1. Cannabis – en lätt drog?

2. Cannabis blandas med tobak och röks.
Cannabispreparatet utvinns ur Hampaväxten.
Ruset påminner om alkohol. Vid större doser
uppträder sinnesvillor dvs. hallucinationer.
Djupsömn brukar avsluta ruset.
Missbruk leder till koncentrationssvårigheter,
försämrat närminne och försämrad
inlärningsförmåga. Ger skador på hjärnan.

3. Cannabis
 Det mest verksamma ämnet är THC. Eftersom
THC lagras i kroppens fettceller kan ruseffekten
återkomma flera dagar eller veckor efter
rökningen.
 50 % kvar efter 1 vecka. 4 – 6 veckor innan allt är
ur kroppen
 Vanligt med svag/ingen effekt vid första
användningen.

4. Olika beredningar
 Marijuana – torkade växtdelar. THC-halten (styrkan) kan variera
mycket.
 Skunk – genmanipulerad cannabissort som är mycket starkare.
 Olja – sirapsliknande, brun eller svart med stark lukt.
Högkoncentrerad och därför mycket stark.
 Spice – relativt ny. Torkade växter och kryddor som sprayats med
syntetiska cannabinoider.
 Hasch – kåda från växten, pressas samman till kakor. Färg och
konsistens varierar.

5. Olika sorter…
Marijuana och Skunk
 Colombian Gold
 Jamaican Alaska Weed
 Orange Bud
 Silver Bud
 Haze 1-5
 Northern Lights
 Jack Herrer
 White Widow
Hasch
 Marock - fransk papir
 Super Marock (opiumdopad)
 Libanes (ljus)
 Röd Libanes (Röd)
 Sahara Queen Libanes (ljus
gul)
 Pollen (marock) gul
 Nepal (svart)
 Afghan-Pakistan (lera)
 Manali (svart klet)

6. Ruset
Ruset ger ofta starka känslor dessa känslor blir ofta påverkade av omgivningen.
Om man är positiv när drogen intas blir ruset mer positivt och tvärtom.
Akut påverkan har två faser
 Hög dos = utåtriktad och aktiv
 Låg dos = inåtriktad och inaktiv
Personen kan bete sig märkligt men man måste känna personen i ”rent”
tillstånd för att kunna se detta.
Efter längre tids missbruk brukar personen bli tyst, fundersam, inåtvänd och slö.
De flesta skadorna ”läker” /går att träna upp igen men närminnet är för alltid
skadat

7. Fas 1
från ca 15 - 45 min efter
röktillfället
 ökad tankeverksamhet, personen blir
utåtriktad, fnissig och pratsam.
 ögonen blir lätt blodsprängda och
överkänsliga för ljus, hjärtklappning
 yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls
samt torrhet i ögon, mun och svalg.

8. Fas 2
varar i ca tre tim
 tankeverksamheten är inåtvänd. Lyssnar
gärna på musik, tittar på film eller bara
ligger och "flummar" för sig själv.
 färger blir starkare, lukter mer framträdande
och samband som man kanske har anat
tidigare nu framträder ganska klart.
 tankeflykten är mycket utpräglad och
associationerna talrika

9. Fas 3
är ett tillstånd som växer fram efter ett antal
års
regelbundet användande av cannabis.
Det karakteriseras av:
 att den passiva perioden tenderar att bli längre
och längre.
 att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för
utmärkande så ger det akuta ruset cannabis-
rökaren en känsla av att bli "normal".
När detta stadium har uppnåtts kan man säga att
cannabisrökaren har blivit en kronisk
cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras
individens förmåga att på ett naturligt sätt
utnyttja sina tankeprocesser.

10. THC-halten över tid
TID

11. Pris
 Hasch = 82 kr/g
 Marijuana = 100 kr/g
 Amfetamin = 250 kr/g
 Kokain = 800 kr/g
 Heroin = 1100 – 2000 kr/g
 Ecstasy och LSD = 110-120 kr/g

12. Allmänna kännetecken
 Känslor förstärks, både positiva och negativa
 En person som är påverkad av Cannabis blir
upprymd, pratar och skrattar eller blir inåtvänd och
tyst.
 Utvidgade pupiller och rödsprängda ögon.
 Torr i munnen och mår illa.
 Extremt sug efter sötsaker eller extremt törstig

13. Blandmissbruk
 Kännetecken tar ut varandra.
 86 % har enbart testat cannabis.
 93-94% som provat andra preparat har
gjort detta när de var påverkade av
cannabis.
(www.drogforebyggarna.nu)

