av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Socialdemokraterna i Österåker, Österåkers pastorat, lokalt handlingsprogram kyrkovalet 2021. Vi står för en öppen folkkyrka, en kyrka som är tillgänglig för alla. Oavsett plånbok, kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktion så ska alla vara välkomna i kyrkan och dess aktiviteter. Kyrkan bör rymma alla de som är ärligt sökande i etiska och religiösa ting, inte bara de som är aktivt troende och engagerade i kyrkan.
Som ni kanske har hört talas om så har unga S-kvinnor Rebella sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti. Vi möttes dagarna efter valet med en stor förståelse för alla de unga, inte minst kvinnor, som i så hög utsträckning valt andra partier. Ur den insikten bestämde vi oss för att ta ansvar för att de tankar vi tänkte då inte stannade hos oss. Rädsla för att inte bli lyssnade på eller för att vi hoppas att någon annan ska lösa frågan åt oss håller inte längre som argument. För partiet, det är ju vi.
Vi vill att Socialdemokraterna ska återta initiativet i svensk politik, och det måste ske genom att vi - med hjälp av vår framgångsrika ideologi socialdemokratin – skapar, tydliggör och tror på våra visioner om framtidens samhälle. Vi måste sluta använda de modeller – och det språk - som är skapade för en annan vision än vår och både modernisera och skärpa våra analyser av klass och makt.
I vårt land finns mycket stora resurser för Socialdemokraterna i form av människor. Människor som vill och kan tänka för partiet och för det gemensammas bästa om de får en chans. Människor och kompetens som vi måste ta till vara. Det kan vi göra genom att våga decentralisera makten över partiet till gräsrötterna. Vi måste välkomna, och vara, kärleksfulla kritiker.
I den bifogade framtidsrapporten förklarar vi närmare hur vi har tänkt och hoppas att vår rapport kan inspirera dig att tänka själv, oavsett om du håller med oss eller inte.
av Lars Ag, Bo Elmgren, Helmuth Föll, Sune Gidgård & Stig Lahti
"Den goda arbetsmarknadspolitiken måste återupprättas och vidareutvecklas.
Det kräver stora och ofta hittills helt oprövade insatser för utbildning, rehabilitering,
praktik, arbetsprövning, vägledning och mycket, mycket annat.
Arbetsmarknadsinsatserna bör breddas och använda nya medel, sådant som
tidigare inte har fått kallas arbetsmarknadspolitik. Även längre och mera
avancerade utbildningar, också på akademisk nivå."
Socialdemokraterna i Ulricehamn har med anledning av det borgerliga styrets intentioner kartlagt kommunens förutsättningar att införa utmaningsrätt i kommunen.
Övergripande kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Eller som Paul Lindquist, moderat kommunalråd Lidingö, 2009 motiverade sitt motstånd till utmaningsrätt: ”Vi vill sitta i förarsätet”. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Vi menar att det inte är motiverat att lägga skattebetalarnas pengar på ideologiskt drivna förslag i tider då tuffa besparingar är vardag i kommunen.
Socialdemokraterna i Österåker, Österåkers pastorat, lokalt handlingsprogram kyrkovalet 2021. Vi står för en öppen folkkyrka, en kyrka som är tillgänglig för alla. Oavsett plånbok, kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktion så ska alla vara välkomna i kyrkan och dess aktiviteter. Kyrkan bör rymma alla de som är ärligt sökande i etiska och religiösa ting, inte bara de som är aktivt troende och engagerade i kyrkan.
Som ni kanske har hört talas om så har unga S-kvinnor Rebella sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti. Vi möttes dagarna efter valet med en stor förståelse för alla de unga, inte minst kvinnor, som i så hög utsträckning valt andra partier. Ur den insikten bestämde vi oss för att ta ansvar för att de tankar vi tänkte då inte stannade hos oss. Rädsla för att inte bli lyssnade på eller för att vi hoppas att någon annan ska lösa frågan åt oss håller inte längre som argument. För partiet, det är ju vi.
Vi vill att Socialdemokraterna ska återta initiativet i svensk politik, och det måste ske genom att vi - med hjälp av vår framgångsrika ideologi socialdemokratin – skapar, tydliggör och tror på våra visioner om framtidens samhälle. Vi måste sluta använda de modeller – och det språk - som är skapade för en annan vision än vår och både modernisera och skärpa våra analyser av klass och makt.
