Sveriges 
demokratisering
Sveriges sista krig 
Sverige förlorar finska 
rikshalvan till Ryssland 
1809 
Kungen, Gustav IV fick 
skulden och tvingades 
abdikera
Sveriges sista krig 
Ny kung hämtades från 
Frankrike. Jean Baptiste 
Bernadotte (Karl XIV Johan) 
Genom ett kort krig mot 
Danmark tog Sverige Norge 
1814. Unionen varade till 1905.
1809 – ny författning 
• Ny regeringsform 6 juni 1809 
Kungen med hjälp 
av regering 
Styrande, 
Lagstiftande 
(veto) 
Högsta domstolen 
Dömande makt 
Ständerna 
(riksdagen) 
Skatter, 
Lagstiftande 
(veto)
Liberala reformer 
• 1842 – obligatorisk folkskola 
• 1846/64 – näringsfrihet (upphävande av skråväsendet 
och fritt att starta företag) 
• Pressens spridning
Kvinnors rättigheter 
• Starkt patriarkat samhälle 
(fadervälde) 
• Äktenskapet såsom 
ekonomisk affär 
• 1845: döttrar samma 
arvsrätt som söner 
(tidigare hälften) 
• 1864: näringsfrihet 
• 1860-talet: ogifta kvinnor 
myndiga (över 25 år) och 
kommunal rösträtt 
 Gifta kvinnor fortfarande 
omyndiga
Scen utanför Riddarhuset den 7 december 1865. 
Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 
50 den 16 december 1865.
En ny riksdag 
• Kommunalval utan hänsyn till stånd 
• Ståndsriksdagen – skilda sammanträden och en röst per 
stånd 
• Ny riksdagsordning 1866 - tvåkammarriksdagen
Konungens sista afsked af Rikets ständer i plenum plenorium 
på Rikssalen den 22 juni 1866. Litografisk bildNy Illustrerad 
Tidning, nr 27 den 7 juli 1866
Tvåkammarriksdagen 
Första kammaren 
• Utsågs av landstingen och 
större städers fullmäktige 
• Antal röster beroende på 
hur mycket skatt man 
betalade 
• Skulle fungera som en 
bromsande kraft 
• Konservativ 
Andra kammaren 
• För rösträtt och valbarhet 
krävdes: medelstor 
jordfastighet eller en 
årsinkomst på minst 800 
riksdaler 
• 5-6 % hade rösträtt till 
andra kammaren (ej 
kvinnor) 
• Dominerades av rika 
bönder
Folkrörelser 
• Begränsad rösträtt  utomparlamentariska rörelser 
• Urbanisering  behov av nya umgängesformer
Väckelserörelsen 
(frikyrkorörelsen) 
• Personligare gudsförhållande 
• Förutsättningar 
 1855: upphävs kyrkoplikten 
 1858: tillåter gudstjänster utan medverkan av präst 
 1860: avskaffas lag som förbjöd avsteg från den evangelisk-lutherska 
läran. 
• Baptistsamfundet 
• Metodistkyrkan 
• Missionsförbundet 
• Pingstkyrkan…
Nykterhetsrörelsen 
• 1899 gick 14 % av ogift 
mans inkomst till öl och 
brännvin 
• Svensken drack i 
genomsnitt 40 l sprit/år 
• 1870-tal: International 
Order of Good Templars, 
IOGT 
• 1880-tal: Svenska 
blåbandsföreningen, SBF
Arbetarrörelsen 
• Fackföreningar bildas bland industriarbetare (1870- och 
80-tal) 
 Idé om enighet mot arbetsgivaren 
• 1889: Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) 
 Organiserade medborgare, inte bara riksdagsledamöter 
• 1898: Landsorganisationen (LO) 
• Frågor: 
 Allmän rösträtt 
 8 timmars-arbetsdag 
 Bostadsfrågan
Folkrörelserna i siffror 
Väckelserörelsen Nykterhetsrörelsen Arbetarrörelsen Folkmängd 
1900 150 000 250 000 70 000 5 100 000 
1920 275 000 275 000 275 000 5 900 000 
• Människor utan utbildning  deltagande i samhällslivet 
• Föreningslivet  skola i demokratiskt arbete 
• Representanter i riksdagen (nykterhetsrörelsen) 
•1899: 1/250 
•1911: 147/250
Partier i Sverige 
• Två vägar 
 Folkrörelserna – socialdemokraterna 
 Riksdagen 
• 1860-tal: riksdagsmän med liknande åsikter slår sig 
samman i grupper 
 1867-1912: Lantmannapartiet (konservativt) 
 1900: Liberala samlingspartiet 
 1902: Frisinnade Landsföreningen (FP) 
 1904: Allmänna valmansförbundet (M)
Betydelsefulla händelser 
• Storstrejken 1909 
• Rösträtten 1907-21 
 1907 
 1:a kammaren: graderad, 1-40 röster 
 2: kammaren: alla män som betalar skatt (80 %) 
 Proportionella val 
 1919 
 Allmän och lika rösträtt, även för kvinnor. 
