Tonårsutveckling och cannabis 2010-06-08 Thomas Lundqvist Leg Psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund
Vad händer i föreläsningen? <ul><li>Cannabiskunskap </li></ul><ul><li>De senaste forskningsrönen -> 2009 </li></ul><ul><li...
Cannabiskunskap
<ul><li>Akut påverkan  har två faser </li></ul><ul><li>Högdos = utåtriktad och aktiv </li></ul><ul><li>Låg dos = inåtrikta...
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids  experimenterande har två faser: Fas 1  från ca 15 min och 45 min ef...
<ul><li>Fas 2   varar i ca tre tim och karakteriseras av </li></ul><ul><li>att  tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter ...
 
<ul><li>Det karakteriseras av: </li></ul><ul><li>att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,  </li></ul><...
Cannabis påverkar   1.  input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av <ul><...
2. outputprocessen  (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen)  med bl.a. följande försämringar so...
<ul><li>Cannabinoiderna påverkar   </li></ul><ul><li>sortering,  </li></ul><ul><li>strukturering,  </li></ul><ul><li>menta...
De senaste forskningsrönen -> 2009
Effekten på individen <ul><li>Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel  </li></ul><ul><li>eftersom den ger e...
<ul><li>Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel </li></ul><ul><li>ut sig från andra ungdomar,  </li><...
<ul><li>Droganvändandet är på så sätt ett symptom på en  </li></ul><ul><li>personlig och social missanpassning,  </li></ul...
<ul><li>Därför kan innebörden av individens droganvändande enbart  </li></ul><ul><li>förstås i förhållande till dennes ege...
<ul><li>Tidig debut   </li></ul><ul><li>försämrar uppmärksamhetsprocesserna  </li></ul><ul><li>(Ehrenreich et al., 1999), ...
Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI.  (2004) Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa  neurala nätver...
Ilan AB, Smith ME, Gevins A.  (2004) Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet  och det episodiska minne...
Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på  hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Efter 7 dagars kon...
Affekter och känslomönster I amygdala lokaliseras <ul><li>Förvåning </li></ul><ul><li>Intresse </li></ul><ul><li>Glädje </...
Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i  motorisk funktion.  Pillay et al (2008). THC reducerar sign...
Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom  att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan m...
Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory:  an fMRI study in young adults.  Smith AM, Fried  PA  (2006)...
En fMRI studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala  är hypoaktiverade indikerande att kroniska cannabismissbruk...
Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) ...
Conclusions:  Our results support the hypothesis that heavy cannabis use during adolescence  may affect the trajectory of ...
Tonårsmognad
Vad är mognad? <ul><li>Biologiskt </li></ul><ul><li>Psykologiskt </li></ul><ul><li>Socialt </li></ul>
<ul><li>Mognadsutveckling sker i  </li></ul><ul><li>prefrontala kortex   ( en myelinisering av för utveckling av bl a impu...
Piagets teori om kognitiv utveckling <ul><li>Sensomotorisk fas (0-2 år) </li></ul><ul><li>Preoperationell fas (2-7 år) </l...
Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende  ...
Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på...
Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. Intern kontroll = Soci...
Ett överaktivt belöningscentrum i kombination  med inte helt utvecklade pannlober,  som ska styra planering och impulshant...
ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA
Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala,  båda har en hög täthet av CB1 receptorer.  <ul><li>Det  episodi...
Kasam påverkas genom cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet, vilket innebär att man inte tillfullo förmår...
Functional neuroimaging of self-referential encoding with age.  Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Sc...
Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall,  suggesting that...
Den psykologiska aspekten
Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra <ul><li>avslappning. </li></ul><ul><li>förbättrad social sensitivite...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Språklig förmåga (Verbal förmåga) <ul><li>Diskreta tecken s...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Förmågan att dra korrekta slutsatser (Logisk-analytisk) <ul...
Flexibilitet i tanken (Psykomotilitet) Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? <ul><li>En tidigare ...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Minnesfunktionen <ul><li>Intresset att läsa böcker minskar,...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Förmågan att av delar sätta samman en helhet (Analytisk-syn...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Förmåga att orientera sig i rummet (Psykospatial förmåga) <...
Vad ska man uppmärksamma  vid experimentellt bruk av cannabis? Gestaltminne <ul><li>Tonåring lämnar sitt gamla kompisgäng ...
<ul><li>att bry sig. </li></ul><ul><li>att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. </li></ul>Cannabisröka...