I vårt land finns mycket stora resurser för Socialdemokraterna i form av människor. Människor som vill och kan tänka för partiet och för det gemensammas bästa om de får en chans. Människor och kompetens som vi måste ta till vara. Det kan vi göra genom att våga decentralisera makten över partiet till gräsrötterna. Vi måste välkomna, och vara, kärleksfulla kritiker.
I den bifogade framtidsrapporten förklarar vi närmare hur vi har tänkt och hoppas att vår rapport kan inspirera dig att tänka själv, oavsett om du håller med oss eller inte.
Jag är inte upptagen av kommunikation i sig själv, men av den förändring kommunikationen skapar, att ha möjlighet att flytta makten.
• Är det nog med god kommunikation, eller behövs det också god politik?
• Kan partier planera och styra en valkamp eller bestämmer media?
• Vad betyder sociala media i denna debatt och valavgörandet?
• Vad betyder negativa kampanjer, spinn och taktikspel?
• Är det bild eller fakta som dra väljare?
Det är viktig att när vi pratar om ämnet kommunikation, strategi och budskap att vi gör det på ett operativt och facklig baserad nivå.
Vi måste se dessa teman i ett samtidigt och framtidigt perspektiv på samma tid som vi ser retroaktivt på dessa, hur utveckling har varit och i vilken följd olika saker kommer som påverkar dessa områden för politiska parti.
Sociala Medier i Statens Tjänst Informationsföreningen 20100121Jacob Lapidus
Föreläsning av Jacob Lapidus, Gullers Grupp, för Informationsföreningens Stockholmskrets 2010-01-21 på temat "Sociala medier i Statens tjänst". Fokus låg på att kopplat ihop kommunikation och konversation i sociala medier med eförvaltning och de utmaningar som uppstår för den offentliga sektorns organisationer.
Facklig strategi för politikens möjligheter.losverige
En stor majoritet av LOs medlemmar vill se reformer som syftar till en politik för ökad jämlikhet och en bättre välfärd. Vi ser idag en motsatt politik – en politik där klyftorna ökar och välfärden försämras.
Valet och nätet. 10 sätt som sociala medier påverkade supervalåretBrit Stakston
Var kampen om opinionen sker i det nya medielandskapet måste studeras och analyseras ur ett demokratiperspektiv och inte ses som en kamp mellan medieslag. Och absolut inte reduceras till en fråga om vilket parti som hade flest följare på Facebook eller vilket inlägg som retweetats mest.
Det handlar istället om nya möjligheter för väljare att använda sin medborgarmakt och vad det innebär för demokratin. Exakt det som till exempel folkbildningsaktörer som ABF var för den ”politiska och sociala demokratiseringen” av Sverige för 100 år sedan. Nu har vi nätet som arenor för detta demokratiarbete. Om valet 2010 var ett Facebookval så har supervalåret fokuserat på mötet. Oavsett kanal har de politiska samtalen, diskussionerna och debatterna flödat.
Det har varit ett grymt spännande valår. Konstateras kan att trösklar för engagemang ytterligare har sänkts och fler dörrar öppnats till politiken genom de digitala kanalerna.
Forskare drog slutsatsen efter förra valet att de sociala mediernas vikt var överdriven. Trots detta vill jag peka på tio tydliga tecken på digitaliseringens påverkan på valrörelser. Det är möjligt att engagera, informera, mobilisera, organisera och stödja samtal om politik på en mängd sätt som påverkar det beslut väljaren tar på valdagen. Dessa tio perspektiv har alla förstärkts under supervalåret 2014.
Mötet
Medierna älskar sociala medier
Verklighetsberättelser från nätet
Reaktiv proaktivitet
Valhemligheten är inte hemlig längre
Politisk TV-reklam och videos
Bilder
Nätet stärker rasisters världsbild
Stark demonstrationsvåg
Supermedialiserat supervalår
Här kan du ladda ner hela texten. Skicka mig ett mail till brit@stakston.se om du vill hålla dig uppdaterad om när min kommande bok "Tre Tweets är ingen folkstorm" släpps eller om du har något du vill addera till det jag skrivit. I boken kommer dessa resonemang tas ur några andra vinklar. Och beskrivas mer utförligt.