 Första valet 1921. 
• Försvarspolitiken, borggårdstalet och regeringskris 
(1914)

Sveriges demokratisering

  • 1.
  • 2.
    Sveriges sista krig Sverige förlorar finska rikshalvan till Ryssland 1809 Kungen, Gustav IV fick skulden och tvingades abdikera
  • 3.
    Sveriges sista krig Ny kung hämtades från Frankrike. Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) Genom ett kort krig mot Danmark tog Sverige Norge 1814. Unionen varade till 1905.
  • 4.
    1809 – nyförfattning • Ny regeringsform 6 juni 1809 Kungen med hjälp av regering Styrande, Lagstiftande (veto) Högsta domstolen Dömande makt Ständerna (riksdagen) Skatter, Lagstiftande (veto)
  • 5.
    Liberala reformer •1842 – obligatorisk folkskola • 1846/64 – näringsfrihet (upphävande av skråväsendet och fritt att starta företag) • Pressens spridning
  • 7.
    Kvinnors rättigheter •Starkt patriarkat samhälle (fadervälde) • Äktenskapet såsom ekonomisk affär • 1845: döttrar samma arvsrätt som söner (tidigare hälften) • 1864: näringsfrihet • 1860-talet: ogifta kvinnor myndiga (över 25 år) och kommunal rösträtt  Gifta kvinnor fortfarande omyndiga
  • 8.
    Scen utanför Riddarhusetden 7 december 1865. Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 50 den 16 december 1865.
  • 9.
    En ny riksdag • Kommunalval utan hänsyn till stånd • Ståndsriksdagen – skilda sammanträden och en röst per stånd • Ny riksdagsordning 1866 - tvåkammarriksdagen
  • 10.
    Konungens sista afskedaf Rikets ständer i plenum plenorium på Rikssalen den 22 juni 1866. Litografisk bildNy Illustrerad Tidning, nr 27 den 7 juli 1866
  • 11.
    Tvåkammarriksdagen Första kammaren • Utsågs av landstingen och större städers fullmäktige • Antal röster beroende på hur mycket skatt man betalade • Skulle fungera som en bromsande kraft • Konservativ Andra kammaren • För rösträtt och valbarhet krävdes: medelstor jordfastighet eller en årsinkomst på minst 800 riksdaler • 5-6 % hade rösträtt till andra kammaren (ej kvinnor) • Dominerades av rika bönder
  • 12.
    Folkrörelser • Begränsadrösträtt  utomparlamentariska rörelser • Urbanisering  behov av nya umgängesformer
  • 13.
    Väckelserörelsen (frikyrkorörelsen) •Personligare gudsförhållande • Förutsättningar  1855: upphävs kyrkoplikten  1858: tillåter gudstjänster utan medverkan av präst  1860: avskaffas lag som förbjöd avsteg från den evangelisk-lutherska läran. • Baptistsamfundet • Metodistkyrkan • Missionsförbundet • Pingstkyrkan…
  • 14.
    Nykterhetsrörelsen • 1899gick 14 % av ogift mans inkomst till öl och brännvin • Svensken drack i genomsnitt 40 l sprit/år • 1870-tal: International Order of Good Templars, IOGT • 1880-tal: Svenska blåbandsföreningen, SBF
  • 15.
    Arbetarrörelsen • Fackföreningarbildas bland industriarbetare (1870- och 80-tal)  Idé om enighet mot arbetsgivaren • 1889: Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP)  Organiserade medborgare, inte bara riksdagsledamöter • 1898: Landsorganisationen (LO) • Frågor:  Allmän rösträtt  8 timmars-arbetsdag  Bostadsfrågan
  • 16.
    Folkrörelserna i siffror Väckelserörelsen Nykterhetsrörelsen Arbetarrörelsen Folkmängd 1900 150 000 250 000 70 000 5 100 000 1920 275 000 275 000 275 000 5 900 000 • Människor utan utbildning  deltagande i samhällslivet • Föreningslivet  skola i demokratiskt arbete • Representanter i riksdagen (nykterhetsrörelsen) •1899: 1/250 •1911: 147/250
  • 18.
    Partier i Sverige • Två vägar  Folkrörelserna – socialdemokraterna  Riksdagen • 1860-tal: riksdagsmän med liknande åsikter slår sig samman i grupper  1867-1912: Lantmannapartiet (konservativt)  1900: Liberala samlingspartiet  1902: Frisinnade Landsföreningen (FP)  1904: Allmänna valmansförbundet (M)
  • 19.
    Betydelsefulla händelser •Storstrejken 1909 • Rösträtten 1907-21  1907  1:a kammaren: graderad, 1-40 röster  2: kammaren: alla män som betalar skatt (80 %)  Proportionella val  1919  Allmän och lika rösträtt, även för kvinnor.  Första valet 1921. • Försvarspolitiken, borggårdstalet och regeringskris (1914)