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Flex...
Förmågan att sätta samman en helhet av delar. Minnessystemet 2. Episodiska långtidsminnet   (personligt färgade händelser)...
Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte  om relationer mellan männis...
Missbruk i fyra stadier Testning  1 – 4 ggr Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad...
Cannabismönstrets  inverkan på mognadstillväxten År 0 Psykosexuella stadier 13 Psykologisk pubertet Maktlös Beroende Nonch...
<ul><li>Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas </li>...
Vem är i riskzonen?
Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som...
Unge-Teamet De sårbare unge: #  Diffust selvbillede/identitetsproblemer #  Kronisk tomhedsfølelse #  Selvmedicinering #  M...
1. Psykologiska riskfaktorer <ul><li>Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som s...
Ett exempel Finns det någon speciell personlighet?   Personer som utvecklar ett missbruk har ingen ”typisk” personlighet, ...
<ul><li>Ett missbruk/beroende i sig kan ge upphov till vissa personlighetsförändringar, dvs. ur ett missbruk utvecklas vis...
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:   <ul><li>dysfunktionell familjebakgrund,  </li></ul><ul><li>ofta en från...
<ul><li>lågt psykologiskt stöd (möts av likgiltighet, ej älskad),  </li></ul><ul><li>får inget stöd vid negativ självbild ...
<ul><li>sällan någon anknytning till reguljära ungdomsaktiviteter  </li></ul><ul><li>(såsom skola, utbildning, fritidssyss...
Individuell personlighets profil med ökad risk för bruk av droger <ul><li>Fientlighet (hostility) </li></ul><ul><li>Låg sj...
<ul><li>Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas </li>...
Den som inte kan leva med sig själv under tonåren  får det svårare  att rätta till ojämnheterna på egen hand om man använd...
<ul><li>Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: </li></ul><ul><li>insikt </li></ul><ul><li>medvetenhet </li></ul><ul><l...
<ul><li>att cannabis förhindrar </li></ul><ul><li>depression </li></ul><ul><li>skakningar </li></ul><ul><li>spänningar </l...
Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär <ul><li>att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske...
Individ •  God social kapacitet •  Positivt självförtroende •  Framgångsrik Coping •  Intelligens och Kreativitet •  Hög a...
Skyddsfaktorer (med bufferteffekt)   Intolerant attityd mot problembeteende   Hög IQ   Sociala färdigheter   Anknytnin...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Tonårsutveckling och cannabis

2,293 views

Published on

Published in: Education, Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,293
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • © Claudia Fahlke
  • © Claudia Fahlke
  • © Claudia Fahlke
  • Tonårsutveckling och cannabis

    1. 1. Tonårsutveckling och cannabis 2010-06-08 Thomas Lundqvist Leg Psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund
    2. 2. Vad händer i föreläsningen? <ul><li>Cannabiskunskap </li></ul><ul><li>De senaste forskningsrönen -> 2009 </li></ul><ul><li>Tonårs mognad, </li></ul><ul><li>Den psykologiska aspekten av cannabis påverkan </li></ul><ul><li>Vem är i riskzonen för missbruk ? </li></ul><ul><li>Exekutiva funktioner cannabis o inlärning </li></ul><ul><li>Reflektioner </li></ul>
    3. 3. Cannabiskunskap
    4. 4. <ul><li>Akut påverkan har två faser </li></ul><ul><li>Högdos = utåtriktad och aktiv </li></ul><ul><li>Låg dos = inåtriktad och aktiv </li></ul>Cannabis rusen <ul><li>Kronisk påverkan utvecklas i förhållande </li></ul><ul><li>till frekvens och tid i missbruk </li></ul><ul><li>Låg dos = inaktiv </li></ul>
    5. 5. Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av <ul><li>ökad tankeverksamhet, att personen blir </li></ul><ul><li>utåtriktad, fnissig och pratsam. </li></ul><ul><li>att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, </li></ul><ul><li>hjärtklappning, </li></ul><ul><li>yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, </li></ul><ul><li>samt torrhet i ögon, mun och svalg. </li></ul>
    6. 6. <ul><li>Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av </li></ul><ul><li>att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och &quot;flummar&quot; för sig själv. </li></ul><ul><li>att färger blir starkare, lukter mer framträdande, </li></ul><ul><li>att samband som man kanske har anat tidigare </li></ul><ul><li>nu framträder ganska klart. </li></ul><ul><li>samt att tankeflykten är mycket utpräglad och </li></ul><ul><li>associationerna talrika. </li></ul>
