Vad är kunskap, vetenskap och forskning?
Varför forskar man? Och hur gör man?
En introduktions- och inspirationsföreläsning om att ta en forskningsidé från ax till limpa.
För Södersjukhusets forskarskola VT 2015.
Patent Ductus Arteriosus - management in preterm infantsStefan Johansson
15 minute lecture about the What, Why and How questions on PDA management of preterm infants in the NICU.
Held at the Berzelius Symposium "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", 22 February 2019, Stockholm, Sweden.
Lecture held at the 4th Evidence-Based Neonatology conference, Nov 12 2017, in Hyderabad, India.
The lecture gives a short overview of the "fetal programming" theory, also referred to as the Developmental Origin of Health and Disease (DOHaD).
More Related Content
Similar to Forskningens teori och praktik - Sodersjukhusets forskarskola 2015
Patent Ductus Arteriosus - management in preterm infantsStefan Johansson
15 minute lecture about the What, Why and How questions on PDA management of preterm infants in the NICU.
Held at the Berzelius Symposium "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", 22 February 2019, Stockholm, Sweden.
Lecture held at the 4th Evidence-Based Neonatology conference, Nov 12 2017, in Hyderabad, India.
The lecture gives a short overview of the "fetal programming" theory, also referred to as the Developmental Origin of Health and Disease (DOHaD).
Oral presentation given at the jENS conference Nov 3, 2017, in Venice/Italy.
The presentation is a short summary of a project on maternal overweight and obesity and how that relates to offspring risk of cerebral palsy.
The study was published in in JAMA in 2017, where it is available as open access on https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2608220
Lecture on maternal obesity and neonatal outcomes 12 April 2017, held at the 17th Annual Saudi Neonatology Society Conference, in Riyadh, Saudi Arabia.
Patent Ductus Arteriosus - news and views on diagnosis and managementStefan Johansson
The document discusses the diagnosis and management of patent ductus arteriosus (PDA) in preterm infants. It notes that while PDA is common in preterms, there is still uncertainty around its significance and appropriate treatment. The author advocates using echocardiography to diagnose PDA based on ductal blood flow patterns and structural measurements. Current practice in Stockholm involves early screening echos and targeted treatment for high-risk infants, with conservative management for more stable preterms. While treatments can close the PDA, the long-term benefits remain unclear given the heterogeneous patient population. Further research is still needed to determine optimal PDA evaluation and management.
This document summarizes the results of a survey of 59 Swedish doctors on oxygenation targets in neonatal intensive care units (NICUs). The doctors were given scenarios of preterm and term infants and asked to provide the saturation targets for each case. The responses showed inconsistencies both in the targets provided for each scenario as well as whether the NICUs had official written guidelines. Specifically, targets ranged from 88-98% for the various cases. Also, 53% of doctors said they had no official guidelines while 47% said they did have guidelines, even among responders from the same hospital. The conclusions were that there is a lack of consensus on oxygenation targets in Swedish NICUs, both between units and sometimes even within the
This document summarizes information presented by Dr. Stefan Johansson on the patent ductus arteriosus (PDA). It discusses the definition, diagnosis, treatment, and management of PDA in preterm infants. Specifically, it notes that echocardiography is important for visualizing and defining a hemodynamically significant PDA. It also reviews different treatment approaches for PDA including medical treatment with ibuprofen or indomethacin and the need for more research on optimal dosing schedules and timing of treatment.
Future lab is a project at Läkartidningen, the Journal of the Swedish medical association. In the Future lab, a group of medical students gather and discuss contents and channels they feel is useful for the future as practising doctors. How they want Läkartidningen to be in the Future.
6. Vetenskap?
• Vad kan vetenskap ta reda på?
• Ger vetenskaplig tillförlitlig kunskap?
• Påverkas vetenskap av ideologier?
• Vad är naturlagar?
• Är världen deterministisk?