14. Abstinenssymtom
 Huvudvärk
 Muskelvärk
 Rinnande näsa
 Sömnstörningar
 Ökad drömaktivitet
 Oro, rastlöshet
 Känslor av ensamhet och isolering
 Oförmåga hålla problem på avstånd

15. 1. Minnet
Inget sammanhang. Sämre inlärning. Läsa en bok
funkar ej, glömmer vad som stod på sidan innan
Fragmentariskt minne

16. Minnessystemet
Korttidsminnet/arbetsminnet
Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider,
möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig
längre tidsintervaller.
Långtidsminnet (Personligt färgade minnen)
Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som
höljd i dimmoln.

17. 2. Språket
Cannabis stänger ute allt jobbigt, krav och måsten.
Personen noterar vad som händer runt omkring men
bryr sig inte, har fullt upp med sina egna smarta
tankar.

18. 2. Språket forts.
 Tonåringens hjärna utvecklas i samspel
med andra. Finns inte detta samspel
stannar den sociala utvecklingen av.
Ungdomen kan då blir kvar på den
mentala nivå som han var när han
började röka regelbundet.
 Kontakten hjärna mun kan slås ut
temporärt. Får svårt att hitta orden.

19. Person i ett beroende
 Under rus närmar han sig den personen han
skulle varit om han ej varit i ett beroende.
 Aktivt rus – ok svar
 Passivt rus – svarar på nåt helt annat
eller förstår inte att han fått
frågan.

20. 3. Flexibilitet/ koncentration
Svårt att hålla tråden i ett samtal. Klarar i bästa
fall av att föra ett samtal med en person.
Personen talar till en annan men inte med den.

21. En påverkad person har svårt för
 sortera informationsflödet korrekt
 urskilja vad som är väsentlig information
 lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs
få känslan av att det är jag som tycker så
 förstå nyanserna i informationen.

22. 4. Sätta ihop delar till helhet
Exempelvis svårt att hänga med i en film eller att ta
muntliga instruktioner. Personen stannar kvar i
tanken i nåt som sades i första meningen.
En svårighet att sortera information och att sortera
bort ovidkommande stimuli.

23. 5. Korrekta slutsatser
 Personen lär inte av misstag, kan göra
samma fel gång på gång.
Ser inte att matteuppgiften ska beräknas
på samma sätt som uppgiften innan.

24. 6. Gestaltminne
 Vilken nyckel används var?
 Hur håller man i en penna?
 Hur görs ett moment? Fast att han har
gjort det hundratals gånger.
 Mycket längre tid att känna igen
ansikten.

25. 7. Orienteringsförmåga
Inte ovanligt med personer som är påverkade
och inte hittar hem fast att de befinner sig 100
meter från sitt hem. Slutar att sätta upp mål
och att planera sin dag.
Otäckt Ångest Röker mer

26. Känslor som “försvinner”
 Förvåning
 Intresse
 Glädje
 Rädsla
 Ilska
 Sorg
 Skam
 Avsky
 Avsmak

27. Individuell personlighetsprofil
med ökad risk för bruk av droger
 Fientlighet
 Låg själv-uppskattning
 Svårighet att kontrollera impulsivitet
 Långvariga stressperioder
 Upplevelser av stress och traumatiska
situationer i barndomen
 Psykiatriska problem- ångest och depression

28. Regelbundet cannabismissbruk
hos tonåringar innebär
 en tendens att inte bry sig.
 att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i
skolan.
 att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister inom
olika områden.
 att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta
problem och svårigheter som vuxen.
 att låg psykologisk och social kompetens
 att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt
vidmakthåller drogbruket.

29. Cannabis odling
 Kraftig ökning av cannabisodling inom
Europa
 T ex England, Albanien, Holland och
Sverige
 Hollands export av cannabis (2007)
motsvarade ett värde av 230 miljarder kr

30. Förändrad syn på Cannabis
 Inom EU konstateras nu att cannabisrökning
tar alltmer vårdresurser i anspråk
 Uppklassificering i Storbritannien
 Minskande antal Coffeeshops i Holland
 Allt fler forskningsrön om skadeverkningar:
kroniska hjärnskador, snabbare beroende av
andra droger, klar koppling till ökning av
schizofrenier

31. Bensodiazepiner (Benso, Flödder)
 Lugnande och ångestdämpandemedel som
används inom sjukvården.
 Sobril och Rohypnol hör till denna grupp.
 Blandmissbruk med alkohol vanligt.
 Upptäcktes i början av 60-talet och kom till
Sverige några år senare.
 Svårt beroende att bryta.