    7. 8. <ul><li>Det karakteriseras av: </li></ul><ul><li>att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, </li></ul><ul><li>att när detta passiva och &quot;sega&quot; tillstånd blir för utmärkande så ger </li></ul><ul><li>det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli &quot;normal&quot;. </li></ul>är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. <ul><li>När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren </li></ul><ul><li>har blivit en kronisk cannabismissbrukare. </li></ul><ul><li>I detta tillstånd försämras individens förmåga </li></ul><ul><li>att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. </li></ul>Fas 3
    8. 9. Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av <ul><li>koncentrationen, </li></ul><ul><li>uppmärksamheten, </li></ul><ul><li>förmågan att lagra och </li></ul><ul><li>att bearbeta ny information. </li></ul>
    9. 10. 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd <ul><li>förmågan att hantera komplex information, </li></ul><ul><li>oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, </li></ul><ul><li>ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, </li></ul><ul><li>nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet. </li></ul>
    10. 11. <ul><li>Cannabinoiderna påverkar </li></ul><ul><li>sortering, </li></ul><ul><li>strukturering, </li></ul><ul><li>mental flexibilitet, </li></ul><ul><li>impulskontroll och </li></ul><ul><li>övervakning av utfört beteende </li></ul><ul><li>i den exekutiva funktionen. </li></ul>Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön.
    11. 12. De senaste forskningsrönen -> 2009
    12. 13. Effekten på individen <ul><li>Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel </li></ul><ul><li>eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. </li></ul><ul><li>Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, </li></ul><ul><li>d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. </li></ul><ul><li>Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i </li></ul><ul><li>vardagen blir lite mer färgrika. </li></ul>
    13. 14. <ul><li>Ungdomar och unga vuxna som prövat narkotika skiljer i regel </li></ul><ul><li>ut sig från andra ungdomar, </li></ul><ul><li>t ex med avseende på skolk, otrivsel i skolan, </li></ul><ul><li>lägre utbildningsnivå etc. </li></ul><ul><li>Sådana skillnader accentueras vid aktuell/regelbunden </li></ul><ul><li>konsumtion. </li></ul><ul><li>Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en </li></ul><ul><li>minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, </li></ul><ul><li>d v s det området som är ansvarigt för avstämning </li></ul><ul><li>mellan den inre och yttre världen. </li></ul>
    14. 15. <ul><li>Droganvändandet är på så sätt ett symptom på en </li></ul><ul><li>personlig och social missanpassning, </li></ul><ul><li>inte en orsak till missanpassning. </li></ul><ul><li>Drogerna har en farmakologisk inverkan, som den missbrukande </li></ul><ul><li>individen ser som positiv. </li></ul><ul><li>Man kan utgå från att cannabis är varje missbrukares </li></ul><ul><li>grundläggande drog, </li></ul><ul><li>sedan adderas, för vissa, amfetamin, ecstasy, heroin </li></ul><ul><li>och även bensodiazepiner. </li></ul>
    15. 16. <ul><li>Därför kan innebörden av individens droganvändande enbart </li></ul><ul><li>förstås i förhållande till dennes egen personlighetsstruktur </li></ul><ul><li>och utvecklingshistoria. </li></ul><ul><li>Ju längre tid i missbruk ju mer ökar komplexiteten eftersom </li></ul><ul><li>det kemiska kaos som drogen skapar också sätter </li></ul><ul><li>avtryck som ska hanteras under omorienteringsfasen. </li></ul>
    16. 17. <ul><li>Tidig debut </li></ul><ul><li>försämrar uppmärksamhetsprocesserna </li></ul><ul><li>(Ehrenreich et al., 1999), </li></ul><ul><li>visuell avsökning och korttidsminne </li></ul><ul><li>(Huestegge et al., 2002; 2004), </li></ul><ul><li>samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under </li></ul><ul><li>ett uppmärksamhetstest </li></ul><ul><li>(Kempel et al., 2003). </li></ul>
    17. 18. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)
    18. 19. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet.
