Introduktion till ämnesområdet världens befolkning. Avsnittet innehåller även de tre underkategorierna: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning, Migration, urbanisering och städer samt Fattigdom och ohälsa i världen.
Av Ingvar Johansson
Ur inledningen:
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.
För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik.
För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.
Denna skrift är ett försök.
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv välfärdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.
Introduktion till ämnesområdet världens befolkning. Avsnittet innehåller även de tre underkategorierna: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning, Migration, urbanisering och städer samt Fattigdom och ohälsa i världen.
Av Ingvar Johansson
Ur inledningen:
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.
För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik.
För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.
Denna skrift är ett försök.
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv välfärdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
Denna bok har föredragits på Ekonomidagarna vid Lunds universitet, Lunds filosoficirkel, Centerstudenter, Sydsvenska handelskammaren samt ett nätverk för kommunpolitiker i Östergötland (med mera)
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerStaffan Lindström
av Anders Nilsson
Nationalekonomer med anknytning till det Demokratiska partiet har börjat
oroa sig för Hillary Clinton.
Det sägs att hon – kanske under tryck från Bernie Sanders månghövdade
skara av anhängare – nu avviker från vad som i dessa kretsar anses vara Demokraternas
främsta tillgång, dvs. den överlägsna samhällsekonomiska sakkunskap
som partiet samlat omkring sig – ”The Economy, Stupid!” – i motsats
till Republikanernas voodoo-läror för att skyla en politik som bara gör de rika
rikare till nackdel för samhällsekonomin.
Hillary Clinton har nämligen allt oftare börjat tala om att höjda löner är ett
sätt att driva på tillväxten och återhämtningen av Förenta staternas ekonomi
efter finanskraschen 2008.1
”Det är enkelt”, sade hon nyligen i ett tal i Ohio, ”högre löner ökar efterfrågan,
vilket leder till fler jobb som driver på lönerna ytterligare. När era lönecheckar
växer blir det tillväxt i Amerika!”.2
Visserligen har Demokraterna höjda minimilöner på sitt program. Men det
är utifrån ett moraliskt och socialt argument: folk har rätt till inkomster som
man kan leva på. Att påstå att lönehöjningar skulle vara bra för tillväxten är
att svära i den nykeynesianska kyrka vars evangelium blivit nära på lag för
ansvarsfulla demokrater: lönerna kan stiga när samhällsekonomin växer, det
fungerar inte tvärtom. Inte alldeles olikt vad socialdemokratiska finansministrar brukar mena i
Sverige (utan att lägga sig i avtalsrörelserna, förstås).
How to solve a most complex and controversial issues in the world, The Israel-Palestine conflict by transition from the church election to a multi-religion election system ?
Uteslutningsmetoden för att uppnå fred och möjliggöra en tvåstatslösning.
1) Inga länder, politiska partier, presidenter eller premiärministrar får blanda sig i den processen. Den skall knäckas av de demokratiskt valda Faith Representatives Chamber (FRC).
2) Nobels fredspris har inte hjälpt då två fredpristagare har mördats av religiösa sekter på grund av av att de träffade två fredsavtal.
3) Krig , pengar och, förhandlingar har inte hjälpt till med att lösa de 75 år långa konflikten vilken är längre än den mellan Irland och Nord Irland , längre än det 30-åriga kriget och 25 år kortare än 100-åriga kriget om man inte skyndsamt sätter stopp för den .
4) Ingen amerikansk president har lyckats lösa den konflikten trots både Camp-David-avtalet och Osloavtalet där båda fredspristagarna mördades, Anwar al-Sadat och Yitzhak Rabin, på grund av religiösa skäl. Därför är konflikten av religiös natur.
5) FN har inte heller lyckats med att lösa den konflikten då vetorätten har använts flitigt och inte är upphävd samt att FN:s budget och FN:s högkvarter ligger i ett land som både tar initiativ till en fredsprocess när de så önskar och å andra sidan finansierar Israesl krik mot Palestinska staten med vapen och pengar . Dessa metoder skall uteslutas av The Faith Representatives Chamber (FRC) . EU har röstat mot en vapnvila i Gaza
Utifrån dessa grunder konstateras att den 75-åriga konflikten är en religiös konflikt och endast kan lösas av Faith Representatives Chamber (FRC).
Däremot skall The Faith Representatives Chamber (FRC) koncentrera sig på följande :
Två verktyg behövs för att kunna lösa denna kontroversiella och komplexa fråga, den israelisk-palestinska konflikten .
1) Demokratin , att införa demokrati i samtliga trossamfund utan undantag genom att ersätta kyrkovalet med ett Multireligionvalsystem .
2) Multi-Religion Support. En ny finanisieringsmodell som ersätter SST-stiftelsen .
3) Lagen om svenska kyrkan och lagen om trossamfund reformeras till en ny lag om trossamfund och där betonas vikten av reformen av kyrkovalet och demokratin.
