SETT 2016

1. ÄR DU SÄR?

2. Rebel
Learners

3. SÄRSKOLA
DEFINITIONER
INKLUDERING
EXTRA ANPASSNINGAR
AVSLUTNING/SAMMANFATTNING

4. VEM BLIR UTSATT FÖR SPECIALPEDAGOGIK?

5. SÄRSKOLANS HISTORIK
1842 vid folkskolans införande fanns föreskrifter om att
särskilja de fattiga, obegåvade och mindre bildningsbara.
Enligt 7 kap 5§ i skollagen ska ”barn som bedöms inte
kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att
de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i
grundsärskolan.
Bildkälla: Eng wikipedia

6. RÄTTEN TILL SÄRSKOLA
Skollagen 7 kap 5§
Pedagogisk bedömning
Medicinsk bedömning
Psykologisk bedömning
Social bedömning
VÅRDNADSHAVARE MEDGIVANDE
Hemkommun beslutar

7. ELEVERS UPPLEVELSE AV SÄRSKOLAN
”Det var när jag började i särskolan som jag blev dålig i
skolan”
”Det känns bra för det finns vuxna som vet vad man
behöver i särskolan”
Foto: Sara Vahlström

8. ”På Fryshuset finns det inget som är onormalt för
att alla är annorlunda”
”Problemet med särskolan är att det heter särskolan”
Foto:Natalie Olsson

9. PERSPEKTIV PÅ
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Det kompensatoriska perspektivet:
Utvecklingsstörd/Handikappad
Det kritiska perspektivet:
Personers behov av stöd skapas av samhället
Miljöorienterade perspektivet:
Funktionsnedsatt/funktionshinder
Dilemmaperspektivet:
Elevers olikheter
Nilholm, C. (2012), Nilholm, Claes & Björk Åkesson, Eva (red). (2011), Skrtic, T.M. (2005)

10. BEGREPPEN AVGÖR
HANDIKAPPAD
UTVECKLINGSSTÖRD
FUNKTIONSHINDRAD
FUNKTIONSNEDSATT

11. HUR BLIR DET NÄR
INDIVIDER/YRKESGRUPPER
SOM ANTAGIT OLIKA
PERSPEKTIV MÖTS?

12. Bildkälla Wikicommons
Skådespelare och folksångare
City Akuten 2002
CHRIS BURKE

13. Första personen i Europa med
Downs syndrom som tagit en
examen från ett universitet.
Examen i Undervisning och
Utbildningspsykologi.
Bildkälla Wikicommons
PABLO PINEDA

14. FUNKTIONSFÖRMÅGA
Vad kan en individ?
Vad kan jag göra för att individen ska
kunna öka sin funktionsförmåga?
Hur kan individen själv göra för
att utöka sin funktionsförmåga?
Showgren 2013

15. FUNKTIONSFÖRMÅGA
Showgren 2013
Kontextualitet
Var har en individ högst funktionsförmåga?
Vad kan jag göra för att återskapa den kontexten?

16. VÄRDEGRUNDEN
”Skolan uppgift är att låta att varje enskild individ finna sin
unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet…”
Foto: Jennifer Höjd

17. SAMHÄLLETS BEHOV AV NORM
Bildkälla:wikipedia

18. NORMEN
Vad är normalt?
Finns normalt?
Finns det grader
av normalt?
Vem avgör vad
som är normalt?

19. Starke (2013)
OUTSIDERS

20. Ju närmare normen en person ligger desto
mer kämpar de för att bli en del av normen.
Att dölja sina svagheter blir det enda som räknas.
NORMSTRÄVARE
Brown, Dodd och Vetere (2009)

22. INTEGRERING ELLER
INKLUDERING?

23. EN SKOLA FÖR ALLA?

24. INTEGRERING
Bildkälla: Wiki Commons

25. INKLUDERING
Bildkälla:Wiki Commons

26. EN EXKLUDERING FÖREGÅR
VARJE INKLUDERING
Stiker (2000)
Bildkälla:Wiki Commons

27. TYPER AV INKLUDERING
DIDAKTISKMILJÖ SOCIAL

28. VEM AVGÖRVEM SOM SKA
INKLUDERAS?

29. INKLUDERINGEN PÅ
FRYSHUSETS GYMNASIESÄRSKOLA
4 AV 11 ELEVER ÄR INKLUDERADE I
ÅTERKOMMANDE LEKTIONSSITUATIONER
BERÄTTAR OM ATT DET FINNS
MÖJLIGHETER TILL INKLUDERING
ALLTID PÅ ELEVENS INITIATIV
SKOLAN MÖJLIGGÖR

30. INKLUDERINGENS MÖJLIGHETER
Utveckling
Anpassning
Perspektiv
ALLA MÄNNISKORS
LIKA VÄRDE OCH
MÖJLIGHETER
Koenig, O. (2011). Hamilton, C., & Atkinson, D. (2009).

31. ELEVERS UPPLEVELSE AV INKLUDERING
Ingå i en kontext som eleven har bedömts inte passa in i.
Att gå ifrån sin ordinarie verksamhet kan vara jobbigt.
Att gå ifrån sin ordinarie verksamhet kan vara väldigt coolt.

32. HUR SKA EN LYCKAS MED INKLUDERING?
Eleven
Personalen
Elevgruppen
Flexibilitet
Koenig, O. (2011). Hamilton, C., & Atkinson, D. (2009).

