Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior
1. 2012-10-24
Hur kan tandvården ha nytta av
beteendemedicinsk prevention och behandling?
Gunilla Burell
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Uppsala Universitet
gunilla.burell@pubcare.uu.se
Beteendemedicinsk behandling
Innebär att med hjälp av systematisk och
målinriktad beteendeförändring
påverka hälsa och välbefinnande
förhindra sjukdom
minska symptom av sjukdom
förhindra eller fördröja nya akuta tillstånd
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
1
2. 2012-10-24
Beteendemedicins kliniska bidrag
Att förstå mänskligt beteende och vad
som påverkar hur människor beter sig
i vardagslivet
Att utveckla den professionella kompetensen
att hjälpa människor att ändra beteende för
hälsans skull
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
Prevention
Hälsofrämjande
Primär prevention
Högriskprevention
Sekundär prevention
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
2
3. 2012-10-24
Population and High Risk Interventions
Population
Lower the mean level of risk factor within the
population to shift the whole distribution
%
Pop. High - Risk Individuals
Small group of people are targeted
to change their very high risk
BMI
Source: Rose G. The Strategy of Preventive
Medicine Oxford Press, 1992.
Hälsoarbete
De största
effekterna på
befolkningens
hälsa har de små
förändringarna för
många människor.
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
3
4. 2012-10-24
personliga
kultur och erfarenheter
egenskaper
normer
lagstiftning
information
personlig
kampanjer situation
tillgänglighet
attraktivitet prissättning
förebilder
motivation kunskap
stress
känslor
BETEENDE
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
Oj oj oj! Han behöver …
… massor av goda råd!
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
4
5. 2012-10-24
Vill han inte lyssna ???
Informera, argumentera -
höj rösten!
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
”Varför följer inte folk goda råd?”
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
5
6. 2012-10-24
”Compliance” - följsamhet
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
”Compliance”/”adherence”/
följsamhet
C:a 50 % till medicinska ordinationer
Lägre vid komplexa ordinationer
Ingen överensstämmelse mellan vad läkaren/den
som gett ordinationen tror och vad patienten gör
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
6
7. 2012-10-24
Faktorer som kan påverka följsamhet
Sociala och ekonomiska faktorer
Hälso- och sjukvårdssystemet
Sjukdomsrelaterade faktorer
Behandlingsrelaterade faktorer
Patientegenskaper
WHO: Adherence to long-term therapies (2003) Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
200 undersökta orsaker till låg
följsamhet
Sjukdomen i sig? Socialgrupp?
Remissförfarandet? Utbildningsnivå?
Patientens ålder? Personlighet?
Kön? Biverkningar?
Civilstånd?
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
7
8. 2012-10-24
Den starkaste faktorn som påverkar
följsamhet?
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
Den starkaste faktorn som påverkar
följsamhet
är kommunikationen
mellan vårdgivare
och patient
d v s dess kvalitet
och effektivitet
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
8
9. 2012-10-24
Health coaching to improve healthy lifestyle behaviors: an integrative review.
Olsen JM, Nesbitt BJ.
Viterbo University, La Crosse, Wisconsin, USA. ccjeanette@hotmail.com
Am J Health Promot. 2010 Sep-Oct;25(1):e1-e12.
Abstract
OBJECTIVE:
Chronic diseases account for 70% of U.S. deaths. Health coaching may help patients adopt healthy lifestyle behaviors that
prevent and control diseases. This integrative review analyzed health coaching studies for evidence of effectiveness and to
identify key program features.
DATA SOURCE:
Multiple electronic databases were utilized, yielding a final sample of 15 documents.
STUDY INCLUSION AND EXCLUSION CRITERIA:
The search was limited to peer-reviewed research articles published between 1999 and 2008. Studies were further analyzed
if they (1) specifically cited coaching as a program intervention, and (2) applied the intervention to research.
DATA EXTRACTION:
Articles describing various quantitative and qualitative methodologies were critically analyzed using a systematic method.
DATA SYNTHESIS:
Data were synthesized using a matrix format according to purpose, method, intervention, findings, critique, and quality
rating.
RESULTS:
All 15 studies utilized nonprobability sampling, 7 (47%) with randomized intervention and control groups. Significant
improvements in one or more of the behaviors of nutrition, physical activity, weight management, or medication adherence
were identified in six (40%) of the studies. Common features of effective programs were goal setting (73%), motivational
interviewing (27%), and collaboration with health care providers (20%).
CONCLUSIONS:
Health coaching studies with well-specified methodologies and more rigorous designs are needed to strengthen findings;
however, this behavioral change intervention suggests promise.
Hur går det till att ändra beteende?
VETA
information och kunskap räcker ofta inte
VILJA nödvändigt men inte
motivation alltid tillräckligt
HANDLA nödvändigt
beteendet i vardagslivet
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
9
10. 2012-10-24
Människor förändrar beteende hela tiden
… men vi påverkas mer av konkreta konsekvenser
än av abstrakta
… mer av omedelbara effekter än av sådant
som händer långt in i framtiden
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
Alla beteenden har en funktion
Det finns en orsak till att en
människa gör det hon gör.
Orsaken kan vara en helt annan
än vad du själv skulle prioritera.
Lyssna och ta reda på den
andras tankar, föreställningar,
prioriteringar, och värderingar.
