Conscientiaföreningen för utveckling av det psyko-soma-sociala har som syfte att integrera och tillämpa det psykoanalytiska synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbetet på den individuella och kollektiva nivån. Föreningen har producerat ett speciellt koncept kallad Conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet.

1. hälsa, initiativ och samarbete CONSCIENTIAMETODEN

3. P sykoanalys; Freud Logoterpi; Viktor Frankl E xistentialism; Sokrates, Dostojevskij I ntegral psykoanalys; Norberto Keppe A rbete med organisationer och sociala rörelser 30 års praktik i samarbete Resultat: conscientiametoden C ONSCIENTIAMETODEN HÄRSTAMMAR FRÅN

4. SYFTET Integrera det psykoanalytiska synsättet med kognitiva metoder. F ungera så effektivt som möjligt i den individuella terapisituationen och i det kollektiva . Utveckla och p opularisera psykosocioterapeutisk kunskap. Främja bondeförnufet .

5. DET UNIKA? – integrering av: Anser kärleken som livets grundkänsla. Främjar öppen metafysisk utveckling. Poängterar människans frihet och ansvar – hopp och befrielse. Dialektik som förstärker det sunda och medvetandegör det neurotiska. P raktisk och tydlig metod med det psykoanalytiska djupet – ganska lätt att lära sig - ökar tron på det goda i livet

7. DIN REAKTION praktisk, saklig handlingskraftig SUND HANDLING kärlek, glädje, närhet möjlighet, kritik NEUROTISK HANDLING nedl åtande, negativ - intrigerande, ironisk överlägsen, maktbegär aggressiv - depressiv hotande, våldsam Hur reagerar du? Vad ber ättar din reaktion om ditt inre liv? Att bemöta emotionerna Att handla rätt Att leda till insikt, om behövs. UTMANINGEN eller - rädd, undvikande, tyst - arg, krav, konflikt - sårad; tar åt dig

8. D e t psykiska livet p åverkar kroppen – P SYKOSOMATIK. Människan styr sig med sin vilja. Vi styr v år neurologiska, h ormonella och i mmunologiska a ktivitet. VI HAR ANSVAR F ÖR VÅR HÄLSA.

9. VILJA: FRIHET = ANSVAR Männsikan väljer med sin vilja. (Vilja betyder inte behov.) F rihet att välja leder till ansvar. Ansvar förutsätter frihet. Ansvarsfullhet är kärlek. Sanningen uppstår bara i kärleken. Medvetenheten förutsätter frihet, dvs. kärlek. Vilja:frihet=ansvar=kärlek=medvetenhet

10. MEDVETENHET innebär: I ntellektuella K änslomässiga M etafysiska Omedvetenhet, undermedvetenhet - F inns den? Hur så? Det mest väsentliga i ens existens är medvetenheten. Människan är sin medvetenhet.

11. VARJE MÄNNISKA HAR ALLA MÄNSKLIGA EGENSKAPER: både m änskliga rikedomar och hämningar eftersom ingen är perfekt i ens i någon enstaka rikedom ALLT VAD JAG SER HOS DEN ANDRA FINNS I MIG SJ ÄLV PÅ NÅGOT SÄTT. - psykisk spegling el. identifikation

12. ANSVAR = FRIHET M ÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. ALLT VAD JAG SER HOS DEN ANDRA FINNS I MIG SJ ÄLV PÅ NÅGOT SÄTT. DET JAG G ÖR GENTEMOT ANDRA, GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM MITT INRE. INGEN G ÖR ILLA I SIN SANNA MEDVETENHET. MAN KAN BOTA DET ONDA ENDAST MED NÅGOT GOTT.

13. SÅRAR LENA KALLE? Lena försöker såra Kalle. Vems fel är det? Felet är enbart Lenas. Man har aldrig rätt att såra andra. Kalle blir sårad. Vems fel är det? Kalles fel enbart. Lena kan inte styra Kalles känslor. Är det klokt att bli sårad? Nej. Kalle är inte klok . Varför använder Kalle Lenas dumma ord för att såra sig?