    19. 20. Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen, av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)
    20. 21. Affekter och känslomönster I amygdala lokaliseras <ul><li>Förvåning </li></ul><ul><li>Intresse </li></ul><ul><li>Glädje </li></ul><ul><li>Rädsla </li></ul><ul><li>Ilska </li></ul><ul><li>Sorg </li></ul><ul><li>Skam </li></ul><ul><li>Avsky </li></ul><ul><li>Avsmak </li></ul>
    21. 22. Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i motorisk funktion. Pillay et al (2008). THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).
    22. 23. Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan måste arbeta hårdare för att processer ska hindras. Detta kan vara en pusselbit när det gäller faktorer som leder tll ett mer frekvent bruk eller som ett resultat av det. Tapert et al (2007). Tungt cannabismissbruk framkallar en onormal kognitiv kontroll mekanism under affektivt processad information. Li et al (2005).
    23. 24. Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fMRI study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.
    24. 25. En fMRI studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala är hypoaktiverade indikerande att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare. ( Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)
    25. 26. Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) There is growing evidence that adolescence is a key period for neuronal maturation. Despite the high prevalence of marijuana use among adolescents and young adults in the United States and internationally, very little is known about its impact on the developing brain.   Based on neuroimaging literature on normal brain developmental during adolescence, we hypothesized that individuals with heavy cannabis use (HCU) would have brain structure abnormalities in similar brain regions that undergo development during late adolescence, particularly the fronto-temporal connection.   There is growing evidence that adolescence is a key period for neuronal maturation. Despite the high prevalence of marijuana use among adolescents and young adults in the United States and internationally, very little is known about its impact on the developing brain. 1 Based on neuroimaging literature on normal brain developmental during adolescence, we hypothesized that individuals with heavy cannabis use (HCU) would have brain structure abnormalities in similar brain regions that undergo development during late adolescence, particularly the fronto-temporal connection.
    26. 27. Conclusions: Our results support the hypothesis that heavy cannabis use during adolescence may affect the trajectory of normal brain maturation. Due to concurrent alcohol consumption in five HCU subjects, conclusions from this study should be considered preliminary, as the DTI findings reported here may be reflective of the combination of alcohol and marijuana use. These results suggest that early onset substance use may affect the development of fronto-temporal white matter circuits, potentially resulting in disturbed memory, and deficits in executive and affective functioning. 2
    27. 28. Tonårsmognad
    28. 29. Vad är mognad? <ul><li>Biologiskt </li></ul><ul><li>Psykologiskt </li></ul><ul><li>Socialt </li></ul>
    29. 30. <ul><li>Mognadsutveckling sker i </li></ul><ul><li>prefrontala kortex ( en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, </li></ul><ul><li>målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga </li></ul><ul><li>samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. </li></ul>Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling (betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) <ul><li>limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, </li></ul><ul><li>nucleus accumbens, </li></ul><ul><li>orbitala frontala kortex , fri och obunden kontakt mellan den inre </li></ul><ul><li>och yttre världen </li></ul><ul><li>hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, </li></ul><ul><li>kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). </li></ul><ul><li>(Crews et al., 2006). </li></ul>
    30. 31. Piagets teori om kognitiv utveckling <ul><li>Sensomotorisk fas (0-2 år) </li></ul><ul><li>Preoperationell fas (2-7 år) </li></ul><ul><li>Konkret operativ fas (7-11 år) </li></ul><ul><li>Formal operativ fas (11- ->) </li></ul>
    31. 32. Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön. Exekutiva funktioner
    32. 33. Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ” ta över” den impulsstyrda.
    33. 34. Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. Intern kontroll = Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress
    34. 35. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.
    35. 36. ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA
    36. 37. Det episodiska minnet styrs via Hippocampus och Amygdala, båda har en hög täthet av CB1 receptorer. <ul><li>Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska </li></ul><ul><ul><li>komma ihåg din historia </li></ul></ul><ul><ul><li>se din nutid utifrån ditt eget sammanhang </li></ul></ul><ul><ul><li>och kunna se in i framtiden. </li></ul></ul>
    37. 38. Kasam påverkas genom cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet, vilket innebär att man inte tillfullo förmår att: <ul><li>sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, </li></ul><ul><li>urskilja vad som är väsentlig information, </li></ul><ul><li>lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, </li></ul><ul><li>förstå nyanserna i informationen. </li></ul>Kasam påverkas också av den inre och yttre miljö, som den unge har växt upp i.
    38. 39. Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.
    39. 40. Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.
