Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Arsberattelsen2012

839 views

Published on

Årsberättelsen sammanfattar Cancerfondens verksamhet under 2012, med intervjuer, reportage, artiklar och årsredovisning.

Published in: Health & Medicine
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Arsberattelsen2012

  1. 1. Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetarorganisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning ochkunskapsspridning.Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoneroch företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svenskcancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt.ÅrsberättelseCancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.seCancerfondensårsberättelse20122012
  2. 2. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2012Lena Biörnstad, CancerfondenProjektledare Anne Lindgren, CancerfondenRedaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation ABFoto Andrea Björsell sid 3, 12, 21, 23, 25, 26, 30, Jonas Billberg sid 25, Staffan Claesson sid 55,Melker Dahlstrand sid 4, 5, 7, 11, 13, 15, 16, 17, 20, 22, 28, 29, 32, 33, Magnus Gotander sid 18, 54,Malin Hoelstad sid 59, Jeanette Hägglund sid 55, Mikael Wallerstedt sid 19, Sanna Wärn sid 21, Stefan Zimmerman sid 57, 58Omslag Kate GaborIllustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9Form och produktion Curt LundbergKorrektur Birgitta HessulfTryck ElandersVarje dag görs framsteginom cancerforskningenProfessor Anna Karlssons vardag på Karolinska Institutetkretsar kring klinisk virologi, det vill säga diagnostik avvirussjukdomar. Indirekt är området cancerrelaterat, eftersomman kan angripa cancerceller på samma sätt som virus för attfå dem att sluta växa och dela sig.Vid sidan om sin forskning har Anna Karlsson även upp-draget som vetenskaplig sekreterare i Cancerfondens forsk-ningsnämnd. Det innebär att hon har en god överblick överdagens svenska cancerforskning.Hennes uppfattning är att läget på forskningsfronten i vårtland just nu är mycket bra. Vi har en livskraftig forskning,god tradition, starka miljöer och bra utbildning. Vi står osshelt enkelt väl internationellt sett. En starkt bidragande orsaktill vår framskjutna position är Cancerfondens arbete.– Vi forskare är enormt tacksamma för det förtroende vifår från Cancerfondens givare att jobba med det vi tror på. Jagoch mina kolleger i labbet känner en sådan tillfredsställelsenär vi ser att den forskning vi påbörjade för tio år sedan i daghjälper sjuka människor att bli friska, säger Anna.Omslagsbilden: Längst fram Anna Karlsson. I mittenpostdoktorand Kathrin Reiser från Tyskland och till vänsterdoktorand Shuba Krishnan från Indien, båda ingår i AnnaKarlssons forskargrupp.Så här kan du bidraTrygghet för givarenCancerfonden– har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll– är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd)– är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.Bli månadsgivareSom månadsgivare ger du cancerforskningende bästa förutsättningarna. Dina regelbundnagåvor håller ner våra administrativa kostnadersamtidigt som forskarna lättare och mer lång-siktigt kan planera sitt arbete. Bli månadsgi-vare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.Ge en gåvaDu kan när som helst stödja cancerforskningengenom att sätta in valfritt belopp på plusgiro901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancer-fonden.se kan du ge en gåva med ditt bankkorteller via internetbank.Ge en minnesgåvaMed en minnesgåva till Cancerfonden hedrardu minnet av en närstående. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva ellerengagerar familj och vänner genom att startaen minnesinsamling. Du kan även ringa in dinminnesgåva på 020-59 59 59.TestamenteraAtt testamentera till Cancerfonden är att ge engåva för livet. Ett testamente till Cancerfondenkan omfatta kontanter, aktier, fondandelar,fastigheter eller värdeföremål. Cancerfondenär befriad från skatt på ränteintäkter, aktie-utdelningar och kapitalvinster. Som testa-mentstagare tar vi ansvar för att testamentetverkställs med respekt för det som testamentetomfattar.Bli stödmedlemSom stödmedlem till Cancerfonden får duvarje år fyra nummer av vår uppskattadetidning Rädda Livet. Ett stödmedlemskap iCancerfonden kostar 200 kronor per år.Köp lotter i Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är lotteriet där allaär vinnare, lotteriets överskott går oavkortattill vår verksamhet. Lotterna köper du på vårwebbplats, cancerfonden.seEngagera ditt företagSedan Cancerfonden grundades för drygt 60år sedan har vi samarbetat med företag föratt sprida kunskap och generera medel tillcancerforskning. Tillsammans med Cancer-fonden associeras ni med en fråga som beröroch engagerar många, vilket skapar mervärde.Läs mer på cancerfonden.seAktiegåvaDu kan skattefritt skänka utdelningen fråndina börsnoterade aktier till Cancerfonden.Läs mer på cancerfonden.se eller ta hjälp avdin bank.Stora donationerEn stor donation är att ge långsiktigt stöd ochett sätt att finansiera svensk cancerforskning.Som donator bidrar du till att Sveriges positioninom cancerområdet stärks internationellt.Köp lotter i Svenska PostkodLotterietCancerfonden är förmånstagare i SvenskaPostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidratill en bättre värld för människor, djur ochmiljö. Sedan starten 2005 har Svenska Post-kodLotteriet delat ut över 3,8 miljarder kronortill ideell verksamhet.Spara i fonderGenom att spara pengar i Skandia Cancerfon-den stödjer du vår verksamhet genom att viårligen får två procent av fondens värde.
  3. 3. l  Cancerfondens vision är att besegra cancer.l  Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisa- tion med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.l  Målet är att färre ska drabbas och fler överleva.l  Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancer- fonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent.l  2012 samlade Cancerfonden in 509 miljoner kronor. 404 miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskaps- spridning.l  14,9 procent av de totala intäkterna gick till kostnader för insamling och administration (SI-tal) 2012.InnehållGeneralsekreteraren har ordet Forskning och prevention– två vapen mot cancer 2 Det här är Cancerfonden Besegra cancer! 4Cancerfondens organisation 7Från insamling till resultat 8Forskningsfinansiering Största summan någonsin till forskning 10Fem forskare berättar: l Forskningen går in i dynamisk period 12l Livsstilen som kan förebygga cancer 14l Tack för allt stöd 17l Cancer inte längre en gåta 18l Kan träning minska besvären? 19Opinionsbildning Nollvision för tobak och jämlik cancervård 20Kunskapsspridning Sociala medier en allt viktigare kanal 22Insamling 300 000 vill vara med och besegra cancer 24l Testamenten finansierar en stor del 26l Insamlingen som rockar 28l Månadsgivare gör det enkelt 28l Lindex slår insamlingsrekord 29Årsredovisning 2012 Cancerfondens styrelse 32Förvaltningsberättelse 34Resultaträkning 38Balansräkning 39Kassaflödesanalys 40Fem år i sammandrag 41Redovisningsprinciper 42Noter 44Revisionsberättelse 49Bilagor 1. Värdepapper 502. Forskning och vårdutveckling 533. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 544. Tjänster, planeringsgrupper,stipendier med mera 605. Anslag från NCU 2012 636. Styrande organ med merai Cancerfonden 647. Cancerfondens kodrapport 67De tio vanligaste cancersjukdomarna 2011Prostatacancer 9 663Bröstcancer 8 427Hudcancer exklusive malignt melanom 5 775Tjocktarmscancer 4 183Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe,bronker och lungsäck 3 765Malignt melanom i huden 3 323Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 2 640Malignt lymfom 2 324Ändtarmscancer 1 979Livmoderkroppscancer 1 431l  Minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.l  Varje år får cirka 55 000 personer cancer.l  I dag lever cirka 417 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom.l  Drygt 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever tio år eller längre efter diagnos.l  Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 21 000 dödsfall om året.Det här är CancerfondenFakta om cancer i SverigeCancerfondensårsberättelse 2012
  4. 4. 2   Cancerfondens årsberättelse 2012inledningGeneralsekreteraren har ordet2012vill vi nå ännu läng-re, skrev jag i förraårets årsberättel-se. När det nu är dags att summera året somgått kan jag konstatera – det har vi gjort.Tack vare generösa givare samlade vi inhela 509 miljoner kronor. Dessutom kundeCancerfondens styrelse, för första gången,avsätta över 400 miljoner kronor till svenskcancerforskning.Dessa pengar ska under de komman-de två åren fördelas mellan de bästa forsk-ningsprojekten – de med bäst utsikt att nåframgång i kampen mot cancer. Att pengar-na kommer att göra nytta råder det inga tvi-vel om. ”Cancerfondens forskningsanslag ärsvensk cancerforsknings blodomlopp”, sä-ger Bengt Westermark, professor i tumörbi-ologi och ordförande i Cancerfondens forsk-ningsnämnd 2003–2013. Och Bengt Wester-mark vet vad han talar om. För 40 år sedanfick han sitt första anslag från Cancerfondenoch i dag kan han se tillbaka på en strålandeforskningskarriär.På sidorna 12–14 beskriver vi Bengt Wes-termarks insats för utvecklingen av det väl-kända och effektiva cancerläkemedlet Gli-vec.Men det är inte bara forskningsfinansie-ringen som rönt framgångar under 2012.Vi har även lyckats väl i vårt andra viktigauppdrag – påverkansarbetet. För att vi skanå vår vision att besegra cancer är arbetetmed prevention av största vikt. Under årethar vi därför fokuserat på livsstilsfrågornarökning, solning, fysisk aktivitet, hälsosam-ma matvanor och alkoholkonsumtion.Andra prioriterade frågor under 2012har varit kopplade till arbetet för en jämlikcancervård. Vi vill att fler patienter ska er-bjudas att delta i klinisk forskning och attde patienter som behöver ska få tillgång tillnya läkemedel.En annan av våra angelägna frågor är ti-dig upptäckt. Där arbetar Cancerfondenför att fler kvinnor ska delta i screeningpro-grammen för bröst- och livmoderhalscan-cer; vi bevakar även frågan om screening förtjocktarmscancer. På sidorna 20–23 berättarvi mer om vårt arbete med opinionsbildningoch kunskapsspridning.En ny satsning under 2012 var Vårkam-panjen som vi genomförde under tre veck-or i maj. Syftet var att lyfta cancerfrågan,göra den än mer angelägen för svenska fol-ket och samtidigt rekrytera månadsgivare.Med buskapet ”1 av 3 får cancer. Men alladrabbas” syntes vi i en rad medier och ge-Forskning och prevention– två vapen mot cancer
  5. 5. Cancerfondens årsberättelse 2012   3generalsekreteraren har ordetBakom de fina resultatsom den här årsberättelsenbeskriver ligger insatser fråntvå ovärderliga grupper:generösa givare och kompetentpersonal. Jag vill därför riktaett varmt tack till båda.”nomslaget blev stort. Vår varma och gripan-de reklamfilm – med en brud och två sym-patiserande tärnor – fick många positivareaktioner.Under året firade vi även ett jubileum.2012 var tionde året som Cancerfonden ge-nomförde Rosa Bandet-kampanjen; och detgjorde vi med samma glöd och entusiasmsom vid starten för ett decennium sedan.Mer om våra kampanjer finns att läsa på si-dorna 24–25.Bakom de fina resultat som den här års-berättelsen beskriver ligger insatser från tvåovärderliga grupper: generösa givare ochkompetent personal. Jag vill därför rikta ettvarmt tack till båda. Tack alla givare. Det ärer generositet som gör att kampen mot can-cer ger resultat och fler liv kan räddas. Tackalla medarbetare som ser till att vårt arbe-te genomsyras av engagemang, uthållighet,kunskap och nytänkande – värderingar somspeglar vår kultur och säkerställer att verk-samheten utvecklas.Tillsamman kan vi besegra cancer!Stefan BerghGeneralsekreterare Cancerfonden
  6. 6. 4   Cancerfondens årsberättelse 2012DET HÄR ÄR CANCERFONDENBesegra cancer!Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är attfärre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetarvi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kun-skapsspridning. Cancerfonden får inget statligt stöd utanär helt beroende av testamenten och gåvor från privatper-soner och företag.ForskningsfinansieringCancerforskning är ett långsiktigt arbete.Många av de förbättringar vi ser i dag, såsom effektivare diagnos- och behandlings-metoder, är resultat av forskning som inled-des för flera decennier sedan. För att vårabarn och barnbarn ska få ta del av ytterliga-re framsteg måste vi som lever i dag se tillatt forskningen har de resurser som krävsför att nya genombrott ska kunna göras.Sedan Cancerfonden grundades 1951 harvi delat ut närmare 8 miljarder kronor, vil-ket gör oss till den enskilt största finansiä-ren av svensk cancerforskning. Under sam-ma period har antalet som överlever cancerfördubblats.Opinionsbildningoch kunskapsspridningVarje år får cirka 55 000 personer i Sverigecancer. För att ge dem bättre villkor – ochöka deras chanser att överleva – väcker Can-cerfonden opinion i viktiga frågor och spri-der kunskap om cancer. Genom att peka påbrister och föra fram förbättringsförslag villvi påverka samhällsutvecklingen så att allasom drabbas av cancer får den bästa vårdenutifrån sina förutsättningar.Fyra fokusCancerfondens verksamhet är koncentreradkring fyra nyckelområden:Forskning räddar livCancerfonden finansierar endast den främs-ta cancerforskningen. Det långsiktiga måletär att kunna avsätta 500 miljoner kronor perår till forskning, och därmed kunna finan-siera all högkvalitativ cancerforskning somansöker om bidrag.1/3 av all cancer kan förebyggasRisken att drabbas av cancer kan minskasgenom hälsosamma vanor när det gällerrökning, alkohol, sol, kost och motion.Tidig upptäckt är livsviktigAll cancer ska diagnostiseras så tidigt att denkan behandlas framgångsrikt.Jämlik cancervårdAlla i Sverige ska få den bästa vården uti-från sina förutsättningar.Framsteg inom dessa fyra områden tar ossnärmare visionen att besegra cancer. En för-utsättning för att lyckas är att organisatio-nens arbete bedrivs effektivt och att det ge-nomsyras av kvalitetstänkande och ständigaförbättringar.För det interna arbetet har Cancerfondenidentifierat tre viktiga framgångsfaktorer:l Effektiv insamlingl Ekonomi i balansl Medarbetare som trivs och utvecklasMål och resultat 2012Målet för verksamhetens intäkter underåret var 475 miljoner kronor. Utfallet blev511 miljoner kronor. 2012 avsatte Cancer-fonden 404 miljoner kronor till svensk can-cerforskning. Det är 11 miljoner mer änåret innan. Cancerfonden avsatte också 40miljoner kronor till opinionsbildning ochkunskapsspridning. Totalt avsattes därmed444 miljoner kronor till organisationens än-damål.Ett av Cancerfondens mål har varit att or-ganisationens insamlings- och administra-tionskostnader endast ska utgöra 15 procentSedan Cancerfondengrundades 1951 har när-mare 8 miljarder kronordelats ut till cancerforsk-ning.