14. När Lena agerar för att göra illa åt andra, hon tänker illa, känner illa och handlar metafysiskt illa. Hon gör sig själv illa. Samtidigt straffar hon sig själv, hon börjar må illa och lider. DET JAG G ÖR GENTEMOT ANDRA, GÖR JAG MED MIG SJÄLV INOM MITT INRE. LENA SÅRAR SIG SJÄLV

15. KALLE REAGERAR FÖR ATT HJÄLPA LENA och säger till ex: ” Jag tror att du sårar dig själv.”

16. M ÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essentiella förmågor och talanger H ÄMNINGAR – attityder som f örvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter Sinnesf örmåga Minnesförmåga Intuition Kärlek, glädje... Ansvarskänsla, mod, initiativ... Kreativitet Bedömningsförmåga Det etiska sinnet Det estetiska sinnet Självdisciplin Inlärningsförmåga Talanger Fysiska förmågor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 D ålig emotionell vana Censur (medvetenhet – kamp eller flykt) Idealisering av sig själv; perfektionism storhetsvansinne förväntningar på andra Avundsjuka, elakhet Projektion Egocentricitet 1 2 3 4 5 6 H ÄLSA/BALANS/DET GODA SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA M ÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR

17. ÖPPENHET x STÄNGDHET GLÄDJE X MISSNÖJE . MOD X RÄDSLA INITIATIVTAGANDE x PASSIVITET KREATIVITET X STELHET ENTUSIASM X LIKGILTIGHET SAMARBETE X DESTRUKTIVITET ÄRLIGHET X OÄRLIGHET PSYKISKA LIVET FÖRMÅGOR/KUNSKAP HANDLING/RESULTAT HANDLINGEN UPPSTÅR FRÅN ENS INRE AKTIVITET

18. ATTITYD AV CENSUR Censurera betyder att dölja, undvika och kämpa emot medvetenhet. Censur skapar stressemotioner: • rädsla, ångest, ledsnad, förlamning • irritation, ilska, aggressivitet, hat Synonym till censurattityden: • hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism, • idealisering, projektion • totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda)

19. Olika sätt att censurera: • bortförklara, intellektualisera • förminska, försumma, blunda • skylla på, döma, moralisera, skuldbelägga • se sig själv enbart som offer • fly till emotioner, splittra sig • älta oändligt, överdriva problem • missbruk av mat, droger, arbete etc. • främlingskap, flykt till fantasier • agressivitet, sträng instängdhet • huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjukdomar, tics …

23. KRAV – STIMULANS ELLER KONFLIKT V ettiga möjligheter är utvecklande. Krav att vara ngn eller göra ngt? Konkurrenssamhället: konkurrens = krav att vara bättre än andra = livet är en kamp. Vardagliga sysslor blir krav. Strängt krav leder till säkert motstånd, revolt .

24. OMORGANISATIONER • förändringar, nya metoder • mera jobb, mindre resurser INDIVID BLIR PÅVERKAD VILKET FÖRHÅLLNINGSÄTT? • Uppfattar sanningen • Förändrar det som kan • Anpassar arbetskvaliteten • Planerar långsiktigt • Tänker på helheten STRESSAR INTE SIG SJÄLV • Vill inte uppfatta sanningen • Kämpar emot med hårdhet • Skyller, klagar,ältar • Odlar offermentalitet • Självcentrering STRESSAR SIG SJÄLV .

25. EXEMPEL OM IDENTIFIKATION JAG Jag tror att hon ser i mig: • avståndstagande • storhetsvansinne • jag står inte upp för mig • jag öppnar mig för andras aggressivitet • hon gillar inte att jag inte är rak, utan mesig och svag MIN OBEHAGLIGA CHEF Jag ser i henne: • flykt, censur • mindrevärdeskomplex • hon tror inte på sig själv och döljer detta i sin aggressivitet • i grund och botten osäkerhet

26. HUR UNDVIKER DU ATT BLI SÅRAD? D et är inte förbjudet att bli sårad. Krav att inte bli sårad blockerar dig. Vem har ansvaret för dina känslor? B ara du och ingen annan. Kom ihåg: Den som angriper en annan person, angriper sig själv i sina tankar och känslor. Att inte acceptera identifikation betyder självförnekelse: När någon kränker dig, väcks medvetenheten om din självförnekande läggning. Om du inte accepterar medvetenhet om detta, reagerar du mot medvetenheten, dvs. dig själv. Människan är sin medvetenhet.