    40. 41. Den psykologiska aspekten
    41. 42. Vid rekreationellt bruk anses cannabisrökning medföra <ul><li>avslappning. </li></ul><ul><li>förbättrad social sensitivitet. </li></ul><ul><li>förstärkt sexuell upplevelse. </li></ul><ul><ul><ul><li>en känsla av bättre hantering av svåra relationer </li></ul></ul></ul><ul><ul><ul><li>eller situationer. </li></ul></ul></ul><ul><ul><ul><li>större själv-medvetenhet. </li></ul></ul></ul><ul><ul><ul><li>en ökad förståelse av sig själv och andra. </li></ul></ul></ul><ul><ul><ul><li>en ökad insikt och tolerans till det </li></ul></ul></ul><ul><ul><ul><li>som hände runt dem. </li></ul></ul></ul>
    42. 43. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Språklig förmåga (Verbal förmåga) <ul><li>Diskreta tecken som: </li></ul><ul><li>ett enklare sätt att uttrycka sig, </li></ul><ul><li>vilket i regel utmynnar i en argumentationskamp. </li></ul><ul><li>tendenser att prata i allmänna och svepande formuleringar </li></ul><ul><li>och inte ta till sig ett välunderbyggt argument. </li></ul>
    43. 44. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Förmågan att dra korrekta slutsatser (Logisk-analytisk) <ul><li>Tendenser att utanförlägga sin misstag, </li></ul><ul><li>det beror inte på mig det beror på..... </li></ul><ul><li>Tydliga tecken på att tonåringen inte drar korrekta </li></ul><ul><li>slutsatser av de misstag eller underlåtanden </li></ul><ul><li>som han gör sig skyldig till. </li></ul><ul><li>Tonåringen bryr sig inte om närstående rättar honom, </li></ul><ul><li>mognadsutvecklingen bromsas, och ett åldersmässigt </li></ul><ul><li>barnsligare beteende framträder. </li></ul>
    44. 45. Flexibilitet i tanken (Psykomotilitet) Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? <ul><li>En tidigare mångsysslare slutar med att ha många bollar </li></ul><ul><li>i luften, och blir ganska ensidig. </li></ul><ul><li>Förmågan att koncentrera sig </li></ul><ul><li>och att upprätthålla uppmärksamheten, </li></ul><ul><li>t ex en hel lektionstimme försämras </li></ul><ul><li>Skolarbetet påverkas negativt, </li></ul><ul><li>vilket också i regel uppmärksammas av läraren </li></ul>
    45. 46. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Minnesfunktionen <ul><li>Intresset att läsa böcker minskar, </li></ul><ul><li>så också förmågan att återge innehållet i en bok </li></ul><ul><li>som man har läst, eller film man har sett. </li></ul><ul><li>Avtalade möten glöms bort. </li></ul><ul><li>Tonåringen upplever att han har ett sämre minne. </li></ul>
    46. 47. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Förmågan att av delar sätta samman en helhet (Analytisk-syntetisk förmåga) <ul><li>Värderingar ändras till något som föräldern </li></ul><ul><li>inte tycker känns naturligt. </li></ul><ul><li>Tonåringen ger ett intryck av att hänge sig </li></ul><ul><li>åt förenklingar, ytliga bortförklaringar, </li></ul><ul><li>samt att inte bry sig om vad omgivningen tycker </li></ul>
    47. 48. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Förmåga att orientera sig i rummet (Psykospatial förmåga) <ul><li>Tonåringen bryr sig allt mindre om sitt utseende </li></ul><ul><li>och i viket sällskap han befinner sig. </li></ul><ul><li>En tidigare ordningsam tonåring blir slarvig, en som </li></ul><ul><li>redan är slarvig blir om möjligt ännu slarvigare. </li></ul><ul><li>Man planerar inte sin dag, och </li></ul><ul><li>närmar sig alltmer en bohemisk tillvaro. </li></ul>
    48. 49. Vad ska man uppmärksamma vid experimentellt bruk av cannabis? Gestaltminne <ul><li>Tonåring lämnar sitt gamla kompisgäng och </li></ul><ul><li>får nya med samma intressen eller brist på. </li></ul><ul><li>I vissa fall kan det gå så långt att man går vilse </li></ul><ul><li>både psykiskt och fysiskt. </li></ul>
    49. 50. <ul><li>att bry sig. </li></ul><ul><li>att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. </li></ul>Cannabisrökande tonåringar har en lägre grad av: <ul><li>Bruket tjänar som att föreviga och/eller befästa tidigare </li></ul><ul><li>utvecklingsbrister i olika kompetensaspekter. </li></ul>
    50. 51. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Flexibilitet i tanken. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna
    51. 52. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. Minnessystemet 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 1. Korttidsminnet/arbetsminnet
    52. 53. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.