  7. 7. Cancerfondens årsberättelse 2012   5DET HÄR ÄR CANCERFONDENCancerfondens verksamhetär koncentrerad till fyra nyck-elområden: forskning, pre-vention, tidig upptäckt ochjämlik cancervård.
  8. 8. 6   Cancerfondens årsberättelse 2012DET HÄR ÄR CANCERFONDEN60 års kamp mot cancerhar burit frukt. Forskningenhar gjort enorma framstegsom lett till att överlevnadeni cancer har fördubblats.Fördubbladöverlevnad30%1951 201360%av de totala intäkterna senast 2015. Tackvare högre intäkter och lägre insamlings-och administrationskostnader än beräknatuppnådde vi detta mål redan 2012. Underåret användes endast 14,9 procent (så kallatSI-tal) av insamlade medel till insamlingsar-bete och administration. Motsvarande siff-ra 2011 var 17,9 procent. Ju lägre SI-tal, des-to större del av en gåva går till Cancerfon-dens ändamål.Intern och extern kontrollCancerfonden kontrolleras av Svensk In-samlingskontroll (SI) som bevakar givar-nas intressen. En av deras uppgifter är attgranska ideella föreningar, stiftelser ochtrossamfund och sedan avgöra vilka somfår inneha ett 90-konto hos Plusgirot ellerBankgirot. Ett 90-konto är för givarna enbekräftelse på att insamlingen sköts på ettansvarsfullt sätt och att pengarna går till än-damålet utan oskäliga kostnader. SvenskInsamlingskontroll godkänner upp till 25procent i insamlings- och administrations-kostnader för att tillåta ett 90-konto. Med14,9 procent ligger Cancerfonden alltså medgod marginal under SIs procentgräns, vilketgör oss till en av Sveriges mest effektiva in-samlingsorganisationer.Cancerfonden är också medlem i FRII,Frivilligorganisationernas insamlingsråd,som arbetar för etisk och professionell in-samling bland allmänheten. Det innebärbland annat att de motarbetar oseriösa in-samlingar. Rådets ledord är respekt, öppen-het, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIsuppgifter är att utbilda landets insamlareoch höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009införde FRII en kvalitetskod för sina med-lemmar i syfte att öka transparens och öp-penhet. I dag redovisar alla medlemmar sinaresultat i en kodrapport. Cancerfondensrapport finns i bilaga 7.Sedan 2003 är Cancerfonden certifieradenligt ISO 9001:2000 som är en internatio-nell kvalitetsstämpel för företag och organi-sationer. Certifieringen innebär att en obe-roende part årligen granskar våra arbetspro-cesser och därefter intygar att verksamhetenmotsvarar standardens krav.Varje år granskar Cancerfondens auk-toriserade revisorer bokslut, årsredovisningoch den interna kontrollen, det vill säga för-valtning och löpande redovisning.Vi genomför också årligen en internre-vision där organisationen bland annat kon-trollerar att processer och riktlinjer är aktu-ella och efterlevs.Cancerfondens organisation genomsy-ras av ett kvalitetsmedvetande. Varje tertialgör ledningen en större uppföljning av verk-samheten. Det innebär bland annat att led-ningen tar upp eventuella avvikelser frånverksamhetsplanen, går igenom rappor-ter från projekt samt gör en riskanalys införframtiden. Ledningen gör också en genom-gång av leverantörer för att säkerställa att deinterna leverantörsreglerna följs.Cancerfonden har rutiner för hur inköpoch upphandlingar ska göras för att mini-mera risken för oegentligheter, till exempeljäv. Organisationen har också en automati-serad attestordning integrerad med ekono-misystemet för godkännande av fakturoroch andra betalningar.60 års kamp mot can-cer har burit frukt. Forsk-ningen har gjort enormaframsteg som lett till attöverlevnaden i cancerhar fördubblats.
  9. 9. Cancerfondens årsberättelse 2012   7DET HÄR ÄR CANCERFONDENCancerfondens medlemmar är de 28 huvudmännen somrepresenterar stora delar av organisations-Sverige. Engång om året hålls ett huvudmannamöte där en valbered-ning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelse-ordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samtrevisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som an-svarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50anställda.Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag tillinstitutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Ar-betet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekreta-riat.Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Can-cerfondens kapital ska förvaltas. Finansnämnden arbetarefter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.HuvudmannaorganisationerBarncancerfondenBröstcancerföreningarnas riksorganisation, BROCancerföreningen i StockholmCenterkvinnornaFredrika-Bremer-FörbundetICA ABKonung Gustaf V:s JubileumsfondKooperativa Förbundet, KFLiberala KvinnorLandsorganisationen i Sverige, LOModeratkvinnornaMun- & HalscancerförbundetPensionärernas Riksorganisation, PROProstatacancerförbundet, PCFRiksförbundet för stomi- och reservoaropererade,ILCORiksförbundet VISIRRiksidrottsförbundet, RFSveriges Pensionärsförbund, SPFSvensk HandelSvenska LottakårenSvenska LäkaresällskapetSveriges Kommuner och Landsting, SKLSveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor,SLANSveriges läkarförbundSveriges Socialdemokratiska KvinnoförbundSveriges TandläkarförbundTjänstemännens Centralorganisation, TCOVårdförbundetCancerfondens organisationHuvudmannamöteStyrelseordförandeBengt HolgerssonFinansnämndordförandeThomas HalvorsenKansligeneralsekreterareStefan BerghForskningsnämndordförandeBengt WestermarkBedömningsmöte i en avForskningsnämndens nioprioriteringskommittéer.
  10. 10. 8   Cancerfondens årsberättelse 2012DET HÄR ÄR CANCERFONDENRESULTAT– FLER LIV RÄDDASFärre drabbas av cancer och fler av dem sominsjuknar överlever.Kunskap ger trygghetVia webb, medlemstidning och Cancer-fondens informations- och stödlinje spridskunskap om cancersjukdomar, behandlingar,forskning med mera.Stöd till den främsta forskningenEfter noggranna och kritiska bedömningarbeslutar Cancerfondens forskningsnämndvilka ansökningar som ska beviljas. Endastde som håller hög kvalitet får finansiering.Så här arbetar Cancerfondenför att besegra cancer– från insamling till resultat
  11. 11. Cancerfondens årsberättelse 2012   9DET HÄR ÄR CANCERFONDENInsamlingGenom gåvor och testamenten samlade Cancerfondenin 509 miljoner kronor under 2012.Pengar fördelasCancerfondens styrelse beslutade 2012 attavsätta 404 miljoner kronor till forskning,och 40 miljoner kronor till opinionsbildningoch kunskapsspridning.Forskare ansökerCirka 1 000 forskare och forskargrupperansökte om finansiering under 2012.Bättre villkor för cancersjukaCancerfonden bedriver ett envist opinionsarbete föratt driva igenom förbättringar inom cancerområdet.