Ett sarskilt straffansvar for deltagande i en terroristorganisation
Roger jönssons analys
1. Valanalys del 1
Nu har det gått över en vecka sedan valet. En vecka som till en början var tung men som nu
känns mer hoppfull. Energin är på topp igen, revanschlusten är hög och viljan att vara med
och bygga framtidens socialdemokrati är stor. Redan är diskussioner igång runt om i Sverige
bland oss socialdemokrater. Det är bra och visar på den idérikedom och vilja till förändring
som finns. Blicken är både bakåt och framåt för att kunna bygga en socialdemokrati
tillsammans med medlemmarna och väljarna som fångar upp människors och samhällens
problem och kommer med tankar om hur detta ska kunna lösas.
Jag har själv i ett par blogginlägg fört fram lite tankar kring vad vi behöver sikta på framåt.
Nu ska jag göra en valanalys som blickar bakåt, både i det korta perspektivet och i det långa.
Vad gick vi till val på?
Det är en fråga att fundera mycket på. Vi gick till val både som socialdemokraterna men
också som ett av tre rödgröna partier. Vi i S lanserade ”Möjligheternas Sverige” och försökte
måla upp hur det skulle se ut. ”Möjligheternas…” är en bra sak som är väl värd att bygga
vidare på men då behöver vi utveckla hela politiken så att den är med och skapar dessa
möjligheter.
Samtidigt gick vi till val på att vara rödgrön. Just detta sista anser jag saknade en gemensam
bärande punkt som kunde förklara det rödgröna samarbetet och varför man vill styra Sverige.
Det var för otydligt. Vi var emot regeringen, orättvisor och klyftor men vi kunde inte binda
ihop detta kring en sak, en berättelse. Väljarna kom att känna sig vilsna.
Det behövs mer funderingar kring vad det är för något som är vår kärna och det som vi ska
utveckla. Socialdemokratin står för att människor ska ha möjligheter och frihet. För det
behövs ett samhälle som klarar av det.
Vi måste ha ett budskap som verkligen får människor att känna i sitt inre att det är helt rätt.
Skapa känslor är bra. Samma sak med att ha saker som gör att människor kan identifiera sig
med budskapet och det man går till val på.
Opinionen
Flera har berört att det goda opinionsläget under första delen av mandatperioden gjorde nog
att arbetet med att skapa framtidens socialdemokrati inte fortsatte. Det är helt rätt men det är
vid två tillfällen som socialdemokraterna går ned i opinionen. Första gången när det rödgröna
samarbetet lanserades. Andra gången i maj i år när den rödgröna budgeten presenterades.
Jag tror att första nedgången markerade en osäkerhet från väljarna kring vad det är som
rödgröna står för och varför man vill ha makten. Väljare förhöll sig avvaktande. Miljöpartiet
var nog det parti som kunde utnyttja detta till sin fördel genom att komma med utspel som
visade på en grön politik. Socialdemokraterna var som vanligt ödmjuka i samarbetet men det
gjorde också att det gamla ”Vinner vi regerar vi” kom att saknas hos väljarna. Andra partiet
kom nog att ses som mer intressanta.
Andra nedgången kom vid den rödgröna budgeten. I backspegeln går det att se att även om
budgeten var och är bra hade den behövt organiseras kring en bärande idé för det Sverige som
vi vill bygga. Det saknades också större välfärdsreformer som väljarna kunde sluta upp
bakom. Jag tror faktiskt att väljarna hade förväntat sig det men den stora satsningen blev
istället skattesänkningen för pensionärer.
2. Jag tror också att en del blev besvikna över att vi under hela mandatperioden hade klagat på
alliansens skattesänkningar men sedan accepterades dessa i nästan sin helhet. Här hade det
behövts bättre pedagogiska förklaringar kring varför vi gjorde det. Det kom inte riktigt fram i
debatten och sedan i valrörelsen. Om man hade kunnat förklara detta på ett bättre sätt och fått
ut budskapet hade detta nog uppfattats som helt okej att göra. Mona Sahlin lyckades i slutet av
valrörelsen att få fram hur detta kom sig och det var bra.
Med budgeten hamnade vi i en form av regeringsställning och alliansen kunde gå i opposition
mot vår budget och attackera. Vi fick försvara oss istället för att lägga all kraft på att visa hur
budgeten ska kunna hjälpa människor i deras vardag och lösa problem i samhället. Vi fick inte
ut våra budskap. Sedan gjorde media sitt genom att räkna fram och tillbaks på vilken familj
och person som var vinnare och förlorare. Vi hade behövt gå i opposition med hjälp av
budgeten och attackerat alliansen. Nu blev det en diskussion om skatter och skattehöjningar.