Desssa tre komponenter är mycket viktiga att följa i syfte att avhålla trossamfund i Sverige och övriga nordiska länder från att påverka deras verksamhet, bli oberoende av sina länder både , religiöst politiskt och finansiellt.
***********Read more*******
https://blog.multireligionvalsystem.eu.org/uteslutningsmetoden-for-att-uppna-fred-och-mojliggora-en-tvastatslosning?showSharer=true
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset bermanStaffan Lindström
Trots att dessa frågor vid första anblicken tycks enkla och raka, så har
diskussionen om den relativa betydelsen av egennytta och allmännytta länge
splittrat samhällsvetare, politiska tänkare och allmänna observatörer av
politiken. Åtskillig modern samhällsforskning utgår från att politiska handlingar
främst är motiverade av egennytta. I en hypotetisk värld vägleds
väljare av sina plånböcker, partier röstmaximerar och byråkrater strävar
efter större budgetar. Å andra sidan antar den klassiska politiska filosofin att
det finns ett ”gemensamma bästa”, och att förekomsten av medborgare som
sluter upp kring detta är av avgörande betydelse för ett sunt och väl
fungerande styrelseskick.
1. Växte också fram under slutet av 1700- och början
av 1800-talet i samband med den franska
revolutionen och krav på demokrati i europeiska
länder.
Startar mkt som en proteströrelse emot liberaler
och senare socialister, som ju ville förändra och
skapa demokrati. Helt enkelt göra stora
förändringar.
De konservativa var mkt rädda för vad en revolution
eller en snabb förändring av samhället kunde
innebära för samhället.
Ville bevara (konservera) saker som de varit eller i
alla fall förändra långsamt.
2. Det viktigaste är att förändra långsamt och lugnt för
att inte ”förstöra” saker som de konservativa tycker
är är bra i samhället.
Viktiga enheter i den klassiska konservatismen blev
t ex: kungamakten, militär, polis, adeln och kyrkan.
Som ju utsattes för hård press av liberaler och
socialister.
Men även t ex bevarandet av kärnfamiljen (mamma,
pappa, barn) var viktiga.
Ekonomiskt kom konservativa ställa sig bakom den
liberala marknadsekonomin.
3. Fortfarande idag kämpar konservativa för ”klassiska” värderingar
som t ex:
▪ Etik och moral (tron på att det alltid finns rätt och fel och att hårda straff får oss
att göra rätt)
▪ Kärnfamiljen (tron på att kärnfamiljen är en bra struktur för oss människor att
leva )
▪ Kungahusets bevarande
För att uppnå detta vill de både att staten skall ta ett steg tillbaka:
▪ Inte lägga sig i hur man beslutar saker i en familj, vem som är hemma med
barnen t ex?
▪ Inte lägga sig i ekonomin. Man vill ha marknadsekonomi och relativt låga
skatter
Och ett steg framåt:
▪ Bestämma mer om vilka värderingar som finns i vårt samhälle. T ex
lagstifta om undervisning i etik t ex i skolan eller att homosexuella
äktenskap ska vara förbjudet.
▪ Eller satsa mer på militären och polisen.
4. Att staten ska se till att människor får bestämma
mer över sitt eget liv i t ex familjefrågor och
ekonomi.
Och att vi pratar mer om värderingar, traditioner
och kärnfamilj blir alltså viktigt i ett konservativt
samhälle.
Men kan detta skapa problem?
▪ Vad kan det finnas för negativa effekter i ett samhälle där
konservatismen dominerar?
▪ Försök att översiktligt komma på några problem.
▪ Försök också lite mer utförligt förklara varför och hur dessa
problem uppkommer?
5. Dels hävdar många kritiker att ett konservativt samhälle
kommer att skapa stora klasskillnader. Med fri
marknadsekonomi och lite statliga inslag.
Dessutom betonar ju konservativa ofta vikten av långsam
förändring.Vilket många menar ytterligare förstärker dessa
skillnader.
Ofta får konservativa också kritik för att de betonar kristna
värderingar och t ex klassisk kärnfamilj.
Många ser detta som gammeldags och menar att dessa
värderingar skapar ett sämre samhälle för t ex homosexuella,
kvinnor eller personer som inte vill leva i en ”klassisk
kärnfamilj”.
6. Partier som inspirerats av konservatismen:
•Sverigedemokraterna är nog det mest konservativa
partiet i Sveriges riksdag idag. Dock har de en mkt stark
Nationalistisk inriktning vilket absolut inte alla konservativa har.
• Men både moderaterna och Kristdemokraterna
har en del ganska konservativa inslag i sin politik.
David
Hume
OttoVon
Bismarck
Göran
Hägglund
GeorgeW
Bush Jr
7. Ungefär när och hur uppstår konservatismen
som ideologi?
Vad är det viktigaste att prioritera i samhället
för en konservativ?
Hur vill man att man uppnår detta?
Vad finns det för vanlig kritik emot
konservatism?
Nämn minst två konservativa politiker eller
tänkare.