  12. 12. 10   Cancerfondens årsberättelse 2012ForskningsfinansieringStörsta summannågonsin till forskningCancerforskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag, forskartjänster,stipendier med mera från Cancerfonden. Ansökningarna går igenom en noggrannbedömning och bara de bästa – de med störst möjlighet att nå framgång – beviljas.2012 beslutade Cancerfondens styrelse att avsätta 404 miljoner kronor till cancer-forskning. Det är den hittills största summan som Cancerfonden kunnat avsätta tillforskning under ett år.ForskningsprojektBedömningen av vilka forskningsprojektsom ska tilldelas anslag följer en noga utar-betad process. Cancerfondens forsknings-nämnd har som strategi att finansiera debästa projekten oavsett inriktning. Det av-görande vid bedömningen är kvalitet, vil-ket betyder att alla projekt konkurrerar medvarandra oberoende av forskningsområde.Alla projektansökningar bedöms av enav Forskningsnämndens nio prioriterings-kommittéer. Dessa är sammansatta så att detäcker in olika ämnesområden inom grund-forskning och klinisk forskning. I varjekommitté sitter cirka åtta framstående can-cerforskare (bilaga 6).Prioriteringskommittéerna lämnar för-slag om anslagsfördelning till Forsknings-nämnden som ytterligare granskar och pri-oriterar projekten så att det slutgiltiga för-slaget överensstämmer med styrelsens bud-get. Forskningsnämnden beslutar därefterhur medlen ska fördelas. Den största delenav det som avsattes till forskning 2012 – 404miljoner kronor – gick till projektstöd inomolika forskningsområden.ForskartjänsterAnsökningar om tjänster behandlas av sak-kunniggrupper som lämnar förslag tillforskningsnämnden. Efter diskussion ocheventuell modifiering av förslaget lämnasdet vidare till Forskningsnämnden för be-slut.StipendierAnsökningar om stipendier för vårdper-sonal bedöms av någon av de vetenskapli-ga sekreterarna, som lägger ett förslag tillForskningsnämndens ordförande som i sintur beslutar om anslag. Avsikten med sti-pendierna är att öka vårdpersonalens kom-petens så att kvaliteten inom cancervårdenhöjs och cancerpatienterna blir bättre om-händertagna.FokusområdenUnder 2012 gjordes en särskild utlysningav forskningsmedel till vårdforskning. Detprojekt som erhöll finansiering var profes-sor Karin Nordins: Hur fysisk träning kanminska extrem trötthet vid cancerbehand-ling. Läs intervjun med henne på sidan 19.Läs om de olikaforskningsprojektsom Cancerfondenstödjer: cancerfon-den.se/projekt.Anslag per cancerform i miljoner kronorAnslag per cancerform i miljoner kronorBröstcancer 55,7Leukemi 34,8Tjocktarmscancer 28,6Prostatacancer 24,8Hjärntumörer 22,2Hudcancer 14,4Lymfom 14,0Lungcancer 10,5Livmoderhalscancer 8,3Endokrina tumörer 7,7Neuroblastom 6,7Magsäckscancer 5,1Huvud- och halscancer 5,0Levercancer 4,4Sarkom 4,3Äggstockscancer 4,0Myelom 3,8Urinblåsecancer 3,6Njurcancer 3,2Cancer utan känd primärtumör 2,8Matstrupscancer 2,0Bukspottkörtelcancer 1,9Ändtarmscancer 1,6Myelodysplastiskt syndrom 1,5Gallvägscancer 1,3Wilms tumör 0,8Testikelcancer 0,5Mesoteliom 0,5Cancer i vagina 0,4Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,8
  13. 13. Cancerfondens årsberättelse 2012   11ForskningsfinansieringForskningsfinansieringI årets Cancerfondsrapport kan man läsaatt svensk cancerforskning är framgångsrikoch står sig väl i internationellt perspektiv.Men det finns problem: det tar alltför långtid innan de landvinningar som görs i labo-ratorier kommer patienterna till godo. Un-gefär hälften av de forskningsprojekt somCancerfonden stödjer är grundforskning,medan den kliniska forskningen står för enmindre del. Det återspeglar det faktum attalltför lite klinisk forskning pågår i Sverige.En orsak är att forskning inte prioriteras isvensk sjukvård. Det är hög tid att ändra pådet – för cancerpatienternas skull. Cancer-fonden anser att hälso- och sjukvården mås-te bli en kunskapsorganisation snarare än envårdproduktionsapparat.Under våren 2012 arrangerade Forsk-ningsnämnden ett rundabordssamtal an-gående klinisk cancerforskning i Sverige.Flera utredningar tyder på att konkurrens-kraften har minskat de senaste åren ochForskningsnämnden ser med oro på ut-vecklingen. Ett antal framstående svenskaforskare och representanter från RCC (Re-gionalt cancercentrum) deltog i diskussio-nen. Fokus för dagen var inte bara att kon-statera vad som är fel just nu, utan också atthitta förslag till lösningar för framtiden. Enviktig fråga var på vilket sätt Cancerfondenskulle kunna bidra till en förbättrad situa-tion. Flera förslag diskuterades, bland annatolika varianter av förändringar i Cancerfon-dens utbud av anslag och förslag till opini-onsfrågor att driva.Fördelning av forskningsprojekt 2012Grund-forskning51 % (53)Kliniskforskning10 % (15)Translationellforskning30 % (21)Vårdforskning3 % (4)Epidemiologiskforskning 6 % (7)Ansökningskategori Sökt Beviljat %Forskning Forskningsprojekt 456 165 36Forskningsprojekt med ssk inriktning mot vård 34 3 9Forskarmån för kliniskt verksamma (fr o m 2010) 35 11 31Klinisk cancerforskartjänst 13 2 15Kongressanslag 9 7 78Planeringsgrupp 7 4 57Postdoktortjänst 48 6 13Resebidrag 118 70 59Young Investigator Award 40 3 8 760 271 36Vårdutveckling Stipendier för vårdpersonal 162 86 53Totalt 922 357 39Se bilaga 2 för belopp och bilaga 3 och 4 för anslagsmottagare.Antal ansökningar och beviljningsgrad(2011 års siffror inom parantes.)Mikael Karlsson ingår iprioriteringskommitténför klinisk cancerforsk-ning, radiologi och strål-ningsbiologi. Tillsam-mans med sju andraforskare bedömer hanansökningar inom dessaområden. I bakgrundenses Björn Zackrisson tillvänster och Bo Stenerlövtill höger.
  14. 14. 12   Cancerfondens årsberättelse 2012ForskningsfinansieringHur kan processen fram till ett läkemedelse ut?– Det handlar oftast om en rad upptäckteri en lång kedja, låt mig ta ett exempel. Tu-mörvirus upptäcktes redan 1911,vilket var starten på en forsk-ningslinje, men det förstod maninte då. Under årens lopp lärdeman sig alltmer om tumörvirus,gener och tillväxtmekanismer tillsden sista pusselbiten föll på platsomkring år 2000. Då hittade mankemiska substanser som hämmarde enzymer (tyrosinkinas) i cellensom driver på cancertillväxten.Den första av dessa substanser(imatinib) kom i bruk i form aven mycket effektiv medicin somhar revolutionerat behandlingen av elakar-tad leukemi.Kan det leda till mediciner mot andracancerformer också?– Ja, nyheten om tyrosinkinas spreds snabbti forskarvärlden. I dag finns andra tyro-sinkinashämmare och läkemedelsföreta-gen har dessutom ännu fler i sina forsk-ningsportföljer. Nu kan även behandlingenav exempelvis melanom, njurcancer och un-dergrupper av lungcancer förbättras tackvare denna upptäckt, och fler kan komma.– Det finns ett annat exempel som på-minner om tyrosinkinas. För exakt 51 år se-dan upptäcktes en tillväxtfaktor, det villsäga en substans som påverkar cellens till-växt. Senare upptäckte man att en släktingtill den tillväxtfaktorn produceras i för stormängd i en hög andel av all bröstcancer. Tillsist lyckades man skapa en antikropp, somman gav namnet trastuzumab, mot dennatillväxtfaktor, och trastuzumab lanseradesunder 2000-talet som ett mycket effektivt lä-kemedel mot bröstcancer.Kan frukterna från 100 års forskning börjaskördas nu?– Nja, vi har inte all kunskap än så att vi vetexakt vad vi ska göra, svensk cancerforsk-ning måste ges möjlighet att fortsätta att ar-beta på högvarv. Det är dessutom förutsätt-ningen för att vi ska kunna tillgodogöra osskunskap från andra länder. Svenska can-cerforskare är högt respekterade i omvärl-den och 100-tals av dem har stöd från Can-cerfonden. Det finns över huvud taget ingenframgångsrik cancerforskare i Sverige sominte har fått stöd av Cancerfonden, organi-sationen är utan tvekan den mest betydandefinansiären av svensk cancerforskning.– Faktum är att kunskapen om cellernasregleringssystem bara har funnits i några fåår. Det är därför inte konstigt att vissa can-1971 förklarade USAs president Nixon krig mot cancer. Det skullevisa sig vara ett mycket svårare krig än någon då kunde föreställasig. I dag, 40 år senare, ser det betydligt ljusare ut, men tidenfrån de första rönen till färdig behandling kan vara lång, sägerprofessor Bengt Westermark som i mars 2013 avgick som ordfö-rande i Cancerfondens forskningsnämnd efter tio års betydelse-fulla insatser.Cancerforskningengår in i endynamisk periodDet finns över huvudtaget ingen framgångsrikcancerforskare i Sverigesom inte har fått stöd avCancerfonden, organisa-tionen är utan tvekan denmest betydande finan-siären av svensk cancer-forskning.Namn: Bengt Westermark,professor i tumörbiologi vidUppsala universitetForskar om: Maligna gliom(en typ av hjärntumör).Har haft stöd från Cancer-fonden sedan 1973.”
  15. 15. Cancerfondens årsberättelse 2012   13Forskningsfinansieringcerformer fortfarande saknar en effektiv be-handling, och att det återstår mycket forsk-ning. Samtidigt har det under arbetets gångvisat sig hur enormt komplex cellens funk-tion är. Det finns dock två substanser somtycks ha nyckelfunktioner, de kallas Mycoch p53. I cancerceller är myc-aktivitetenabnormt hög, medan p53-funktionen i stäl-let har upphört. Det görs försök att brom-sa respektive öka dessa substansers aktivitet,men vi är inte där än.– Å andra sidan har den nyvunna kun-skapen om cellernas regleringssystem inne-burit att det nu är en febril aktivitet ute i la-boratorierna, så vi kan se fram emot en dy-namisk period inom cancerforskningen.l 1911Den amerikanske läkaren och forskaren Peyton Rousupptäcker att virus kan sprida cancerformen sarkommellan hönor. Resultatet förlöjligas av hans kolleger.l 1953Britterna James Watson och Francis Crick kartläg-ger den molekylära strukturen hos människans arvs-massa, DNA.l 1960De amerikanska forskarna Peter Nowell och DavidHungerford upptäcker en abnorm kromosom i blod-celler hos patienter med kronisk myeloisk leukemi. Dekan inte se vilken kromosom det är, bara att den sak-nar en bit DNA.l 1966Efter mer än ett halvt sekel får Peyton Rous upprät-telse när han tilldelas Nobelpriset för sin upptäckt avsarkomvirus.l 1973Den amerikanska forskaren Janet Rowley finner attden defekt som upptäcktes 1960 gäller kromosom22, och att DNA-bitar har förflyttats mellan kromo-som 9 och 22 hos patienter med kronisk myeloiskleukemi.l 1976De amerikanska forskarna Michael Bishop och HaroldVarmus upptäcker onkgenen src i det sarkomvirussom Rous upptäckte 1911. Onkgener har genetiskaavvikelser som ger upphov till en tumörcell. Upptäck-ten gav dem Nobelpriset 1989.Vägen till ett läkemedel kan varalång och slingrig. Ofta bidrar olika forskar-lag över hela världen med var sin pussel-bit. Här är ett exempel på hur det välkändaoch effektiva läkemedlet Glivec (Imatinib)utvecklades. Glivec har ökat möjlighetenför personer med kronisk myeloisk leuke-mi, akut lymfatisk leukemi och GIST (gast-rointestinal stromacellstumör) att levalängre med sin sjukdom. 1982 bidrog blandandra forskaren Bengt Westermark, somunder många år har varit ordförande i Can-cerfondens forskningsnämnd, med en vik-tig pusselbit.Det börjademed ett hånoch slutademed en medicinLäkaren JeffreyYachnin undersö-ker Jan Frisk somdeltar i en kliniskstudie.