    53. 54. Missbruk i fyra stadier Testning 1 – 4 ggr Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 1 6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 3 år 20% 92% har slutat 62.5% m 37.5% kv 3 2 1 4 35% (165 ind) 16% (470 ind) 152 ind 13-23 ind 28 – 47 ind 118 ind 47 ind 2,5 ?
    54. 55. Cannabismönstrets inverkan på mognadstillväxten År 0 Psykosexuella stadier 13 Psykologisk pubertet Maktlös Beroende Nonchalerad Makt Oberoende Uppmärksamhet 20-22 Hasch X Nuvarande ålder Vuxendom
    55. 56. <ul><li>Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas </li></ul>
    56. 57. Vem är i riskzonen?
    57. 58. Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984
    58. 59. Unge-Teamet De sårbare unge: # Diffust selvbillede/identitetsproblemer # Kronisk tomhedsfølelse # Selvmedicinering # Misbrug opleves og beskrives som selvvalgt # Risiko for kriminalitet # Ingen/ringe tilknytning til alm. ungdomsaktiviteter
    59. 60. 1. Psykologiska riskfaktorer <ul><li>Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.) </li></ul><ul><li>ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av </li></ul><ul><li>våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen </li></ul><ul><li>svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap </li></ul><ul><li>låg självkänsla , d ålig impulskontroll </li></ul><ul><li>instabila relationer med o tydlig gräns till själv/andra </li></ul><ul><li>bristande tillit till sig själv och andra </li></ul><ul><li>frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda </li></ul><ul><li>psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning </li></ul>© Claudia Fahlke
    60. 61. Ett exempel Finns det någon speciell personlighet? Personer som utvecklar ett missbruk har ingen ”typisk” personlighet, däremot finns det stöd för att vissa egenskaper kan vara associerade med framtida drogproblem [och andra beteendeproblem] ” Ängslig” personlighet ” Explosiv” personlighet orolig, spänd, nedstämd, svårt att slappna av, självkritisk etc. rastlös, svårt att slappna av, impulsivstyrd, svårt att kontrollera sitt beteende etc. Typ 1 Typ 2 © Claudia Fahlke
    61. 62. <ul><li>Ett missbruk/beroende i sig kan ge upphov till vissa personlighetsförändringar, dvs. ur ett missbruk utvecklas vissa ”gemensamma” egenskaper </li></ul><ul><li>Olika försvarsstrategier utvecklas (rationaliserar, projicerar) </li></ul><ul><li>Sämre självbild och självförtroende (skam och skuld) </li></ul><ul><li>Sämre kognitiv förmåga (ta eget ansvar, planering, motiverad) </li></ul><ul><li>Ängslighet, oro, irritabilitet, frustration (ångest och depression) </li></ul><ul><li>Egenskaper som förstärks </li></ul><ul><li>ju längre missbruket pågår! </li></ul>Observera att personlighetsdrag som ökar risken för framtida beroende är inte nödvändigtvis synonymt med de som vanligtvis ses hos personer som har ett pågående beroende © Claudia Fahlke
    62. 63. Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt: <ul><li>dysfunktionell familjebakgrund, </li></ul><ul><li>ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar), </li></ul><ul><li>ofta en icke trovärdig modersfigur (speciellt hos flickor), </li></ul><ul><li>ringa föräldrakontroll </li></ul><ul><li>lågt pedagogiskt stöd (ingen förberedelse för skolan), </li></ul><ul><li>lågt socialt stöd (t ex vid mobbing), </li></ul><ul><li>lågt stöd i etablering och vidmakthållande av relationer, </li></ul>
    63. 64. <ul><li>lågt psykologiskt stöd (möts av likgiltighet, ej älskad), </li></ul><ul><li>får inget stöd vid negativ självbild (lågt självvärde), </li></ul><ul><li>ringa stöd i att utveckla affektstyrning och känslomässig bearbetning, </li></ul><ul><li>diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla. </li></ul><ul><li>missbruket upplevs som en självvald aktivitet </li></ul><ul><li>(ofta är det tal om en maskerat depressivt tillstånd) </li></ul><ul><li>man söker sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter </li></ul><ul><li>den nyfunna gruppen kompenserar för det bristande familjestödet. </li></ul>