33. Rohypnol (roppar, flunitrazepam)
 Frispel av EN öl.
 Bytt utseende o färg för att det ska synas in
drinkar. Insmugglingen fortsätter dock.
 Finns med på ”Topp 3” hos alla polisdistrikt i
Sverige.
 Används strategiskt för att begå brott.

34. Hälsofarliga preparat (ny lag)
 Tullen eller polisen kan numera beslagta
ämnen som ej är narkotiskaklassade
men som förväntas bli det.
 Ingen kan dömas men preparatet
kommer inte ut på marknaden.

35. Skolelevers drogvanor 2011
 Björn Hibell och Siri Nyström för CAN
 Årligen från 1971 i år 9
 300 klasser väljs slumpmässigt ut.
MTG planerar göra en nätbaserad
undersökning på elever i åk. 9 på
grundskolan och åk. 2 på gymnasiet.

36. Undersökningen 2010
Års. 9
7 – 8 %
År 2 gymnasiet
17 – 18 %
Uppger att de provat någon form av narkotiska
43 % av eleverna på gymnasiet uppger att det är lätt
eller mycket lätt att få tag i narkotika inom 24 timmar.

37. Sammanfattning
 Fortsatt minskad alkoholkonsumtion
 Pojkarnas värden historiskt låga
 Flickor och pojkars alkoholkonsumtion likartad
 Totalkonsumtionen i Sverige är högre än
europasnittet.
 Narkotiskaerfarenheten oförändrad
 Narkotiskaerfarenheten i Sverige är låg i en
europajämförelse.
 Viss minskning i andelen rökare och snusare.

38. Nätbaserade droger www.can.se
NÄTDROG
Ännu ej olaglig
Säljs via nätet
Uppåt kick
Syntetisk produkt

39. Några exempel…
 Mefedron – centralstimulerande
 Spice – syntetiskt cannabis
 Krypton – opiat
 Dragonfly – hallucinogen

40. Spice
 Syntetiskt framställd cannabis kallas ofta för
Spice men det är egentligen ett produktnamn.
 De syntetiska cannabisen sprayas på torkade
löv eller kryddor.
 Röks.
 Spice finns i tre olika typer: spice silver, gold
och diamond. Skillnaden mellan de olika
sorterna sägs vara styrkan

41. Spice
 Från att beslutet tas att ett preparat ska kriminaliseras, tar
det 3 månader innan det träder i kraft. Då reas varorna ut
och nya lanseras.
 240 = röka cannabis.
20 april Cannabisdagen
 Syntetiskt cannabinoid JHW-018. Det anses
verkar 10 ggr så starkt som cannabis.
Spice innehåller mellan 0,5 % och 2 % JHW- 018.

42. Skadeverkningar
Den kortsiktiga bieffekten är att man brukar bli
lite dåsig och seg dagen efter samt att man
kan känna sig något uttorkad men just detta
bygger man snabbt upp en tolerans mot.
Mycket lite forskning finns om biverkningar.
Ovanligt med dödsfall pga överdoser men
bidrar till olyckor och självmord.

43. Mefedron - krabba, räka, meffe, meow
 Centralstimulerande, luktar skaldjur
 Webbplatsen Erowid betecknar mefedron som en
forskningskemikalie och att det saknas studier på
människor eller djur som undersöker ämnets egenskaper
samt det saknas data om möjliga långtida problem,
beroendeproblematik, allergiska reaktioner eller risk för
överdosering.
 Säljs exempelvis som bordssalt eller badsalt men mycket
dyrare.

44. Kroppsliga kännetecken
 Stora pupiller
 Förvirring
 Darrningar
 Yrsel
 Illamående

45. Krypton – Kratom - Kryptonit
 opiat
 Under utredning, klassas idag som
hälsofarligt ämne.
 Blad från träd i Thailand
 Röks eller tuggas.

46. Exempel på övriga
 Lyrica – läkemedel mot ångest. Finns
även som plåster
 Trypfaminer – hallocinogener
 Bromo Dragonfly – hallocinogen.
Minskar blodcirkulationen
Konstiga bieffekter gör att den
minskar.

47. http://www.slideshare.net/cansverige/intern
etdroger-skara-110427