  16. 16. 14   Cancerfondens årsberättelse 2012ForskningsfinansieringForskningsfinansieringl 1980Sedan tidigare känner man till en tillväxtfaktor i cel-len kallad EGF. Den amerikanske forskaren StanleyCohen finner att receptorn för EGF är ett tyrosinki-nas som är en substans i cellen. Den brittiske fors-karen Tony Hunter visar dessutom att onkgenen src iRous sarkomvirus innehåller koden för hur tyrosinki-nas ska bildas.l 1982De svenska forskarna Carl-Henrik Heldin, Bengt Wes-termark och medarbetare upptäcker att receptorn fören annan tillväxtfaktor i cellen – PDGF – också är etttyrosinkinas.l 1986De amerikanska forskarna David Baltimore och OwenWitte fastställer att proteinet Bcr-Abl är ett tyrosin-kinas. Därmed finns kunskapen om vilken egenskaphos Bcr-Abl som gör att onkgenen orsakar kroniskmyeloisk leukemi.l 1988En israelisk forskargrupp lyckas för första gångenhämma tyrosinkinas. Eftersom man sedan tidigarevet att kronisk myeloisk leukemi orsakas av tyrosin-kinas, börjar nu jakten på effektiva ämnen som kanhämma även andra tyrosinkinaser – ämnen som kanvara grunden till läkemedel som botar sjukdomen.l 1993Forskarna finner en substans som selektivt häm-mar den gen som orsakar kronisk myeloisk leukemi,och som finns hos 90 procent av de drabbade. Sub-stansen får arbetsnamnet STI571 och visar sig ävenhämma PDGF-receptorns tyrosinkinas.l 1995Djurstudier med STI571 inleds och ger lovande resul-tat.l 1998De första patienterna medicineras med STI571. Syftetär att hitta en dos som både är säker och effektiv. Sågott som alla patienter svarar på behandlingen.l 1999Lovande resultat från den kliniska studien presente-ras. STI571 får namnet Glivec.l 2001I maj godkänns Glivec (Imatinib) som läkemedel i USAoch i juni godkänns det i Sverige.l 2012Glivec har ökat möjligheten för personer med kroniskmyeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST(gastrointestinal stromacellstumör) att leva längremed sin sjukdom.Livsstilen som kanDet finns mycket vi själva kan göra för atthålla oss så friska som möjligt, så längesom möjligt. Livsstilsforskaren Alicja Wolkär en verklig expert på ämnet. Här berättarhon om sina studier och ger fem konkretaråd som kan minska risken för cancer.Hur går forskning kring livsstil till?– Låt mig först nämna lite historik. 1989 börja-de jag med fall-kontrollstudier vilket innebär attman frågar personer i två likartade grupper omhur de har levt. Skillnaden är att personerna iden ena gruppen nyss har fått en cancerdiagnos,medan de i den andra gruppen inte har det. Där-efter jämför man gruppernas svar på frågor omkost och annan livsstil, och drar slutsatser om livs-stilens roll vid cancer. Tyvärr kan fall-kontrollstu-dier ge osäkra resultat.Finns det bättre metoder?– Ja, i dag arbetar jag endast med prospektiva, po-pulationsbaserade kohorter. Låter krångligt, menprincipen är enkel. I samband med mammogra-fiundersökning har vi ställt livsstils-frågor till 60 000 kvinnor från Uppsa-la och Västmanland födda 1914-1948.Ungefär vart tionde år får de svarapå en ny enkät – eftersom vissa änd-rar sin livsstil över tid. Sedan 1997 ge-nomför vi samma slags studie ävenpå 50 000 män, födda 1918–1952. Viinhämtar varje år rapporter om nyacancerfall bland de tillfrågade, och vikan då studera om en viss livsstil är överrepresen-terad bland de personer som drabbas av cancer.Vilka livsstilsfaktorer påverkar hälsan negativt?– Bristfällig kost, stillasittande, rökning, alko-hol och fetma. Det fina är att en god livsstil före-bygger både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, jakanske även Alzheimer, men jag återkommer tillskillnaden. Om man sköter sig bra på dessa fempunkter kan man minska risken för till exem-pel tjocktarmscancer med 70 procent, för hjärtin-farkt med 80 procent och för typ 2-diabetes med90 procent. Rökning ökar risken inte bara förlungcancer utan även för många andra cancerfor-mer. Kom ihåg att bocka av alla fem livsstilsfakto-En förändradlivsstil kanfördröja eneventuell sjuk-dom till längreupp i åldern.”
  17. 17. Cancerfondens årsberättelse 2012   15ForskningsfinansieringProfessor AlicjaWolk har haft stöd frånCancerfonden sedan1990, vilket gav hennemöjlighet att under tvåår forska på Harvard-universitetet i USA. Honhar tidigare suttit i Can-cerfondens prioriterings-kommitté och forsk-ningsnämnd och är endel av Cancerfondensexpertråd. År 2010 erhöllhon Distinguished Pro-fessor Award. I dag lederhon en stor forskargruppi nutritionsepidemiologipå Karolinska Instituteti Solna.förebygga cancerrer; man kan till exempel inte kompenserarökning med att vara smal eller äta extremtnyttig kost.Kan dålig kost orsaka cancer?– Inte direkt, men god kost hjälper krop-pen att skydda sig mot cancer. Ät minstett halvt kilo av olika grönsaker och fruk-ter om dagen. Frukt och grönt innehål-ler inte bara antioxidanter och fibrer utanäven andra skyddande substanser, och varjegrönsak har sin egen unika uppsättning.Jag uppskattar frysta grönsaker för de ärnäringsmässigt fullvärdiga och sparar tid.Välj påsar med blandad broccoli, blomkåloch morötter till exempel, eller blanda själv.Koka dem lätt. Ät också rotfrukter och balj-växter som exempelvis ärtor och sojabö-nor; även de innehåller olika substanser somskyddar kroppen. Och fullkorn förstås.– Rött kött, det vill säga nöt-, gris- ochlammkött, är bra men begränsa intaget tillhögst ett halvt kilo per vecka. Charkuteri-er bör man undvika; själv äter jag skinkaendast till jul och påsk. Välj i stället kyck-ling och fisk och då gärna lax eller annan fetfisk. Begränsa också mängden godis, kakoroch söta drycker, produkter som lätt kan bi-dra till övervikt. Dessutom har studier vi-sat att socker kan öka risken för bukspott-körtelcancer som tyvärr är en svårbehand-lad sjukdom.Kosttillskott kanske kan hjälpa till?– Det är tveeggat. De flesta av oss har ingennytta av kosttillskott och de hjälper inte motcanceruppkomst eller förebygger återfall avcancer. Rökare som tar kosttillskott löperfaktiskt ökad risk att dö i cancer. Och per-soner som tar till exempel vitamin C eller Ei stora doser riskerar att få grå starr tidiga-re i livet och har fördubblad risk för njur-sten. Vitamin D ska man heller inte överdo-sera, varken i tablettform eller via solen. Deträcker med 10 minuters solande per dag föratt kroppen ska bilda tillräckligt med D-vi-tamin, så det finns ingen anledning att ut-sätta sig för stark sommarsol under en läng-re tid, det är enbart skadligt och ökar riskenför hudcancer. Endast en liten grupp män-niskor som, kanske på grund av sjukdom,inte kan äta en fullgod kost kan kompense-ra med multivitamin eftersom doserna härär små.Alkohol i små mängder sägs vara bra förhjärtat, gäller det även för cancer?– Nej, alkohol är kopplad till ökad cancer-risk, så ur cancersynpunkt ska man intedricka något alls. Men väljer man att drickaska man göra det i mycket måttliga mäng-der, motsvarande högst 10 cl vin för kvinnoroch 20 cl vin för män per dag.Hur kan fysisk aktivitet minska cancerris-ken?– Fysisk aktivitet och större muskelmas-sa leder till en effektivare ämnesomsätt-ning. Studier visar att kvinnor tappar fleraprocent av sin muskelmassa per år efter kli-makteriet, så det är en god idé att motver-ka det genom styrketräning av något slag.Ju fler muskelgrupper som involveras i trä-ningen, desto bättre. Jag ska genast erkännaatt min personliga svaghet bland livsstilsfak-torerna är just fysisk aktivitet; styrketrä-ning är inte min favoritaktivitet, men jag tari alla fall raska promenader. Det tar 55–60minuter för mig att gå snabbt hemifrån tillarbetet. Det kan alla göra, det är enkelt ochkostar ingenting.
  18. 18. 16   Cancerfondens årsberättelse 2012ForskningsfinansieringDet kanske är så, att vi alla har någonsvaghet?– Få lever perfekt på alla punkter. Och jagtror att de flesta vet med sig vilken ellervilka av dessa fem livsstilsfaktorer som manligger sämre till på och som man därför böråtgärda. Det är aldrig för sent. Även omman har misskött sig tidigare kan en för-ändrad livsstil fördröja en eventuell sjuk-dom till längre upp i åldern.Har inte vissa människor skydd avgenetiska skäl?– Jo, men så länge vi inte vet vilka someventuellt är skyddade, bör alla bortse fråndet och göra vad de kan för att förebyggacancer.Hur vill du forska vidare?– I dag lever fler än 400 000 personer i Sve-rige som någon gång fått diagnosen can-cer. Det finns 85 små och korta studier somvisar att cancerpatienter mår bättre av fy-sisk aktivitet. Men jag är ute efter svaretpå den verkligt viktiga frågan: kan träningförhindra att cancern återkommer?– Den studien vill jag göra i form av såkallad intervention, vilken är nästa fas inomlivsstilsforskningen. I motsats till våra nupågående studier där vi bara observerar vadfolk gör, kan man i interventionsstudieralltså påverka livsstilen. Det skulle innebäraatt vi väljer ut en grupp som tidigare diag-nosticerats med cancer och under övervak-ning hjälper dem att komma i gång att trä-na två till tre gånger per vecka. Antalet åter-fall av cancer i denna grupp jämförs sedanunder flera år med antalet i en jämförbarkontrollgrupp som inte tränar.– Fördelen med interventionsstudier äratt de ger säkrare resultat. Nackdelen är attdet är dyrt. Det är inte forskarna som kos-tar extra, utan den personal som ska in-struera deltagarna och övervaka träning-en. Jag är medlem i ett europeiskt samarbe-te där vi hoppas få stöd från EU och jag för-söker även samla in pengar i Sverige. Nästasteg är att genomföra en liknande interven-tion kring kost, vilket våra italienska kolle-ger redan påbörjat.Som individer kan vi förebygga cancer,men kan även samhället göra det?– Om interventionen bevisar att fysisk ak-tivitet förebygger återfall av cancer för-väntar jag mig att sjukvården lägger tillinstruktörsledd träning som en natur-lig fortsättning på en i övrigt framgångs-rik cancerbehandling, finansierat av det all-männa. Den kostnaden tas igen på minskatantal återfall.– När det gäller kostkan livsmedelsföretag göramycket. Kött har blivit billi-gare jämfört med grönsakeroch rotfrukter. Varför intevisa kunderna att man bryrsig om folkhälsan genom attsänka påslaget på den hälso-samma maten och öka påsla-get på kött, godis och läsk?Vad skulle du vilja säga tillCancerfondens givare?– Att de kan känna sig stolta över att i höggrad ha bidragit till att Sverige är inter-nationellt framstående både när det gällertidig upptäckt av cancer och effektiv can-cerbehandling. Svensk forskning har ocksåbidragit till bättre förståelse om hur can-cer kan förebyggas. Men vi kan bli bättre påalla områden. Det är dags att satsa mer påinterventionsforskning hos cancerpatienterför att få kunskap om möjligheter till bättrelivskvalitet efter diagnos, färre återfall ochlängre överlevnad.l  Rök intel  Var fysiskt aktiv varje dagl  Ät minst fem portioner grön- saker och frukt varje dagl  Begränsa konsumtionen av alkoholl  Undvik att vistas oskyddad i solen mellan kl 11 och 15Europeiska koden mot cancer
  19. 19. Cancerfondens årsberättelse 2012   17ForskningsfinansieringNamn: Tina DalianisInstitut: Professor vidKarolinska Institutet,SolnaForskar om: Virus ochcancer hos människasamt vaccinutvecklingmot cancerPatienter med huvud-halscancer sjukskrivs upp till sex månader och mångakan under tiden inte äta på grund av den tuffa behandlingen. Även kroniskabiverkningar uppstår, som exempelvis muntorrhet. Professor Tina Dalianissöker metoder som skulle innebära bättre och lindrigare behandlingar.Vilket stöd får du från Cancerfonden?– Cancerfonden har stöttat min forskningända sedan 1986. För närvarande får jag enmiljon kronor om året i tre år för studier påvirus och cancer hos människor samt vaccin-utveckling mot cancer. Två virusfamiljer,humant papillomvirus (HPV) och humanapolyomvirus, är särskilt betydelsefulla i sam-manhanget, säger Tina Dalianis.Vad handlar din forskning om?– Vi har ett antal projekt. Det största rör ton-sill- och tungbascancer och HPVs roll där.På grund av dålig prognos har behandlingenmot all huvud-halscancer (där ovan nämndatumörer ingår) i allmänhet blivit kraftfullarevilket leder till svåra biverkningar. Men vårforskning har visat att vissa av patienternamed tonsill- eller tungbascancer förorsakadav HPV-virus har en betydligt bättre prognosmed lindrigare behandling. De har 80-pro-centig överlevnad jämfört med 20–40 procentför patienter med tonsill- och tungbascancer(och övrig huvud-halscancer) orsakad av ex-empelvis rökning och alkohol. Därför skulleman kunna behandla 80 procent av patientermed HPV-positiv cancer på ett lindrigare sättoch de skulle slippa de svåra biverkningarna.– I dag utgör patienter med HPV-positivtonsill- och tungbascancer en fjärdedel av allapatienter med huvud-halscancer. Men om tioår kommer de utgöra hälften av alla huvud-halscancerfall eftersom andelen HPV-positivtonsill- och tungbascancer ökar kraftigt. Det-ta innebär att allt flera patienter kommer attöverbehandlas om inget görs.Hur går ni till väga?– Vi vill hitta biomarkörer som tillsammansmed vetskap om att tumörerna är HPV-po-sitiva kan hjälpa oss förutsäga vilka 80 pro-cent av de HPV-positiva tonsill- och tung-bascancerfallen som är lättbehandlade ochkommer svara bra på lindrigare behandling.– Vi har tre lovande markörer som vi stu-derar närmare. Vi har tittat på 220 patienterdär vi har kunnat identifiera 70 som det hargått bra för, och de som har en av biomarkö-rerna. Nu hoppas vi att de två andra biomar-körerna pekar ut ännu flera patienter inomgruppen som det också har gått bra för medden lindrigare behandlingen. Om vi kan seatt kanske 95 procent av alla patienter med enviss biomarkör har klarat sig, då är det såda-na patienter vi ska välja ut vid en klinisk stu-die som syftar till att minska behandlingen.Kan det leda till bättre behandlingar?– Ja, eftersom varje patient får den behand-ling som passar bäst för honom eller henne.Och att biverkningarna inte blir värre ännödvändigt.Vad skulle du vilja säga till Cancerfondensgivare?– Stort tack för allt stöd vi får! Varje fors-kare gör kanske ett par riktigt bra fynd i sittliv. Men utan forskningsstöd hade jag intelyckats, och det gäller också för många andraforskare. Stöd kommer även från annat hållmen det är Cancerfonden som funnits i allaår och som gör att vi kan jobba uthålligt – vifick kämpa länge för att få gehör i forskar-världen kring våra rön om HPV och huvud-halscancer, avslutar Tina Dalianis.Stort tack för allt stöd!Professor Tina Dalianismed sin forskargruppvid Karolinska Instituteti Solna.