27. KÄNSLA OCH EMOTION Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten. Känsla (man vill vara medveten) Emotion (man vill inte vara medveten) kärlek glädje tacksamhet entusiasm nyfikenhet trygghet ångest, rädsla likgiltighet, depressivitet eufori blind förälskelse irritation, ilska, hat överlägsenhet, aggressivitet Dessa känslor tillåter oss att upptäcka verkligheten. Människan agerar med rätt stressnivå. Rädsla och ilska är känsloreaktioner inför hot och fara men också reaktioner för att motarbeta medvetenheten.

28. Neurotisk ILSKA / R ÄDSLA (symtom av stress, larm) • känslomässig vana (maktlyssnad) • kamp/flyktattityd inför medvetenhet (censurera) • förvänta det overkliga (idealisera) • överföra på andra (projicera) • avund, elakhet (destruktivitet) • identifikation (psykisk spegling)

29. ATT BEMÖTA EMOTIONER Ilska, rädsla är inte förbjudna men vi vill inte bemöta negativa emotioner. Man blir lätt smittad. Räkna till tio. Förnim och undersök på ett öppet, respektfullt sätt. Belys den andres emotioner med acceptans. Undvik att hamna i argumentation eller i försvar. Ta inte åt = ge inte makt. Älta inte. Undersök allt från ett större perspektiv. Kärlek är starkare energi än rädsla och hat.

30. VAD VILL MAN INTE SE? • det goda, det vackra • glädje, lycka, kunskap • utveckling, framgång, möjligheter • kärlek, närhet VILL INTE SE = VILL F ÖRSTÖRA LIVSATTITYD EMOT • sig sj älv • andra, verkligheten/livet

31. HUR AVUNDSJUKA MÄRKS • skadeglädje, förnedrande ironi • allmän likgiltighet, kroniskt missnöje • skvaller, baktaleri • negativitet, lathet, passivitet, att bromsa • att älta, oroa sig onyttigt, överdriva problem • svårighet att välja eller fatta beslut • svartsjuka, kontrollbegär • maktlystnad, revirtänkande • svårighet att delegera, ge information • destruktivitet, aggressivitet

32. ÖPPNANDE (DIALEKTISK) KRITIK 1 Iaktta din emotionella aktivitet; ditt ansvar. 2 Uppmärksamma och bemöt det emotionella (eller andra symtom) hos den andre. 3 Bekräfta medvetenhet om det goda i hennes liv. 4 Medvetandegör hur hon motarbetar det goda. - D et man gör mot andra gör man mot sig själv inom sig. 5 Belys konsekvenserna för henne själv.

33. AVUNDSJUKA OCH KRAV AVUNDSJUKA Missunnsamhet Förnekande Motstånd Förstörande STRÄNGHET perfektionism storhetsvansinne auktoritär inställning Måste allt felfritt Ansvar/skuld för allt Hämning – rädsla/ilska Stress - utmattning

34. IN VERSION – UPP OCH NER Ansvar är tyngt måste. Man vill frihet för att slippa ansvar. Kritik är fara. Medvetenhet är fara. Offermentalitet – kronisk censur Man ska snabbt lösa mänskliga problem. Symtom ska bort. Närhet är fara. Kärlek betyder svaghet. Det okända är fara. Trygghet är viktigare än glädje.

35. INVERSION - forts. 1 Man får inte bli arg eller sårad. Det är lättare att undvika emotioner. Ärlighet lönar inte sig. Man mår illa och därför handlar illa. Man behöver vara stark och säker. Man måste vara någon i livet. Konkurrens är nödvändig och nyttig. Pengar är viktigare än människan. Den som har mkt ska behöva ha det lättare att få ännu mera.

36. INVERSION - forts. 2 När man misslyckas eller gör ett fel blir man ofta straffad av sig själv eller andra. Detta minskar tron på att kunna lyckas. – Istället skulle man behöva bli bekräftad av den andra: ”Jag har sett att du har de förmågor som behövs men att denna gång blockerade du dem antigen pga. dina stränga krav eller pga. att inte vilja erkänna dina förmågor.”

37. OND CIRKEL: CENSUR - TRAUMA Upplever något ont. Förnekar det med hårdhet. Förnekar medvetenhet om det. Förnekar sig själv. Sårar sig själv. Traumatiserar sig. Upplever att inte finns – orättvisa: flykt/attack . Vill få uppleva sin existens genom andra, vill andras uppmärksamhet = kärlek: Andras acceptans/beundran: snäll, duktig, perfekt, framgångsrik, makt… Andras uppmärksamhet: vill jämt bli sedd av andra Andras medömkan/skuldkänsla: depressivitet, självdestruktivitet, offerattityd… Andras rädsla/hat/förakt: aggressiv/förstörande/ elakt/motbjudande beteende … beroende: droga, äta, arbeta, köpa, attackera sig sj.