Vi tappade i opinionen efter det och hann inte hämta hem det försprång som alliansen fick.
Valmanifestet
Det går inte att bara en kort tid innan valdagen presentera sitt valmanifest, som den rödgröna
sidan gjorde. Sådant måste ut i god tid, diskuteras och visas upp för väljarna. Väljarna kan då
själva läsa på och förstå det som man vill ha sagt. Den korta tiden gjorde att väljarna inte hann
sätta sig in i idéerna som vi ville genomföra nästa mandatperiod. Istället fick man lyssna på
alliansens förklaringar, som kom att dominera. Vi kom inte att äga detta, inte förrän de sista
dagarna av valrörelsen när sjukvårdsfrågan hamnade i centrum.
Sedan var det svårt för väljare att se vad i valmanifestet som tillhörde vilket parti. Här hade
det varit bättre om vi, v och Mp hade alla först presenterat sina egna hjärtefrågor för att sedan
sy ihop ett rödgrönt valmanifest kring en bärande idé där dessa kunde vara med. Så blev det
inte.
Vilket samhälle är vi i och vill vi ska utvecklas?
Det är helt rätt som många pekar på. Dagens samhälleDe är annorlunda gentemot det
industriella samhället. Vi befinner oss i ett tjänstesamhälle och vi behöver utveckla våra
tankar kring detta. Hur vill vi att detta samhälle ska se ut? Vill vi ha hela tjänstesamhället eller
vill vi inrikta oss mot en speciellt del? Den del som ger höga inkomster och intäkter? Hur ser
människors problem ut i detta samhälle? Vilka är deras önskningar och drömmar? Vad behövs
för att förverkliga drömmarna? Hur får vi samhället och marknaden att arbeta för den
enskildes bästa?
Här finns många frågor som vi kan få fram svar till som väljarna kommer att gilla och ge oss
sitt stöd till. För en överväldigande majoritet delar våra värderingar och skulle kunna rösta på
oss. Det är därför som moderaterna försöker att prata med våra ord. Nu gäller det att vi återtar
detta, återta problemformuleringsinitiativet och arbetar utifrån det samhälle som finns, det
samhälle som vi vill ska utveckla sig och får väljarna att känna igen sig i S.
Attrahera olika grupper
Det är nog det svåraste att göra. Vi kan se att alliansen försöker göra det med hjälp av
plånboksfrågor. Det är inte så konstigt då alliansens egna idéer bygger på att vidga samhället
och därmed öka på klyftorna. Ett mer ojämlikt samhälle ses som något bra då klyftor ska få
människor att anstränga sig mer.
3. Här finns också den politik som vi kan möta både alliansen och Sd med ur en styrkeposition.
Kampen mot klyftor och orättvisor är något svenska folket stöder. Här gäller det att vi
utvecklar politiken så att det kan göras.
Det saknades en politik för arbetare och småföretagare. Allting handlar inte om sänkta skatter,
sänkta arbetsgivaravgifter, fördelaktiga lånevillkor med mera. Det vi hade behövt göra var att
ta upp en rejäl diskussion om vem som har rätt av det arbete som man gör som anställd eller
underleverantör. Alliansen och Svenskt Näringsliv vill inte ha den diskussionen men den är
viktig. Många människor, både anställa och egenföretagare upplever att arbetsgivaren kör hårt
och äger ens idéer och idévärld. Egenföretagarna körs också hårt av den man har kontrakt
med och står, liksom den som är anställd, i ett beroendeförhållande. Hur kan vi lösa det? Hur
ska en anställds/egenföretagares arbete värdesättas och vem ska äga rätten till det man gör?
Det är frågor som definitivt kan locka fler arbetare och egenföretagare att rösta på oss trots att
alliansen sänker skatterna. För människor anser att vem som ska ha makten på jobbet, hur det
egna arbetet ska värderas på rätt sätt, vem som ska ha del av vinsten med mera är viktigt. Det
ska vi ta upp.
Detta är några tankar så här långt som jag presenterar. Tankar som är små pusselbitar i det
enorma pussel som nu ska läggas för att ta fram en heltäckande bild och motiv. Jag kommer
att återkomma fram till sista november med tankar kring valet och tiden innan.