  20. 20. 18   Cancerfondens årsberättelse 2012ForskningsfinansieringCancer inte längre en gåtaVid kliniska prövningar av nya läkemedel vet man i dag inte vilkapatienter som kommer att svara på behandlingen. Genom endiagnostisk plattform hoppas docent Jonas Nilsson kunna lösadet problemet, så att man snabbare kommer fram till vilka läke-medel som fungerar bäst och hur.Vilket stöd får du från Cancerfonden?– Jag har två bidrag. Dels en cancerforskar-tjänst (Young Investigator Award) under2007–2013, dels ett projektbidrag på 800 000kronor per år under 2013-2015.Vad handlar din forskning om?– Sedan länge är det känt att så kalladeMyc-gener, som bland annat styr cellensämnesomsättning, kan orsaka cancer. Dessaupptäckter har gett oss behandlingar somkan förebygga en del allvarliga former avcancer. Vår forskning nu för tiden däremotsyftar till att hitta behandlingar mot fullt ut-vecklad cancer, och därför studerar vi i stäl-let gener som är involverade vid svar påDNA-skador.Hur går ni till väga?– Vad vi försöker göra är att trans-latera, det vill säga överföra, det vihar lärt oss vid grundforskningentill läkemedelsutveckling. Vi villveta varför genprodukter som kansvara på DNA-skador är viktigaför tumörceller, och om hämmare som kanbinda till dessa är möjliga mål för nya lä-kemedel. Vi har skapat modeller i möss sombär på antingen egenutvecklade tumörer ellermänskliga cancerceller. Målet är att definie-ra vilken signatur en viss cancer har somgör det möjligt att se om en patient bordebehandlas med ett visst läkemedel eller ettannat – en diagnostisk plattform kan mansäga.Kan det leda till bättre behandlingar?– När man i dag gör kliniska prövningarav nya läkemedel på patienter, vet man intepå förhand vilka patienter som kommer attsvara på behandlingen. Kanske bara någrafå eller ingen alls? Med hjälp av vår dia-gnostiska plattform kan man välja ut rättpatienter som ska delta i den kliniska pröv-ningen, det vill säga de som man vet harden genetiska signatur som krävs för attkunna svara på behandlingen. Det här ef-fektiviserar den kliniska prövningen och islutänden kommer man snabbare fram tillvilka läkemedel som fungerar bäst och hur.I dagsläget fokuserar vi i första hand påmelanom och lungcancer för plattformen,men fortsätter även vår grundforskning omMyc-styrd lymfkörtelcancer (lymfom).Vad skulle du vilja säga till Cancerfondensgivare?– För 30 år sedan var cancer en gåta. Detär den inte längre. Tack vare gåvor till can-cerforskningen vet vi vad cancer är och hurden uppkommer. Vi behöver fortsatt givan-de för att överföra den kunskap vi har påmolekylär nivå till behandlingar som intebara förlänger livet med några månaderutan gör cancer till en kronisk sjukdom somman kan leva med, eller som botar helt, av-slutar Jonas Nilsson.Namn: Jonas NilssonInstitut: Docent vid Sahl-grenska Cancer Centervid Sahlgrenska akade-min, Göteborgs univer-sitetForskar om: Gener somär involverade vid svar påDNA-skadorVi försöker överföradet vi har lärt oss vidgrundforskningen tillläkemedelsutveckling.”
  21. 21. Cancerfondens årsberättelse 2012   19ForskningsfinansieringVilket stöd får du från Cancerfonden?– Jag har två bidrag. Dels en andel av 10miljoner kronor som under en femårsperi-od tilldelas universiteten i Lund, Linköpingoch Uppsala, dels ett eget projektbidrag på2, 4 miljoner kronor under tre år. Båda an-slagen går till det vårdforskningsprojektsom jag nu arbetar med, säger Karin Nor-din.Vad handlar projektet om?– Väldigt många som drabbas av och be-handlas för cancer lider av en extrem trött-het som inte går att vila sig ifrån. Dennaorkeslöshet försämrar i många fall livskva-liteten kraftigt. Vi vill dels ta reda på orsa-ken till denna trötthet, dels undersöka hurfysisk träning kan minska besvären. Jagsamarbetar med Sussanne Börjeson, docentoch sjuksköterska vid Universitetssjukhu-set i Linköping och Maria Hellbom, psy-kolog och chef för rehabiliteringssektionenvid Skånes onkologiska klinik.Hur går ni till väga?– Tidigare studier har visat att fy-sisk aktivitet verkar minska trött-heten. Vi vill studera hur hårdträningen bör vara och hur pa-tienterna ska motiveras till akti-vitet på ett uthålligt vis. 600 pa-tienter med olika cancerformeringår i studien. De lottas till att träna ende-ra med låg intensitet eller med hög intensi-tet, med eller utan ett beteendemedicinsktstöd. Träningen sker individanpassat tvågånger i veckan under sex månader. Vi ana-lyserar sedan effekten av träningen. Hurhar den påverkat trötthet, sinnesstämning,livskvalitet och sjukdomsförlopp? Finns bi-verkningar? Följer de sin träningsplan?Hur snabbt kommer de tillbaka till arbe-tet? Samtidigt studerar vi hur inflammato-riska markörer påverkas av träningen föratt se vilka mekanismer som ligger bakomtröttheten.Kan det leda till bättre behandlingar?– Ja, om studien tydligt visar hur träningkan minska tröttheten bedömer jag att me-toden snabbt får fäste i cancersjukvår-den. Många patienter frågar vad de själ-va kan göra för att förbättra sin situation,och förhoppningsvis kommer vår studiekunna ge dem svaren. Fysisk träning är bil-ligt och lättillgängligt så det handlar mestom kunskap och motivation. Hela samhäl-let har dessutom ett intresse av att patien-terna kommer tillbaka till arbetet så snartsom möjligt.Vad skulle du vilja säga till Cancer-fondens givare?– Att resultatet från ett lyckat vårdforsk-ningsprojekt väldigt snabbt kan kommapatienter till godo i deras vardag. Vägenmellan ett bidrag till Cancerfonden och enförbättrad cancervård är alltså kort. Ochbehovet är stort eftersom 80 till 90 procentav alla som drabbas av cancer även drabbasav denna extrema trötthet och försämradelivskvalitet, avslutar Karin Nordin.Namn: Karin NordinInstitut: Professor vidInstitutionen för folkhälsaoch vårdvetenskap vidUppsala universitetForskar om: Hur fysiskträning kan minskaextrem trötthet vid can-cerbehandlingCancerfondens forskningsnämnd beslutade 2011 om en extra till-delning av forskningsmedel till vårdforskning 2012. Karin Nordinär huvudansvarig för det forskningsprojekt som valdes ut efter ensärskild utlysning.Kan träning minskabesvären vid behandling?Vägen mellan ettbidrag till Cancerfondenoch en förbättrad cancer-vård är alltså kort.”
  22. 22. 20   Cancerfondens årsberättelse 2012OPINIONSBILDNINGNollvision för tobakoch jämlik cancervårdVarje år får cirka 55 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättrevillkor – och öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinioni viktiga frågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på bristeroch föra fram förbättringsförslag vill vi påverka samhällsutvecklingen såatt alla som drabbas av cancer får den bästa vården utifrån sina förutsätt-ningar. Inom påverkansarbetet har Cancerfonden valt att ge åtta cancer-relaterade nyckelområden särskilt fokus de närmaste åren.minst En av tre drabbas av cancer undersin livstid, men en tredjedel av all cancergår att förebygga. Rökning är den enskiltstörsta orsaken till cancer och därför en avde viktigaste preventionsfrågorna för Can-cerfonden att arbeta med. I enlighet medWHOs tobakskonvention föreslår vi att föl-jande livsnödvändiga åtgärdsförslag snarastuppfylls i Sverige:l  Cigarettpaket ska utformas neutralt, det vill säga i samma färg och form, utanlogotyper.l  Stora varningsbilder ska införas på ciga-rettpaket. Tillsammans med text ska deuppgå till cirka 80 procent av den tota-la ytan.l  Exponeringsförbud för tobak i butik.l  Tobaksskatten ska höjas kontinuerligtmed 5 procent över inflationen varje år.l  Slutdatum för bruk av tobak.l  Förbud mot rökning på allmänna plat-ser.Även solning har stark koppling till can-cer. Med aktiv opinionsbildning kan vibidra till att minska risken att insjukna ihudcancer. Cancerfonden verkar blandannat för 18-årsgräns för solarieanvänd-ning.Vi arbetar även för att det ska gå fortareatt komma till specialistläkare med miss-tänkta hudförändringar för att tidigt kunnaupptäcka hudcancer, främst den allvarligas-te hudcancerformen malignt melanom.Andra livsstilsfaktorer som påverkar ris-ken för cancersjukdom är alkoholkonsum-tion, fysisk aktivitet och matvanor. Som endel i ett nybildat NCD-nätverk arbetar viför att få ansvariga i samhället att ta ansvarför förebyggande åtgärder och öka med-vetenheten om livsstilsrelaterade sjukdo-mar. NCD, Non Communicable Diseases,där diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom ochkronisk lungsjukdom ingår, har fyra ge-mensamma riskfaktorer: rökning, alkohol-konsumtion, låg fysisk aktivitet och ohälso-samma matvanor.Två angelägna frågor kopplade till jäm-lik cancervård prioriteras i opinionsarbe-tet: att verka för att fler patienter ska erbju-das att delta i klinisk forskning och för pa-tienters rätt att få tillgång till nya läkeme-del. Cancerfonden ser klinisk forskningsom en förutsättning för en framåtsträvan-de och högkvalitativ cancervård. Vi arbetarför att antalet kliniska läkemedelsprövning-ar i Sverige ska öka och att förutsättning-arna för cancerforskningen ska förbättras.Cancerfonden kräver också att nya läkeme-del erbjuds alla cancerpatienter som kom-mer att ha nytta av dem. Så är det inte i dag.Bland annat bostadsort avgör vilken be-handling en cancerpatient erbjuds.Att en cancersjukdom upptäcks tidigt,innan den är spridd till något annat organ ikroppen, är avgörande för att patienten skakunna botas. I dag finns screeningprograminom bröst- och livmoderhalscancer och detCigarettpaket med sma-la, eleganta cigaretterlockar nya rökare.Varje år orsakar alkoholflera tusen cancerfall iSverige.
