leverantörer för att säkerställa att de interna le-Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade verantörsreglerna följs.revisorer bokslut, årsredovisning och den interna Cancerfonden har rutiner för hur inköp ochkontrollen, det vill säga förvaltning och löpande upphandlingar ska göras för att minimera riskenredovisning. för oegentligheter, till exempel jäv. Vi har också Cancerfonden genomför också årligen en in- flera steg i vår attestordning för godkännande avternrevision där vi till exempel kontrollerar att fakturor och andra betalningar.Cancerfondens årsberättelse 2009 31
  31. 31. Svensk insamlingskontroll, SFI, ser till att du tryggt kan skänka pengar tillinsamlingsorganisationer. SFI delar ut, och drar in, 90-konton för insamling.Dessutom övervakar SFI att insamlingar sköts på ett ansvarsfullt sätt och attpengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Cancerfonden har ställtnågra frågor till Eva Birath, kanslichef på SFI.90-konto ger givaren trygghetVilka krav ställer SFI? Hur sköter Cancerfonden sig?– Om insamlings- och administrations- – SFI har aldrig haft någon anmärk-kostnaden överstiger 25 procent av de ning på Cancerfondens förvaltningtotala intäkterna under något år kräver eller insamlings- och administrations-vi in en bra förklaring från organisatio- kostnaden. Vi har även kontrolleratnen. Och överstiger den 25 procent tre Cancerfondens interna rutiner och alltår i rad drar vi helt enkelt in tillståndet ser bra ut.till 90-kontot. Den genomsnittligainsamlings- och administrationskost- Vilken vägledning ger SFI till givarna?naden för våra 200 insamlingsorgani- – På www.insamlingskontroll.se finnssationer ligger omkring 10 procent, och en lista på alla organisationer somtrenden är att den sjunker. har 90-konto och deras ekonomiska – Många givare kräver att alla insam- nyckeltal. Webbsidan ska byggas ut sålade pengar ska gå till ändamålet, men att det blir lättare att hitta den informa-det är givetvis orimligt. Redan bokfö- tion man söker. Vi hoppas också kunnarings- och revisionskostnader ger av- lägga till organisationernas stadgar ochbränningar. Dessutom är SFI finansie- ge dem möjlighet att fylla på med egenrat av insamlingsorganisationerna, vil- information.ket ger dem en kostnad. Till sist, är vi svenskar ett snålt ellerÄr inte förutsättningarna väldigt olika givmilt folk?för organisationerna? – Vi är mycket givmilda! I en under-– Jovisst. Det är en stor skillnad om med väldigt låga kostnader själva, men sökning 2009 sa 69 procent av de tillfrå-man kör en lastbil med kläder till kostnaden uppstår någon annanstans i gade att man har skänkt, eller kommerett drabbat land, eller om man är en stället. Eller så har de ett kontor i exem- att skänka, pengar till insamlingsorga-forskningsfinansiär som Cancerfonden pelvis Afrika och då räknas den kostna- nisationer under året.eller Hjärt-Lungfonden. Processen att den inte in. – Jag blev intervjuad av ett kanaden-utvärdera och avgöra vilka avancerade siskt tv-team som jämförde Sverige ochforskningsprojekt som ska stödjas är SFI gör beräkningar av hur stor andel av Kanada, och de var imponerade av attförstås betydligt mer komplicerad och varje organisations insamlade pengar som svenskar skänker så mycket. Vi skän-resurskrävande, och det är naturligt går till insamlings- och administrations- ker 550 kronor per år och person, baraatt sådana organisationer har en högre kostnader. Hur får ni fram dessa siffror? till 90-konton. Och dessutom ska mankostnad än genomsnittet. Det måste en – Cancerfonden redovisar detta till SFI komma ihåg att man inte får dra av bi-givare ha i åtanke när kostnaden för som kontrollerar sifferuppgifterna. SFI drag till välgörenhet i sin deklarationolika insamlingsorganisationer jämförs. kontrollerar därefter att insamlings- och i Sverige, vilket man får i stort sett alla – Vissa organisationer utför inget an- administrationskostnaderna inte är för andra länder. Vi ska vara stolta, avslutarnat arbete än själva insamlingen, sedan höga i förhållande till insamlade medel. Eva Birath.skickar de pengarna till andra insam- Är andelen för hög slår vi ner på det en-lingsorganisationer. De kan förstås ståta ligt ett nyckeltal vi arbetar med.32 Cancerfondens årsberättelse 2009
  32. 32. Årsredovisning 2009Cancerfondens årsberättelse 2009 33

×