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
10
11. 2012-10-24
Konsekvenser påverkar beteendet
Positiva konsekvenser vi gör mer (belöning)
Negativa konsekvenser vi gör mindre (bestraffning)
När vi förlorar något minskar det beteende som
positivt gjorde att det ”goda” försvann
(”guldkanten”, bekvämligheten)
Undvikande av negativa ”för husfridens skull”.
effekter Ett sådant beteende kan vara
mycket svårt att förändra.
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
”Stages of change”
1. Är inte beredd att göra förändring (”Bra som det är”/
”Det är ingen idé”)
2. Funderingar (”Man borde kanske, men …”)
3. Beslut och förberedelse (”Det här tänker jag göra”)
4. Handling/aktivitet/program (”Sätt igång – håll på, träna, träna”)
5. Vidmakthållande av nya vanor (”Nu funkar det och känns bra”)
6. Långsiktighet (”Självklart, automatiskt, behöver aldrig
fundera”) Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
11
12. 2012-10-24
Här är chansen för påverkan av
Är inte beredd att göra information liten - ge inte en massa
förändring (”Bra som det är”/ information och råd, men väck en
”Det är ingen idé”) fundering.
Här automatiseras de nya vanorna och
förändringen integreras med värderingar ,
livsmål, självbild och identitet.
Långsiktighet (”Självklart,
Funderingar (”Man borde
automatiskt, behöver aldrig
kanske, men …”)
fundera”)
Här är platsen att ställa öppna frågor,
lyssna på argument för och emot.
Här behövs socialt stöd
och återfallsprevention.
Vidmakthållande av nya
Beslut och förberedelse (”Det
vanor (”Nu funkar det och
här tänker jag göra”)
känns bra”)
Här behövs konkret träning:
håll på och håll ut!
Här behövs information
och argument.
Handling/aktivitet/program
(”Sätt igång – håll på, träna,
träna”)
Beredskap för förändring
inte beredd osäker beredd
erbjud information utveckla ambivalensen stöd handling
följ upp
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
12
13. 2012-10-24
Kommunikativa ”dörröppnare”
Att skapa ett fruktbart samtal:
Ställ öppna frågor
Reflektera
Sammanfatta
Bekräfta
Ge information enligt behov
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
Några enkla frågor
Om du skulle börja … / … sluta … / ändra …
Vad skulle dina egna tre viktigaste skäl vara?
Hur tror du att du skulle gå tillväga om du gjorde
det här?
På en skala mellan 1 och 10, hur troligt är det att
du kommer att göra det?
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
13
14. 2012-10-24
Skalning
1-------------------------------- 10
Hur viktigt är … ?
Vilken tilltro har du till att du … ?
Hur beredd är du att göra det här nu?
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
realism
små steg
upprepning
monitorering
feedback
långsiktighet
socialt stöd
återfallsprevention
Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet
14
15. 2012-10-24
Models for individual oral health promotion and their effectiveness:
a systematic review.
Yevlahova D, Satur J.
Melbourne Dental School, The University of Melbourne, Victoria.
Aust Dent J. 2009 Sep;54(3):190-7.
Abstract
BACKGROUND:
There is a recognized need to deliver oral health information to people during clinical
encounters to enable them to develop personal skills in managing their own oral health.
Traditional approaches to individual oral health education have been shown to be largely
ineffective and new approaches are required to address personal motivations for preventive
behaviour. This systematic review aims to identify and assess the effectiveness of behaviour
models as a basis for individual oral health promotion.
METHODS:
Electronic databases were searched for articles evaluating the effectiveness of health
behaviour models in oral and general health between 2000 and 2007. Eighty-nine studies were
retrieved and data were extracted from the 32 studies that met the inclusion criteria.
RESULTS:
Thirty-two studies were identified in the fields of clinical prevention and health education,
motivational interviewing (MI), counselling, and models based interventions. MI interventions
were found to be the most effective method for altering health behaviours in a clinical setting.
CONCLUSIONS:
There is a need to develop an effective model for chairside oral health promotion that
incorporates this evidence and allows oral health professionals to focus more on the underlying
social determinants of oral disease during the clinical encounter. There is potential to further
develop the MI approach within the oral health field.
Review of Motivational Interviewing in promoting health behaviors.
Martins RK, McNeil DW.
Clin Psychol Rev. 2009 Jun;29(4):283-93. Epub 2009 Feb 23.
West Virginia University, 53 Campus Drive, P.O. Box 6040, Morgantown, West Virginia
26506-6040, USA. renatakmartins@aol.com
Abstract
There is considerable evidence for the effectiveness of Motivational Interviewing (MI) in
the treatment of substance abuse, as well as a number of other health behavior areas.
The present paper summarizes and critically reviews the research in three emerging areas
in which (MI) is being applied: diet and exercise, diabetes, and oral health. Although 10
prior reviews focused in part on MI studies in the areas of diet, exercise, or diabetes, the
present paper provides an up-to-date review, and includes oral health as another
emerging area of MI research. Overall, 37 articles were reviewed: 24 in the areas of diet
and exercise, 9 in the area of diabetes, and 4 in the oral health area. Research in these
areas suggests that (MI) is effective in all these health domains, although additional
research is needed, particularly in the oral health arena. Specifically, future research in the
areas of diet and exercise should examine the clinical utility of MI by health care
professionals (other than dietitians), studies in the area of diabetes should continue to
examine long-term effects of MI on glycemic control, and research in the area of oral
health should focus on developing additional trials in this field. Further, future studies
should demonstrate improved research methodology, and investigate the effects of
possible outcome mediators, such as client change talk, on behavior change.
15