  23. 23. Cancerfondens årsberättelse 2012   21OPINIONSBILDNINGpågår en nationell screeningstudie för tjock-tarmscancer. När det gäller tidig upptäcktfokuserar Cancerfonden på att få kvinnoratt gå på de erbjudna screeningkontroller-na. Frågan om screening för tjocktarmscan-cer följer vi på nära håll.Under 2012 har Cancerfonden:l Gett ut Cancerfondsrapporten för sjun-de gången. 2012 års upplaga belyste blandannat att risken att drabbas av cancer ochatt dö av sjukdomen är inte lika för alla.Personer med hög socioekonomisk statuslöper mindre risk att drabbas och stör-re chans att överleva en cancerdiagnos. Irapporten lyftes även det snabbt växan-de problemet med hudcancer och beho-vet av kraftfulla åtgärder för att bromsautvecklingen.l  Varit medarrangör i seminarier med fo-kus på en jämlik och rättvis vård.l  Arrangerat kunskapsseminariet ”Mam-mografi räddar liv” i riksdagen. HKHKronprinsessan Victoria närvarade.l  Medverkat som utställare och medar-rangör av Hälsotorget på MedicinskaRiksstämman tillsammans med andrasamhällsaktörer som verkar för en hälso-sam livsstil.l  Deltagit i ett tjugotal seminarier och pa-neldebatter under politikerveckan i Al-medalen. Fokus var livsstilsfrågor, can-cervård och andra sektorspecifika frågorsåsom avdragsrätt för gåvor.l  Haft utställning och framfört våra bud-skap i riksdagen under Tobaksfria da-gen 31 maj.l  Träffat beslutsfattare och politiker på na-tionell och regional nivå för att lyfta framförbättringsområden för cancerpatienter.l  I en debattartikel kritiserat ett klädföre-tag för att befästa ett livsfarligt skönhets-ideal genom att ha en extremt solbrändmodell i sina baddräktsannonser. Arti-keln fick stort genomslag i media.l  Genomfört en undersökning som visa-de på stora, eller mycket stora, skillnadermellan olika bostadsområden och socio-ekonomiska grupper i Sveriges tre stor-stadsregioner när det gäller deltagande ibröstcancerscreening.Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och HKH Kronprinses-san Victoria deltog i seminariet ”Mammografi räddar liv”.Cancerfondens personal deltog i Almedalsveckan 2012.Budskapet ”1 av 3” kommunicerades.
  24. 24. 22   Cancerfondens årsberättelse 2012kunskapsspridningInformation och stödCancerfonden erbjuder sedan 1994 infor-mation och stöd till patienter och närståen-de genom Cancerfondens informations- ochstödlinje. Verksamheten bemannas av legi-timerad vårdpersonal med specialistutbild-ning i cancervård. Den största gruppen somringde och mejlade under 2012 var närstå-ende till personer med cancer. Andra somkontaktade Informations- och stödlinjenvar patienter och personer som oroade sigför cancersjukdomar. De flesta efterfrågadeinformation om en cancersjukdom och dessbehandling, men många önskade också talaom sin situation och få känslomässigt stöd.Webbplats och sociala medierCancerfonden ska närvara på de platser därcancerfrågan diskuteras. Den digitala när-varon är viktig för insamlingsarbetet ochför att bygga relationer med givare, patien-ter, organisationer och företag.Webbplatsen cancerfonden.se är en kanalför att driva insamling och sprida kunskap,samtidigt är den en mötesplats för männi-skor med relation till cancer. På webbplat-sen kan man starta en egen insamling, ge engåva eller anmäla sig som månadsgivare tillCancerfonden. För den som söker mer kun-skap om cancer finns en mängd informa-tionstexter om sjukdomarna samt reporta-ge om forskare, patienter och närstående.Webbplatsen erbjuder även möjlighet att ut-byta erfarenheter: som samtalsvän, i diskus-sionsforum eller i en egen blogg.Under 2012 har vår närvaro i sociala me-dier ökat och blivit en allt viktigare del avCancerfonden använder flera olika kanaler för att sprida kunskapom cancersjukdomar, behandlingar, forskning och livsstilensbetydelse för uppkomst av cancer. Den digitala närvaron i socialamedier är numera en viktig kanal för att möta givare, patienter,närstående, organisationer, företag och politiker.Sociala medieren allt viktigare kanalPå Cancerfondens Facebooksida diskuteras bland annat cancervård och forsk-ning samt egna erfarenheter av cancersjukdom. Det är också en kanal för in-samling. Mobiltelefon används i allt större utsträckning i dag. Numera är ocksåwebbplatsen cancerfonden.se mobilanpassad.
  25. 25. Cancerfondens årsberättelse 2012   23kunskapsspridningden digitala kommunikationen. Cancer-fondens Facebooksida är en mötesplats därmänniskor kan träffas och diskutera erfa-renheter av cancer. I dag har 47 000 personerkommenterat, gillat, delat och spridit mate-rial. Den största gruppen är kvinnor mellan35 och 44 år.Cancerfonden blev aktiv på Twitter i bör-jan av 2011 och har i dag mer än 1 200 följa-re. På Twitter driver Cancerfonden opini-ons- och sakfrågor, förmedlar nyheter ochger snabb återkoppling.Cancerfondens blogg är vår nyhetskanal.Nya inlägg publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. Här berättar vi bland an-nat om det senaste inom cancerforskning-en, om patienters situation i cancervårdenoch om insamlingar till förmån för Cancer-fonden.Press och prArbetet med press och pr är centralt förCancerfonden. Dels har organisationen enskyldighet mot givarna att berätta vad in-samlade pengar används till, dels är publi-citeten en viktig nyckel för att åstadkom-ma positiva förändringar i samhället. Positivuppmärksamhet bidrar även till en ökad in-samling. Under 2012 har organisationenuppmärksammats såväl i etermedia som itryckta medier. I Cancerfondens olika kam-panjer, inte minst Rosa Bandet, var publi-citeten omfattande. Genom att synas pådebattsidor, i tv-soffor, i kvällspress och i re-gional press nådde Cancerfonden fram-gångsrikt fram till sina målgrupper.PubliceratCancerfondens tidning Rädda Livet ges utfyra gånger per år och distribueras till Can-cerfondens stödmedlemmar och till sjuk-vårdsinrättningar. Tidningen vänder sigi första hand till personer med cancer ochderas närstående i syfte att sprida kunskapom sjukdomen och om cancerforskningensresultat. Teman för tidningen under 2012 varforskning, hudcancer, prostata- och bröst-cancer och saknad efter någon som gått bort.Varje år publiceras Cancerfondsrappor-ten som presenterar och granskar viktigafrågor inom cancerforskningen och cancer-sjukvården i Sverige. Cancerfondsrappor-ten 2012 var den sjunde i ordningen och fo-kuserade bland annat på det faktum att detråder en stor ojämlikhet i hur cancer drab-bar människor med olika sociala och ekono-miska förutsättningar. Rapporten tar ocksåupp vikten av klinisk forskning samt de se-naste årens oroväckande ökning av maligntmelanom.På cancerfonden.se finns ett 90-tal oli-ka informationstexter som beskriver can-cersjukdomar, behandlingar och livet medcancer ur ett psykiskt och socialt perspek-tiv. Under 2012 fanns dessutom 16 av dessatexter i broschyrform; dessa distribuerades iförsta hand till patienter och närstående viasjukvården.Sedan 2012 finns möjligheten att prenu-merera på Cancerfondens digitala nyhets-brev som skickas ut fyra till åtta gånger perår. Genom nyhetsbrevet kan man ta del avvårt arbete och vad som händer inom svenskcancerforskning.Cancerfondsrapporten2012Cancerfondsrapporten2012Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning påklinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkarcancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfallPrevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i SverigeCancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategioch otillräckligt vaccinationsprogram mot HPVCancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.seCancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.Elizabeth Johansson (tillvänster) och Britta Hede-falk är två av de som beman-nar Cancerfondens informa-tions- och stödlinje. Dit kanman ringa och/eller mejlaom man har frågoreller önskar få talaom sin situation.Medlemstidningen Räd-da Livet, Cancerfonds-rapporten och två av de16 broschyrer som kanbeställas från Cancer-fonden som kan bestäl-las på cancerfonden.se/webbutik
  26. 26. 24   Cancerfondens årsberättelse 2012insamlingTack vare ett fantastiskt engagemang bland privatpersoner och före-tag samlade Cancerfonden under 2012 in 509 miljoner kronor. Flerän 330 000 personer valde att stödja vårt arbete – många bidrogregelbundet som månadsgivare, andra skänkte minnesgåvor, blevstödmedlemmar, köpte lotter eller skänkte gåvor.Fler än 300 000 vill varamed och besegra cancerEngagemanget för vår livsviktiga frågaär större än någonsin och sätten att stödja ärmånga. Hur man stödjer och vilken summaman kan avvara är individuellt, det vikti-ga är att alla som kan och vill har möjlighetatt bidra.Längst bak i denna årsberättelse finnsen förteckning över hur man kan bidra tillCancerfonden och svensk cancerforskning.Kampanjer når mångaGenom återkommande kampanjer villCancerfondens sprida kunskap om canceroch öka insamlingen. Kampanjerna skaparmånga kontaktytor och genom dem kanCancerfonden föra ut sina viktiga budskap.VårkampanjUnder tre veckor i maj 2012 genomfördeCancerfonden för första gången en kam-panj med syfte att rekrytera månadsgiva-re. Målet var 2 000 nya månadsgivare underkampanjperioden, vilket också uppnåddes.Det innebar att antalet nya månadsgivarefördubblades jämfört med 2011. Syftet medvårkampanjen var även att beröra och göracancerfrågan ännu mer angelägen för svens-ka folket. Vi ville öka viljan att stödja Can-cerfonden och cancer-frågan i stort, i stället fören specifik satsning moten viss cancersjukdom.Kampanjens huvudbud-skap var: ”1 av 3 får can-cer. Men alla drabbas.”I samband med kam-panjstarten lanseradesockså Cancerfondensnya reklamfilm. Den vi-sades över 47 800 gångerpå Youtube under kampanjperioden, vilketär rekord för Cancerfonden. I samband medkampanjen uppmanades människor att påwebben delge sina erfarenheter som patienteller närstående. Gensvaret blev stort ochcirka 150 historier om cancer publicerades.Vi rekryterade genom att kontakta personerpå stan, och arbetade med telemarketing isyfte att konvertera våra befintliga engångs-givare till månadsgivare samt höja månads-beloppet hos våra befintliga månadsgivare.En undersökning genomfördes av TNSSifo med syfte att mäta svenska folkets can-cerkunskaper, till exempel kunskapen omfaktorer som påverkar cancerrisken samtSom förmånstagare förPostens välgörenhetsfri-märke 2012 fick Cancer-fonden drygt 2,2 miljonerkronor.I vårkampanjen ville vi beröra och samtidigtrekrytera nya månadsgivare.Reklamfilmen med en brud och sympatiserandetärnor visades över 47 800 gånger på Youtube.
  27. 27. Cancerfondens årsberättelse 2012   25insamlingSedan 2008 har Cancer-fonden tagit emot drygt107 miljoner kronor frånSvenska PostkodLotteri-et. 2012 tog vi emot hela31 miljoner kronor.symtom på cancer. Undersökningen visadebland annat att 50 procent inte känner tillatt fetma ökar risken för cancer.Rosa Bandet-kampanjen2012 var tionde året i rad som Cancerfon-den genomförde Rosa Bandet-kampanjen.Insamlingsresultatet blev närmare 50 miljo-ner kronor, varav dryga 70 procent kom viakampanjens sponsorer och deras kunder.Kampanjstarten den 1 oktober uppmärk-sammades bland annat genom event på cen-tralstationerna i Stockholm, Göteborg ochMalmö.Årets rosa band designades av systrarnabakom klädmärket Dagmar. Systrarnas far-mor Dagmar är deras största inspirations-källa och hon avled i en cancersjukdom.Över en halv miljon rosa band såldes underoktober. Dagmar skänkte även en summaper plagg ur deras höstkollektion. Löpandeunder månaden marknadsfördes Rosa Ban-det via annonser i tryckta och digitala medi-er samt via tv-reklam. Ett intensivt arbete isociala medier, Facebook, Twitter och olikabloggar, genomfördes både kring bröstcan-cerfrågan och insamling. Insamlingsaktivi-teten ”Smycka din och dina vänners profil-bild med ett rosa band” på Facebook gene-rerade cirka 300 000 kronor.HKH Kronprinsessan Victoria, kampan-jens officiella beskyddare, deltog på det kun-skapsseminarium med temat ”Mammogra-fi räddar liv”, som genomfördes i riksdagenden 17 oktober.Rosa Bandets tv-närvaro utökades meden miniserie i tre delar, ”Du får mig att kän-na”, som ledde fram till finalen, Rosa Ban-det-galan, som direktsändes från Cirkus iStockholm den 31 oktober.Rosa Bandet-galan direktsändes i TV 3. Många av Sveriges bästa sångerskor deltog, bland annat Jill Jonsson, Molly Sandén och Lill Babs.
