3. Ibland går det bra!
De flesta har jobb vilket gör att
folk har gott om pengar. Då
handlar de mycket, och då går
det också bra för företagen
som kan anställa fler som får
det bättre ställt och handlar
mer. Staten får in gott om
pengar via skatter och slipper
betala ut så mycket i bidrag…
Goda tider! Och detta kallas…
HÖGKONJUNKTUR!
4. Varför tar det roliga alltid slut?
Det finns flera olika förklaringar till att konjunkturen
svänger.
En förklaring är att när konjunkturen går uppåt
ökar investeringarna, efterfrågan på pengar ökar
(fler vill låna pengar på banken) och då höjs
räntorna. Handeln ökar och konkurrensen om
arbetskraften ökar…
5. När det är konkurrens om arbetskraften höjs
lönerna och för att behålla sin vinst höjer
företagen priserna på sina varor/tjänster.
När priserna ökar kräver arbetarna högre lön osv.
Till slut blir ekonomin ”överhettad”; priserna stiger
utan att någon egentligen tjänar mer pengar.
Det enda som ökar
är inflationen …
6. Om Sverige har en större
inflation än omvärlden förlorar
vi marknadsandelar. Dvs. om
priserna på svenska varor blir
för höga är det inte lika många
som vill handla av oss.
Minskad export kan också ske
genom andra förändringar i
den internationella
konjunkturen som
handelshinder, sanktioner och
krig.
7. Attans!!
Nu har vi hamnat i en
LÅGKONJUNKTUR
Exporten minskar – företagen tjänar mindre och måste
skära ner - arbetslösheten ökar – folk handlar mindre –
företagen tjänar ännu sämre, skär ner och säger upp
ännu fler…
8. Men efter regn kommer solsken!
När ekonomin i landet går ner sänks så
småningom priserna och då blir det billigt
att handla av oss igen. Sen börjar vi åter
vandringen uppåt.
9. Hur ska man då göra för att ett lands
ekonomi ska vara så bra som möjligt?
Därom tvista de lärde! Det finns flera olika
”skolor” inom nationalekonomin
Vissa tycker att de som sitter vid makten ska
bestämma vad som säljs, vem som får
köpa och vad det ska kosta =
planekonomi
Andra förespråkar marknadsekonomi, att
ekonomin ”sköter sig själv” genom fri
konkurrens.
11. Teorin om utbud och
efterfrågan bygger på att
desto billigare en vara blir,
desto fler vill köpa den.
Högt pris – Liten efterfrågan
Lågt pris – Stor efterfrågan
12. Givetvis vill de som säljer en
vara tjäna så mycket som
möjligt. Det gör att desto högre
pris det är möjligt att sälja för,
desto fler vill vara med och sälja
varan och då ökar utbudet.
Högt pris – stort utbud
Lågt pris – litet utbud
13. Jämviktspriset hittar vi där linjerna
skär varandra i diagrammet. Där är
utbudet lika stort som efterfrågan.
Höjer man priset är det inte lika
många som köper, och man får ett
utbudsöverskott.
Sänker man priset är det fler som vill
köpa, och det kommer att bli brist på
varan.
14.
15. Det absolut vanligaste
är att ett land har en
kombination av
marknads- och
planekonomi.
Det kallas
blandekonomi.
18. Monopolistisk konkurrens
Konkurrens mellan likartade produkter, där varje produkt har
monopol på sitt eget varumärke. T ex får bara Levis producera
jeans märkta Levis, men andra får producera jeans av annat
märke.
19. BNP
• Värdet av alla varor
och tjänster som
produceras under ett
år i ett land.
20. Problem med BNP
• Tar inte hänsyn till miljön
• Mäter endast det offentliga
• Säger inget om resursernas fördelning
• Tar inte hänsyn till prisnivå/köpkraft
22. Ibland går det inte som man har
tänkt sig…
• Sedan 70-talet har man hållit lönerna låga i Sverige.
• Man genomförde även devalveringar, dvs. nedskrivning
av kronans värde för att öka Sveriges konkurrenskraft
internationellt.
• Mål: Ökad export, investeringar, högre sysselsättning.
• Resultat: Ökad export, höga vinster för företagen men
fortsatt hög arbetslöshet.
Varför?
23. Lönen mindre värd.
Importerade varor
dyrare.
Minskad konsumtion
alt. Ökad belåning.
Ökad efterfrågan från
utlandet.
Billigare arbetskraft.
Sänkt efterfrågan
inom landet.
24. Alternativa effekter av devalvering
Ökad efterfrågan från utlandet
Ökade investeringar/
ökad produktion
Fler anställda
(Var?)
Höjda priser
Större vinstuttag
Större
inkomstklyftor
Ökat beroende av
andra länder.
Starkt
näringsliv/ökade
investeringar