    64. 65. <ul><li>sällan någon anknytning till reguljära ungdomsaktiviteter </li></ul><ul><li>(såsom skola, utbildning, fritidssysselsättningar och arbete). </li></ul><ul><li>gruppen tjänstgör som en trygghet med hög förutsägbarhet. </li></ul><ul><li>man vet vad som ska ske och vad som förväntas av en, </li></ul><ul><li>det finns inga allmänna kompetenskrav (som att vara aktiv i skolan). </li></ul><ul><li>Ingen frågar om problem och man får respekt genom att ställa </li></ul><ul><li>upp på gruppens normsystem och får därigenom en känsla av tillhörighet. </li></ul><ul><li>en rädsla att hamna utanför gruppen och mista dess </li></ul><ul><li>kompenserande funktion. </li></ul>Gruppen
    65. 66. Individuell personlighets profil med ökad risk för bruk av droger <ul><li>Fientlighet (hostility) </li></ul><ul><li>Låg själv-uppskattning (low self-esteem) </li></ul><ul><li>Svårighet att kontrollera impulsivitet </li></ul><ul><li>Negative affectivity or neuroticism (kan i vissa fall vara skyddande) </li></ul><ul><li>Långvariga stressperioder </li></ul><ul><li>Upplevelser av stress och traumatiska situationer i barndomen </li></ul><ul><li>Psykiatriska problem- ångest och depression </li></ul>
    66. 67. <ul><li>Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas </li></ul>
    67. 68. Den som inte kan leva med sig själv under tonåren får det svårare att rätta till ojämnheterna på egen hand om man använder droger
    68. 69. <ul><li>Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: </li></ul><ul><li>insikt </li></ul><ul><li>medvetenhet </li></ul><ul><li>sexuella känslor </li></ul><ul><li>självförtroende </li></ul><ul><li>känsla av att vara vuxen </li></ul><ul><li>kraftfull </li></ul><ul><li>kreativ </li></ul><ul><li>en känsla av att kunna tänka </li></ul><ul><li>fina känslor </li></ul><ul><li>en hjälp att fly undan en obehaglig situation </li></ul><ul><li>en hjälp att lösa personliga problem </li></ul><ul><li>en hjälp att somna </li></ul>
    69. 70. <ul><li>att cannabis förhindrar </li></ul><ul><li>depression </li></ul><ul><li>skakningar </li></ul><ul><li>spänningar </li></ul><ul><li>fysiska smärtor </li></ul><ul><li>tristess </li></ul><ul><li>stress </li></ul>
    70. 71. Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär <ul><li>att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även </li></ul><ul><li>förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen. </li></ul><ul><li>att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt </li></ul><ul><li>cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens. </li></ul><ul><li>att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt </li></ul><ul><li>vidmakthåller drogbruket. </li></ul><ul><li>en tendens att inte bry sig. </li></ul><ul><li>att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan. </li></ul><ul><li>att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika </li></ul><ul><li>kompetensaspekter. </li></ul>Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.
    71. 72. Individ • God social kapacitet • Positivt självförtroende • Framgångsrik Coping • Intelligens och Kreativitet • Hög aktivitet och energi • Hobbys och intressen • Inre locus of control • God impulskontroll • Optimism och framtidstro <ul><ul><ul><ul><ul><li>Ej i riskzonen pga Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena </li></ul></ul></ul></ul></ul><ul><ul><ul><ul><ul><li>-faktorer </li></ul></ul></ul></ul></ul><ul><li>Omgivning och familj </li></ul><ul><li>Hjälpa andra </li></ul><ul><li>• Significant other </li></ul><ul><li>• Tillitsfulla och intima relationer </li></ul><ul><li>• Klara gränser och subsystem </li></ul><ul><li>• Positiv föräldra-barn relation </li></ul><ul><li>• Klara regler i hemmet </li></ul><ul><li>• Delade värderingar, traditioner </li></ul>www.salutogenes.com
    72. 73. Skyddsfaktorer (med bufferteffekt)  Intolerant attityd mot problembeteende  Hög IQ  Sociala färdigheter  Anknytning till skolan Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt)  Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet)  Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter.  Flicka  God relation till föräldrar eller andra vuxna  Föräldrar har god tillsyn  Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al. 1995

    ×