  28. 28. 26   Cancerfondens årsberättelse 2012insamlingEn stor del av svensk cancerforskning ärmöjlig tack vare privatpersoner som skrivertestamente till förmån för Cancerfonden.Det är mycket värdefullt, oavsett tillgång-ens storlek. På webbplatsen cancerfonden.se finns information om hur det går till ochdessutom har vi anställda jurister som fö-reträder Cancerfonden vid testamentsären-den och som är tillgängliga för frågor.En av dessa jurister är Daniel Agurénsom berättar att det varje år är mellan 200och 250 personer som testamenterar sinkvarlåtenskap till Cancerfonden.Hjälper ni till med att skriva testamenten?– Nej, det vore inte korrekt. Den som villskriva ett testamente bör vända sig till enlokal bank, begravningsbyrå eller jurist-byrå. De hjälper till med alla praktiskadetaljer. Vi rekommenderar sedan att tes-tamentet läggs i ett bankfack om man villvara säker på att det inte försvinner, sägerDaniel Agurén.Hur verkställs testamentet?– Boutredningsmannen håller i det praktis-ka och ansvarar för att allt går rätt till. Haneller hon avslutar bankkonton samt förval-tar och avvecklar övriga tillgångar på vårtuppdrag och i samråd med oss. Lösöret säljspå det sätt som ger bäst utdelning, anting-en på auktion eller till en uppköpare. Spe-ciella tillgångar som smycken eller vissasamlarföremål kan ofta säljas via auktions-firmor som specialiserat sig på sådant. Föratt sälja fastigheter vänder vi oss till den lo-kala mäklare som ger oss bäst villkor.Vilket ansvar tar Cancerfonden?– Vi har två prioriteringar. Det allra vik-tigaste för oss är att avvecklingen av till-gångarna görs på ett värdigt sätt med störs-ta hänsyn till den som avlidit. Till exempelser vi till att föremål och dokument som äralltför personliga läggs undan innan lösöretgår till auktion eller försäljning. Näst efterdet strävar vi efter att avveckla tillgångar-na så att de ger största möjliga tillskott tillCancerfonden, dels för cancerforskning-ens skull, dels för att respektera den avlid-nes önskan att hantera tillgångarna så kloktoch varsamt som möjligt.Många dödsbon innehåller alltså annatän pengar?– Absolut, det kan finnas stora värden i tillexempel fastigheter. Såväl bostäder somskogs- och lantbruksfastigheter. Det kanvara annat också. Exempelvis fick vi ärvaen man vars fritidsintresse varit att renove-En Volvo PV och en Ford Mustang testamenterades till CancerfondenTestamenten finansierar stor delCancerfondens juristerhandlägger mer än 200ärenden varje år. Frånvänster: Daniel Agurén,Gazal Casselborg ochPatrik Anderberg.De senaste åren har mer än 40 procent av Cancerfondens intäkter kom-mit från människor som valt att testamentera sina tillgångar, eller del av, tillorganisationen. Alla testamenten är viktiga för svensk cancerforskning.
  29. 29. Cancerfondens årsberättelse 2012   27insamlingav forskningenra bilar. I hans garage stod ett tiotal gamlabilar i olika stadier av renovering; blandandra ett par Volvo PV, en A-Ford och enFord Mustang. De finaste bilarna sålde vipå en särskild bilauktion, de andra auktio-nerades ut på plats tillsammans med övrigtlösöre och ropades in av en privatperson.Det kräver en hel del att avveckla sådanatillgångar på rätt sätt, men vi tar oss an detmed fullt engagemang.– Ett annat exempel är damen som efterpensionen drev en presentbutik i en mindrestad. Butiken hade inte gett någon stor vinstmen det visade sig att hon hade ett rum på20 kvadratmeter som var fyllt från golv tilltak med glas- och keramikföremål som varvärda över 300 000 kronor.Går ett testamente alltid att verkställa?– Bröstarvingarna har alltid rätt till häftenav kvarlåtenskapen oavsett vad testamentetsäger. Men det har hänt att de avstår sin lag-lott för att respektera föräldrarnas vilja. Detblir sällan konflikter när anhöriga får vetahur seriöst vi hanterar avvecklingen av till-gångarna och att pengarna går till goda än-damål.Vad händer om testamente saknas ochinga arvingar finns?– Då tillfaller kvarlåtenskapen Allmännaarvsfonden. Arvsfonden stödjer goda än-damål men fördelen med testamente är attman själv kan välja vad man vill att pengar-na ska gå till.Finns det några begränsningar för vadman kan testamentera till Cancerfonden?– Nej, inga begränsningar. Alla tillgångarär välkomna, små som stora. Och vi hante-rar alla testamenten på samma seriösa sätt,avslutar Daniel Agurén.Från Cancerfondens blogg:Yngve och Kerstin lämnadeallt till Cancerfonden– Det är fantastiskt att så många människor visar Cancer-fonden så stor generositet genom sina testamenten, säger ju-risten Gazal Casselborg som handlägger Cancerfondens tes-tamentesärenden.Jag fick nyligen följa med henne till en ärvd fastighet i Jär-fälla, ett par mil utanför Stockholm. Där bodde Yngve Ring-kvist som var änkling sedan några år och snart skulle fylla 91år, när han dog i oktober 2012. I testamentet som han skrevtillsammans med hustrun Kerstin stod att allt de ägde skul-le gå till Cancerfonden. Makarna lämnade efter sig hus, som-marställe och sparkapital. Grannen Evald Clevö berättar:Yngve och Kerstin hade inga egna barn och kom fram tillatt Cancerfonden är en bra organisation som man kan litapå. Därför skrev de testamentet. De var vänner i mer än etthalvt sekel. De sista åren hjälpte Evald till med praktiska be-styr, som att handla en gång i veckan och de firade även Yng-ves 90-årsdag ihop.Evald, 83 år i dag, minns Yngve som en omtyckt person igrannskapet.– Han hade humor och var trivsam att vara med, sägerhan med värme i rösten.Yngve Ringkvist var en hängiven hobbykonstnär, någotsom inte går att ta miste på i hans hem. Motiven är hämtadefrån natur och djurliv, främst rävar och fåglar. Konstintres-set sträckte sig även utanför hemmets väggar. På 1980- och1990-talen handlade Yngve med konst, berättar Evald.Han har fått en del frågor från grannarna om vad som skahända med huset. Och efter kontakterna med Cancerfon-den har han kunnat ge besked: hus och tomt ska säljas av enmäklarfirma på den öppna marknaden. Pengarna från för-säljningen går till Cancerfonden och vidare till svensk can-cerforskning.– Jag tycker att det var väldigt fint av Yngve och Kerstinatt ge på det här sättet, avslutar Evald Clevö.Bloggat av:Johan Wåhlinwebbredaktör på Cancerfonden
  30. 30. 28   Cancerfondens årsberättelse 2012insamlingInsamlingen som rockarNär Peter Knutssons mor insjuknade i cancerfanns han nära henne och stöttade. Men han villegöra något mer. Han tog därför initiativ till att ar-rangera rockkonserter som har samlat in över100 000 kronor till cancerforskningen.Det är nu drygt ett år sedan insamlingen ”Rockmot cancer” började och han vill väldigt gärnafortsätta att arrangera fler konserter.– Ja, jag är överväldigad över folks givmildhet.Redan innan den första konserten ens hade ge-nomförts hade det kommit in 6 787 kronor, och ef-ter ytterligare sju konserter har det blivit 118 265kronor, säger Peter Knutsson.Initiativ av det här slaget, eller helt andra upp-lägg, är öppna för alla. Man börjar lämpligastmed att registrera sin insamling på Cancerfon-dens webbplats. Där finns information om hur detfungerar. Peter Knutsson visste inte riktigt vadhan kunde förvänta sig.– Jag satte målet till 20 000 kronor och hoppa-des att det skulle gå. Även om pengarna är viktigaoch gör stor nytta är det så mycket mer detta pro-jekt har givit mig personligen. När mamma gickbort den 28 mars förra året blev det ett sätt att be-arbeta min sorg. Jag har dessutom fått träffa enmassa nya människor. Många frågar hur jag orkatatt driva projekt samtidigt som jag bearbetat sor-gen men det är ju just det jag gör genom arrange-manget, fortsätter Peter Knutsson.Nu laddar han för fler konserter tillsammansmed andra som blivit involverade i hans Rock motcancer. De vill samla in ännu mer pengar.– Det är sjukt roligt att samla in pengar till engod sak genom att kolla på bra rockband, umgåsmed folk som gillar musik och ha trevligt.Månadsgivare gör det enkeltDet finns många sätt att stödja svensk cancerforskning. Ett avde enklaste är att bli månadsgivare. Du kan starta ditt månads-givande på cancerfonden.se där du anger vilken summa som skadras automatiskt från ditt konto varje månad.En dag under våren 2012, när Lars Sundman tog en prome-nad på stan, såg han att Cancerfonden var ute och informeradeom möjligheten att regelbundet skänka pengar till cancerforsk-ningen.– Min pappa dog i cancer och två av mina kolleger i min tidi-gare ledningsgrupp hade precis insjuknat i cancer, så jag tvekadeinte en sekund när jag fick direktkontakt med Cancerfonden påstan, säger Lars Sundman.Förutom att han nu är månadsgivare skänkte Lars Sundmanvia sitt företag en större summa vid Cancerfondens tv-gala förnågra år sedan.– Ja det kändes, och känns fortfarande, angeläget att ge. Ti-digare gav jag bidrag till en annan insamlingsorganisation inomcancer, men Cancerfonden är det seriösa alternativet. Och gläd-jande nog, mina två kolleger är friska nu, avslutar Lars Sund-man.Namn: Lars SundmanGåvoform: MånadsgivandeBor: StockholmFamilj: Gift, två vuxna barn och tre barnbarnYrke: Sitter i styrelsen i fem företagNamn: Peter KnutssonGåvoform: Initiativtagare till Rock mot cancerBor: SolnaFamilj: Singel med far och syster med familjYrke: Fritidsledare
  31. 31. Cancerfondens årsberättelse 2012   29insamling– De allra flesta av Lindex medarbe-tare är kvinnor och dessutom är kunder-na nästan uteslutande kvinnor. Därför ärdet naturligt för oss att stödja Cancerfon-dens kamp mot bröstcancer, säger vd Ing-var Larsson.Inför Rosa Bandet 2012 valde Lindex attsamarbeta med det världsberömda italien-ska modehuset Missoni. Samarbetet resul-terade i en unik kollektion som består avdam-, barn- och underkläder samt accesso-arer. Dessutom designade Lindex ett egetarmband som fick namnet Rosa Armban-det. Lanseringen skedde 25 september ialla svenska Lindexbutiker och 10 procentav försäljningspriset gick till kampen motbröstcancer.– Missonikollektionen blev en succé. Vihade långa köer utanför butikerna innanvi öppnade. Jag var själv i en butik den da-gen och kunde se medarbetarnas stora en-gagemang – trots anstormningen tog de sigtid att fråga varje kund om de inte ville köpaett rosa band också. Allt för att samla in såmycket som möjligt, fortsätter Ingvar Lars-son.Totalt samlade Lindex in 8,7 miljonerkronor till Rosa Bandet 2012. Det inklude-rar Missoni-kollektionen, Rosa Armbandetoch rosa bandet. Det är ett mycket bra re-sultat totalt och anmärkningsvärt bra perbutik räknat.– Ja, det är vi glada över. Jag kan inte för-neka att det här har utvecklats till en tävlingmot oss själva. Vi har slagit vårt eget insam-lingsrekord varje år och 2012 var inget un-dantag. En rolig och meningsfull tävling ef-tersom pengarna går till att rädda liv.Lindex ser arbetet för Rosa Bandet somen viktig del av sitt sociala ansvar mot sam-hället. Dessutom känner medarbetarna enstolthet över att de tillsammans med sin ar-betsgivare hjälper till med så mycket peng-ar till cancerforskningen. Lindex har börjatplaneringen inför Rosa Bandet 2013 men villinte avslöja några detaljer.– Vi tror och hoppas att kunderna mär-ker att vi bryr oss om denna viktiga fråga.Och vi vill gärna kunna överraska på nå-got sätt. Till sist vill jag rikta ett varmt tacktill alla medarbetare och inte minst till vårakunder för deras stora engagemang i RosaBandet 2012. Utan dem går det inte, avslutarIngvar Larsson.Lindex slår insamlingsrekordRosa Bandet, kampanjen mot bröstcancer, sponsras av ett stortantal företag. Fem av dessa är huvudpartner och extra betydelse-fulla för insamlingen. En av dessa fem är Lindex som har stött RosaBandet sedan starten. 2012 bidrog Lindex med inte mindre än 8,7miljoner kronor till cancerforskningen.Namn: Ingvar LarssonGåvoform: Företaget ärhuvudpartner för RosaBandetBor: OnsalaFamilj: Gift och två barn,nio respektive sju årYrke: VD Sverige, Lin-dex AB
  32. 32. 30   Cancerfondens årsberättelse 2012vi jobbar på cancerfondenCancerfondens kansli med cirka 50 anställda.