13. Forskar världen på rätt frågor?
Association between randomised trial
evidence and global burden of disease
”Total disability adjusted life years was poorly
associated with number of randomised trials and
number of participants randomised”
• BMJ 2015;350:h117
24. Handledare
• En person att gilla (kemi)
• En person att lita på (förtroende)
• En person att diskutera med (bollplank)
• En person som ser horisonten (guidning)
• En person med verktygslåda (hantverk)
• Kontrakt?!
25.
26.
27. Bygga ett team
• Alla känner till idén
• Alla tror på idén
• Alla bidrar till att ta idén vidare
• Minst en kan räkna
• Ingen åker snålskjuts
29. Akademisk story-telling
• Bakgrund (”detta vet man, detta vet man inte…”)
• Hypotes (”därför behöver vi ta reda på om…”)
• Frågeställning (”är....?”)
• Metod (”vi besvarar frågan genom att…”)
• Power (”naturligtvis kan vi besvara frågan!”)
• Tidsplan (”vi tänker göra detta…”)
• Budget (”och det kostar…”)
43. Teori
• Vilken sorts studie?
– metodutveckling
– pilotstudie
– fullskalig studie
• Metodik?
– intervention vs observation
– kvantitativt vs kvalitativt
44. Praktik
• Tid vs otid
• Vänner vs ovänner
• Jobb vs hobby
– forskningsledig vs forskningsledig
• Ensamhet vs gemenskap
47. Känn slutet i starten!
• Datainsamling
• Städning
• Räkna
• Begrunda
• Skriva
48.
49. Bygg i rätt ordning
• Vad vill du visa? (tabeller och figurer)
• Vad vill du berätta? (resultat)
• Hur gjorde du? (metod)
• What’s the point? (bakgrund)
• Sant? Spelar roll? (diskussion)
59. Relationen redaktör / författare
• Ej jämlik ”Jag bestämmer…”
• Instrumentell ”Vi har regler…”
• (Ibland) informell ”Du, mitt projekt…”
• (Oftast) rak och ärlig ”Manus är kasst…”
60. Hur sållas manus bort/fram?
• Referentgranskning
– pre- eller post-publication
• Oftast väl genomtänkta beslut i samråd…
– gör ”appeal” vid oförtjänt refusering
• Subjektivt versus objektivt
– redaktörer är också människor
63. Hur läser redaktören?
• Abstract – artikelns ”SMS”
– Vad är hypotesen och varför har den studerats?
– Hur har hypotesen studerats?
– Vad blev det viktigaste resultat?
– Vad är budskapet?
64. Hur läser redaktören?
• Abstract
• Tabeller och figurer
– ska stå för sig själva
– logisk uppbyggnad
– logisk följd
65. Hur läser redaktören?
• Abstract
• Tabeller och figurer
• Metoder
– hur kom man fram till resultaten
– är de rimliga utifrån vald metodik
– finns förutsättningar för resultaten (power)
– kan författarna räkna (”we adjusted for everything”)
66. Hur läser redaktören?
• Abstract
• Tabeller och figurer
• Metoder
• Resten – för helhetsbilden
– Introduktion (varför?)
– Resultat (vad?)
– Diskussion (kontext och ”sälj”?)
67. Referentgranskning eller refus?
• Refusrisken är proportionell mot impact factor
• Viktig hypotes men kass metodik refus!
• Starka samband men kass metodik refus?
• Rimliga resultat och metoder referent!
68. Referenten
• Kan kanske ämnet lika bra som du
• Kan antagligen metodiken bättre än du
• Kan uppfattas som dörrvakt men är det inte
(eftersom redaktören bestämmer)
69. Formaliafrågor spelar roll
• Har författaranvisningarna följts?
• Är alla författare författare?
• Finns jäv?
• Finns hundar begravna (fusk)?
70. Förmedla ditt budskap
• Det hjälper inte
att lösa cancerns
gåta om man inte
kan tala om det.