33. EN SKOLA FÖR ALLA?

34. EXTRA ANPASSNINGAR
Ska vara genomförbara av ordinarie lärare i den
ordinarie undervisningssituationen
Stödinsats för elev som riskerar att inte nå målen,
men som inte omfattas av ett åtgärdsprogram
Extra anpassningar gagnar ofta fler elever
Elev och vårdnadshavare måste vara
uppmärksammade på att det sker

36. ENSKILDA INSTRUKTIONER I GRUPP
EXTRA ANPASSNINGAR
SAMMA START OCH AVSLUT PÅ VARJE LEKTION
ANPASSA UPPGIFTER
TYDLIG UPPGIFTSSTRUKTUR
TYDLIGA FÖRVÄNTNINGAR

37. EXTRA ANPASSNINGAR
OLIKA
FÄRGER
TYDLIGT
SCHEMA

38. EXTRA ANPASSNINGAR
novellen om den pojken som förlorade sin bästa
kompis
Det var en gång för länge sedan en pojke som hette Bill. Han var väldigt smart och han hade en kompis som hette Kim. Men en
dag för svan Kim. samma dag som Kim försvann så gick bil
ut ock började leta efter sin bästa kompis. Men han hittade
inte honom någon stans. Efter Bill hade letat färdigt så var han på väg hem. Men på vägen hem såg han Kim
sitta vid ett träd med sin pappas motorcykel och en vas gren i magen. Kim sprang fram till sin bästa kompis för att kolla så han fort farande
levde.Men när han hade kollat så kom han fram till att sin bästa kompis var död. När han fick reda på det så tog han sitt egna live med samma
vassa gren.
slut
Kanonbra bas som en novell. Du har gjort ett jättebra jobb i hur du har utvecklat ditt skrivande, färre stavfel och mindre särskrivningar.
Stor bokstav/liten bokstav
Stavfel
Särskrivning, det ska vara ett ord.

39. RELATIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
LYCKADE
EXTRA ANPASSNINGAR
EN SKOLA FÖR ALLA
GYNNAR FLER I KLASSRUMMET
UTVÄRDERA
UTGÅ FRÅN FUNKTIONSFÖRMÅGA

40. EXTRA ANPASSNINGAR
UTVECKLAR UNDERVISNINGEN
FÖR ALLA ELEVER

41. EN SKOLA FÖR ALLA

42. SÄRSKOLEBOXEN
Grundskolan/Övriga gymnasiet
KompisarFamilj
Kollektivtrafiken Affärer

43. SAMMANFATTNING
Skollagen stipulerar att eleverna i grundsärskolan/
gymnasiesärskolan är utvecklingsstörda.
Särskolan kan bli sin egen normalitet
Inkludering
Funktionsförmåga
Utgå från eleven
Extra anpassningar

44. JONAS MONSÉN
SPECIALLÄRARE, UTVECKLINGSLEDARE,
HANDLEDARE OCH
FÖRSTELÄRARE I SPECIAL PEDAGOGIK
Mail: jonas.monsen@gmail.com
Twitter:
@jonas_monsen

45. Källor
2004:98, S. För oss tillsammans - om utbidlning och utvecklningsstörning.
2010:800, S. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Chris_Burke_(actor) 20150412
Brown, J. Dodd, K. andVetere A (2009)’I am a normal man’: a narrative analysis of the accounts of older people with Down’s
syndrome who lived in institutionalised settings British Journal of Learning Disabilities 38, 217–224
http://en.wikipedia.org/wiki/Pablo_Pineda 20150412
Grunewald, Karl (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia (1. uppl.). Stockholm: Gothia. Hamilton, C., &
Atkinson, D. (2009). 'A Story to Tell':learning from the life-stories of older people with intellectual disabilities in Ireland. British
Journal of Learning Disabilities , 37, ss. 316-322.
Koenig, O. (2011).Any added value? Co-constructing life stories of and with people with intellectual disabilities. British Journal of
Learning Disabilities , 40, ss. 213-221.
http://mamiverse.com/angela-bachiller-down-syndrome-firsts-44644/
Meininger, H. P. (4 2010). Connecting stories:A narrative approach of social inclusion of persons with intellectual
disability. European Journal of Disabilitu Research , ss. 190-202.
Mitchell, D. (2008).What really works in Special and Inclusive Education: Using evidence-based teaching strategies. London:
Routledge.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Björk Åkesson, Eva (red). (2011). Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och
forskningsfronterna. Stockholm:Vetenskapsrådet, 2007.Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Showgren, K:A. (2013) Considering Context:An Integrative Concept for Promoting Outcomes in the Intellectual Disability
Field Intellectualand Developmental Disabilities, 51 ss 132-137
Skolverket. (2013). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Integrerade elever. Stockholm: Skolverket .
Skrtic,T.M. (2005) A political economy of learning disabilities. Learning Disability Quarterly. 28. 149–155.
Stiker, H.-J. (2000). A History of Disability. Ann Arbor, USA:The University of Michigan.
UNESCO. (1994).The Salamanca statement and framework for action - On special needs education. UNESCO.
von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning - En personlig betraktelse . i Skolverket,
Att arbeta med särsklit stöd - några perspektiv (ss. 9-20). Stockholm: Skolverket.