SlideShare a Scribd company logo
1 of 22
1
KARTKUNSKAP
2
Jordgloben
• En jordglob är en klotformad karta över hela jorden.
• http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2c/Rotating_earth_%28large%29.gif
• Det är det bästa sättet att avbilda hela världen.
3
Världsdelar
• På jorden finns sex stora landområden. Dessa kallas
kontinenter.
• Det finns sju stycken världsdelar.
• Världsdelarna är Europa, Afrika, Asien, Nordamerika,
Sydamerika, Oceanien och Antarktis.
• Varje världsdel består av flera olika länder.
4
6
Jordgloben
• På jordgloben syns det lättare än på en karta att vi har en
halva av jorden som består mest av vatten och en sida
som består mest av land.
7
Väderstreck
• För att man ska hitta på en karta använder man
väderstreck.
• Väderstrecken är: NORR (uppåt på kartan), SÖDER (nedåt
på kartan), ÖST (till höger på kartan) och VÄST (till vänster
på kartan)
• Åt vilket håll är sydöst?
8
Väderstreck på kartan
9
Kompass
• En kompass är ett mätinstrument som används för att
navigera, det vill säga hitta de olika väderstrecken.
• En kompass pekar alltid mot norr.
10
Jordens gradnät
• Jordgloben är en modell av jorden. För att man ska kunna
berätta vart olika platser ligger har man ritat linjer på den.
Alla linjer har en egen siffra.
11
Ekvatorn
• Linjen som går mitt på jordklotet/kartan kallas ekvatorn.
• Den delar jorden i södra och norra halvklotet.
• Vilket klimat finns runt ekvatorn?
12
13
Varför karta OCH jordglob?
• Det allra bästa sättet att se ländernas storlek och
placering är att använda en jordglob. På en karta blir det
alltid lite fel.
• En platt karta KAN INTE visa helt rätt.
• Länder som ligger långt norrut eller långt söderut ser alltid
större ut på en karta jämfört med på en glob.
• Hur kommer det här sig?
14
16
Kartan förminskar verkligheten
• En karta är en bild uppifrån och sakerna man ser på kartan
är mindre än de är i verkligheten.
17
Skalor och kartor
• För att kunna förminska det man vill avbilda på en karta
använder man sig av en skala.
• För att få plats med hela Sverige på en karta behöver man
förminska den. På kartor finns angivet hur mycket man
förminskat verkligheten samt hur långt en centimeter på
kartan motsvarar i verkligheten.
18
19
20
Så hittar du i kartboken
• 1. Leta först i registret.
• 2. Leta upp rätt sida.
• 3. Leta på kartan.
21
Kartans färger
• För att en karta ska bli ännu bättre och tydligare målas den
i olika färger.
• GRÖNT betyder skogsmark
• GULT visar odlad mark, åkrar och ängar
• BLÅTT visar vatten
22

More Related Content

What's hot

Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlgulzay
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelParisa_rasooli
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikdavidloving
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionJanne Juopperi
 

What's hot (20)

Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedel
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Ke pp elektrokemi
Ke pp elektrokemiKe pp elektrokemi
Ke pp elektrokemi
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baserLena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Baskemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
 

Viewers also liked (9)

Kartkunskap
KartkunskapKartkunskap
Kartkunskap
 
Gustav vasa
Gustav vasaGustav vasa
Gustav vasa
 
Forntidens begrepp
Forntidens begreppForntidens begrepp
Forntidens begrepp
 
Forntiden
ForntidenForntiden
Forntiden
 
Forntid
ForntidForntid
Forntid
 
Epokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntidenEpokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntiden
 
Forntiden 5b
Forntiden 5bForntiden 5b
Forntiden 5b
 
Forntiden intro
Forntiden introForntiden intro
Forntiden intro
 
Vasabildspel
VasabildspelVasabildspel
Vasabildspel
 

Kartkunskap

  • 2. 2 Jordgloben • En jordglob är en klotformad karta över hela jorden. • http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2c/Rotating_earth_%28large%29.gif • Det är det bästa sättet att avbilda hela världen.
  • 3. 3 Världsdelar • På jorden finns sex stora landområden. Dessa kallas kontinenter. • Det finns sju stycken världsdelar. • Världsdelarna är Europa, Afrika, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. • Varje världsdel består av flera olika länder.
  • 4. 4
  • 5.
  • 6. 6 Jordgloben • På jordgloben syns det lättare än på en karta att vi har en halva av jorden som består mest av vatten och en sida som består mest av land.
  • 7. 7 Väderstreck • För att man ska hitta på en karta använder man väderstreck. • Väderstrecken är: NORR (uppåt på kartan), SÖDER (nedåt på kartan), ÖST (till höger på kartan) och VÄST (till vänster på kartan) • Åt vilket håll är sydöst?
  • 9. 9 Kompass • En kompass är ett mätinstrument som används för att navigera, det vill säga hitta de olika väderstrecken. • En kompass pekar alltid mot norr.
  • 10. 10 Jordens gradnät • Jordgloben är en modell av jorden. För att man ska kunna berätta vart olika platser ligger har man ritat linjer på den. Alla linjer har en egen siffra.
  • 11. 11 Ekvatorn • Linjen som går mitt på jordklotet/kartan kallas ekvatorn. • Den delar jorden i södra och norra halvklotet. • Vilket klimat finns runt ekvatorn?
  • 12. 12
  • 13. 13 Varför karta OCH jordglob? • Det allra bästa sättet att se ländernas storlek och placering är att använda en jordglob. På en karta blir det alltid lite fel. • En platt karta KAN INTE visa helt rätt. • Länder som ligger långt norrut eller långt söderut ser alltid större ut på en karta jämfört med på en glob. • Hur kommer det här sig?
  • 14. 14
  • 15.
  • 16. 16 Kartan förminskar verkligheten • En karta är en bild uppifrån och sakerna man ser på kartan är mindre än de är i verkligheten.
  • 17. 17 Skalor och kartor • För att kunna förminska det man vill avbilda på en karta använder man sig av en skala. • För att få plats med hela Sverige på en karta behöver man förminska den. På kartor finns angivet hur mycket man förminskat verkligheten samt hur långt en centimeter på kartan motsvarar i verkligheten.
  • 18. 18
  • 19. 19
  • 20. 20 Så hittar du i kartboken • 1. Leta först i registret. • 2. Leta upp rätt sida. • 3. Leta på kartan.
  • 21. 21 Kartans färger • För att en karta ska bli ännu bättre och tydligare målas den i olika färger. • GRÖNT betyder skogsmark • GULT visar odlad mark, åkrar och ängar • BLÅTT visar vatten
  • 22. 22