39. OFFERMENTALITET Vi alla är offer till orättvisor … Offerkänsla (offerattityd) - symtom: - hopplösthet, maktlöshet Jag kan inte göra ngt; det finns ingen frihet och inget ansvar. Varför blir det så? - vill inte ha medvetenhet om orättvisan - upplever stränga krav att lösa problemet - använder orättvisan mot sig själv

40. ATT FÖRHINDRA ELAKA HANDLINGAR Koncentrera dig på att förhindra den destruktiva handlingen. Säg “nej“ med positiv energi. Använd din ilska som styrka. Om den andre är farlig, bemöt med mycket respekt. Använd ditt sinne för humor. Förändra ditt eget handligssätt. Be om idéer och förslag. Utveckla en konkret handlingsplan. Utveckla tydliga regler; individ och kollektiv.

41. VARFÖR ÖKAR MOBBNINGSFALL? Samhället har blivit mera konkurrensmässigt och hårdare. Mörkertalen har blivit mera synliga. Kan sättet vi behandlar mobbning inspirera mobbaren?

42. KAN SÄTTET VI BEHANDLAR MOBBNING INSPIRERA MOBBAREN? Stor uppmärksamhet inspirerar mobbaren; hennes behov att bli ”sedd”. Nolltolerans är auktoritär inställning som provocerar mobbaren. Och ökar mobbningsdiagnoserna. Tendens att odla den mobbades offerattityd skapar mera mobbning. Mycket regler förorsakar att man vågar inte stoppa förstörandet.

43. HUR BEHANDLA MOBBNING? - gemensamt ansvar och självkännedom 1 . Organisera kollektivet för gemensamt ansvar: medvetenhet och direkt demokrati 2. Kollektivet utvecklar rutiner för att stoppa mobbning och allt förstörande. 3. Den mobbade får kollektivets stöd. 4. Mobbaren får ”öppnande kritik”. 4. Den mobbade får ”öppnande kritik”.

45. HÄLSA OCH OHÄLSA – EN REFLEKTION OM ATTITYDER Sjukdomar har olika anledningar: - genetiska brister - naturförstöring, förgiftning - sociala orättvisor - ens egen livsattityd

46. DEN SUNDA OCH SJUKA STRESSEN Varje situation kan bemötas med den optimala (sunda) stressen. Att vilja är att stressa sig. Viljan är stressens förgasare. Den sjuka stressen uppstår när man vill mera än vad är vist. Man uppskattar behov och resurser på ett överdrivet eller underdrivet sätt – man lider av stressattityder.

47. ATT BEMÖTA STRESS Symtom är nyttiga larmsignaler. Stanna upp, känn efter – fly inte, hamna inte i kampattityd. Respektera ditt verktyg – din kropp. Vårda dina relationer till andra. Öppna dig för medvetenheten om dina rikedomar och dina hämningar (=stressattityder) i livet.

48. UTMANANDE PERSON SAMMANFATTNING Bakomliggande attityder Egocentricitet (instängd, självisk, maktlysten, narcissistisk) Censur; flykt och kamp mot medvetenhet Sträng, gränslös vilja: förlamning – hetsiga utbrott Avundsjuka; hindra samarbete/utveckling/glädje, förstöra… Identifikation; den andra upplevs som fiende Kronisk censur; obalans, starka hämningar ” Botemedel” (redskap) Människosyn - bara det goda kan bota det onda. Tillåta och belysa emotioner och andra symtom. Förhindra destruktiva handlingar med kärlek – allas ansvar (regler, goda konsekvenser genom direkt demokrati) Självkännedom om sina mänskliga rikedomar och hämningar

49. Människokännedom struktur och principer dialektik mellan rikedomar och hämningar Medvetandegörande öppnande kritik, utvecklingssamtal samarbetsplan Principer att bemöta negativa emotioner - tillåta och belysa symtom Att begränsa destruktiva handlingar - stoppa handlingen med respekt - tydliga rättvisa regler genom direkt demokrati Egen balans – insikt om sig själv - identifikation