  33. 33. Årsredovisning 2012
  34. 34. 32   Cancerfondens årsberättelse 2012Cancerfondens styrelseTeddyFalkenekLinaNordquistBengtHolgerssonElisabethFalkemoLarsKylbergGöranEdbomElisabetLidbrinkTorEkmanLedamöterBengt Holgersson, ordförande, fd landshövding (6/6)Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog,klinisk projektledare (6/6)Göran Edbom, läkare, verksamhetschef (5/6)Ulf Edström, fd internationell chef LO (6/6)Tor Ekman, överläkare, docent (4/6)Ingemar Ericson, docent (5/6)Elisabeth Falkemo, jur kand, fd rikslottachef (6/6)Teddy Falkenek, varumärkesdirektör (3/6)Lars Kylberg, direktör (5/6)Lina Nordquist, docent, forskare (4/6)Elisabet Lidbrink, överläkare (3/3)*SuppleanterEvert Karlsson, direktörRune Toftgård, professorLedamöter utan rösträtt– forskningsnämndens och finansnämndensordförandeBengt Westermark, professorThomas Halvorsen, direktörArbetsutskottBengt HolgerssonBirgitta LindholmStefan BerghOrdförandena i forskningsnämnden och finansnämndenär ständigt adjungerade.Cancerfondens styrelse från och med 26 april 2012Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2012.Närvaro redovisas inom parentes för de ordinarie ledamöterna. Ledamot som markeratsmed * är ny från och med huvudmannamötet 26 april 2012.
  35. 35. Cancerfondens årsberättelse 2012   33ThomasHalvorsenBengtWestermarkUlfEdströmBirgittaLindholmIngemarEricsonRuneToftgårdEvertKarlssonKansliets ledningsgruppStefan Bergh, generalsekreterareLena Biörnstad, avdelningschef InformationSara Brodahl, avdelningschef InsamlingAnna Karlsson, avdelningschef ForskningsadministrationThord Norberg, avdelningschef EkonomiUlrika Svensson, avdelningschef MarknadSanna Wärn, avdelningschef SamhällskontakterKicki Nordström, assistent till generalsekreterarenValberedning för styrelsenMarianne af Malmborg, ordförandeAnders EkbomYvonne IngmanKristina Malm JanssonBo NordenskjöldRevisorerAnders Malmeby, auktoriserad revisorBirgitta Hellgren, ekonomRevisorssuppleanterBirgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisorLena Morgan, förbundsombudsmanForskningsnämndenBengt Westermark, ordförandeFinansnämndenThomas Halvorsen, ordförandeDan AnderssonWilliam af SandebergBengt Telland
  36. 36. 34   Cancerfondens årsberättelse 2012Ledning och styrningCancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristå-ende och ideell förening som verkar för att bekämpa cancer-sjukdomarna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom attföreningen stödjer, organiserar och samordnar cancerforsk-ning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-,behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer.I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplys-ning om cancerforskningens mål och medel samt infor-merar om cancersjukdomars förebyggande, symtom ochbehandling. Cancerfondens medel används inte till sjukvårdsom stat och kommun ansvarar för.Cancerfonden är en insamlingsorganisation som byggerpå gåvor och testamenten från privatpersoner och företag.Cancerfonden får inga bidrag från staten.Vision och målCancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är attfärre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetarvi med forskningsfinansiering, opinionsbildning ochkunskapsspridning.Vårt arbete koncentreras kring fyra nyckelområden:l Forskning räddar livl 1/3 av all cancer kan förebyggasl Tidig upptäckt är livsviktigl Jämlik cancervårdFörutsättningar att lyckas nå visionen är:l Effektiv insamlingl Ekonomi i balansl Medarbetare som trivs och utvecklasVäsentliga händelser under åretl Cancerfondens forskningsnämnd beslöt attavsätta 404 Mkr till forskningsprojekt, fors-kartjänster, stipendier med mera. Ett rekord-stort belopp.l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjundegången. Rapporten ges ut årligen med syfteatt vara pådrivande i för cancerområdetviktiga och relevanta frågor. Rapportenpresenterades vid ett frukostseminarium.l Medarbetare deltog i seminarier och panel-debatter med fokus på livsstilsfrågor, cancer-FörvaltningsberättelseStyrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisningför verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2012, Cancerfondens 61:a verksamhetsår.vård och andra sektorspecifika frågor så som avdragsrätt förgåvor under politikerveckan i Almedalen.l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrange-rades i riksdagen den 17 oktober.Huvudmannaorganisationer/medlemmarCancerfonden har 28 huvudmannaorganisationer. Förutomdessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registreradestödmedlemmar uppgick 2012 till 17 454 (20 500).Ordinarie huvudmannamöte hölls den 26 april 2012 iStockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes ochstyrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning.Styrelsen och arbetsutskottetStyrelsens sammansättning framgår av sidorna 32 och 33.Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottetfem sammanträden under 2012. Cancerfondens kodrapporthar bilagts denna årsredovisning (bilaga 7).ÄndamålenForskningsfinansieringUnder 2012 avsatte Cancerfondens styrelse 404 miljonerkronor (394) till svensk cancerforskning. Forskningsnämn-dens övergripande strategi är att fördela pengarna i natio-nell konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görssatsningar för specifika områden, till exempel till bröst-cancer via Rosa Bandet-kampanjen och vårdforskningunder 2013 (se sidan 35). Projektanslagen fördelades enligtföljande: 51 procent till grundforskning, det vill säga forsk-ning som har betydelse för cancerns grundläggande meka-nismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forsk-ningsinriktningar, 30 procent till translationellforskning, vilket är benämning för forsk-ning som överbryggar grundforskning ochklinisk forskning, 10 procent till klinisk forsk-ning, det vill säga forskning genom studierpå patienter, 6 procent till epidemiologiskforskning, det vill säga forskning kring sjuk-domsorsaker och riskfaktorer och 3 procenttill vårdforskning. Hur forskningsanslagenfördelades mellan olika lärosäten ses i tabellenpå sidan 37.CancerfondensorganisationHuvudmannamöteStyrelseordförandeBengt HolgerssonFinansnämndordförandeThomas HalvorsenKansligeneralsekreterareStefan BerghForskningsnämndordförandeBengt WestermarkSiffror inom parentes visar jämförbar siffra för 2011.
  37. 37. Cancerfondens årsberättelse 2012   35Fördelning av forskningsprojekt 2012Grund-forskning51 % (53)Kliniskforskning10 % (15)Translationellforskning30 % (21)Vårdforskning3 % (4)Epidemiologiskforskning 6 % (7)Opinionsbildning och kunskapsspridningUnder året avsattes 40 miljoner kronor (40) till opinions-bildning och kunskapsspridning. Bland annat genomfördesföljande aktiviteter:l Cancerfondsrapporten gavs ut för sjunde gången. 2012 årsupplaga belyste bland annat att risken att drabbas av canceroch att dö av sjukdomen inte är lika för alla. Personer med högsocioekonomisk status har störst chans att överleva en cancer-diagnos.l Information och stöd gavs till cancerpatienter och närstå-ende genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Medi-cinskt legitimerad personal med lång erfarenhet av cancer-vård erbjuder sedan 1994 muntlig och skriftlig information omcancersjukdomar, behandlingsmetoder och andra frågor somrör cancer.l Kunskapsseminariet ”Mammografi räddar liv” arrangeradesi riksdagen den 17 oktober.l Medarbetare deltog i ett nära tjugotal seminarier och panel-debatter under politikerveckan i Almedalen. Fokus var livs-stilsfrågor, cancervård och andra sektorspecifika frågor såsomavdragsrätt för gåvor.l Medverkade som utställare och medarrangör av Hälsotorgetpå Medicinska Riksstämman tillsammans med andra samhälls-aktörer som verkar för en hälsosam livsstil.l Framförde våra budskap i tobaksfrågan i riksdagen underTobaksfria dagen 31 maj.l Tidningen Rädda Livet gavs ut fyra gånger.l Webbplatsen cancerfonden.se fick fler besökare till sidornamed information om cancerprevention.l Cancerfondens sociala medier, Facebook och Twitter, fickfler följare.l Sexton broschyrer om olika cancersjukdomar, behandlingaroch känslomässiga reaktioner gavs ut.l I en debattartikel kritiserades ett klädföretag för attbefästa livsfarligt skönhetsideal genom att ha en extremtsolbränd modell i sina baddräktsannonser. Artikeln fickstort genomslag i media.Intäkter och kostnaderVerksamhetsintäkterCancerfondens totala verksamhetsintäkter uppgick underåret till 511 miljoner kronor (450), vilket är en ökning med14 %. Huvudsakliga orsaken till ökningen är högre testa-mentsintäkter och en gåva från PostkodLotteriet. Cancer-fonden var förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet både2011 och 2012. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorga-nisationer under året intäktsfördes 31 miljoner kronor (0)till Cancerfonden.*)Testamentsförordnandena uppgick till 221 miljonerkronor (198), vilket är en ökning med 12 %. Ökningenberodde främst på att andelen testamenterade fastigheter ochbostadsrätter ökade jämfört med både 2011 och 2010. Summanav övriga gåvoformer uppgick till 233 miljoner kronor (194),vilket är en ökning med 20 %. I övriga gåvoformer ingickRosa Bandet-kampanjen med 50 miljoner kronor (46). Intäk-terna från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2012 till 37miljoner kronor (35). Avkastningen från externa fonder ochstiftelser uppgick till 13 miljoner kronor (16). Medlemsav-gifterna uppgick till 4 miljoner kronor (5). Övriga intäkteruppgick till 3 miljoner kronor (2) och avser huvudsakligenintäkter för uthyrning av kontorsyta i egen fastighet.Fördelning av intäkter 2012 2011 2010Testamenten 221 198 169Riktade satsningar 50 67 55Minnesgåvor 61 57 55Övriga gåvor 91 70 79Fonder och stiftelser 13 16 12Cancerfondens Rikslotteri 37 35 34PostkodLotteriet 31 - 30Medlemsavgifter 4 5 3Övriga intäkter 3 2 3Summa verksamhetsintäkter 511 450 440*) Under 2011 intäktsfördes ingen gåva från PostkodLotteriet, i enlighetmed PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor redovisadeintäkten under 2011.

×