2. Syftet med den svenska krisberedskapen är att
samhället ska kunna hantera konsekvenserna av
omfattande olyckor eller andra extraordinära händelser
som hotar grundläggande värden.
Med krisberedskap menas förmågan att hantera
konsekvenserna av en händelse, men också de
förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att
förhindra att en kris uppstår, eller för att begränsa
skadeverkningarna.
Krisberedskap – allmänt
3. • Lag (2003:778) (LSO) och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor
• Lag (2006:544) (LEH) och Förordning (2006:637) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap
• Länsstyrelseinstruktion (2007: 825)
• Epizootilagen (199:657)
• Epizootiförordningen (1996:659)
• Zoonoslagen (1999:658)
• Zoonosförordningen (1999:660
• Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
• Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
Lagar och förordningar
4. Krisberedskap och höjd beredskap
52 § Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig
myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap
och höjd beredskap och den högsta civila
totalförsvarsmyndigheten inom länet.
Genom sin verksamhet ska länsstyrelsen minska sårbarheten
i samhället, bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i
samhällsplaneringen samt utveckla en god förmåga att
hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och
höjd beredskap.
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
5. Krisberedskap och höjd beredskap
53 § Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med
uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för
att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga
kriser som berör länet.
Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som
berör länet eller medför behov av samverkan med
kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en
ledningsfunktion för bl.a. samordning och information.
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
6. Krisberedskap och höjd beredskap
54 § Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt
geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och
gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.
Länsstyrelsen ska särskilt
Ansvara för en gemensam regional lägesbild
Stödja länets aktörer
Ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och
krisberedskap, för att skapa nödvändig samordning
Upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser
Följa upp kommunernas tillämpning av LEH
Rapportera till MSB
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
7. Bestämmelser vid höjd beredskap
55 § Är Sverige i krig, ska 56-61 §§ tillämpas. Då ska 1-51 §§ tillämpas
bara i den utsträckning som de är förenliga med vad som sägs i 56-
61 §§. Är Sverige inte i krig, ska 56-61 §§ tillämpas bara i den
utsträckning som regeringen beslutar särskilt.
56 § Länsstyrelsen ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom
länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås.
Länsstyrelsen ska särskilt
samordna de civila försvarsåtgärderna,
verka för att sådan verksamhet hos civila myndigheter och andra
civila organ som har betydelse för försvarsansträngningarna
bedrivs med en enhetlig inriktning,
i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och det
militära försvaret samordnas, och
verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att
försvarsansträngningarna främjas.
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
8. Vad är en kris?
En händelse som drabbar många människor och stora delar
av samhället och hotar grundläggande värden och
funktioner.
Ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser
och organisation.
Är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa
krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer.
Vad är en kris?
9. Närhetsprincipen
En kris skall hanteras så nära händelsen som möjligt där
kunskapen är störst om aktuella förhållanden.
Likhetsprincipen
Samma principer och organisation, så långt möjligt skall
gälla vid en kris som i den ordinarie verksamheten. Det skall
inte skapas särskilda strukturer för ett krisläge.
Ansvarsprincipen
Ansvaret för verksamheten skall inte förändras då en kris
inträffar. Den verksamhetsansvarige har ett ansvar som är
oförändrat även vid en kris.
De 3 principerna för krishantering
11. Före och efter en händelse
Bygga och upprätthålla relevanta nätverk
Göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser
Ge en enhetlig inriktning av krishanteringsförberedelserna
Följa upp beredskapsförberedelserna
Stödja arbetet med kommunal krishantering
Geografiskt områdesansvar
12. Under en händelse
Verka för samverkan
Verka för en gemensam lägesbild
Verka för samordnad information
Verka för effektivt resursutnyttjande
Geografiskt områdesansvar
16. Exempel på händelser då TiB
(tjänsteman i beredskap larmas är:
Oväder
Oljeutsläpp
Fågelinfluensa eller annan epizooti
Större störningar i el- och/eller teleförsörjningen
Översvämningar och höga flöden
TiB genomför samverkansmöte varje fredag med länets
övriga aktörer inom krisledning
Även förberedande uppgifter som omvärldsbevakning och
informationsspridning.
Tjänsteman i beredskap – TiB
17. Länsstyrelsens lokala ledningsplats (LLP)
• Byggstart: 1 april 2000
• I bruk sedan: 5 oktober 2001
• Kostnad: 43,5 miljoner kr
• Tjocklek väggar: ca 1,5 m
• Tjocklek tak: ca 1,7 m
• Bruttoytan: ca 400 m²
• Arbetsutrymme: ca 235 m²
• Dimensionering: 60 personer
• Självständighet: minst 7 dygn
18. Länsstyrelsens roll i krishanteringssystemet
Stödjande och samordnande roll inom krisberedskap
Utgör en länk mellan de lokala och regionala aktörerna
och den nationella nivån.